H - Västerbottens museum

fala nedgången tros, jämte sjösänkningar och andra torrläggningar,
även ha varit den från trämassefabrikerna i havet tömda
avfallsluten.
Rudan, Cyprinus carassius, ru(a), uppträder i två
raser., s j ö r u d a n och dammruda n, av vilka den förra
kan uppnå en längd av 45 cm. och en vikt av 3 1/2 kg., medan
den senare vanligen stannar vid en längd av 21 cm. eller mindre.
Hos den förra innehålles största kroppshöjden 2—2 3/5 gånger
i totallängden, hos den senare 3—3 1/3 gånger. Dessa båda
raser betraktades länge som skilda arter, men alla övergångar
finnas, och den senare är att anse blott som en genom undernäring
och andra missförhållanden förkrympt form av den
förra. Stora rudor, vägande upp till 2 kg., finnas i St. Kråkvattnet
och dess utloppsbäck. På 1870-talet inplanterade i Hundtjärn
i Hökmark förökade de sig kraftigt men gåvo upphov till
något mindre ras. Hos ett där 1937 fångat exemplar var kroppshöjden
13.5 cm., längden 37 cm. och vikten 1 kg.: storlek och
form sålunda närmast sjörudans. Från Hundtjärn ha rudorna
under de senaste 25 åren vid högvatten gått över till Hökmarksträsket,
där de åter blivit större.
I den lilla Nolbystjärnen mellan Högfjärden och Gärdefjärden
har funnits stora rudor, vägande upp till 2 kg. Ett mindre ex.
därifrån, som dock företer sjörudans kroppsform med en höjd
av 8,5 cm. och en längd av 22 cm., finnes i Umeå läroverksmu-
seum. Tjärnen undergick omedelbart efter Högfjärden en kraf-
tig sänkning, och om rudor ännu finnas där, är ovisst. Ett
par andra tjärnar i samma område, i vilka även stora rudor
funnits,, blevo tidigare torrlagda. I Rudtjärn i Avan funnos
före dess sänkning i början av 1890-talet mycket stora rudor,
vägande ända till 3 kg., men nu antas de vara slut. Små rudor
finnas i Trehörningsjön i Fjälbyn, i Djupgravaträsket, Hamp-
tjärn i Selet, L. Kråkvattnet, L. Gladaviken samt Rudtjärn i Krek-
ånger. Vid torrläggning av Gammelhamntjärn i Avan (general-
132