H - Västerbottens museum

Sommarn 1930 undergick Kåsböleträsket en sänkning på över
1 meter, och under åren 1931—1933 fullföljdes företaget genom
avtappning av de mindre sjöarna Djupatjärn, Övre och Nedre
Selsträsket samt Gammbystjärn, samtliga genomflutna av Djupaån.
I likhet med Kåsböleträsket voro dessa sjöar och i synnerhet
den sistnämnda särdeles fiskrika. Där fanns abborre, gädda,
braxen och mört i riklig mängd samt i någon mån lake Ål
och vanlig löja, som tidigare förekommit, hade försvunnit kort
efter sekelskiftet till följd av "krondikningar".
Vida mer skadliga än dessa blevo emellertid för fiskbestånden
de nyssnämnda sjösänkningarna., och om deras ödesdigra verkningar
ha Olle Samuelsson och Gunnar Lundström
i Kåsböle lämnat mig noggranna upplysningar. Gammbystjärn
sänktes 1,4 m. och Selsträsket förvandlades till en gungflymyr.
En del av fisken gick ut i havet, och av den, som stannade
kvar, förgicks det mesta. Sjöstränderna och de uppkomna
gyttjepölarna blevo under de närmaste åren kära tillhåll för
rävar och kråkor, som frossade på den döda fisken. Braxen
och lake tog alldeles slut; någon enstaka mindre gädda och en
och annan abborre eller mört har man kunnat få, men de bli
allt färre år från år, och utsättande av fiskredskapen lönar sig
knappast numera. Hela sommarn 1939 hade en gammal ivrig
fiskare två mjärdar ute, men resultatet blev blott 2 smågäddor
och 15 å 20 små abborrar och mörtar.
Om det bedrövliga tillståndet skriver Samuelsson: "Den
tid är förbi, då nästan varje gård kring dessa sjöar kunde utöka
sin matsedel med fisk från egen sjö. Som fiskare, jägare och
naturvän måste man beklaga en sådan där avtappning och kanhända
även som jordbrukare, ty faktum är, att en del höglänt
belägna sandjordsområden i träskets närhet blevo sämre och en
stor del av de nyuppkomna låglända områdena värdelösa. —
Jag för min del anser, att nyttan av sjösänkningen ej uppväger
kostnaden", tillägger han — uppenbarligen med full rätt.
Han fortsätter: "I ett par av de förut omnämnda småsjöarna,
122