H - Västerbottens museum

H - Västerbottens museum H - Västerbottens museum

22.09.2013 Views

för sådana personer, som äro eller varit anställda vid Bureå sågverk. Förutom dessa donationer må nämnas två andra, som härröra från den marklundska förmögenheten. År 1906 testamenterade nämligen en av Marklunds döttrar, fru Maria Rylander, och hennes man i andra giftet, direktör Joh. Rylander, Önnarp, 10.000 kronor till Bureå kyrka och 10.000 kronor till de fattiga i Bureå. Dessa donationer, som skulle utfalla först efter båda makarnas död, tillföllo Bureå kommun och församling år 1937. Såsom redan nämnts efterträddes Marklund som disponent och verkställande direktör av sin måg, förvaltaren vid sågverket J. G. A. Sandberg, och sterbhusets aktier fördelades mellan Sandberg och Marklunds övriga mågar: byråchefen i Generaltullstyrelsen, kommendören G. Bergenstjerna, grosshandlaren J. FL Planthaber, Stockholm, samt direktören och riddaren Joh. Rylander, Önnarp. Disponent Sandberg var född i Haparanda år 1858 och anställdes efter att ha genomgått Piteå 5-klassiga läroverk i Bure Bolags tjänst. Han visade sig redan från början vara i besittning av en sällspord arbetsförmåga samt av en enastående duglighet och initiativrikedom Det var då också helt naturligt, att han inom kort kom att utöva ett stort inflytande och snart vann en välförtjänt befordran mom det utvecklingskraftiga företaget. I motsats till sin svärfader hyste Sandberg dessutom stort intresse för allmänna värv. Så var han t. ex. landstingsman samt kassör i tingslagets vägstyrelse och ledamot i Skellefteå sockens fattigvårdskommitté. Det var också med stora förväntningar som hans medintressenter och ortens befolkning motsågo frukterna av hans rastlösa verksamhet. Men ödet skulle inte förunna honom att genomföra sina vittfamnande planer. Knappt mer än ett år efter svärfaderns bortgång skördades nämligen även Sandberg av döden. Efter en kort sjukdom avled han den 9 april 1899, endast 41 år gammal. 90 Stor och allmän var sorgen vid Sandbergs bortgång. Den

Disponentbostaden Åbacka (nuvarande läkarbostaden) sedd från parken. som skriver detta bevarar också som ett av sina tidigaste och tydligaste barndomsminnen, hur han som 4-årig vid sin moders hand fick följa med bland de många, som i paviljongen vid disponentbostaden Åbacka sågo den döde på lit de parade. Hur värderad Sandberg i sin livstid var, framgår dock kanske bäst av följande citat ur hans nekrolog i en ortstidning: "I det personliga umgänget var Sandberg vänsäll och trofast som få det äro, en karaktär med underlag av gammalnordisk tro och heder, till vilken envar, som kom i beröring med honom, kunde sätta obetingad! lit. Mån om arbetarnas välbefinnande ordnade han förhållandet med sina underhavande på ett för dem synnerligen gynnsamt sätt. Också tillvann han sig deras obegränsade förtroende, liksom han genom en mycket vidsträckt hjälpverksamhet i det tysta förvärvat sig ett stort antal mindre bemedlades tacksamhet och tillgivenhet." 91

för sådana personer, som äro eller varit anställda vid Bureå<br />

sågverk.<br />

Förutom dessa donationer må nämnas två andra, som härröra<br />

från den marklundska förmögenheten. År 1906 testamenterade<br />

nämligen en av Marklunds döttrar, fru Maria Rylander,<br />

och hennes man i andra giftet, direktör Joh. Rylander, Önnarp,<br />

10.000 kronor till Bureå kyrka och 10.000 kronor till de fattiga i<br />

Bureå. Dessa donationer, som skulle utfalla först efter båda<br />

makarnas död, tillföllo Bureå kommun och församling år 1937.<br />

Såsom redan nämnts efterträddes Marklund som disponent<br />

och verkställande direktör av sin måg, förvaltaren vid sågverket<br />

J. G. A. Sandberg, och sterbhusets aktier fördelades mellan Sandberg<br />

och Marklunds övriga mågar: byråchefen i Generaltullstyrelsen,<br />

kommendören G. Bergenstjerna, grosshandlaren J. FL<br />

Planthaber, Stockholm, samt direktören och riddaren Joh. Rylander,<br />

Önnarp.<br />

Disponent Sandberg var född i Haparanda år 1858 och anställdes<br />

efter att ha genomgått Piteå 5-klassiga läroverk i Bure<br />

Bolags tjänst. Han visade sig redan från början vara i besittning<br />

av en sällspord arbetsförmåga samt av en enastående duglighet<br />

och initiativrikedom Det var då också helt naturligt, att<br />

han inom kort kom att utöva ett stort inflytande och snart vann<br />

en välförtjänt befordran mom det utvecklingskraftiga företaget.<br />

I motsats till sin svärfader hyste Sandberg dessutom stort intresse<br />

för allmänna värv. Så var han t. ex. landstingsman samt kassör<br />

i tingslagets vägstyrelse och ledamot i Skellefteå sockens<br />

fattigvårdskommitté. Det var också med stora förväntningar<br />

som hans medintressenter och ortens befolkning motsågo frukterna<br />

av hans rastlösa verksamhet. Men ödet skulle inte förunna<br />

honom att genomföra sina vittfamnande planer. Knappt mer<br />

än ett år efter svärfaderns bortgång skördades nämligen även<br />

Sandberg av döden. Efter en kort sjukdom avled han den 9 april<br />

1899, endast 41 år gammal.<br />

90<br />

Stor och allmän var sorgen vid Sandbergs bortgång. Den

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!