H - Västerbottens museum

enkelt och sparsamt liv och en bestämd arbetsfördelning. Patronessan
hade god uppsikt över pigor och drängar, och ofta såg
man henne med den stora nyckelknippan hängande vid midjan
visitera källare och visthus eller inspektera arbetet i stall och
ladugård. När herrgården vid vissa tillfällen fick besök av storfrämmande,
kunde emellertid det enkla, vardagliga livet i en hast
förbytas i ett vimmel av granna ekipage, livréklädda kuskar och
högtidsklädda damer och herrar.
Patron Marklund hyste icke något större intresse för allmänna
värv. Dock låg det honom varmt om hjärtat att få södra
delen av Skellefteå socken avskild till egen församling med kyrka
i Bureå. För att påskynda frågans lösning hade patronen redan
på 1880-talet donerat 10.000 kronor som grundplåt till den blivande
kyrkan. Men ehuru såväl biskop Martin Johansson år
1895 som landshövding Crusebjörn år 1898 förhandlat med befolkningen
om församlingsdelningen, skulle önskemålet först ett
20-tal år efter patronens död komma att förverkligas. När "millionkyrkan
i Bureå" år 1919 äntligen uppfördes, kom också donationen
väl till pass, ehuru penningvärdet sjunkit oerhört under
den långa väntetiden.
Den storartade förmögenhet, som patronen så småningom
samlat tack vare de låga råvarupriserna och den billiga arbetskraften,
använde han även i övrigt i stor utsträckning till samhällsgagnande
ändamål. År 1882 skänkte han sålunda lämplig
tomt, orgel och inredning till det då uppförda bönhuset i Bureå.
En del av donationerna skulle emellertid komma att knytas till
sonen Johan Albert Marklunds namn. Den 2 november 1884 omkom
nämligen den 29-årige sonen genom vådaskott under en
harjakt på Vånöran utanför Bäckfjärden, där en enkel minnesvård
restes till erinran om den tragiska händelsen. Till sonens
minne donerade patronen och patronessan 1.500 kronor som
bidrag till en barnhemsfond, som efter upprop av d:r Simon
Brandeli och några andra framstående skellefteåbor bildats till
minne av konung Oskars och drottning Sofias silverbröllops-
88