22.09.2013 Views

H - Västerbottens museum

H - Västerbottens museum

H - Västerbottens museum

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

hemorten som genom en kortare vistelse i det ångermanländska<br />

sågverksdistriktet. Sin teoretiska utbildning erhöll han dels genom<br />

några års vistelse vid Piteå läroverk och dels genom en kortare<br />

kondition hos kronofogde Hällgren i Skellefteå och som biträde<br />

åt sin fader. År 1846, vid 22 års ålder, inträdde han i Bure<br />

Bolags tjänst. Tre år senare ingick den då nyvordne industrichefen<br />

äktenskap med Anna Louise Hällberg från Anderstorp<br />

nära Skellefteå. I detta äktenskap föddes sju barn, två söner och<br />

fem döttrar, av vilka dock en son och en dotter avledo som barn.<br />

Johan Marklund var den siste av den gamla stammens sågverkspatroner<br />

i Bureå. Ett halvt sekel hade han stått som industriens<br />

ledare, och hans namn och person hade blivit ett med<br />

det företag han lett och den bygd, han ägnat sitt livsverk. Patriarkalisk<br />

både till utseende och läggning hyste han liksom patronessan<br />

stort intresse för sina underlydande. Särskilt kom detta<br />

till synes under vattensågens tid, då arbetsstyrkan inte var större<br />

än att han hade möjlighet att närmare lära känna inte endast<br />

herrgårdens pigor och drängar utan även personalen vid sågverket.<br />

Ofta såg man också patronessan göra visiter i arbetareoch<br />

bondehemmen, där hon gav råd och hjälp, och besöka gudstjänsterna<br />

i byns bönhus, där hon med sin vördnadsbjudande gestalt<br />

hade sin plats på en särskild stol nedanför predikstolen,<br />

vänd mot menigheten.<br />

Patron Marklund var för det mesta upptagen av arbetet på<br />

kontoret, när han inte inspekterade arbetet i såg och brädgård<br />

eller var bortrest för timmeruppköp eller andra affärer. Hans<br />

största nöje på lediga stunder var att jaga, och han hyste också<br />

stort intresse för den på 1860-talet så populär vordna frivilliga<br />

skarpskytterörelsen. Som bevis för detta hans intresse och som<br />

en tidstypisk bild må följande anföras ur "Skellefteå Tidning"<br />

den 21 september 1864:<br />

"Sistlidne söndag voro omkring 70 man skarpskyttar från<br />

Skellefteå sockens södra byalag samlade i Bureå till exercisövningar<br />

under anförande av sergeanten E. Svedberg. Sedan<br />

86

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!