H - Västerbottens museum

från Sävenäs och Clemmensnäs sågverk, därifrån även sprutor
och annan brandredskap medfördes."
Det är givet, att de omfattande skogsköp och den livliga utveckling,
som äro kännetecknande för sågverksrörelsen under
1800-talets tre sista decennier, skulle göra det nödvändigt att
upptaga lån för erhållande av nödigt driftkapital. En lång följd
av år skedde heller ingen utdelning å aktierna, ehuru vinsten
var jämförelsevis god. 1891 års bolagsstämma beslöt emellertid
att för att minska bolagets skulder utsläppa 2703 nya aktier
av serien B till ett nominellt värde av 200 kronor med en tilläggspremie
av 100 kronor pr aktie. Dessa nya aktier skulle emellertid
få inköpas endast av dåvarande aktieägare i bolaget i förhållande
till det antal aktier, de förut innehade. Efter denna nyemission
förfogade patron Marklund vid 1892 års bolagsstämma
över inte mindre än 2228 aktier. Det sammanlagda aktiekapitalet
utgjorde då 533.400 kronor.
Ända till år 1895 hade sågningen försiggått endast under vår-,
sommar- och höstmånaderna; under vintern hade sålunda ingen
sågning förekommit. Nu beslutar emellertid styrelsen att bedriva
sågningen även under vintermånaderna för att därigenom
uppbringa produktionen till ett maximum. Som en följd härav
blir det nödvändigt att ordna en mera tillfredsställande belysning,
än de då brukliga fotogenlamporna kunde åstadkomma.
Avtal träffades därför om införande av elektrisk belysning vid
ångsågen.
Vid denna tid har ledningen vid sågverket så småningom kommit
att överflyttas till patronens måg och närmaste man, förvaltaren
J. G. A. Sandberg, även om Marklund fortfarande
formellt kvartod som verkets chef. Den gamle mannens långa
arbetsdag nalkades sitt slut. I juli 1897 behandlar styrelsen
bl. a. frågan om avträdandet till Kungl. Maj:t och Kronan av
bolagets privilegieskogar. Det är en händelse, som ser ut som
en tanke, att detta sammanträde är det sista, som patron Marklund
bevistar. Han har känt åldern taga ut sin rätt och skulle
84