H - Västerbottens museum

H - Västerbottens museum H - Västerbottens museum

22.09.2013 Views

Tiden från sågverkets anläggning 1795 och till år 1875, en tidrymd av 80 år, kan betecknas som en sammanhängande period i Bureå-industriens historia. Under hela denna tid var man uteslutande beroende av vattnet som drivkraft och måste då också räkna med vattensågens begränsade möjligheter beträffande såväl tillverkningens storlek som sågningssäsongens längd. Timmeråtgången beräknades i början av 1800-talet till 10.000 stockar årligen, och denna siffra torde i flera decennier få anses som normgivande för den årliga tillverkningen. Något större tillverkning torde man dock få räkna med mot slutet av perioden, då ett kanthus tillbygges och den tidsödande fyrskärningen därmed inskränkes. På grund av kylan kunde sågningen givetvis icke pågå under vintern; vid den första kölden i oktober eller november frös nämligen vattenhjulet fast, och verket fick sedan stå till våren. Arbetspersonalen var efter nutida förhållanden mycket obetydlig. I allmänhet synes den ha utgjort ett 30-tal personer, inberäknat de kvinnor, som utförde en del arbeten vid verket. Avlöningen var också efter våra dagars måttstock oerhört liten. I flera decennier synes den ha utgått med endast 16 skilling pr dag, när den icke utgick i form av naturaförmåner. Det producerade virket såldes företrädesvis till grosshandlare i Stockholm eller Gävle, som med segelfartyg läto avhämta virket vid lastageplatserna i Bureå eller Bäckfors. En ny period i Bureå-industriens historia börjar på 1870talet, då sågägarna bilda aktiebolag och en ångsåg anlägges vid Bureälvens utlopp. Bolagsordningen för det nya företaget, Bure Aktiebolag, är fastställd av Kungl. Maj:t den 7 mars 1873. Samtliga delägare i vattensågen och dess egendomar, hemman och lägenheter inom Skellefteå och Burträsk socknar övergingo nu till det nya bolaget. Konstituerande bolagsstämma hölls i början av juni samma år. Stam- eller A-aktierna uppgingo till 720 och lydde på 200 kronor vardera. Det sammanlagda aktiekapitalet utgjorde sålunda 144.000 kronor, vilket var villkoret för att bolaget skulle få träda i verksamhet. Aktieägarna voro tolv, 76

Brukspatron Fale Marklund av vilka patronen eller verksägaren Johan Marklund, som valdes till styrelsens ordförande och bolagets direktör, ensam var ägare av 344 aktier. Hans broder, sågverksägaren Fale Marklund i Renbergsvattnet, innehade 80 aktier. Bland övriga större aktieägare märkas bergmästaren Ekenstam, vid denna tid bosatt i Växjö, samt löjtnanten A. O. Gyllengahm i Lövånger. Bland stiftarna av bolaget bör också nämnas dåvarande bokhållaren Carl Erik Nordström, som under 37 år ägnade sina krafter åt bolagets tjänst och en följd av år skulle komma att tjänstgöra först som bolagets inspektor och sedan som dess disponent och direktör. 77

Brukspatron Fale Marklund<br />

av vilka patronen eller verksägaren Johan Marklund, som valdes<br />

till styrelsens ordförande och bolagets direktör, ensam var ägare<br />

av 344 aktier. Hans broder, sågverksägaren Fale Marklund i<br />

Renbergsvattnet, innehade 80 aktier. Bland övriga större aktieägare<br />

märkas bergmästaren Ekenstam, vid denna tid bosatt i<br />

Växjö, samt löjtnanten A. O. Gyllengahm i Lövånger. Bland<br />

stiftarna av bolaget bör också nämnas dåvarande bokhållaren<br />

Carl Erik Nordström, som under 37 år ägnade sina krafter åt<br />

bolagets tjänst och en följd av år skulle komma att tjänstgöra<br />

först som bolagets inspektor och sedan som dess disponent och<br />

direktör.<br />

77

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!