22.09.2013 Views

Trovärdigt nr 8/2012 - Svenska kyrkan i Växjö

Trovärdigt nr 8/2012 - Svenska kyrkan i Växjö

Trovärdigt nr 8/2012 - Svenska kyrkan i Växjö

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Inte i hjärnan,<br />

men i hjärtat<br />

Jag har inte svårt att känna<br />

igen mig i Laila Rex Karlssons<br />

beskrivning av sin konfirmation<br />

även om min ”bara” ligger 45<br />

år tillbaka i tiden. Jag minns<br />

fortfarande terylenebyxorna,<br />

nylonskjortan och den smala<br />

svarta slipsen. Jag minns också<br />

tydligt nervositeten inför förhöret<br />

i <strong>kyrkan</strong> och hur jag hade övat<br />

och övat så att jag kunde allting<br />

utantill. Det mesta har jag glömt,<br />

men fortfarande kan jag, till min<br />

förvåning, komma ihåg långa<br />

stycken av Luthers förklaringar till<br />

buden och trosbekännelsen.<br />

Det är långt ifrån alla som får<br />

möjlighet att åka på en spännande<br />

resa till England, som de Ida<br />

Gunnarsson berättar om. Men<br />

dagens konfirmander har det<br />

oändligt mycket bättre än förr.<br />

De slipper den ofta mödosamma<br />

utantillärningen. De får istället<br />

möjlighet att samtala med prästen,<br />

konfirmandledarna och med<br />

varandra om livets stora och små<br />

frågor. De slipper vara nervösa i<br />

veckor inför ett offentligt förhör i<br />

<strong>kyrkan</strong>. Men viktigast av allt är att<br />

de får veta att kristen tro inte sitter<br />

i hjärnan utan i hjärtat. De får veta<br />

att det är långt viktigare att veta att<br />

man är älskad av Gud än att kunna<br />

trosbekännelsen som ett rinnande<br />

vatten.<br />

Kanske detta är anledningen<br />

till att det idag är långt ifrån<br />

ovanligt att unga människor räknar<br />

konfirmationstiden som främsta<br />

anledning till att man har en egen<br />

tro.<br />

Åke Roxberg,<br />

kyrkoherde<br />

i Teleborg<br />

Kommentera<br />

gärna artikeln:<br />

ake.roxberg@<br />

svenska<strong>kyrkan</strong>.se<br />

Med supportar, fotboll och Jesus!<br />

Under konfirmandtiden varvas<br />

gudstjänster, vandringar,<br />

övernattningar och samtal. Innan<br />

konfirmationen genomförs alltid<br />

någon form av läger. Räppe GOIF<br />

är en fotbollsförening som valt att<br />

erbjuda sina ungdomar möjligheten<br />

att konfirmeras tillsammans med<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>kyrkan</strong> i <strong>Växjö</strong>. Nyligen<br />

har gruppen varit på läger i Oxford<br />

och London. Där fick de varva<br />

kyrkobesök, samtal om tro och<br />

etik med fotbollsmatcher och<br />

träning. Här nedan följer en inblick<br />

i ungdomarnas upplevelse genom<br />

prästen Idas ögon:<br />

- Med enbart handbagage och så<br />

billigt som möjligt inleddes resan<br />

från Kastrup.<br />

Väl i Oxford åt vi kvällsmat<br />

och gick på en traditionell<br />

kvällssångsgudstjänst i Oxfords<br />

domkyrka, Christ Church. Där<br />

sjöng en kör som bara bestod av<br />

unga killar. De var jätteduktiga!<br />

Dagen efter åkte vi till London och<br />

såg Chelsea-Tottenham. Det var en<br />

fantastisk stämning på läktarna!<br />

Tyvärr blev det inga mål, men<br />

på tunnelbanan in mot centrala<br />

London fick vi ändå känna på rejäl<br />

supporterkänsla. En sådan känsla<br />

alla borde känna någon gång ibland.<br />

Kvällspromenaden vid Towern och<br />

Big Ben gav olika upplevelser av<br />

Londons nattliv, såsom utslagna<br />

människor eller en fantastisk utsikt<br />

mot London Eye.<br />

Nästa dag ledde Tina oss in i<br />

frälsarkransens budskap. Med hjälp<br />

Fotbollsträning med konfirmander. Foto: Jonas Hammarström<br />

av dess olika pärlor pratade vi om<br />

Gud och om livets olika skiftningar.<br />

På eftermiddagen var det sedan<br />

dags för fotbollsträning. Då<br />

fick jag direkt den smärtsamma<br />

påminnelsen om att springa med<br />

fotbollsskor är grymt jobbigt, om<br />

man inte har gjort det på femton år!<br />

Jag tog min plats i målet och min<br />

ringrostighet som gammal målvakt<br />

släppte allt eftersom, tack vare ett<br />

bra lag som stöttade! På kvällen<br />

var vi på en lovsångsgudstjänst i<br />

en kyrka, mitt emot dom<strong>kyrkan</strong>.<br />

Sittande på golvet, med bra musik<br />

och med en Ipad framför oss fick<br />

vi uppleva en, för oss, väldigt<br />

annorlunda och fin gudstjänst.<br />

Bibelberättelser och historiska<br />

berättelser från Oxford ingick<br />

i den upplevelsevandring som<br />

vi gjorde i Christ Church under<br />

måndagsförmiddagen.<br />

Många av oss såg fram emot att se<br />

den matsal där delar av den första<br />

Harry Potterfilmen spelades in.<br />

Den kändes mindre än i filmen<br />

och några flygande ljus såg vi inte.<br />

Kvällen avslutades med filmen<br />

Freedom Writers, en fantastisk<br />

film som handlar om en skolklass<br />

i det mångkulturella Amerika<br />

som tillsammans med sin lärare<br />

går från utsatthet och strider till<br />

samhörighet och lagkänsla.<br />

Dagen efter var det dags att vända<br />

mot Sverige igen. Det blev en lång<br />

resdag och mina stunder i målet<br />

kändes verkligen i benen!<br />

Text: Ida Gunnarsson-Blom o Ingela Stewén

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!