Sirenen nr 5 2005 - Tjugofyra7

Räddningsverkets tidning Nr 5 • Augusti 2005 

Värsta 

släckaren sid 8 

Staten tvingade fram 

större räddningstjänster 

sid 21

2 inledaren 

Sirenen Nr 5 • 2005 

Sirenen 

Räddningsverkets tidning 

Hjälpinsatserna ändrar karaktär 

Vår roll mer 

understödjande 

Räddningsverket står inför en av de 

största expansionerna i verkets historia 

när vi ska utvidga den internationella 

verksamheten. Vår internationella hjälpverksamhet 

sysselsätter idag i runda tal 25 

personer. Under ett par år ska antalet tjänster 

tredubblas vid den nya avdelning för internationell 

insatsverksamhet, som ska förläggas i 

Kristinehamn. Lokaliseringen är ett bevis på 

uppskattning av de insatser Räddningsverket 

gjort och på att regeringen vill satsa en del av 

biståndspengarna på denna typ av verksamhet. 

Det som 1988 började som en sök- och 

räddningsinsats i det jordbävningsdrabbade 

Armenien har under åren fått en delvis annan, 

men framförallt bredare karaktär. De direkta 

hjälpinsatserna som kulminerade under 

kriget i det forna Jugoslavien under åren 1992 

– 95 ska nu mera präglas av internationell 

samverkan. Vår roll kan sägas bli mindre 

operativ och mera understödjande, kompletterad 

med förberedande och förebyggande 

aktiviteter i olika sammanhang. 

Verksamheten i Kristinehamn ger oss helt 

nya förutsättningar och ekonomiska villkor 

att medverka i det internationella biståndsarbetet. 

Verksamheten kommer att vila på fyra 

ben; att medverka i det svenska biståndsarbetet 

inom ramen för FN-systemet, hålla en beredskap 

för att undsätta svenska medborgare 

i nöd utomlands, fullgöra operativa uppgifter 

inom EUs gemenskapsmekanism och bidra i 

det internationella förtroendeskapande och 

säkerhetsfrämjande samarbetet. Vi förväntar 

oss att tyngdpunkten, precis som nu, blir stöd 

till olika FN-organ i kris- och katastrofområden. 

Skapar snabba kontaktvägar 

Uppdraget att snabbt kunna hjälpa 

svenskar i krissituationer utomlands ställer 

speciella krav på oss. Vi är också i full gång 

med att skapa effektiva kontaktvägar med 

sjukvården, polisen, frivilligorganisationer 

och svenska kyrkan. Stora utbildnings- 

och övningsinsatser ska genomföras i år 

och nästa år. I samband med terrorattackerna 

i London i juli fick vi testa vår 

förmåga att snabbt förstärka befintliga 

svenska resurser. Fyra personer, varav tre 

psykologer från Rädda Barnen, skickades 

Sirenen bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets 

ansvarsområden och ska 

stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart 

Inledaren på sidan 2 är att betrakta som 

Räddningsverkets officiella linje. 

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. 

Adress: Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. 

Telefax: 054–13 56 40 

E-post: sirenen@srv.se 

Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt 

genom att skicka in prenumerationstalongen 

som finns i slutet av varje nummer. 

till London som förstärkning av den svenska 

ambassaden. 

Mycket viktiga för Räddningsverket blir 

aktiviteter inom det internationella förtroendeskapande 

och säkerhetsfrämjande samarbetet. 

Vi har under åren haft många liknande 

uppdrag och jag räknar med betydligt fler. 

Förra veckan fattade regeringen beslut om 

vår hittills mest omfattande insats på detta 

område. För 40 miljoner kronor ska Räddningsverket 

ge stöd till de observatörer, som 

EU skickar till Aceh-provinsen i Indonesien 

för att övervaka fredsprocessen. 

Stort politiskt förtroende 

Genom etableringen i Kristinehamn kan 

vi öka vår permanenta bemanning för att 

planera för och genomföra insatser utomlands. 

Fler uppdrag, av ännu mer skiftande 

karaktär än idag, ställer höga krav på utbildning 

och övning av 

dem som medverkar 

i insatserna, liksom 

på uthållighet i den 

stödfunktion som 

ska finnas på hemmaplan. 

Räddningsverket 

har fått ett stort politiskt 

förtroende att 

ytterligare medverka 

i svenska biståndsinsatser. 

Vi kan – även 

om vi ökar personalstyrkan 

– inte klara 

dessa ökade uppgifter 

på egen hand. Vi 

måste förlita oss på 

den beredskap och 

kompetens som finns 

hos våra samarbetspartner 

– nya och 

gamla. 

Christina Salomonson 

Generaldirektör, 


Upplaga: 34 000 exemplar. 

Adressändring görs genom talongen som 

finns i slutet av varje nummer. Talongen 

faxas (054-13 56 40) eller skickas: Prenumeration, 

Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. 

Kom ihåg att uppge gamla adressen vid 

adressändring. 

Tryck: VLT Press, Västerås. 

Tryckt på miljövänligt papper. 

Tryckdag detta nummer: 17 augusti. 

Nästa nummer, 6/05, trycks 28 september. 

Redaktion 

INNEHÅLL 

nyheter 

Ny lag om farligt gods-transporter …………… 3 

Skogsbränder – Värre nästa sommar …………… 4 

Svensk brandman i terrorchockat London …… 6 

Revinges lokaler följer inte lagen ……………… 13 

NCO räknar med att rädda liv …………………… 14 

Nyutexaminerad stortrivs som brandman …… 16 

Fann framtid i Finspång? ………………………… 17 

Marley familjens räddning ……………………… 36 

Interschutz 2005 

Stort och smått på största mässan ……………… 8 

Svenska brandmän hämtade inspiration ……… 10 

Nytt koncept släcker med ”kirurgiskt ingrepp” 11 

internationellt 

Räddningsverket bygger akutförråd utomlands 18 

Insatsen förlängd året ut ………………………… 19 

Ö full med trotyl och oexploderade granater … 20 

Sirenen på besök i Finland 

Förändring för framtiden ……………………… 21 

Storförbund – på order av staten ……………… 22 

erfarenheter 

Däck kastades 45 meter – dödade anställd …… 26 

Sirenens räddningsskola 

Att avsluta en räddningsinsats ………………… 28 

reportage flygräddningstjänst 

Enmansattacker inom 90 sekunder …………… 30 

ordet fritt 

Beredskapen inför skogsbrand kan höjas ……… 33 

Brand ombord – och handeln fortsatte ………… 34 

Säkerhetsdelegation kan ge tryggare samhälle 35 

sista sidan 

Liv och död är vardagen ………………………… 44 

Stig Dahlén 

Chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

054–13 51 04 

stig.dahlen@srv.se 

Gunno Ivansson 

Journalist 

054–13 51 06 

gunno.ivansson@srv.se 

Omslagsbilden 

Foto: GUNNO IVANSSON 

En av Interschutz-mässans 

mest uppseendeväckande 

företeelser var den amerikanska 

brandbilen Strong 

Arm som knuffar sitt 

jättelika strålrör genom 

väggen. Kapaciteten är 

5700 liter i minuten. 

Per Larsson 

Journalist 

054–13 51 02 

per.larsson@srv.se 

Katarina Sellius 

Frilansjournalist 

054–15 98 79 

katarina.sellius@srv.se

Sirenen Nr 5 • 2005 nyheter 

Terrorhot ställer nya krav 

på farligt gods-transporter 

Transporter av farligt gods ska 

skyddas mot brott och terroraktioner. 

Vissa företag måste 

dokumentera sin beredskap 

och upprätta särskilda skyddsplaner. 

Det är nyheter i en ny lag 

om transport av farligt gods 

som är på väg. En annan nyhet 

är att Räddningsverket får 

gehör för möjligheten att 

döma till fängelse vid särskilt 

allvarliga brott mot lagen. 

Farligt gods 

Lagstiftningen har hittills siktat 

på att skydda miljö och 

allmänhet mot olyckor vid 

transport av farligt gods. Den 

förändrade situation efter 11september 

attentaten ledde till 

att en europeisk arbetsgrupp 

för transport av farligt gods i 

januari 2004 föreslog att det infördes 

bestämmelser om skydd 

mot brottsliga angrepp även 

för landtransporter. De flesta 

länder skrev in transportskydd 

i sina bestämmelser från 1 juli 

i år. 

Ökad kontroll 

Den nya lagen innebär ökad 

kontroll av vem som har tillgång 

till godset och hur det 

förvaras. Vissa företag ska 

upprätta särskilda planer för 

sitt skydd, skyddsplaner, och 

Räddningsverket får ansvar för 

tillsynen av skyddsplanerna. 

– Det blir obligatoriskt med 

legitimation för alla som är 

med på farligt gods-transporter 

i alla länder som anslutit sig 

till ADR- eller RID-överenskommelsen. 

Visst gods får inte stå 

obevakat eller får bara ställas 

på inhägnat område. Vid vissa 

transporter kan chauffören 

inte bara stanna och sova vid 

vägkanten, säger Torkel Schlegel, 

jurist på Räddningsverket. 

ÖDESHÖG. I Sverige finns en 

enda parkeringsplats som 

uppfyller kraven i den kommande 

lagen om transport av 

farligt gods, Östgötaporten i 

Ödeshög. 

Den öppnades vid årsskiftet 

och det är en inhägnad parkering 

som rymmer 30 fordon. 

Bakom parkeringen står IDS 

(International Diesel Service) 

och det krävs ett IDS-kort för 

Foto: MICKE SOLEBRIS 

Ny farligt gods-lag. Den nya lagen innebär ökad kontroll av vem som har tillgång till godset och hur det förvaras. Visst gods får inte stå 

obevakat eller får bara ställas på inhägnat område. Vid vissa landsvägstransporter kan chauffören inte bara stanna och sova vid vägkanten. 

I dag finns ingen uttalad hotbild 

mot Sverige men lagändringen 

får ändå konsekvenser. 

– Det är en komplex situation 

och man måste se till helheten. 

Det räcker inte med att konstatera 

att det inte finns något 

hot mot Sverige, man måste 

ta hänsyn till den hotbild som 

finns mot transit- och mottagarländer. 

Även företag som enbart 

transporterar inom landet påverkas. 

att få parkera där. Eftersom ett 

IDS-kort är personligt kan man 

följa vem som kör in och ut från 

området. Parkeringen är kameraövervakad 

och det kostar 100 

kronor per dygn att stå där. 

– Det är med tillfredställelse 

vi konstaterar att marknaden 

erbjuder uppställningsplatser 

som är godtagbara även ur 

brottsskyddssynpunkt, säger 

Jonatan Björse, Räddningsverket. 

– Som vi tolkar lagen måste 

företag ha en beredskap och 

planering för en ändrad hotbild. 

Man kanske inte behöver 

bevaka godset i dag men ska ha 

beredskap för det. 

Kan dömas till fängelse 

Genom en dom i Högsta 

domstolen i vintras blev det 

omöjligt att döma till fängelse 

för brott mot en myndighets 

föreskrifter. Därför har nu stor 

möda ägnats åt att skapa en all- 

En uppställningsplats 

uppfyller kraven 

män aktsamhetsregel kopplad 

till ett fängelsestraff. 

Om ett företag bryter mot en 

föreskrift utdöms först böter. 

Är brottet allvarligt och skulle 

kunnat leda till stor skada ska 

ansvariga kunna dömas till 

fängelse för brott mot den allmänna 

aktsamhetsregeln. 

– En situation man kan tänka 

sig är där man använt helt felaktig 

förpackning eller slarvat 

med förslutningen. 

Sverige är ett av de sista län- 

3 

derna i Europa att införa förändringen 

och en del andra 

länder har klagat på senfärdigheten, 

men nu är den nya lagen 

på gång. 

– En lagrådsremiss ska lämnas 

in efter semestern och vi 

hoppas att den nya lagen träder 

i kraft 1 januari nästa år, 

säger Torkel Schlegel. 

GUNNO IVANSSON 

Bevakad p-plats. Det finns än så länge bara en enda uppställningsplats för fordon som är godtagbar 

enligt kraven i den nya lag om transport av farligt gods som är på väg. Den inhägnade och kameraövervakade 

parkeringsplatsen finns i Ödeshög.

4 nyheter 

Sirenen Nr X • 2005 

Stormskogarna: 

–Värre 

nästa 

sommar 

Hundratals skogsbränder har 

svept över Sverige i sommar. 

Men den befarade krutdurken 

i de stormfällda skogarna 

hölls i schack. 

Vattenbombande helikoptrar, 

en hög beredskap och 

regnet blev räddningen. 

– Men räkna med att det 

kan bli värre nästa sommar, 

varnar Bo Johansson Räddningsverket. 

Skogsbrand 

Under de mest snustorra veckorna 

i början av juli såg det 

mycket kritiskt ut. Då brann 

det dagligen på flera håll i skogen 

i samtliga stormdrabbade 

kommuner. 

– Om inte regnet kommit 

hade en katastrof varit nära, säger 

Bo Johansson, som i somras 

fungerade som Räddningsverkets 

skogsbrandskoordinator. 

Räddningsverket har rapporterat 

skogsbrandsläget i 

de stormdrabbade länen till 

regeringen en gång i veckan. 

Redan i mars varnade bland 

andra Räddningsverket för att 

de stormfällda skogarna vid 

torrt och varmt väder skulle 

förvandlas till potentiella krutdurkar. 

LJUNGBY. Våga tänka det värsta. 

Våga be om hjälp innan 

olyckan är framme. 

En taktik man lärt sig i 

Småland. 

– Ska man lösa alla problem 

och börja be om hjälp mitt i 

skogsbranden är risken att 

dörrarna är stängda, säger Ola 

Johannesson, räddningschef 

i Ljungby som än en gång testats 

av naturens krafter. 

Under sommaren brann det ett 

femtontal gånger i skog och 

mark i Ljungby-trakten. 

Den svåraste och största branden 

härjade i ett stormdrabbat 

tio hektar stort skogsområde i 

Hamneda, sydost om Ljungby. 

Branden orsakades troligen av 

en nedfallen ledning. 

– Som vi trott blev vi stående 

längs med vägarna, det var för 

riskabelt och omöjligt att gå in 

med folk i skogen när träden 

ligger huller om buller, istället 

– Tack och lov blev det inte så. 

En orsak är att räddningstjänsterna 

var väl förberedda och att 

man i ett tidigt skede satte in 

vattenbombande helikoptrar. 

En annan räddning var regnet 

i slutet av juli. 

När det var som torrast och 

varmast i mitten av juli infördes 

avverkningsstopp på flera 

håll i Småland. 

Eftersom skogen ligger ner 

är det svårt och förenat med 

livsfara att släcka med traditionella 

metoder. Det torra riset 

som ligger kvar efter att timret 

avverkats och forslats bort gör 

att skogen brinner snabbare. 

Privata anlitades inte 

Flygvapnet har ställt upp med 

tre helikoptrar med baser i Ronneby, 

Säve och Berga. Under de 

värsta veckorna var de hårt ansträngda 

och flera av piloterna 

och helikoptrarna närmade sig 

gränsen för tillåten flygtid. 

– Men någon brist på helikopterresurser 

har det inte varit, 

det har funnits mycket back-up 

hos privata helikopterföretag, 

enligt Bo Johansson. 

Han anser att det är märkligt 

att man inte i större utsträckning 

anlitat civila helikoptrar 

trots att Försvarets helikop- 

handlade det om att begränsa 

branden och bygga brandgator, 

säger Ola Johannesson. 

Gödseltunnor användes 

Ett 50-tal man från Ljungby, 

Älmhult och Markaryds räddningstjänster 

bekämpade 

branden tillsammans med poliser 

och civila under ett dygn. 

Skogsägare och lantbrukare 

hjälpte till med att röja gator 

och bevattna marken med 

hjälp av gödseltunnor för att 

begränsa branden. 

– I ett tidigt skede kallade vi in 

två militärhelikoptrar som vattenbombade, 

utan dem hade 

utgången förmodligen blivit 

en annan. Tilltagande vindar, 

hettan och den tjocka röken 

försvårade arbetet. 

Polisens helikoptrar, som är 

utrustade med värmekamera, 

utnyttjades för spaning och 

för att veta var man bäst skulle 

lägga vattenbomberna. 

Insats från vägen. I många av de stormdrabbade områdena var det omöjligt att ge sig in i skogen för 

att släcka. Det handlade ofta om att begränsa branden att sprida sig till andra sidan ”brandgatan”. 

terpiloter var uttröttade och 

utnyttjades till bristningsgränsen. 

– Det är förmodligen en kostnadsfråga, 

kommunerna får 

betala för privata helikopterresurser 

till skillnad från de 

militära. 

– Privata helikopterföretag 

är irriterade på detta, de håller 

resurser för vattenbombning 

men anlitas aldrig och det är 

För två år sedan var det svår 

översvämning som drabbade 

inte bra. Men om utgifterna 

totalt för kommunens insatser 

överstiger självrisken får kommunerna 

ersättning från staten 

i efterhand, säger Johansson. 

Utbildningsinsatser 

Räddningsverkets depåer 

för skogsbrandsmateriel har 

utnyttjats vid ett tiotal skogsbränder. 

Bränderna har främst 

orsakats av åsknedslag, arbete 

hundratals boende i Ljungby. I 

vintras var det orkanen Gudrun 

i skogen och av nedfallna ledningar. 

– Skogsbrandflyget har upptäckt 

och lokaliserat flera bränder 

och det har underlättat 

snabba insatser. 

Nästa sommar kommer dock 

mängder av torrt ris ligga kvar 

ute i skogarna. 

– Blir det en torr sommar befarar 

vi att risken för skogsbränder 

blir ännu större nästa år. 

”Våga be om hjälp innan olyckan är 

Foto: LARS BENGTSSON 

Ola Johannesson fick många nya erfarenheter i somras. 

som förstörde stora skogsområden. 

– Vi har tyvärr blivit vana vid 

sånt här, säger Ola Johannesson. 

Men samtidigt är det dessa 

erfarenheter som gjort att 

Ljungby till tänderna förberett 

sig och legat steget före. 

– Vi väntade det allra värsta, 

en riktigt stor skogsbrand. Att 

den uteblev beror en del på tur, 

men framför allt beror det på 

samverkan och att vi arbetat 

förebyggande. 

Ta med kommunalrådet 

– Skogsbränder bryr sig inte 

om de brinner över kommun- 

eller länsgränser. Vikten av 

samverkan med länsstyrelse, 

grannkommuner, staben i 

Växjö, Räddsam-F i Jönköping, 

polis, Räddningsverket, försvaret 

och andra kan inte nog 

betonas. 

– Och att man använder hela

Sirenen Nr X • 2005 nyheter 

Räddningsverket kommer att 

satsa en hel del på utbildningsinsatser 

av såväl släckande personal 

som skogsfolk. Dessutom 

ska verket under hösten besöka 

södra Frankrike där man framgångsrikt 

använder Hercules- 

plan som skopande plan vid 

bekämpning av skogsbränder. 

– Man har tagit in en släckmodul 

i planet vilket verkar 

mycket intressant inför nästa 

framme” 

kommunens spektra i arbetet. 

Tekniska kontoret har exempelvis 

varit på benen och transporterat 

skogsbrandsmateriel. 

Den egna personalen ställde 

upp helhjärtat i bästa semesterperioden, 

ett 25-tal personer 

från tre räddningsvärn 

har hjälpt oss. Det har varit en 

kontinuerlig dialog med kommunens 

politiker. 

– Det är lättare att prata pengar 

och få förståelse om kommunalrådet 

är med oss därute i 

skogen, menar Johannesson. 

Akutpärm 

Redan före sommaren informerades 

allmänheten och turister 

om faran, 700 tyska och 

danska fritidsstugeägare har 

fått broschyrer. Extra släckfordon 

och hjälmar lånades av 

Räddningsverket Revinge. 

Resurser i form av traktorgrävare, 

gödseltunnor och skogsmaskiner 

inventerades och en 

sommar. Vi har mycket att lära 

av fransmännen när det gäller 

brandbekämpning, samband 

och säkerhet vid skogsbränder, 

säger Johansson. 

Positiva effekter 

Den förhöjda beredskapen 

under sommaren har fört en 

del positivt med sig, anser Johansson: 

– Dels har kommunernas 

”akutpärm” med telefonnummer 

till alla ägare sammanställdes. 

Innan sommarsäsongen 

startade knöts kontakter med 

räddningstjänsterna i Storgöteborg 

och Sydskåne, som lovade 

ställa upp med ett vaktlag 

som kunde klara den löpande 

beredskapen i Ljungby i händelse 

av större skogsbrand. 

– Det mediala intresset har 

varit stort och det är viktigt att 

vi hanterar det på ett bra sätt. 

Det löste räddningschef Johannesson 

genom att skjutsa 

journalister och fotografer till 

brandhärden bakpå motorcykel-kärran. 

– De måste få sina bilder och 

sköta sitt arbete och då är det 

bättre att vi ser till att det sker 

på ett säkert sätt. Vi ser media 

som en tillgång, absolut inte 

som ett problem. 

KATARINA SELLIUS 

Foto: LARS BENGTSSON, SMÅLÄNNINGEN 

samarbete över kommungränserna 

fungerat mycket bra, 

man hjälper varandra med 

alla tillgängliga resurser. Dels 

har Räddningsverket kommit 

närmare både kommuner och 

länsstyrelser, vilket är värdefullt 

även för andra områden 

inom verket. 


Skogsbrand 

dödade elva 

brandmän 

i Spanien 

En skogsbrand i den centrala 

regionen Guadalajara i Spanien 

tog 17 juli elva brandmäns liv. 

Styrkan, frivilliga unga män och 

kvinnor i 20-årsåldern, överraskades 

av ett plötsligt vindskifte 

och fångades av lågorna. 

Branden bröt ut i ett naturreservat 

sedan besökare slarvat 

med släckningen på en grillplats. 

Branden började under 

veckoslutet och hann förstöra 

13 000 hektar skog innan cirka 

150 brandmän fick kontroll 

över branden på onsdagen. 

Också i Frankrike och Portugal 

har skogsbränder till följd 

av värmeböljan rasat i sommar. 

I Frankrike omkom tre brandmän 

i släckningsarbetet på en 

gård. 

Dyr nota för 

skogsbränder 

Det har inte enbart brunnit i 

de stormdrabbade skogarna. 

De största skogsbränderna 

har inträffat i andra delar av 

landet. 

Räddningstjänsten i Ånge hade 

en tuff helg 9-10 juli då man 

samtidigt hade sju skogsbränder 

i kommunen. Bränderna 

utbröt under loppet av sju timmar 

och orsakades av kraftiga 

torråskväder och blixtnedslag 

och spred sig snabbt i den svårtillgängliga 

terrängen. 

Privata helikoptrar 

En av de större bränderna på 

omkring 50 hektar bröt ut i naturreservatet 

Helvetesbrännan. 

Det krävdes två vattenbombande 

helikoptrar för att få bukt 

med bränderna. Den hårda 

konkurrensen om försvarets 

vattenbombande helikoptrar 

gjorde att man tog hjälp av 

två privata helikopterföretag i 

släckningsarbetet. 

– Ånge är en av de tre kommuner 

som hittills meddelat 

Räddningsverket att de kommer 

att begära statlig ersättning 

för sina räddningstjänstkostnader. 

Övriga kommuner 

är Ovanåker och Dals Ed och 

det är möjligt att fler hör av sig 

– Det måste till en allmän 

översyn av skogsbrandsutbildning 

i Sverige, säger Rickard 

Hansen, räddningschef i Kalmar 

och en av landets främsta 

experter på skogsbränder. 

Ämnet skogsbrand finns 

inte på räddningsskolorna 

menar han. 

– Utbildningsnivån inom skogsbrandsläckning 

är för låg i 

Sverige. Kunskaper saknas på 

räddningsskolorna och ämnet 

prioriteras inte alls, trots att 

sannolikheten för skogsbränder 

i Sverige blir allt större, säger 

Rickard Hansen, författare 

av boken Skogsbrandsläckning 

som främst är avsedd att användas 

i Räddningsverkets utbildningar. 

Bra akuta åtgärder 

– Däremot anser jag att man 

lyckats bra med att på kort tid 

genomföra akuta åtgärder och 

ställa resurser och kunskap till 

förfogande inför sommarens 

befarade skogsbränder. 

– Men problemet är mer 

långsiktigt än så. I framtiden 

kommer det behövas folk med 

spetskunskaper i skogsbrand- 

5 

i samma ärende, säger Lennart 

Larsson, Räddningsverket. 

Tufft i Ovanåker 

Samma helg i juli bekämpade 

räddningstjänsten i Ovanåker, 

med hjälp av flera räddningstjänster 

från grannkommunerna, 

fem skogsbränder samtidigt, 

varav en var rejält stor 

och omfattade 50 hektar. Också 

dessa orsakade av blixtnedslag 

utan regn. 

I Dals Ed pågick två stora 

skogsbränder på drygt 50 hektar 

samtidigt. Här krävdes vattenbombning 

från helikopter. 

Samma dygn gjorde Aftonbladet 

en rundringning och 

kom fram till att det pågick 54 

skogsbränder i Sverige natten 

mellan lördag och söndag. 

Ingen har den totala överblicken 

över sommarens skogsbränder, 

men listan kan göras 

lång. Jönköping, Ljungby, 

Älmhult, Östersundstrakten, 

Sundsvall, Boden, Ånge, Ludvika, 

Luleå, Ljusdal, Vansbro, 

Älvdalen, Rättvik, Malung, 

Halmstad, Varberg, Karlskrona, 

Tanum, Torsby, Grums är några 

platser som drabbats. 

Under en helg i juli fick SOSalarm 

i Växjö larm om ett 30-tal 

skogs- och gräsbränder. 

Skogsbrandexpert: 

Utbildningen 

är otillräcklig 

släckning, de finns inte i de 

olika landsdelarna i dag. 

– Problemet är att intresset 

för ämnet inte finns, en attityd 

man främst möter på storstädernas 

kårer vilket är förståeligt 

eftersom skogsbränder 

sällan inträffar där. Man kan se 

det som ett glesbygdsproblem. 

Även andra bör utbildas 

Han anser att det är viktigt att 

räddningstjänsten skaffar tätare 

kontakter och jobbar närmare 

de olika skogsbolagen. 

Något som man börjat med i 

Kalmar där skogsbolagens och 

räddningstjänstens folk har 

möten för att lära känna varandra 

och utbyta erfarenheter. 

– Det är inte enbart räddningspersonal 

och specialister 

som bör utbildas, också andra 

grupper som exempelvis helikopterpiloter 

behöver kunskaper 

om skogsbrand, säger Rickard 

Hansen, som anser att det 

krävs en total översyn av skogsbrandutbildningen, 

vilken nivå 

den ska ha och vilka resurser 

som krävs inför framtiden. 

KATARINA SELLIUS

6 nyheter 

Svensk brandman jobbade 

mitt i terrorchockat London 

LONDON. Fredrik Lundahl, 

35, arbetar som brandman 

mitt i centrala London. När 

bomberna exploderade i tunnelbanan 

7 juli hamnade han 

mitt i räddningsarbetet. 

– Vi skulle precis gå av nattpasset 

klockan nio på morgonen, 

vi stod och snackade 

med skiftet som skulle börja. 

Då kom larmet, 8,59, säger 

Fredrik Lundahl. 

Hans brandstation Knightsbridge 

ligger bara hundra meter 

från varuhuset Harrods i 

centrala London. 

– När vi kom fram till tunnelbanestationen 

vid Edgware 

Road, fanns redan polis, ambulanser 

och flera brandfordon 

på plats. 

– Det var mitt i rusningstrafiken 

och väldigt mycket folk 

överallt. Det hade hörts en mycket 

kraftig explosion. Vi möttes 

av folk som kom upp från tunnelbanan, 

sotiga i ansiktet. Vår 

styrka beordrades genast bära 

ner klipputrustning, filtar, syrgas 

och sjukvårdsutrustning. 

– Vi skulle assistera sjukvårdsteamen, 

berättar Lundahl. 

En underlig tystnad 

Hans huvduppgift blev att 

bära ut skadade från ett av tunnelbanetågen. 

– Två tåg stod hundra meter in 

i tunneln, det var mörkt och vi 

fick lysa oss fram med hjälp av 

våra ficklampor. Många människor 

var allvarligt skadade, folk 

hade brännskador och många 

befann sig i chocktillstånd. 

– Men det var inget tumultartat 

kaos och inga skrik, det var 

en underlig tystnad. Folk var 

behärskade och lugna mitt i 

allt detta, berättar Lundahl som 

uppfattade hela räddningsinsatsen 

som mycket professionell. 

Foto: BJÖRN ANDERSSON 

Fredrik Lundahl deltog i räddningsarbetet i Londons tunnelbana efter terrorattacken den 7 juli. Sedan 

två år tillbaka är han brandman på Knigtsbridge brandstation mitt i centrala London. 

– Samarbetet mellan oss, 

polisen, sjukvårdsteamen och 

tunnelbanans egen säkerhetspersonal 

fungerade mycket 

effektivt. Alla var oerhört fokuserade 

på sina respektive arbetsuppgifter. 

Väluppfostrad allmänhet 

Fredrik Lundahl upplevde 

räddningsinsatsen som vid en 

omfattande tågolycka, även om 

han förstod att det handlade 

om ett terrordåd. Poliser med 

bombhundar sökte igenom 

området. 

– Också allmänheten skötte 

sig exemplariskt, folk accepterade 

avspärrningar och förstod 

allvaret i det som hänt. I de här 

lägena är engelsmännen väluppfostrade, 

vilket inte alltid 

är fallet på svenska insatser, 

säger Fredrik Lundahl, som har 

jobbat i London i två år. 

– Under räddningsarbetet 

hinner man inte tänka eller bli 

rädd, däremot for det efteråt en 

del tankar genom mitt huvud. 

Att arbeta i London innebär 

på många sätt helt andra 

arbetsförhållanden än vid en 

svensk räddningstjänst. Insatsen 

den 7 juli är dock den allvarligaste 

han deltagit i. 

– Det är annorlunda att arbeta 

i en räddningsinsats där någon 

med avsikt orsakat en svår 

olycka, det är en omskakande 

händelse. 

Efter avslutad insats försökte 

han ringa hem till familjen i 

Trelleborg. 

– Först var det omöjligt att 

komma fram på telefon, men 

jag lyckades sent på eftermiddagen. 

De hade förstås varit 

oroliga. 

Flygpendlar till jobbet 

Fredrik Lundahl bor i Trelleborg 

med sambo och barn. 

Han flygpendlar mellan jobbet 

vid London Fire Brigade och 

hemmet i Trelleborg. Schemat 

innebär att han jobbar fyra dagar 

i London och är ledig lika 

många dagar. Han gör två nattpass 

och två dagpass och bor på 

stationen. 

Räddningsverket skickade krisstyrka 

LONDON. En handfull svenskar fick krisstöd 

av den svenska styrka som Räddningsverket 

skickade till London efter 

terrorattacken på uppdrag av regeringen. 

Styrkan, en samordnare och tre psykologer 

från Rädda Barnen, stationerades på 

Svenska ambassaden och i Svenska kyrkan 

i London. Uppgiften var att vara tillgänglig 

om det fanns behov av krisstöd. 

– Till en början visste man inte om det 

fanns svenskar bland de omkomna eller 

skadade. Det visade sig senare att så inte var 

fallet, men beslut togs ändå om att stärka 

beredskapen med krisstöd på plats, säger 

insatsledare Lars Norén, Räddningsverket. 

– Däremot fanns en eftersökslista med ett 

tjugotal svenskar som fortfarande saknades 

i London. 

En jourtelefon öppnades, öppen dygnet 

runt. Den bemannades av de tre psykologerna. 

Information om krisstöd lades ut på 

UD:s och ambassadens hemsida. 

Foto: BÖRJE SVENSSON 

Sophie Arnö, psykolog vid Rädda Barnen, 

deltog i den svenska insatsen i London efter 

terrorattacken den 7 juli. 

En handfull svenskar fick krisstöd av psykolog, 

bland annat personer som råkat bli 

ögonvittnen till händelsen. 

– Det fanns människor som flytt ur tunnelbanan, 

människor som suttit instängda 

på sina kontor i timtal och lyssnat till sirener 

och helikoptrar utanför, i något som de 

närmast upplevt som ett krigstillstånd. Det 

fanns de som irrade i timtals, en av dem vi 

träffade gick i sex timmar för att nå hem, 

skriver psykologen Sophie Arnö i sin insatsrapport. 

Lars Norén: 

– Den här insatsen var ett första prov på 

den förstärkta krisförmåga som är under 

uppbyggnad i Sverige. Kanalerna mellan 

UD och Räddningsverket är nu upparbetade 

och fungerade bra. 

– Vi var även på väg till Sharm el-Sheikh 

men insatsen avblåstes när styrkan stod 

på Arlanda. De svenskar som drabbats och 

som var i behov av krisstöd skickades hem 

i stället. 

FOTNOT: Sex timmar efter ett beslut ska 

Räddningsverket kunna sända en första insatsstyrka 

till en händelse utomlands, där många 

svenskar är inblandade. 


Tidigare har han jobbat som 

deltidsbrandman i Burlöv, 

heltidsbrandman i Trelleborg, 

Lund och Kävlinge samt som 

lärare vid Räddningsverket i 

Revinge. 

Hur har händelsen påverkat 

dig? 

– Visst har jag fått en tankeställare 

och det är mycket att 

bearbeta. Men det är inte så att 

jag ständigt går omkring och 

är rädd för terrordåd. Men jag, 

och många med mig, har blivit 

mer vaksamma på bussen och i 

tunnelbanan. Man kollar så att 

folk tar med sina saker när de 

kliver av bussen. 

– Senaste tiden har vi haft 

många larm med kvarglömda 

ryggsäckar och paket. Polisens 

bombenhet är numera alltid 

inkopplad och skjuter sönder 

allt, de tar inga risker. 

Hur hamnade du som 

brandman i London? 

– Egentligen av en tillfällighet. 

Jag surfade på nätet och 

ramlade in på London Fire Brigades 

hemsida och läste att de 

rekryterade folk. 

Här bor 40 000 svenskar 

Ett år och fyra anställningsintervjuer- 

och tester senare, var 

han en av de 386 aspiranter som 

antogs – av 15 000 sökande! 

– London är den mest kosmopolitiska 

staden i världen 

och räddningstjänsten arbetar 

hårt med mångfald och att arbetslagen 

ska spegla den multikulturella 

befolkningen. Bland 

annat bor 40 000 svenskar 

här, säger Fredrik Lundahl, en 

av dem som därmed breddat 

mångfalden inom Londons 

räddningstjänst. 


Terrorattacken 

i London 

Torsdagen den 7 juli detonerade 

misstänkta självmordsbombare 

fyra kraftiga bomber 

i morgonrusningen i Londons 

kollektivtrafik. 

Tre bomber exploderade 

vid 9-tiden på tre olika tåg i 

Londons tunnelbana. 

En timme senare utlöstes ytterligare 

en sprängladdning på 

buss 30 i centrala London. 

Explosionerna tog attentatsmännens 

och 52 andra 

människors liv. Fler än 700 

skadades.


Salomonson lämnar 


Efter fem år som generaldirektör 

för Räddningsverket slutar 

Christina Salomonson i förtid 

och blir chef för Kustbevakningen. 

– Mitt sexårsförordnande 

går ut om knappt ett år och 

när jag erbjöds tjänsten som 

chef för Kustbevakningen 

kunde jag inte tacka nej. 

Semestrande räddningsverkare 

överraskades när det blev känt 

att Salomonson slutar redan 

1 oktober. De flesta hade nog 

trott på ett nytt treårsförordnande 

sommaren 2006. 

– Normalt sitter ingen längre 

än nio år som generaldirektör 

på samma myndighet. Hade 

jag fortsatt på Räddningsverket 

i tre år till hade mitt förordnande 

gått ut vid 63 år ålder. Jag vill 

gärna arbeta längre och sex år 

vid Kustbevakningen kändes 

som sista chansen att få en ny 

spännande utmaning och att 

få jobba fram till normal pensionsålder. 

Salomonson var i mitten av 

juni på ett rutinmöte hos försvarsdepartementet 

när statssekreterare 

Jonas Hjelm bad 

om ett enskilt samtal. Utan förvarning 

ställde han frågan: 

”Kustbevakningens generaldirektör 

Marie Hafström ska få 

nya uppgifter. Vill du ta över?” 

– Jag tackade ja på en gång, 

berättar Salomonson. 

En ny långbänk? 

Det är med blandade känslor 

Christina Salomonson lämnar 

Räddningsverket. 

– Verket står inför många 

spännande utmaningar som 

Christina Salomonson lämnar 

Räddningsverket 1 oktober 

jag gärna hade varit med att 

driva ett tag till. Samtidigt 

känns det positivt att lämna 

över en myndighet som har 

högt förtroende hos regeringen 

och bland allmänheten. 

Nu frågar sig alla på Räddningsverket 

vem som ska efterträda 

Salomonson. Förra gången 

– och hittills enda gången 

– Räddningsverket bytt högste 

chef var när generaldirektören 

Lennart Myhlback skulle ersättas 

1999. Det blev en besvärande 

långbänk innan försvarsminister 

Björn von Sydow gav budet 

till dåvarande chefen för civila 

enheten på försvarsdepartementet, 

Christina Salomonson. 

Även den gången svarade Salomonson 

ja på stående fot. 

I semestertider har namnspekulationerna 

varit få. 

– Jag tänker inte komma med 

några namnförslag, om inte 

regeringen ber mig. Det vore 

förmätet. 

Det har en tid varit inne att 

tillsätta kvinnliga verkschefer, 

du är ju själv ett exempel. 

Är det viktigt för dig att Räddningsverkets 

nästa chef är en 

kvinna? 

– Jag tycker att regeringens 

policy om varannan damernas 

vid utnämning av regeringsledamöter 

och generaldirektörer 

är riktig. Men jag hoppas att 

regeringen utser den som är 

mest lämpad för tjänsten, oavsett 

kön. 

När senast tycker du att din 

efterträdare ska vara utsedd? 

– Jag hoppas att det går 

snabbt. Det vore önskvärt att 

en ny generaldirektör är utsedd 

innan jag slutar den 1 oktober. 

Säkerhet i vid bemärkelse 

Salomonson ger inga råd till 

sin efterträdare, vem det nu 

blir. Men på frågan hur hon vill 

se att Räddningsverket ska fortsätta 

utvecklas svarar hon: 

– Verket bör bygga vidare på 

det verket är bra på. En spännande 

utveckling är den av regeringen 

beslutade satsningen 

om ökad internationellt ansvar 

med utbyggnad i Kristinehamn. 

Det nya utbildningssystemet 

har precis startat och här gäller 

det att bygga vidare så att den 

breda satsningen på skydd mot 

olyckor får genomslag i kommunerna. 

Givetvis ska verket 

också slå vakt om de traditionella 

frågorna med inriktning 

på säkerhet i vid bemärkelse. 

Brandman omkom 

efter utryckning 

TORSBY. 51-årige brandmannen 

Anders Rimnäs avled i 

början av juli till följd av skador 

han fick vid en våldsam 

krasch med en tankbil. 

Olyckan inträffade i norra 

Värmland när han var på väg 

med vatten för att släcka en 

skogsbrand. 

Tankbilen fick punktering på 

vänster framhjul. Det 25 ton 

tunga fordonet blev omöjligt 

att styra, gick genom vägräcket, 

snurrade ett varv och hamnade 

i en brant slänt ner mot Klarälven. 

Olyckan inträffade på riksväg 

62, norr om Sysslebäck, vid 

femtiden på lördagseftermiddagen 

10 juli. Brandman Anders 

Rimnäs var vid tillfället ensam 

i bilen, på väg till en av de 

två skogsbränder som pågick i 

området. I en bil strax bakom 

kom två av hans kollegor, som 

snabbt styrde om resurser från 

skogsbranden. 

Brandmannen satt svårt fastklämd 

i två timmar innan kollegorna 

lyckades få loss honom. 

– Han var hela tiden vid medvetande 

och pratade med oss, 

i det läget anade vi aldrig att 

hans skador var livshotande, 

berättar Bengt Carlsson, räddningschef 

i Torsby, som själv 

var med i räddningsarbetet. 

Avled av inre skador 

Den skadade brandmannen 

fördes med ambulanshelikopter 

till Ullevåls Universitetssjukhus 

i Norge. 

– En stund senare fick vi samtal 

om att hans tillstånd försämrats 

i helikoptern. Det blev 

en chock för oss. 

På kvällen avled brandmannen 

av svåra inre skador. 

Anders Rimnäs var hemmahörande 

i Sysslebäck och hade 

STIG DAHLÉN 

jobbat som deltidsbrandman i 

24 år. 

– Han var vår mest rutinerade 

chaufför, han jobbade som yrkeschaufför 

och körde lastbil 

med släp. 

– Att plötsligt mista en arbetskamrat 

påverkar hela organisationen. 

Vi har samlats vid flera 

tillfällen och pratat om det som 

hänt och vi stöttar varandra, säger 

Bengt Carlsson. 

Polisens tekniska undersökning 

av det åtta år gamla fordonet 

visar på en däckexplosion 

av okänd orsak. 

– Allt tyder på att det var en 

händelse med mycket olyckliga 

omständigheter. Visst är 

vårt yrke riskfyllt, men jag har 

aldrig varit med om något 

liknande under mina 30 år i 

räddningstjänsten, säger Bengt 

Carlsson. 

Anders Rimnäs efterlämnar 

sambo och tre barn. 

nyheter 

69 brandoffer på sju månader 

7 

Under hela år 2004 inträffade i Sverige 62 dödsbränder med 

sammanlagt 65 omkomna människor. Det är, i ett längre tidsperspektiv, 

rekordlåga siffror 

Första halvåret 2005 har vi kunnat konstatera att den positiva 

trenden från i fjol inte fortsatt. Redan under årets första sju månader 

har Räddningsverket preliminärt registrerat 67 dödsbränder 

med 69 omkomna människor. 

Juli blev en förhållandesvis bra månad när det gäller antalet 

omkomna i bränder, fyra personer. Det är den lägsta månadssiffran 

hittills i år. 

Antal omkomna i bränder per månad januari-augusti: 

Jan Febr Mars April Maj Juni Juli 

14 7 13 14 6 11 4 

52 av dödsbränderna (54 omkomna) inträffade i byggnader av 

något slag. De flesta av dem i villor eller lägenheter i flerfamiljshus. 

Endast två dödsbränder har hittills i år inträffat i servicehus 

eller andra boenden för äldre. 

Inte mindre än nio dödsbränder har inträffat i bilar, oftast i 

samband med trafikolyckor. Bränder i husvagnar har krävt två liv. 

Fyra människor har omkommit vid lika många bränder utomhus. 

Ungdomar monterade 

brandvarnare i äldreboende 

Räddningstjänsten i Norrhälsinge genomförde i somras ett 

projekt där ungdomar tillsammans med hemtjänsten besökte 

äldre kommuninnevånare och försåg dem med fungerande 

brandvarnare. 

Arbetet utfördes av 17 ungdomar som anmält intresse för 

sommarjobb. Efter introduktionsutbildning fick de följa hemtjänsten 

på deras ordinarie turer. När hemtjänstpersonalen 

skötte sitt vanliga arbete kontrollerade ungdomarna brandskyddet 

och monterade gratis brandvarnare. 

- Sammanlagt besöktes 528 hushåll. 

- Av dessa hade 347 (66%) redan en fungerande brandvarnare. 

- I 91 fall (17%) saknades brandvarnare. 

- I ytterligare 90 fall (17%) fungerade brandvarnaren inte av 

någon orsak. 

- Totalt monterade ungdomarna 242 nya brandvarnare. 

Flera erfarenheter drogs, som manar till eftertanke och kanske 

åtgärder i andra kommuner, bland annat: 

- Många brandvarnare saknade batteri. 

- Flera av de äldre hade felplacerade brandvarnare. 

Ny utgåva av 90-Sekunder 

Årets andra utgåva av Räddningsverkets videoserie 90-Sekunder 

innehåller reportage från räddningsarbetet vid branden i det 

anrika Centralhotellet i Gävle och Nyköping kommuns så kallade 

säkerhetsronder. 

Läkaren Fredrik Huss från Universitetssjukhuset i Linköping ger 

en lektion i akut omhändertagande av brännskadade och dessutom 

rapporteras från världens största brandmässa Interschutz 

– Der Rote Hahn i Tyskland samt från en brand i oljecistern i USA. 

Videon kan beställas på VHS eller DVD direkt från: 90-Sekunder 

Räddningsverket 651 80 Karlstad eller via e-post: rib@srv.se 

Mätbara mål uppnåddes inte 

Räddningsverket sätter sällan upp konkreta, mätbara mål för sin 

verksamhet. Men år 2000 startade ett handlingsprogram på det 

brandförebyggande området med definierade mål för perioden 

2002-2004. Treårsmedelvärdet skulle för tre områden minska 

med tio procent (i förhållande till 2000 års värde): 

• Döda i bostadsbränder skulle minska från 92 till 83 personer. 

• Antalet byggnadsbränder från 11 059 till 9 953. 

• Minskat antal storskador från 140 till 126 (med storskada 

avses där skadebeloppet överstiger 1,5 miljoner kronor). 

Hur gick det då? 

• Döda i bostadsbränder ökade från 92 till 95. En ökning med 3 

procent – trots ovanligt få omkomna år 2004. 

• Byggnadsbränderna minskade med 6 procent till 10 400. 

Några siffror över antalet storskador fanns inte tillgängliga när 

Räddningsverket nyligen sammanställde en åttasidig kortversion 

av rapporten ”Brandförebyggande verksamhet 2002-2005. 

Räddningsverket har kontinuerligt under treårsperioden följt 

upp målen. Trots att programmet nu avslutats fortsätter analysen 

av resultaten och vilka åtgärder som kan sättas in för att få 

kurvorna att peka åt rätt håll. 

Bland annat driver Räddningsverket tillsammans med Folkhälsoinstitutet 

frågan om att endast självslocknande cigaretter 

ska få säljas. Sådan lagstiftning finns redan i delar av USA och 

i Kanada och har kraftigt minskat antalet dödsbränder bland 

äldre ensamboende.

8 Interschutz 2005 


Udda inslag 1. Ifex Technologies stridsvagn drog massor av folk på visningarna. Företaget har 

specialiserat sig på impulsteknik som skjuter iväg ”vattenkulor”. Vattenkanonen trycker iväg 

några liter åt gången med en hastighet av 400 kilometer i timmen. Den höga hastigheten slår 

sönder vatten och skapar en vattendimma. Träffsäkerheten var föga imponerande och den hade 

svårt att träffa av vanlig container på 30 meters avstånd. 

Största och värsta mässan 

HANNOVER. Världens största räddningstjänstmässa, 

tyska Interschutz, 

slog återigen rekord med 1 385 utställare. 

Mässan samarrangerades med Interpolice 

i Hannover och enligt arrangörerna 

hade man under de sex dagarna 

140 000 besökare. 

Det internationella inslaget har aldrig 

varit större och de nya EU-staterna från 

forna Östeuropa och Kina var välrepresenterade. 

Noterbart är att Polen hade 

23 utställare och Kina 48. Efter Tyskland 

med sina 781 utställare är England och 

USA störst med 76 respektive 69 utställare. 

Dubbelpipig vattenkanon 

Interschutz är spektakulärt i alla avseenden. 

Utställningsområdet i Hannover, 

som annars är känt för världens 

största datamässa Cebit, är enormt. Allt 

är störst och värst. Något av det första 

som mötte besökarna på väg till utställningshallarna 

var en stridsvagn med 

dubbelpipig vattenkanon. Men då hade 

man sedan länge kunna se alla brandstegar 

och skyliftar resa sig mot skyn. 

På utomhusutställningen fanns en myriad 

av fordon, från flygplatsbrandbilar 

från Indien till italienska minibilar. Där 

finns också den största utställaren, Iveco 

Magirus. Med stora fanor och en allé av 

brandbilar leddes besökarna fram till en 

helt egen utställningshall. 

Rekordhöga brandstegar 

Besökare åkte upp och ner i rekordhöga 

brandstegar. Redan i Augsburg för 

fem år sedan var Bronto värst i världen 

med en lift som nådde 88 meter. Nu klarade 

de ytterligare två meter och på lyftarmen 

stod det kaxigt ”Above all”. 

Men smakar det så kostar det. Behöver 

man kunna evakuera människor 90 

meter upp i luften måste man punga ut 

med mellan 20 och 30 miljoner kronor. 

De tillverkas bara på beställning och 

exemplaret som visades i Hannover har 

sålts till Belgien. Den andra är under 

tillverkning och ska levereras till räddningstjänsten 

i Moskva. 

Isto Ahonen på Bronto tror man kan 

bygga liftar som når över 100 meter. 

– Problemet är vikten. Till den här 

krävs fem hjulaxlar och ska vi mycket 

högre måste vi ha lättare material. 

5 700 liter i minuten 

En bit bort stod en annan huvudattraktion, 

den amerikanska ”Strong arm”, 

som inte liknade något som hittills setts. 

Liksom med stridsvagnen med vattenkanoner 

frågade sig många om det var på 

riktigt. ”Strong arm” är en jättelik, våldsammare 

variant av skärsläckaren i det 

att den erbjuder utvändig släckning. 

Flygande ledningsstöd. Interschutz har även plats för det lilla, som den här flygande 

farkosten, Airrobot. Till formen ett klot med fyra ”spröt” som är försett med var sin 

motor. Räckvidden är 500 meter och trots att den är försedd med en kamera väger 

den under ett kilo. – Den kan flygas med mycket stor precision. Ett bra hjälpmedel för 

rekognoscering vid omfattande olyckor. Imponerade, säger Ingvar Hansson, Räddningsverket. 

Men det är också enda likheten. Medan 

skärsläckaren gör ett nästan osynligt 

millimeterstort hål knuffar ”Strong arm” 

hål i vilka väggar som helst med sitt jättelika 

munstycke. När väggen krossats 

kan munstycket vräka på vatten med 

5 700 liter i minuten. 

Fordonet är helt nytt men enligt representanter 

för tillverkaren Ferrara 

har New York och Chicago visat intresse. 

Många skakade dock på huvudet. Bland 

andra Räddningsverkets Ingvar Hansson. 

– Den här skrämmer väl ihjäl branden. 

Och ska man förse folk med simfötter så 

de kan ta sig ut när huset fylls med vatten? 

Foto: INGVAR HANSSON

Sirenen Nr 5 • 2005 Interschutz 2005 

9 

Udda inslag 2. Den amerikanska Strong Arm skulle kunna sägas 

vara USAs svar på den svenska skärsläckaren. Båda arbetar 

utifrån men där skärsläckaren gör ett millimeterstort hål slår 

Strong Arm in sitt gigantiska strålrör rakt genom väggen. Med 

alla sina munstycken har Strong Arm en kapacitet på 5 700 liter 

i minuten. I USA omkommer varje år ett stort antal brandmän 

och enligt tillverkaren har Strong Arm kommit till för att minska 

brandmännens risker. Den som är intresserad kan besöka tillverkarens 

hemsida www.ferrarafire.com 

Text och foto på Interschutz 


Above all. Sedan förra mässan för fem år sedan har Bronto 

lyckats ta sig två meter högre upp i skyn. Med sina 90 meter 

når de högst i världen. Men det är dyra meter, den säljs bara på 

beställning och kostar 20-30 miljoner beroende på utförande. 

Två har sålts, till Belgien och Ryssland.



Forts från föregående sida 

Mindre enheter tycks vara en trend runt om i Europa. Den här tjeckiska Tom-Car fastnade Helsingborgs brandmän för. Den bygger 

på Nissan King Cab-chassi och som de flesta mindre bilar är den utrustad med ett högtrycksaggregat. 

Svenska brandmän 

hämtade inspiration 

En hel del svenska brandmän besökte 

Interschutz för att titta på nyheter 

eller få inspiration. Helsingborg hade 

hela 45 man, ledning och brandmän, 

på plats. 

Att åka till en mässa utomlands i tjänsten 

kan låta som rena nöjet men det förenades 

med nytta. 

– Brandmännen är indelade i grupper 

med uppgift att studera nyheter som vi 

kan ha nytta av. De ska skriva rapport senast 

sista augusti, berättar ställföreträdandee 

räddningschef Lars Persson. 

I februari fick alla som ville lämna in 

en intresseanmälan och eftersom det 

var 15-20 fler anmälda än som får åka 

valde ledningen ut de 30 brandmän som 

fick åka. Fyra platser är reserverade för 

deltidare. För att det ska bli lika för alla 

åker de i tjänsten. De reste dit måndag 

morgon och hem på torsdag kväll. 

Jobbade extradygn 

– För att sommarschemat ska gå ihop 

krävs att man jobbar några extradygn 

och de som blev kvar hemma passade på 

att ta sina extradygn under Interschutz, 

säger styrkeledare Lars Jönsson. 

Han tittade själv bland annat på små 

enheter och hittade en intressant från 

öststaterna. 

– Den tjekiska Tom-Car tyckte jag var 

intressant. Den har mycket vettig utrustning 

utan att vara belamrad med 

”bra-att-ha-saker”. Den har 250 bars 

högtryckssläckning med 125 liters vattentank, 

klipputrusning, brandsläckare 

och två rökdykningsutrustningar med 

mera och kostar cirka en miljon kronor. 

Brandmästare Peter Wikeborg hade 

som uppgift att titta på termoelement 

för att mäta temperatur vid brandförsök 

och lyftkuddar. Mässan hade inte mycket 

att erbjuda inom de områdena. 

– De lyftkuddar som vi köpt in genom 

vår samverkan i nordvästra Skåne verkar 

väldigt bra och prisvärda vid en jämförelse. 

Fällbara olyckskoner 

Däremot hittade han andra guldkorn. 

– Holmatros nya kopplingar och enkelslang 

är en riktigt fin grej. Det börjar 

också komma skumvätskor med en procents 

inblandning vilket innebär att vi 

får mycket större släckkapacitet. 

Brandman Kenneth Borg och hans 

grupp hade till uppgift att titta på materialutveckling. 

– En smart sak vi hittade var hopfällbara 

olyckskoner. Våra är stora och tunga 

men de här var bara att trycka ihop och 

lätta att stapla. 

Han var också ute efter bättre strålrör 

och slang till det förhöjda lågtryck som 

Helsingborg använder. 

– Vi har problem med våra strålrör 

som inte håller måttet och Rosenbauer 

har ett som ger 200 liter i minuten. Vi 

hittade även en entums kevlarslang som 

var lättare än vår 19 mm som vi tror är 

för liten. 

Sverige långt framme 

Kenneth Borg tycker det var en givande 

mässa. 

– Man får en inblick i vad andra håller 

på med. Kineserna visade till exempel en 

mobil pulversprinkler för användning 

vid svetsarbeten. Man upptäcker också 

att Sverige ligger långt framme, att vi 

har rätt bra utrustning. 

En handhållen impulssläckare som i 

allt liknar ett granatgevär skjuter iväg 

enliters ”vattenkulor”. Den kan bäras 

med en liten vattenbehållare på ryggen, 

monteras på en fyrhjuling eller motorcykel. 

Enligt tillverkaren Ifex har impulsgeväret 

sålts till 60 länder. 

Små enheter i alla former visades på 

mässan. Den här varianten, i grunden ett 

terränggående militärfordon, kommer 

från Singapore. 

Pejlare 

spårar 

nödställda 

rökdykare 

En pejlare för att hitta nödställda rökdykare 

visades på Interschutz. 

Liknande instrument har funnits för 

att lokalisera lavinoffer men enligt den 

kanadensiska tillverkaren är detta den 

första i sitt slag för räddningstjänst. 

Tracker, som 

sändaren/mottagaren 

heter, 

var en av de nyheter 

som Håkan 

Ragell och 

Christer Johansson 

från räddningstjänsten 

i 

Stockholm fastnade 

för. 

– Den ska 

kunna ”se” genom 

väggar 

och pejla in en 

Tracker visar både 

avstånd och riktning. 

saknad rökdykare på upp till 40 meters 

avstånd, säger Christer Johansson. 

Tracker arbetar tillsammans med Pass 

(Personal Alarm Safety System) och använder 

både ljus och ljud. En display 

visar avstånd och lampor avslöjar riktingen. 

Ljudsignalen blir starkare ju 

närmare målet man kommer. 

Hitta nyheter om IR-teknik 

Duon från Stockholm hade som mål 

att hitta nyheter inom IR-tekniken (värmekameror) 

och säkerhetsutrustning 

för rökdykare. 

– Alla tillverkare av andningssystem 

har Pass och det är konstigt att det inte 

är ett krav i de svenska rökdykarföreskrifterna, 

säger Christer Johansson. 

Stockholm ligger långt framme med 

användningen av värmekameror och 

trycker hårt på utbildning. Fyra brandmän 

från Stockholm har varit i USA och 

genomgått IR-utbildning. Efter mycket 

användning och utvärdering av insatser 

har det tagits fram en veckolång IR-utbildning. 

Problemet är att Stockholm 

saknar resurser för att genomföra utbildningen. 

Använder bara två av tio kameror 

– Vi använder bara två av tio värmekameror 

eftersom vi inte har resurser att 

utbilda, säger Håkan Ragell. 

Otillräcklig utbildning innebär inte 

bara ökade risker utan minskar effektiviteten. 

– Ju mer vi jobbar med IR, ju mer ser 

vi behovet av utbildning. Alla som gått 

utbildningen säger att den behövs. Vi 

saknar en likvärdig grundutbildning 

och vill att Arbetsmiljöverket lägger in 

kravspecifikation på IR-utbildning, säger 

Håkan Ragell. 

Christer Johansson och Håkan Ragell, 

Stockholm.

Sirenen Nr 5 • 2005 Interschutz 2005 

Nytt koncept släcker 

med ”kirurgiskt ingrepp” 

Räddningsverket visade tillsammans 

CCS-Cobra och Saab sitt nya helhetskoncept 

framskjuten enhet. Med 

hjälp av en värmekamera monterad 

på masken ser brandmannen var det 

är varmt och kan göra ett ”kirurgiskt 

ingrepp” med skärsläckaren. 

– Det innebär samma revolution för 

brandmännen som titthålskirurgin var 

för kirurgerna, säger Guy Hörnfeldt, 

informationschef på Saab Systems. 

Det nya helhetskonceptet täcker hela 

kedjan från larm till insats och är resultatet 

av en nära samarbete mellan 

Räddningsverket och näringslivet. Det 

handlar om avancerad teknik som blivit 

tillgänglig tack vare att Saab liksom andra 

försvarsindustrier tvingats ställa om 

till civil produktion. 

– I stället för att utveckla egna lösningar 

har vi valt en utvecklingsmodell där vi 

tillsammans med näringslivet anpassar 

befintliga lösningar så att de passar oss. 

Det finns mycket inom försvaret som 

vi kan använda. Det gäller att använda 

skattemedlen på rätt sätt, säger projektledaren 

Bo Andersson, Räddningsverket. 

Förlorar inte omvärldsbilden 

Grunden är en mindre enhet med 

skärsläckare som genom samarbetet 

med Saab Systems tillförts en värmekamera 

med ett avancerat visningssystem 

och en handburen ledningsdator. Värmekameran 

sitter på masken och bilden 

projiceras inne i masken. Visningssystemet 

heter Fire AddVisor och är hämtat 

från Jas-flygplanet. 

– Den halvgenomskinliga bilden överlagras 

inne i masken vilket innebär att 

man aldrig tappar omvärldsbilden, säger 

Bo Andersson. 

Systemet visar också hur mycket luft 

man har kvar. En annan del av konceptet 

är Saabs handburna ledningssystem 

WCU (wearable command unit), en bärbar 

dator. Enheten arbetar i Gis-miljö 

(Geografiska informationssystem) och 

kan bland annat laddas med Räddningsverkets 

applikationer för ledningsstöd, 

Rib, Lupp och Riskera. All kommunikation 

kan loggas. 

– Genom det här systemet kan du få 

all tänkbar information om objektet. Ju 

mer information man har ju större möjlighet 

har man att fatta rätt beslut i svåra 

situationer. Med hjälp av värmekameran 

ser du var det är varmt och där skjuter 

du. Släckningen blir som ett ”kirurgiskt 

ingrepp”, säger Bo Andersson, som är 

mycket nöjd med Interschutz. 

Beröm för beslutsstödet 

– Det har gått kanonbra, jag har fått 

uppfattningen att vi ligger väldigt långt 

framme med vårt helhetskoncept. Inte 

minst beslutsstödet får mycket beröm. 

Guy Hörnfeldt håller med: 

– Gensvaret har varit helt fantastiskt 

och många påstår att det är den stora 

nyheten på utställningen. 

Systemet gjorde djupa intryck under 

visningarna då skärsläckarens förmåga 

Demonstrationerna av framskjuten 

enhet lockade mycket folk. 

att snabbt sänka 

temperaturen 

demonstrerades. 

En container eldades 

upp i över 

600 grader och 

via en stor digitaltemperaturmätare 

kunde 

publiken se hur 

snabbt temperaturen 

sjönk vid 

ingreppet. För 

snabbt tyckte en del. 

Guy Hörnfeldt, Saab 

Systems 

– Det kom fram en tysktalande person 

som sa att han var brandingenjör 

och påstod att det var bluff. ”Ni fjärrstyrde 

temperaturmätaren. Man kan 

inte sänka temperaturen från 600 grader 

så snabbt.” hävdade han, berättar 

Fred Eklund, lärare på Räddningsverket 

i Sandö. 

Färdigt till årsskiftet 

Systemet finns än så länge som två 

prototyper. Den ena ska testas på Räddningsverket 

i Sandö medan den andra 

ska gå runt på räddningstjänster som är 

intresserade av tekniken. Den bärbara 

enheten för beslutsstöd testas av räddningstjänsten 

i Täby. 

– Till årsskiftet ska vi ha en färdigt system, 

säger Bo Andersson. 

11 

För bra för att vara sant. Efter en demonstration av framskjuten enhet kom det fram 

en tysk brandingenjör och anklagade Räddningsverket för bluff. – Det är omöjligt att 

sänka temperaturen så snabbt. Ni fjärrstyrde temperaturmätaren, hävdade han. 

Genom samarbete med Saab Systems har framskjuten 

enhet utvecklats ytterligare. En värmekamera 

är monterad i masken och bilden projiceras på en 

halvgenomskinlig vinklad glasskiva inne i masken. Fördelen 

är att brandmannen inte förlorar omvärldsbilden. 

En handburen ledningsdator ger information om 

objektet. Grundtanken är att göra en snabb förstainsats 

utifrån. – Med värmekameran ser man var det är 

varmt och där sätter man in skärsläckaren, berättar 

Robert Ullmark, Räddningsverket Sandö.




Holmatro 

visade säkrare 

hydraulverktyg 

En omtalad nyhet var Holmatros 

enkelslangssystem för hydraulverktyg. 

Högtrycksslangen löper inuti lågtrycksslangen 

och enligt tillverkaren ger 

systemet ökad säkerhet och snabbare 

räddningsarbete. 

Traditionella hydraulverktyg har dubbelslang 

och i högtrycksslangen kan 

trycket vara så högt som 700 bar. Det 

innebär en risk och brandmän har skadats 

när slangen brustit. 

– Den risken försvinner med det här 

systemet eftersom högtrycksslangen 

ligger inne i returslangen, säger Hasse 

Svensson, brandmästare i Höganäs och 

representant för svenska Holmatro. 

Snabbare verktygsbyten 

Enkelslangssystem är en smärre revolution 

som betyder hälften så många 

slangar och snabbare verktygsbyten. 

– Kopplingen sitter direkt på verktyget 

vilket gör att du kan koppla loss med en 

hand. Omkoppling kan dessutom ske 

under tryck. Den nya slangen roterar i 

kopplingen och kan inte ”trassla” sig. 

Du behöver inte rulla ut slangen, det är 

bara att ta verktyget och gå. 

För tillverkarna av räddningsverktyg 

är det en ständig ”kapprustning” med 

biltillverkarna. I en monter visades ex- 

Heldatoriserad Scania CrewCab 

Scania var i Hannover och visade sitt 

nya hyttprogram CrewCab och den 

nya integrerade fordonsdatorn Scania 

Interactor. 

CrewCab har ökad säkerhet och 

genom datorpanelen kan allt styras 

och övervakas. 

Volvo var inte på plats vilket förundrade 

Rutger Hörndahl på Scania. 

– För oss är Interschutz en viktig 

mässa, framförallt i år med vår nya datorlösningen 

och världspremiären för 

brandbilar byggda på det nya modellprogrammet 

CrewCab. Det är ny instrumentpanel 

och nytt elsystem plus en 

mängd förbättringar. 

Flera stora tillverkade hade speciella 

avdelningar för små enheter men det 

segmentet tänker Scania inte konkurrera 

i. 

– Vi fokuserar på tunga fordon, 16 ton 

och uppåt, det är det vi är duktiga på, säger 

Rutger Hörndahl. 

Dator kan styra allt 

Datorn är byggd på öppen windowsstandard 

och genom den kan allt från 

motorn och chassit till arbetsbelysningen 

styras. 

I datorn kan dokument, insatsplaner 

och kartor för GPS-navigering och Gishantering 

läggas in. 

– Allt kan loggas, som när bilen startades, 

vilken växel som varit ilagd, vatten- 

och skumåtgång. Systemet förenklar 

insatsrapporteringen, säger Fredrik 

empel på hur nyare bilars konstruktioner 

av tröskellådor och stolpar blir alltmer 

avancerade. 

– Vi är på väg att hamna i samma situation 

som för tio år sedan när många 

räddningstjänster inte hade verktyg för 

att klara nyare bilar. Biltillverkarna säljer 

på säkerhet och har börjat använda 

borstål i sina konstruktioner. Stolparna 

blir allt bredare, bland annat i de nya 

Volkswagen-modellerna, och vi har problem 

med för små käftar på verktygen, 

säger Hasse Svensson. 

Svår nöt. De nya bilarnas stolpar och 

tröskellådor blir allt kraftigare. Här en 

stolpe till Volkswagens nya lyxbil Phaeton 

som hydraulverktygen får problem 

med. 

Världspremiär. – För oss är Interschutz en viktig mässa, framförallt i år med vår nya 

datorlösning och världspremiären för brandbilar byggda på det nya modellprogrammet 

CrewCab, säger Rutger Hörndahl, Scania. 

Jonsson från företaget Thoreb som utvecklat 

systemet. 

Datorpanelen tar in telefon, vanlig 

teve och bild från en backkamera. Panelen 

är en pekskärm men man kan plugga 

in tangentbord om man vill. Liksom en 

vanlig persondator har den USB-portar 

Enkelslang. Holmatros nya system med enkelslang och snabbare kopplingar drog till 

sig stort intresse. – Eftersom högtrycksslangen ligger inne i lågtrycksslangen är systemet 

mycket säkrare, säger Hasse Svensson, brandmästare i Höganäs och representant 

för svenska Holmatro. 

och DVD-läsare. 

– Vanligtvis är en brandbilshytt belamrad 

med grejer. Tack vare att allt är 

integrerat i datorpanelen får man en 

ren och säker förarmiljö, säger Fredrik 

Jonsson. 

I Räddningsverkets monter på 

Interschutz fanns bland andra Björn 

Totting från Revinge. Han visade verkets 

utbildningar och tycker att mässan var 

givande. – Vi har blivit så internationella 

att vi måste synas i såna här sammanhang. 

Syns vi inte så finns vi inte. Många 

som vi jobbat med är glada att se oss, att 

vi finns. 

Södra Älvsborg 

hade tolv man i 

Hannover för att 

följa den internationella 

utvecklingen. 

– Vi fokuserar på 

IR-kameror men där 

har det inte hänt 

Ronny Fallberg 

mycket. En del har 

så dålig kvalité att det knappt går att 

se vad det föreställer, säger Ronny 

Fallberg. 

Han noterade att det dyker upp allt 

fler tillverkare av fläktar. 

– I Sverige säljs bara 24-tums fläktar 

men här säljs 18-21 tums. 

– Men mest intressant var Holmatros 

nyheter med bland annat högtrycksslangen 

inne i returslangen.

Sirenen Nr 5 • 2005 nyheter 

Hotas av vite 

Revinges lokaler 

följer inte lagen 

LUND. Räddningstjänsten i Lund 

har skickat ut förelägganden till 34 

fastighetsägare som inte lämnat in 

brandskyddsredogörelse. 

Räddningsverket Revinge finns 

med på listan bland dem som slarvat 

och inte följt lagen om skydd 

mot olyckor och som nu hotas med 

vite på 10 000 kronor. 

– Pinsamt, medger Per Widlundh, 

chef för Räddningsverket Revinge, 

som fick en obehaglig överraskning 

när han kom tillbaka från semestern. 

Men Widlundh påpekar att det 

inte är Räddningsverket som fallerat 

utan fastighetsägaren Specialfastigheter 

AB, som Räddningsverket hyr 

lokalerna av. 

Fastighetsägaren har inte lämnat 

in någon brandskyddsredogörelse 

för skolans matsal och hotelldel till 

Lunds kommun, vilket skulle gjorts 

före årsskiftet. 

– Men det är förstås inte bra att vi 

som myndighet hamnar i den här 

situationen, när vi själva puffar för 

och driver utbildning om hur lagen 

ska följas. Men i det här fallet är det 

inte vårt fel. 

Ska inte brandskyddsredogörelsen 

tas fram i samarbete mellan 

fastighetsägaren och verksamhetsutövaren? 

– Jo, och så har också skett, trodde 

vi. Vi började arbeta med systematiskt 

brandskyddsarbete i skolans 

lokaler redan för ett och ett halvt 

år sedan. Detta har vi gjort i samråd 

med räddningstjänsten i Lund 

och dessa planer har också lämnats 

till fastighetsägaren. Vi tycker att vi 

gjort vår del i detta. 

Fastighetsägaren ska komma in 

med brandskyddsredogörelsen senast 

första oktober. 

I Lund är det totalt 555 ägare som 

är skyldiga att lämna in skriftlig redogörelse 

till kommunen. 

Anna Andersson Carlin är brandingenjör 

med ansvarar för tillsynsverksamheten 

och samhällsplaneringvid 

räddningstjänsten i Lund: 

– De allra flesta, drygt 90 procent, 

hade gjort detta till halvårsskiftet. 

Nu återstår endast 35 fastighetsägare 

som inte lämnat in något alls, 

konstaterar hon. 

Dessa har fått förelägganden och 

Räddningstjänsterna 2004 

Inlämnandet av skriftliga brandskyddsredogörelser 

fungerar sämst i 

storstäderna. 

Det konstateras i Räddningsverkets 

genomgång av räddningstjänsternas 

verksamhet för 2004. 

För nionde året sammanställer Räddningsverket 

siffror från kommunerna. 

2004 är första gången som det sker helt 

med utgångspunkt från den nya lagstiftningen, 

lagen om skydd mot olyckor. 

Skriftlig brandskyddsredogörelse 

50 000 objekt i landet beräknas omfattas 

av krav på skriftlig brandskyddsredogörelse. 

Vid årsskiftet hade 18 000, 

eller 35 procent, lämnats in. 

141 kommuner hade identifierat de 

som berördes av kravet, 65 kommuner 

hade påbörjat arbetet, sex kommuner 

hade inte börjat arbetet. 

191 kommuner hade informerat om 

skyldigheten att lämna redogörelse, 20 

hade inlett arbetet och en kommun inte 

Foto: PER WESTERGÅRD 

börjat ännu. 90 procent av de berörda 

beräknades ha blivit informerade om 

skyldigheterna. Att trots det inte mer än 

35 procent skickat in redogörelser anser 

inte Räddningsverket är godtagbart. 

Sämst på att skicka in redogörelser är 

objektsägare i storstäderna, vid årsskiftet 

hade cirka tio procent kommit in. 

Efter påtryckningar ökade tillströmningen 

av skriftliga redogörelser och 

nådde under våren 55 procent. 

Tillsyn 

Under 2004 gjorde kommunerna 20 700 

tillsynsbesök. Cirka 70 procent (14 500) 

av de objekt som besöktes fick anmärkningar. 

139 kommuner angav att de hade planering 

för tillsyn under 2005, 73 kommuner 

hade det inte. 105 kommuner 

uppgav även att de hade en långsiktig 

planering, 107 hade det inte. 

Sotning 

Under 2004 sades i 4 812 fall ja till egen 

hot om vite på 10 000 kronor. Förutom 

Räddningsverket finns bland 

annat elva kyrkor, två hotell, en kriminalvårdsanläggning, 

ett vårdhem 

och en pizzeria på listan. 

– Man kan tycka att det är sorgligt 

att Räddningsskolan finns med 

här, det ligger i deras intresse att se 

till att lagen om skydd mot olyckor 

efterlevs i de lokaler man arbetar i, 

anser Anna Andersson Carlin. 

Klämmer till direkt 

Lund tycks vara först i landet med 

att ta i med hårdhandskarna när det 

gäller de skriftliga redogörelserna. 

– Vi bestämde oss för att inte vara 

mesiga med det här. Det står klart 

och tydligt i lagen att vissa verksamheter 

ska lämna in en redogörelse 

för sitt brandskydd och då måste vi 

som myndighet se till att man också 

lever upp till detta. 

– Redogörelserna ska användas i 

vår tillsynsplanering och vi tyckte 

det var extra viktigt nu när det var 

första gången. 

I december förra året gick man 

ut till samtliga 555 ägare med brev 

innehållande instruktioner och råd 

om hur man enklast redogjorde för 

sitt brandskydd. I maj skickades en 

påminnelse ut. 

– Vi vill ha in redogörelserna via 

nätet och på så vis få in dem direkt 

i vårt datasystem, det blir omöjligt 

att hantera en massa papper annars. 

Hanteringen tar redan oerhört 

mycket tid, många andra tillsynsuppgifter 

har vi fått lägga åt sidan, 

säger Anna Andersson Carlin. 


sotning, för 229 ansökningar blev det 

avslag. De 4 812 som får sota själva är 

spridda i 131 kommuner. De flesta som 

numera sotar själva bor i Västra Götaland, 

Norrbotten, Värmland och Dalarna. 

Kommunerna ska meddela föreskrifter 

om hur ofta rengöring ska ske. 202 

kommuner gjorde det under 2004, 17 

kommuner gjorde det inte. 

58 kommuner angav att det inte fanns 

tillräckligt med behörig personal för 

brandskyddskontroller. 

Personal 

203 kommuner har deltidsbrandmän 

på 649 brandstationer. 

139 kommuner uppger att de har 

rekryteringssvårigheter och 54 av dem 

att de på grund av detta har svårigheter 

att klara beredskapen på en eller flera av 

sina brandstationer. 

2004 fanns totalt 11 044 deltidsbrandmän 

i landet, en minskning med drygt 

700 sedan 2001. 238 av deltidarna (2 

13 

Risker med 

etanolbränsle 

– Explosionsrisken är större med etanol än med 

bensin, men få känner till riskerna. 

Det säger Björn Herlin, brandingenjör på Räddningsverkets 

avdelning för brandfarliga och explosiva 

varor som under våren undersökt riskerna. 

Allt fler väljer att köra bilar som drivs med etanol. 

Främsta anledningen är omtanken om miljön, men 

det finns risker med etanolen om den inte hanteras 

på rätt sätt, anser Räddningsverket. 

Antalet bensinstationer med etanolbränslet E85 

har mer än fördubblats i Sverige sedan 2003. Just 

nu finns det ett par hundra tankställen. Regeringen 

vill att fler tankstationer ska sälja etanol, men Räddningsverket 

vill att riskerna först ses över. 

E85 består av 85 procent etanol och 15 procent 

bensin och är explosivt från minus 32 grader till 

plus elva, vilket gör att explosionsrisken finns året 

runt. Sker en antändning vid tankningen – genom 

exempelvis en gnista på grund av statisk elektricitet 

– stannar inte branden vid mynningen utan fortplantas 

ner i tanken som kan explodera. 

– Etanolpumparna på bensinmackarna bör därför 

ha flamspärr och även reservdunkar bör vara utrustade 

med detta, anser Herlin. 

Flamspärr är ett stålnät som tar upp energin av 

förbränningen så att den inte kan fortplanta sig. Ett 

annat problem är släckningen av en brand. 

– Räddningstjänstens vanliga skumvätskor fungerar 

inte på etanolbrand. Det krävs en särskilt alkoholbeständig 

skumvätska för att släcka en sådan 

brand, det ställer krav på att räddningstjänsten vet 

vad det är som brinner. 

Kan orsaka rostskador 

Ytterligare en risk är att etanolen, som innehåller 

vatten, kan orsaka korrosion i det material som finns 

i tankarrörledningar och pumpar avsedda för vanlig 

bensin, vilket innebär att de kan rosta sönder. 

– Det krävs att man plastar in de cisterner som ska 

innehålla E 85 etanol. 

Än så länge har inga incidenter med etanolbränsle 

inträffat. 

– Men eftersom okunskapen om riskerna är stor 

ger vi inom kort ut riktlinjer som vi tagit fram tillsammans 

med SPI, Svenska Petroleum Institutet, 

säger Herlin. 

Räddningsverket arbetar också på en ny handbok 

om utformning av bensinstationer, som beräknas 

komma ut under året. 


Storstäder sämst på brandskyddsredogörelse 

procent) är kvinnor. 

Räddningstjänsterna i Sverige har totalt 

cirka 5 800 heltidsanställda som i 

huvudsak tjänstgör i utryckning. 24 är 

kvinnor (0,5 procent). 

1 200 heltidsanställda arbetar i huvudsak 

med förebyggande verksamhet. 47 

av dem är kvinnor (4 procent). 

62 procent av kommunerna har en 

jämställdhetsplan eller motsvarande 

för att öka antalet kvinnor i organisationen. 

FOTNOT: Med kommuner avses i texten 

det som kallas räddningstjänstkommuner. 

Ett räddningstjänstförbund där flera 

kommuner ingår är en räddningstjänstkommun. 

Sverige har 212 räddningstjänstkommuner. 

Rapporten ”Lag om skydd mot olyckor 

i kommunen 2004” kommer inte att 

tryckas, men finns att hämta på Räddningsverkets 

hemsida: 

www.raddningsverket.se

14 

reportage 

14 Sirenen Nr 5 • 2005 

Siffror och statistik NCO:s affärsidé 

De räknar med att rä 

Javisst går det, anser Thomas Gell, chef 

för NCO. 

– Men det krävs att det skadeförebyggande 

arbetet satsas där det ger 

störst effekt, vilket inte alltid sker i dag. 

För att minska skador och dödsolyckor 

krävs stora omprioriteringar hos kommuner 

och myndigheter, anser han. 

Flest olyckor sker nämligen hemma 

och på fritiden. Varje år dör minst 1 300 

personer i Sverige för att de fallit, de flesta 

över 65 år. Barn och ungdomar skadas 

ofta hemma, vid idrott och i trafiken. 

– Syftet är att ge en sann bild av verkligheten, 

tala om var, hur och varför folk 

förolyckas och skadas. Detta är grunden 

för att kunna arbeta målinriktat med säkerhetsarbete. 

– Vi har mycket att lära av exempelvis 

trafiksäkerhets- och arbetsmiljöarbetet. 

Där har man sedan länge inriktat sitt arbete 

utifrån statistik och djupstudier av 

inträffade olyckor och lyckats pressa ner 

antalet dödsolyckor och skador. 

Internationella kontakter 

Sedan hösten 2002 har Räddningsverket 

(NCO) jobbat vägg i vägg med polisen 

på Värmlandsvägen i Karlskoga. De har 

visserligen inget samröre med varandra, 

förutom att de är stamkunder på Kringlans 

Finbageri mittemot. 

Just den här dagen är det extra mycket 

liv och rörelse på det nationella centrumet. 

Chefen bjuder personal och italienska 

gäster från EU:s forskningscenter i 

Italien på bullar. 

Efter lunch ska NCO dra igång en av 

sina många internationella workshopar, 

Eurobaltic, där erfarenheter från 

naturolyckor ska diskuteras. 

Men det är främst vardagsolyckor NCO 

förknippas med. 

– Det gäller att se att de torra statistiska 

tabellerna handlar om mänskligt 

lidande. Siffrorna är så stora att bara 

KARLSKOGA. Varje siffra i statistiken är ett misslyckande och en tragedi. 

Det är så NCO – Räddningsverkets nationella centrum för lärande från 

olyckor – ser det. 

Deras affärsidé går ut på att spara lidande och pengar genom att färre 

ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras. 

Går det? 

ett par procents förbättring innebär att 

tiotals människor räddas till livet per år 

och att hundratals eller tusentals slipper 

ett livslångt lidande, säger Thomas Gell. 

Vilka är kunderna och vad vill de ha? 

– Kommuner, regeringen, media, allmänheten, 

företag, organisationer, internationella 

intressenter. Vi har blivit 

suveränt bekräftade från alla håll, det är 

ett enormt sug efter fakta och statistik 

om olyckor. 

En påse färdigt ”säkerhetsarbete” 

– En del kommuner vill gärna ha ett färdigt 

koncept, ungefär som att handla 

på Ica och gå hem med en påse ”säkerhetsarbete”. 

Men riktigt så fungerar det 

inte. 

– Kommunerna sitter själva på kunskaperna 

om de lokala riskerna, NCO ska ses 

som ett kompetenscentrum som kan ge 

övergripande statistik och stöd till kommunerna 

att komma igång själva. 

– Av tradition har räddningstjänsten 

haft sitt eget hörn med bränder och 

olyckor i den kommunala verksamheten. 

Nu är vi på väg mot ett breddat 

synsätt, allt fler får upp ögonen för att 

exempelvis dödsbränder kan ha bakomliggande 

sociala orsaker, vilket rimligen 

bör leda till ett tätare samarbete mellan 

socialtjänst och räddningstjänst. 

– Olyckor är ett stort samhällsproblem 

som kostar samhället cirka 40 miljarder 

i direkta kostnader varje år. 

Varje år får 70 000 människor – många 

äldre – sjukhusvård efter fallolyckor. 

Utmaning att nå ut i landet 

Sedan starten har man kartlagt alla register 

om skador och olyckor i Sverige, 

man har kommit ut med en handfull 

rapporter som exempelvis Olyckor i siffror, 

Äldreskadeatlas samt nyligen Personskador 

i Sverige. 

– Den stora utmaningen är att nå ut 

med fakta, så att kunskaperna kommer 

till användning i kommunernas säkerhetsarbete 

och handlingsprogram. 

I dag arbetar ett 15-tal personer vid 

NCO med kunskaper inom olycksutredningar, 

statistik, nationalekonomi, pedagogik, 

riskkommunikation, systemvetenskap 

och riskhantering. 

Svårt ändra inrotade uppfattningar 

Sedan starten har man bearbetat media 

och försökt visa på den ”samlade bilden”. 

Det sker fler än dubbelt så många 

dödsfall i fallolyckor som i trafikolyckor, 

men ändå är det en stor majoritet, 83 

procent av allmänheten, som felaktigt 

tror att flest dör i trafikolyckor. 

– Detta såg vi i en Sifo-undersökning 

redan 2003, och bilden tycks inte ha förändrats, 

konstaterar Gell efter att NCO 

återigen följt upp attityderna. 

Folk i allmänhet lever fortfarande i 

tron att trafiken skördar flest offer i Sverige. 

Bara två procent av svenskarna vet 

att fallolyckor leder till flest dödsfall. 

– Det är viktigt att få fram fakta. För 

vad vet politiker och beslutsfattare om 

de risker de har att hantera? Här spelar 

massmedia en viktig roll. 

Nyligen larmade NCO om trenden att 

unga flickor i glesbygd i allt större utsträckning 

skadar sig själva. 

– Sådant kan vi ibland få kritik för, att 

det inte skulle vara Räddningsverkets 

bord. Men det är viktigt att komma ihåg 

att NCO har ett uppdrag som är bredare 

än Räddningsverket i övrigt har när det 

gäller olycksförebyggande. 

– Vi ska ge den ”samlade bilden” och 

kommer därför in på områden som inte 

förknippas med verkets eller räddningstjänstens 

kärnområden, exempelvis 

självmord, avslutar Thomas Gell. 

Regionalt behov av statistik 

En regional variant av NCO ligger i 

startgroparna. 11 kommuner i Göteborgsregionen 

har bildat ett RCO 

– Regionalt centrum för lärande från 

olyckor. 

De elva är Tjörn, Stenungsund, Lilla edet, 

Ale, Alingsås, Kungälv, Göteborg, Mölndal, 

Partille, Lerum och Kungsbacka. 

– NCO är en utmärkt tillgång på riksplanet, 

men för stort för att vi lokalt och 

i regionalt ska få ut information som 

känns som vår, säger Lars Anderman, 

räddningschef i Kungälv. 

– I ett samarbete med NCO tar vi nu 

fram statistik och publikationer på vad 

man skulle kunna kalla ”göteborgska” 

nyckeltal, specifika för just denna region, 

exempelvis avseende självmord, 

äldreskador, specifika trafikolyckor och 

andra olyckor. 

– Tanken är att vi ska få ut bättre statistisk 

för planering och prioritering på 

det lokala planet i regionen och att återföra 

erfarenheter till primärkommunen. 

Snabbare riskanalyser är nyckelordet 

för morgondagens räddningstjänst, anser 

han. 

Tanken är att skapa en regional ”NCOtjänsteman” 

som ska hålla i trådarna för 

insamlande och förmedling av regional 

statistik. Hur det ska se ut är inte klart 

än. 

Samverkan i vardagen 

Initiativet är sprunget ur ett samarbete 

mellan de elva kommunerna sedan man 

bildat Göteborgsregionens räddningstjänstråd, 

GRR. 

– Tidigare har det varit självklart att sam- 


verka vid olyckor, men nu är tanken att 

samverkan ska ske i vardagen avseende 

trygghet och säkerhet. 

Skapat regional resurs 

En resurs har redan skapats, i form av 

räddningscheferna i Alingsås och Öckerö, 

som i höst ska samordna en gemensam 

regional arbetsmiljöutbildning 

för räddningstjänstpersonal, sekretessfrågor 

och sakfrågor som berör hela 

regionens räddningstjänster. Samtliga 

elva kommuner är med och finansierar 

denna regionala resurs som från och 

med hösten 2005 är en del i det sedan 

flera år etablerade regionala kommunalförbundet, 

GR, Göteborgsregionens 

kommunalförbund. 


Fakta 

Olyckor 

■ År 2002 omkom 2 893 personer till 

följd av olycksfall i Sverige, av vilka sex 

olyckstyper stod för nära 2500. 

Fall 50 procent 

Vägtrafik 22 procent 

Förgiftning 12 procent 

Bränder 6 procent 

Drunkning 5 procent 

Kvävning 4 procent 

■ Varje år vårdas 130 000 personer på 

sjukhus till följd av olyckor 

■ Varje år uppsöker 900 000 personer 

öppenvården till följd av olyckshändelser 

■ Olyckor kostar samhället 70 miljoner 

kronor varje år 

■ Olycksfall är den vanligaste dödsorsaken 

hos barn, ungdomar och vuxna 

under 45 år

Sirenen Nr 5 • 2005 reportage 

dda liv 

Foto: KATARINA SELLIUS 

Räddningsverket på Värmlandsvägen i Karlskoga. Det är inte ofta hela NCO är samlat på ett och samma ställe, en logisk effekt av 

att arbeta tvärsektoriellt. Denna försommardag i juni fanns ändå ganska många på plats. Jan Berglöf, Tommy Arnesson, Sofie Andersson, 

Christer Lundberg, Linda Ryen, Ingrid Sivho-Broman, Karin Albinson, Thomas Gell, Johanna Runarson, Alf Rosberg, Rainar All och 

Martin Atkinson, EU:s forskningscenter, Italien. 

Olyckorna i våra hem utreds 

Statistik styr Boverkets framtida byggregler 

Hur kan det bli säkrare att bo? 

Det vill Boverket ta reda på med hjälp av statistik 

från NCO. 

På fritiden renoverar Jan Berglöf sitt 50-talshus och senast 

funderade han på hur trappan till övervåningen 

inte ska bli så hal när heltäckningsmattan rivs bort. 

På jobbet är han nationalekonom på Räddningsverket 

i Karlskoga och kartlägger just nu olyckor i boendet. 

Yrkesskadad 

– Man blir lite yrkesskadad när man sitter med de här 

siffrorna, säger projektledare Jan Berglöf. 

Projektet är ett samarbete mellan Boverket, Elsäkerhetsverket, 

Konsumentverket, Socialstyrelsen och 

Räddningsverket och syftet är att ta reda på vilka som 

drabbas av olyckor i hemmet, på vilket sätt de drabbas 

och vilka kroppsdelar som skadas. 

– Vi tittar på var i hemmet olyckan skett och vilka de 

bakomliggande orsakerna är. 

Boverket ska, genom att få en mer 

precis skadebild av var, hur och varför 

olyckor sker i bostaden, använda 

statistiken som underlag till nya 

regler för framtida byggande. 

Siffrorna bygger på den skaderegistrering 

som bland annat sker 

i Västerbottens, Gävleborgs samt 

Jan Berglöf Västra Götalands län där varje patient 

som kommer till akutmottagningen 

eller vårdcentralen får fylla 

i en blankett om vad de råkat ut för. 

Ingen skada för liten 

Rutinerna har funnits i tjugo år och statistiken täcker 

drygt fem procent av landets befolkning. Ingen skada 

är för liten, allt från blåmärken och stukningar till 

hjärnskakningar och frakturer rapporteras till skaderegistret. 

15 

Samlar in 

olycksundersökningar 

NCO planerar bygga upp en nationell 

kunskapsbas av de olycksundersökningar 

som görs ute i kommunerna. 

Hittills har tio olycksundersökningar 

kommit in. 

Enligt lagen om skydd mot olyckor ska 

kommunerna undersöka varför olyckan 

hände och hur räddningsinsatsen genomfördes. 

Tanken är att samla olycksundersökningar 

från olika delar av landet och 

göra dem tillgängliga för alla som är 

intresserade. 

Avidentifierade rapporter 

Exakt hur undersökningarna ska presenteras 

och förhoppningsvis bli åtkomliga 

är inte klart ännu, men insamlandet av 

olycksundersökningar har börjat. Kontakter 

har även tagits med Kommunförbundet 

i frågan. Undersökningarna 

avidentifieras innan de läggs in i databasen. 

– Det är inget krav enligt lagen att 

skicka in olycksundersökningarna till 

Räddningsverket, men målet är att 

bygga upp en nationell kunskapsbas att 

dra lärdomar och erfarenheter ur. Det är 

ett bra sätt att få tillgång till varandras 

erfarenheter, säger Tommy Arnesson, 

NCO, som nu uppmanar kommunerna 

att skicka in sina utökade olycksundersökningar 

till Räddningsverket. 

De tio olycksundersökningar som hittills 

inkommit berör bränder, utsläpp 

och arbetsplatsolyckor. 

Fotnot: 

Skicka utökade olycksundersökningar 

till: nco@srv.se eller per post till Räddningsverket/NCO, 

Värmlandsvägen 25, 

691 34 Karlskoga 

Enligt beräkningar sker 525 000 skador per år inom 

sektorn hem/fritid och var femte olycka (112 000) sker 

inomhus i bostäder. 

Farligast i sovrummet 

Farligast verkar det vara i vardagsrummet och sovrummet 

där hälften av alla olyckor sker, mestadels fallolyckor. 

20 procent av olyckorna sker i köket, mestadels 

skärolyckor. Tio procent faller i trappan. Generellt 

dominerar fallolyckor skadebilden i bostäder, främst 

bland yngre barn i åldern 0-12 år och äldre 65 år och 

äldre. I särskilt boende skadas en av tio boende. 

Den fullständiga rapporten om olycksbilden i hemmet 

redovisas av NCO i september. 

Och någon form av halkskydd lär det bli i Berglöfs 

trappa. 

KATARINA SELLIUS

16 nyheter 

Första nya 

brandmännen 

För två år sedan påbörjades den 

tvååriga eftergymnasiala utbildningen 

i skydd mot olyckor 

(SMO). En utbildning för den 

som vill arbeta som brandman 

eller med säkerhetsfrågor. 

Utbildningen ersätter den 

tidigare 15-veckors utbildningen 

för brandmän som redan 

anställts i en kommun och där 

bland annat fått introduktionsutbildning. 

I våras examinerades den 

första kullen elever från den 

nya utbildningen på Räddningsverkets 

fyra skolor. 45 gick 

ut i Skövde, 39 i Revinge, 42 i 

Rosersberg och 40 i Sandö. 

En del har fått fasta jobb, 

betydligt fler semestervikariat. 

Sirenen har besökt två elever 

som bytt skolans värld till verkligheten 

som brandman, en i 

Halmstad och en i Finspång. 

Välkomnad med petflaska 

fastlimmad på hjälmen 

HALMSTAD. Den 3 juni 

slutade Henrik Ifvarsson den 

nya utbildningen i skydd 

mot olyckor (SMO) i Revinge. 

Två dagar senare började 

han jobba som brandman i 

Halmstad. 

– En ny miljö, inte längre 

skolans skyddade värld. Jag 

stortrivs. 

Henrik Ifvarsson har ett sommarvikariat, 

som senare går 

över i ett vikariat för en pappaledig 

brandman. 

– Det går ut i mitten av november, 

sedan vet jag inte vad 

som händer. Men givetvis hoppas 

jag på en fortsättning. 

Henrik Ifvarsson är en i kullen 

från den nya tvååriga utbildningen 

till bland annat 

brandman som tar klivet ut i 

verkligheten. 

Hade ögonen på mig 

Misstänksamheten till ungtupparna 

bland redan anställda 

brandmän och befäl har på 

sina håll varit påtaglig. Men i 

Halmstad har Henrik Ifvarsson 

känt sig välkommen. 

– Det märkte jag redan när 

jag var här på min praktikperiod 

under utbildningen. Visst 

upplevde jag att jag hade ögonen 

på mig, lite kritiska och 

granskande blickar, men personalen 

har varit hur schyst 

som helst mot mig. 

Hjälmen är befriad från den fastlimmade petflaskan. Henrik Ifvarsson stortrivs med vikariatet som brandman i Halmstad. 

Hur var första dagen som 

ordinare på skiftet? 

– Jag drog en introduktion, 

där jag presenterade mig. Som 

nykomling bad jag killarna att 

hjälpa mig i stället för att skälla. 

Tror att det är viktigt att vara 

öppen och ärlig, att ventilera 

problem om de dyker upp. 

Inga practical jokes så här 

långt? 

– Någon limmade fast en 

petflaska på hjälmen. Det upptäckte 

jag först när larmet gick 

och den skyldige hade hjärtligt 

roligt. 

– Det är allt som hänt på det 

området, hittills. Men jag har 

fortfarande garden uppe. 

Stöttning från laget 

Han tycker att övergången 

från skolan i Revinge till verkligheten 

i Halmstad gått smärtfritt. 

– Jag kände mig bra rustad 

när jag lämnade Revinge. Även 

om vi var lite av testpiloter på 

Räddningsverkets skola var det 

en gedigen utbildning vi fick. 

Detta i kombination med bra 

stöttning från övriga i skiftlaget 

här i Halmstad har underlättat 

övergången från skolan 

till verkligheten. 

När han tittar i backspegeln 

har han några reflektioner om 

den tvååriga studietiden: 

– Jag skulle önska ännu mer 

praktik för att känna mej säk- 

rare på handhavande av utrustning 

och annat. Särskilt i 

början var det bara teori. Efter 

några veckor klättrade vi på 

väggarna, vi ville ut och göra 

något praktiskt. 

I höst hoppas han att det går 

att samla flertalet klasskamrater 

till en återträff. 

– De skulle vara intressant att 

lyssna till de andras erfarenheter, 

något som också utbildningsansvariga 

i Räddningsverket 

borde kunna dra nytta av. 

Ska även förebygga 

Henrik Ifvarsson har i sommar 

åkt som rökdykare 2. Det 

har varit en rätt lugn sommar. 

Första rejäla insatsen var en 

soptippsbrand. 

– I övrigt har det varit mest 

trafikolyckor, men inga allvarligare 

händelser. 

Något som förvånat dig? 

– Ja, att det kan vara helt 

lugnt med larm i tre arbetspass 

i följd, sedan kan det komma 

tio larm på samma tid. Och så 

är det väldigt många utryckningar 

till automatlarm. 

I höst är det meningen att 

räddningstjänsten i Halmstad 

ska dra nytta av Henrik Ifvarsson 

specialkunskaper i bland 

annat förebyggande. 

– Klasskompisen David Lindahl 

och jag ska växelvis arbeta 

i utryckningsstyrkan och 

på dagskift som förebyggare. 

Det ska bli spännande, jag har 

många idéer. 

– Jag hoppas att vi kan bidra 

till räddningstjänstens utveckling 

genom de färska kunskaper 

vi har med oss från skolan. 

Samtidigt har vi nykomlingar 

massor att lära från brandmän 

och befäl som jobbat länge i 

verkligheten. 

Det håller brandmannen David 

Nielsen med om: 

– De som kommer från nya 

utbildningen för in en ny era i 

räddningstjänsten. Det skapar 

också möjligheter för oss som 

gått gamla utbildningen att 

fortbilda oss i yrket och det tror 

jag att de allra flesta vill. Det här 

kommer att bli jättebra. 

Säkerhet på Ikea? 

Henrik Ifvarsson tänker satsa 

på brandmannayrket under 

överskådlig framtid, även om 

han har en utbildning som kan 

ge intressanta jobb på säkerhetsområdet. 

– Just nu känns det helt rätt 

att vara brandman, särskilt 

om jag får kombinera det med 

en del förebyggande arbete. 

Men visst, på längre sikt skulle 

det vara häftigt att jobba som 

brandoch säkerhetsansvarig 

på Ikea eller något annat stort 

företag. 

STIG DAHLÉN 


Foto: STIG DAHLÉN 

Utbildning i skydd 

mot olyckor 

Intagning sker höst och vår. 

Sista ansökningsdag för 

höstterminen är 15 april, för 

vårterminen gäller 15 oktober. 

Cirka 160 platser erbjuds vid 

varje terminsstart. 1 604 sökte 

till utbildningen denna höst. 

Utbildningen är på två år 

eller 80 studiepoäng. Varje 

termin är indelad i ett antal 

kurser om totalt 20 poäng. 

Utbildningen ger examen i säkerhets- 

och räddningsarbete. 

Efter examen kan man 

söka jobb som brandman i 

den kommunala räddningstjänsten 

eller tjänster inom 

säkerhetssektorn i andra kommunala 

förvaltningar, statliga 

myndigheter eller näringslivet. 

Utöver grundläggande 

högskolebehörighet krävs för 

ansökan bland annat körkort 

för personbil, simkunnighet 

och godkänt konditionstest 

enligt Arbetsmiljöverkets krav 

för rökdykning. 

För mer information, gå in 

på Räddningsverkets hemsida: 

www.raddningsverket.se och 

klicka på ”Våra utbildningar”.


nyheter 

Efter sex år i Sandö 

Fann framtid i Finspång 

FINSPÅNG. Efter nästan sex 

år vid skolan i Sandö var det 

dags att skaffa försörjning, att 

hitta ett jobb. 

David Stenung, 23, fann vad 

han sökte i Finspång. 

– Jag trivs, känner inget behov 

av att jobba på en större 

station, säger han. 

Det har gått några år sedan David 

lämnade föräldrahemmet 

i Örebro för att läsa på räddningsgymnasiet 

i Sandö. Tre år 

utökades med sju månaders 

civilplikt som räddningsman 

och därefter två år på SMO-utbildningen. 

I juni var det examen – därefter 

packades trunken med 

destination Finspång. David 

hade fått sommarvikariat som 

brandman. 

– Den bild jag hade av jobbet 

stämmer ganska bra. Här 

kan man inte sitta och vänta på 

larm, de är för få för det. 

Han jobbar delat dygn under 

veckan, helt dygn på helgerna. 

Dagarna fylls med service av 

fordon och annan materiel, övningar 

och fysträning. 

– Jag jobbade i Kramfors förra 

sommaren, även det en mindre 

station. Och precis som här var 

det lätt att smälta in i gänget. 

Något du inte får göra? 

– Jag får inte köra fordon under 

utryckning. Det får man 

inte första sommaren och det 

är nog riktigt. Mitt bekymmer 

som nykomling är ju att jag 

inte har lokalkännedom. 

Är arbetskamraterna nyfikna 

på dig? 

– Framförallt har det varit 

många frågor om utbildningen. 

Många att fajtas med 

Finspångs kommun har drygt 

20 000 invånare, cirka 13 000 

av dem bor i tätorten. Brandstationen 

ligger ganska anonymt i 

centrumkärnan. Där fick tre 

SMO-elever, varav två exami- 

Foto: PER LARSSON 

Efter närmare sex år i Sandö är David Stenung ute i arbetslivet. Han vill ha fast jobb som brandman så fort som möjlighet, för konkurrensen 

om jobben kommer inte att minska. 

nerade, sommarvikariat. 65-70 

sökte jobben. 

Hård konkurrens, och David 

anar att det blir ännu tuffare 

kamp om de fasta jobben 

i framtiden. 

– 160 elever går ut varje halvår 

från skolorna. Det kan aldrig 

bli så många jobb. SMO-utbildningen 

har för många elever. 

Därför tänker han göra allt 

för att få ett fast jobb så fort 

som möjligt. Snart kommer fler 

färdiga SMO-are ut och slåss 

om jobben. 

– Det blir ett eller två jobb lediga 

här i Finspång i höst, jag 

ska söka dem. Men man måste 

också vara beredd att flytta på 

sig. 

Förebygger gärna 

David Stenung har sedan han 

började läsa i Sandö varit inriktad 

på en operativ tjänst. Men 

med SMO-utbildningen har 

han fått ett bredare perspektiv. 

– Forfarande vill jag främst 

jobba operativt, men gärna 

kombinera med förebyggande 

arbete. Då kan jag få nytta av 

det jag lärt mig på skolan. Jag 

hoppas att mer förebyggande 

generellt sett läggs på brandmän 

i framtiden. Som ny här i 

Finspång blir det inte så mycket 

förebyggande, men det är också 

viktigt att lära sig det operativa, 

alla rutiner. 

Men även om räddningstjänsten 

är första valet, tänker 

inte David låta bli att blicka 

över andra möjligheter. Praktikperioden 

på skolan tillbringade 

han i Värnamo, hos 

räddningstjänsten och på en 

gummifabrik. Han trivdes på 

båda platserna. 

– Den teori jag i början tyckte 

var jobbig på skolan fick jag 

verkligen nytta av på gummifabriken, 

jag var med och drog 

igång det systematiska brandskyddsarbetet. 

Sista utryckningen – civilplikten är historia 

Foto: THOMAS JOHANSSON 

De två sista klasserna med räddningsmän lämnade skolan i Skövde 11 augusti. Totalt har nästan 7 000 räddningsmän utbildats 

genom åren. 

17 

Så, om det inte blir räddningstjänsten 

i framtiden, vad blir 

det då? 

– Jag skulle kunna tänka mig 

att jobba med säkerhet i ett 

större företag, eller som säkerhetssamordnare 

i någon kommun. 

Men då skulle jag nog 

vilja vara deltidsbrandman 

också. 

Just nu är det ett fast jobb i 

Finspång som lockar. 

Fast du bara är 23 år, kan det 

bli ändstationen? 

– Jag skulle inte ha något 

emot det. 

PER LARSSON 

De sista räddningsmännen har lämnat 

Räddningsverkets skolor. Civilpliktsutbildningen 

som startade 1995 är nu historia. 

Totalt har 11 086 ungdomar, varav 34 

kvinnor, fått civilpliktsutbildning hos 

Räddningsverket. 6 990 har gått utbildning 

till räddningsmän. 1997-2001 utbildades 

dessutom 4 096 beredskapsmän. 

11 augusti slutade de fyra sista klasserna, 

41 elever i Sandö och 48 i Skövde. Under 

året har totalt 194 räddningsmän utbildats. 

De har haft nio veckor på skola och nio 

veckors praktik i kommunen. De som gjort 

pliktutbildningen som sanerare och ammunitionsröjare 

har haft ytterligare fyra veckor 

på skolan. 

– De flesta har efter avslutad utbildning 

krigsplacerats i sin kommun, säger Pia 

Holmstrand, Räddningsverket.

18 internationellt 

Räddningsverket bygger 

akutförråd i flera länder 

Räddningsverkets utökade 

internationella ansvar börjar 

klarna alltmer. 

I september startar verket 

en omfattande utbildning 

av personal från Sida och 

svenska ambassader. Vidare 

planerar Räddningsverket att 

öppna förråd i flera länder. 

Samtidigt planeras flytten och 

utbyggnaden till Kristinehamn 

av verkets internationella avdelning 

(eller Operativa avdelningen 

som den kallas internt). 

Redan före tsunamin i Asien 

togs ett regionalpolitiskt beslut 

om lokalisering till Kristinehamn 

(där regementet lagts 

ned). Tsunamin fick sedan opinionen 

och politiker att kräva 

bättre svensk beredskap för 

att undsätta landsmän utomlands. 

Lättare få gehör 

– Räddningsverket har länge 

haft en hög beredskap för insatser 

utomlands, men givetvis 

bidrog tsunamin och dess effekter 

till ett det blivit lättare 

att få gehör för egna förslag till 

förbättringar, säger Kjell Larsson, 

chef för verkets internationella 

avdelning. 

Ett sådant är gemensam utbildning 

inom ramen för ett 

nystartat samarbete mellan 

konsulära enheten på utrikesdepartementet,Räddningsverket 

och Krisberedskapsmyndigheten 

(KBM). Konsulära 

enheten ska, liksom Räddningsverket, 

ha styrkor klara att 

skicka när svenskar drabbas 

av katastrofer och andra stora 

Foto: STIG DAHLÉN 

Mycket på gång. Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets internationella avdelning, har många bollar i 

luften. Många projekt är igång och samtidigt förbereds flytten till Kristinehamn 

händelser utomlands. 

– För detta behövs en gemensam 

utbildning så att alla 

inblandade får rollfördelning 

och annat klart för sig. Därför 

ska vi i höst genomföra tredagarsutbildningar 

med deltagande 

av cirka 150 personer 

från UD, både personal i Sverige 

och nyckelpersonal på svenska 

ambassader utomlands, säger 

Kjell Larsson. 

Thomas Sjödin, lärare på 

Räddningsverkets skola i Rosersberg, 

håller i kurserna, som 

startar i september. 

– Svensk ambassadpersonal 

Satsningen i Kristinehamn 

Senast 1 april nästa år ska 

Räddningsverket ha flyttat 

sin internationella insatsverksamhet 

från Karlstad till 

Kristinehamn. 

– Före utgången av 2006 ska 

vi vara uppe i 55 anställda, sedan 

går vi vidare under de två 

kommande åren, säger chefen 

Kjell Larsson. 

Regeringen beslutade i fjol att 

kompensera Kristinehamn för 

regementsnedläggning med 

bland annat en flyttning och 

utbyggnad av Räddningsverkets 

internationella insatsverksamhet. 

De 30 tjänster som nu 

finns på huvudförvaltningen i 

Karlstad ska om några år bli uppemot 

130 i Kristinehamn. 

– Förmodligen kommer det 

att dröja till 2009 innan vi hunnit 

utveckla verksamheten och 

kommit upp i den numerären. 

Men det blir en successiv utbyggnad, 

som vi redan påbörjat, 

säger Kjell Larsson. 

Förråd och utbildning 

Hur arbetet i Kristinehamn 

ska organiseras och vilka nya 

verksamheter som tillkommer 

utreds. Klart tycks vara att det 

nationella förrådet för materiel 

flyttas till Kristinehamn från 

Björröd. Även utbildning ska 

bedrivas i Kristinehamn, men i 

vilken omfattning är inte klart. 

– Vi ska inte bygga någon femte 

skola inom Räddningsverket 

i Kristinehamn, om nu någon 

tror det. Däremot får vi behov 

av att knyta vissa utbildningar 

till oss, säger Kjell Larsson. 

– Det rör sig bland annat om 

utbildning av insatspersonal vi 

ska skicka utomlands, så kallad 

missionsförberedande utbildning. 

Det blir svårt att hålla lä- 

är en viktig kategori som behöver 

specialutbildning på detta 

område. De ska bland annat 

ha en hög förmåga att ta emot 

styrkorna från konsulära enheten 

på UD och från Räddningsverket, 

säger Thomas Sjödin. 

Kairo-ambassad pilotfall 

Diskussioner pågår även om 

att göra svenska ambassaden 

i Kairo till pilotfall för upprättande 

av krisberedskapsorganisation. 

Tanken är att det arbetet 

ska lägga grunden till en mall 

som ska finnas på alla svenska 

ambassader. 

rare på fyra olika skolor uppdaterade 

på allt nytt som kommer 

på området. Därför blir det mer 

rationellt att köra sådan utbildning 

på en och samma plats och 

där avdelningens övriga experter 

och handläggare finns. 

Centrum för risk- och säkerhetsutbildning 

(CRS), som 

driver utbildningen på de fyra 

räddningsskolorna, ska för 

övrigt inrätta en utvecklings- 

och planeringsenhet för den 

internationella utbildning som 

sammanhänger med insatsverksamheten. 

Hjälp till självhjälp 

En ny uppgift på det internationella 

området kan bli utbildning 

och kunskapsöverföring i 

andra länder, så kallad capacity 

building. 

– Ett exempel på sådant är våra 

sök- och räddningsstyrkor, där 

Vidare har utrikesdepartementet 

gett Räddningsverket 

i uppdrag att undersöka hur 

samarbetet med de nordiska 

länderna kan förbättras när 

nordiska medborgare drabbas 

utomlands. 

– Det handlar om vad vi utifrån 

vår professionalism kan 

göra för att samverka i en krissituation 

när det gäller exempelvis 

gemensamma flygplan 

och upphandling av tjänster, 

säger Kjell Larsson. 

Räddningsverket ska lämna 

en rapport till regeringen redan 

18 augusti. När de nord- 

vi kan överföra vår kunskap till 

nationer i delar av världen där 

jordbävningar är vanliga. En 

sorts hjälp till självhjälp för att 

de drabbade länderna snabbt 

ska kunna komma igång med 

räddningsarbetet. Oftast tar 

det för lång tid för styrkor från 

länder med sådan kapacitet att 

nå fram, säger Kjell Larsson. 

Nära storflygplatser 

En annan utvidgning kan bli 

att utveckla den utbildning 

som redan sker i Sverige av 

bland annat FN-personal. 

– Här finns mycket att göra 

och vi är efterfrågade. Sådan 

utbildning är inte lika aktuell 

för Kristinehamn. De utländska 

kunderna vill oftast att utbildningen 

ska ligga på bekvämt 

avstånd till någon av våra få 

storflygplatser, i första hand 

Arlanda och Kastrup. Rädd- 


iska utrikesministrarna träffas 

på Bornholm i slutet av augusti 

är det meningen att ministrarna 

ska komma med ett gemensamt 

uttalande om nordisk 

samverkan. 

Ett nytt sätt att jobba 

Även på materielområdet 

är intressanta saker på gång. 

Räddningsverket planerar att 

öppna förråd utomlands för 

att snabbare kunna leverera utrustning 

och annat till troliga 

katastrofområden. Två platser 

har redan pekats ut, Brindisi i 

södra Italien och Dubai. Ytterligare 

några kan bli aktuella. 

– Tiden är förbi när vi lagrar 

konservburkar i ett förråd i Sverige 

för att skicka utomlands 

vid en katastrof. Det här blir ett 

nytt sätt att jobba. 

I Brindisi har FN redan större 

förråd på en nedlagd militärbas 

med närhet till hamn och 

flygplats. Vad Räddningsverkets 

förråd i Brindisi och i Dubai 

ska innehålla kommer att 

utredas i höst. 

– Förmodligen kommer vi i 

framtiden i högre grad också 

att göra upphandling utomlands, 

i ett katastrofområdes 

närhet och anpassat till de aktuella 

behoven. Det finns ingen 

anledning att hålla lika stora 

förråd i Sverige som vi nu har i 

Björröd, säger Kjell Larsson. 

Beslut väntas i augusti om att 

flytta en nedbantad version av 

förrådet i Björröd till Kristinehamn 

2007. 

STIG DAHLÉN 

Utbildning – men ingen femte skola 

ningsverkets skolor i Rosersberg 

respektive Revinge ligger 

bra till för sådan utbildning, 

menar Kjell Larsson. 

Enligt Larsson kommer den 

fortsatta utvecklingen i Kristinehamn 

att styras av efterfrågan 

från kunder i olika länder 

och av uppdrag som Räddningsverket 

får från regeringen, 

Sida, FN och EU. 

– Vår huvuduppgift är och 

förblir internationella bistånds- 

och hjälpinsatser samt 

att vi ska ha en hög beredskap 

att undsätta svenskar som 

hamnat i nöd utomlands. Därutöver 

ska vi vara öppna för ett 

brett samarbete beroende på 

efterfrågan. Jag tror exempelvis 

på ökad verksamhet inom ramen 

för EU.


Foto: GRETA SVENSSON 

Hemfärdscermonier för att hedra identifierade omkomna hålls varje onsdag. Vid detta tillfälle i början av augusti deltog Anne-Lie Larsson, 

Räddningsverket, Christin Nilsson och Åsa Blomqvist, båda Röda Korset. 

Räddningsverket kvar i Phuket 

Insatsen förlängd året ut 

PHUKET. Snart åtta månader 

har gått sedan flodvågskatastrofen 

i Asien och fortfarande 

finns Räddningsverket på 

regeringens uppdrag på plats. 

Insatsen har förlängts året ut. 

– För närvarande är vi tio 

personer och alla behövs, säger 

Greta Svensson, insatschef 

för Räddningsverkets styrka. 

Greta Svensson är normalt informationschef 

på Räddningsverket. 

Hon ingick även i den 

första styrkan som skickades 

till Phuket dagarna efter katastrofen. 

När uppdraget i somras 

förlängdes återvände hon, 

nu som insatschef perioden 15 

juli-18 augusti. Hon efterträds 

av en annan kvinna, Mette Lindahl-Olsson. 

Räddningsverkets styrka 

består av krisstöds- och sjukvårdspersonal, 

tolkar, IT-experter, 

brandmän, begravningsentreprenörer 

med flera. 

Uppdraget innebär bland annat 

att bistå svenska anhöriga 

som fortfarande i stor omfattning 

kommer till Phuket. Fler 

än 900 personer har passerat 

genom insatsstyrkans stöd till 

anhöriga. 

Verkets styrka ingår i den 

samlade svenska insatsen om 

45 personer, som letts av generalkonsulatet 

med Christer 

Asp i spetsen. Räddningsverket 

medverkar med stöd och logistik 

till insatsen i sin helhet. 

Över gränserna 

– Alla vittnar om det goda 

samarbetet över organisations- 

och myndighetsgränserna och 

stämningen är god. Folk jobbar 

på med gott mod, även om 

allvaret och sorgen hela tiden 

finns i bakgrunden, säger Greta 

Svensson. 

Genombrott 

Slutet börjar skönjas för identifieringen 

av omkomna svenskar. 

De senaste veckorna har 

drygt 30 svenskar identifierats, 

främst med DNA-teknik. I mitten 

av augusti var 507 personer 

idenitifierade. 36 återstod då 

att identifiera. Förhoppningen 

är att de allra flesta återfunna 

svenskar ska identifieras under 

augusti. 

– Ett genombrott för DNAidentifieringarna 

har skett, inte 

minst tack vare professor Bertil 

Lindblom från Rättsmedicinalverket 

och de påstötningar som 

internationellt 

gjorts från svensk sida när det 

gäller de saknade barnen, berättar 

Greta Svensson. 

Hemfärdsceremonier för omkomna 

svenskar som identifierats 

sker varje onsdagseftermiddag 

vid ceremoniplatsen 

intill flygplatsen i Phuket. 

Första onsdagen i augusti 

stod åtta barnkistor under tälttaket 

vid ceremoniplatsen, två 

av dem hade nallebjörnar på 

locken och en tredje hade en 

Pippi Långstrumpdocka. 

– Ceremonierna är oerhört 

gripande. Och för alla som 

arbetar här är de en viktig avslutning 

på flera månaders 

noggrant arbete, säger Greta 

Svensson. 

Nytt uppdrag i Aceh-provinsen 

BANDA ACHE. En insatsstyrka 

på elva personer från Räddningsverket 

reste 10 augusti 

till Aceh-provinsen i Indonesien. 

Uppgiften är att se till att 

EU:s fredsobservatörer har 

tillgång till kontor, bilar, IT och 

telefon. 

Räddningsverket ingår i den 

internationella observatörsstyrka 

som ska övervaka freden 

i Aceh-provinsen i Indonesien. 

Sverige kommer som enda land 

att bistå med logistik till EU:s 

personal i området. 

Ett fredsavtal mellan Indone- 

siska regeringen och ledningen 

för GAM-rörelsen (Free Ache 

Movement) undertecknades 

i Helsingfors den 15 augusti. 

En historisk överenskommelse 

som kan bli en lösning på den 

mångåriga konflikten i Acehprovinsen. 

Upprätta tolv kontor 

EU har tillfrågats av parterna 

om att övervaka avtalet, tillsammans 

med observatörer 

från Malaysia, Filippinerna, 

Singapore, Thailand och Brunei. 

Totalt ska 200 obeväpnade 

observatörer övervaka att fredsavtalet 

genomförs. 

Räddningsverkets uppgift 

är att se till att EU:s personal 

snabbt kommer på plats för att 

kunna övervaka avtalet. 

– Vi bidrar med samband- 

och telekomexperter, inköpsexpertis, 

elektriker, logistiker 

och sjukvård. Bland annat ska 

vi skaffa fram fordon och upprätta 

ett huvudkontor i Banda 

Ache och elva lokalkontor för 

observatörsstyrkan, säger Lars 

Norén, projektledare för insatsen. 

Räddningsverkets insats beräknas 

pågå till sista maj nästa 

år. 

Den svenska insatsen kostar 

40 miljoner och finansieras av 

Sida. 

Tsunamin startskottet 

GAM-rörelsen har kämpat 

sedan 1976 för att Aceh-provinsen 

ska bli självständigt 

från Indonesien. Konflikten har 

krävt 12 000 människors liv och 

människorättsorganisationer 

har återkommande kritiserat 

de stridande för brutalitet och 

brott mot de mänskliga rättigheterna. 

Den svåra humanitära situationen 

förvärrades drastiskt 

i december till följd av flodvågskatastrofen, 

som orsakade 

19 

Pågående insatser 

Räddningsverkets internationella 

avdelning har när detta 

skrivs (mitten av augusti) 

personal utsänd till tio länder. 

Totalt 50 personer ingår i 

dessa uppdrag: 

Thailand 10 

Indonesien 16 

Sudan 10 

Eritrea 1 

Israel 2 

Niger 1 

Ryssland 5 

Liberia 2 

Congo 1 

Tchad 1 

Uganda 1 

Totalt 50 

Insats Phuket 

I mitten av augusti hade Räddningsverkets 

insats i Phuket efter 

flodvågskatastrofen pågått 

i sju och en halv månad. 

Den samlade svenska 

insatsen bestod i början av 

januari av cirka 150 personer. I 

dag arbetar 45 personer i den 

svenska insatsen. 

Fördelningen mellan organisationerna 

sedan insatsens 

början: 

Räddningsverket 102 

Försvarsmakten 31 

Socialstyrelsen och 

Smittskyddsinstitutet 36 

ID-kommissionen 124 

Rättsmedicinalverket 45 

Polisinsatsen 67 

Röda Korset 28 

Svenska Kyrkan 26 

UD/generalkonsulatet 48 

Totalt: 507 

Regeringen beslutade 20 

juni att förlänga Räddningsverkets 

uppdrag i Phuket till 

31 december. 

Dyr insats 

Den samlade insatsen från 

svenska myndigheter och 

organisationer i Thailand blir 

dyr. Första halvåret kostade 

enbart Räddningsverkets och 

Försvarsmaktens insatser för 

svenskar i Thailand 46 miljoner 

kronor. Till detta kommer 

stora kostnader för ID-kommissionen, 

Röda Korset, 

Kyrkan, Polisen med flera. 

minst 140 000 dödsfall och 

lämnade en halv miljon människor 

hemlösa. 

Tsunamin blev startskottet 

för återupptagna fredsförhandlingar. 

Den 17 juli enades 

indonesiska regeringen 

och ledningen för GAM om ett 

fredsavtal, där GAM sade sig 

vara med på att Aceh kvarstår 

som en del av Indonesien. 

Räddningsverket har tidigare 

i år haft personal på plats 

i Aceh-provinsen inom ramen 

för de internationella hjälpinsatserna 

efter tsunamin. 

KATARINA SELLIUS

20 internationellt 

30 mil från Stockholm 

Ö nedlusad med trotyl 

och oexploderade granater 

STORA TYTERSKÄR. Knappt 

30 mil från Stockholm finns 

en rysk ö, nedlusad med 

övergiven ammunition. För 

potentiella terrorister och 

andra skummisar har ön Stora 

Tyterskär varit ett dukat smörgåsbord. 

Bara att gå i land och 

hämta trotyl. 

Nu ska ön rensas på oexploderad 

ammunition och 

Räddningsverket har en viktig 

roll. 

Ön heter Bolshoi Tuters på ryska. 

Den ligger cirka tre mil från 

Estland, fem mil från Finland 

och nio från S:t Petersburg. Mitt 

i en farled med mycket intensiv 

fartygstrafik. En liten ö, bara 

3,5x3 kilometer med en högsta 

punkt 56 meter över havet. Ön 

är obebodd, så när som på en 

fyrvaktare. 

– Här finns hur mycket oexploderad 

ammunition som 

helst, dessutom mineringar. 

Det är mycket lätt att hitta trotyl, 

berättar Anton Antonov, 

projektledare vid Räddningsverket 

efter sitt besök där andra 

veckan i augusti. 

Några av granaterna Räddningsverkets personal hittade vid ankomsten 

till Stora Tyterskär i början av augusti. Det vita närmast är 

trotyl i form av en seg massa som kan skrapas loss och användas för 

tillverkning av mindre bomber. 

Foto: ANTON ANTONOV 

Rester av gammal ammunition, en hel del skarp, ligger öppet i naturen på Stora Tyterskär i Finska Viken. 

Stora Tyterskär ockuperades 

av tyskarna under andra världskriget. 

Stora befästningar byggdes 

under den 900 dagar långa 

belägringen av S:t Petersburg. 

Ön har även varit finsk och 

rysk militärbas. Beskjutningen 

med artilleripjäser in mot ön 

och från de som försvarat ön 

har varit häftig. Här hamnade 

mängder av ammunition som 

aldrig exploderade. Mycket av 

den finns kvar, främst i form av 

granater fyllda med trotyl. 

– Det är inga problem att gå 

iland och hitta trotyl. Ammunitionen 

ligger ofta helt öppet 

på marken. Trotylen är som vax, 

kan skrapas loss och smältas 

ner i exempelvis en coca-colaburk. 

Stoppar man sedan ner 

en tändare har man en bomb. 

Skrämmande lätt, säger Anton 

Antonov. 

Ska bli naturreservat 

Ammunitionsröjning har tidigare 

genomförts i begränsad 

skala på ön, med bland annat 

Anton Antonov, Räddningsverkets 

projektledare, visar upp en 

gammal artilleripjäs. 

svenskt stöd. Räddningsverkets 

ryska motsvarighet Emercom 

vill nu en gång för alla rensa 

upp på ön, inte minst mot bakgrund 

av det ökande terrorhotet 

och att ammunitionen kan 

komma i fel händer. Målet är 


att ön ska förvandlas till ett naturreservat. 

– Emercom har via svenska 

UD bett Räddningsverket medverka 

för i första hand kartläggning 

av ammunitionen. 

Kartläggningen pågår resten 

av augusti och den kan dra ut 

ytterligare på tiden. Ryssarna 

känner till vårt IMSMA-system, 

som bland annat innebär att i 

en databas lägga in mängder 

av information om mineringar 

och oexploderad ammunition, 

säger Antonov. 

Ett riskabelt uppdrag 

Den svenska insatsen kostar 

cirka 2 miljoner kronor och 

finansieras av Sida. Räddningsverket 

har tre personer på plats, 

styrkeledaren Stefan Bylund, 

datasbasexperten Mikael Grääs 

och kartläggaren Ivo Palm. 

Ryssland bidrar med två 

grupper om vardera sex minröjare. 

Ön delas in i ett rutsystem, 

där de ryska minröjarna systematiskt 

söker av varje ruta. Ett 

riskabelt uppdrag. Räddningsverkets 

uppgift är att registrera 

allt som hittas och lägga in det 

i databasen. 

– Kartläggningen ska enligt 

planen klaras av på en månad, 

men jag befarar att det kan ta 

längre tid. Denna inventering 

ligger till grund för nästa fas då 

oexploderad ammunition och 

minor ska röjas, säger Anton 

Antonov. 

De ryska myndigheter Antonov 

haft kontakt med har berättat 

om hur ön flera gånger 

besökts av oidentifierade båtar. 

Det har oftast skett i skydd av 

mörker. Nu har ryssarna ökat 

bevakningen av ön. 

Nära rammas av fartyg 

Anton Antonov var med när 

Emercom och trion från Räddningsverket 

åkte ut till ön. Antonovs 

återresa till S:t Petersburg 

höll på att ta en ände med 

förskräckelse. 

– Det var mycket hårt väder. 

De nio milen tog 16 timmar. I 

slutskedet var det ytterst nära 

att båten jag åkte med rammades 

i mörkret av ett stort fartyg. 

Det handlade om några sekunder, 

säger den lätt skakade 

Antonov. 

STIG DAHLÉN

Sirenen Nr 5 • 2005 Finland 

Janne Koivukoski,beredskapsdirektör 

på inrikesministeriet, 

anser 

att de stora 

förändringar 

som gjorts är 

viktiga för att 

räddningstjänsten 

ska kunna 

utvecklas. 

Förändring för framtiden 

Finland ska vara Europas 

säkraste land 2010. Så lyder 

visionen. 

Två steg för att nå dit är en 

ny räddningslag från 2004 och 

att riksdagen tvingat fram en 

regionalisering av räddningstjänsten. 

Finland hade vid årsskiftet 

432 kommuner, många av dem 

mycket små med bara några 

tusen invånare. Före regionaliseringen 

fanns 450 kommuner, 

och nästan alla hade egen räddningstjänst. 

Resurserna var därmed 

små på många håll. 

– Att vi fick 22 nya regioner 

är den stora förändringen, en 

större förändring än den nya 

lagen, säger Janne Koivukoski. 

Mer jämlikt 

Hans uppfattning är att många 

kommuner är positiva trots den 

förlorade självständigheten. 

De som tycker det blivit sämre 

är kommuner som låg långt 

framme redan tidigare. Om det 

stämmer så tycks syftet vara på 

väg att uppnås, en bättre och 

mer jämlik räddningstjänst. 

Ett steg mot förstatligande? 

– Det vet jag inte. Men inte 

bara kommuner, utan även 

vissa politiker vill att staten 

tar hand om räddningstjänsten. 

Deras skäl är framförallt 

att ekonomin haltar på många 

håll. 

Några praktiska problem 

HELSINGFORS. 440 räddningstjänster blev 22. 418 

försvann. 

För Finland var det ett steg in i framtiden. Och 

det finns de som vill ta större kliv. 

med de stora regionerna? 

– Synen på hur verksamheten 

ska skötas kan vara väldigt olika 

från kommun till kommun. 

Egentliga Finland, som är den 

största regionen, består av 56 

kommuner. Det kan krävas ett 

antal omröstningar för att nå 

beslut. 

Lägger sig inte i 

Staten bestämde att 440 räddningstjänster 

skulle bli 22. 

Ambitionen var att regionerna 

skulle bli ungefär lika stora sett 

till organisation och budget. 

Men vid sidan av det ingreppet 

lägger sig inrikesministeriet 

egentligen inte i hur räddningstjänsten 

sköts. 

– Det är kommunalt ansvar. 

Kommunerna i varje räddningstjänstregion 

måste komma 

överens om hur verksamheten 

ska skötas, vi bara övervakar 

systemet. Vi ger verktyg för 

riskbedömning, men vi säger 

inte hur arbetet ska utföras. 

Effektivare räddningstjänst 

För inrikesministeriet har regionaliseringen 

förenklat kontakten 

med räddningstjänsterna. 

– Plus för verksamheten är att 

den standardiseras mer. Jag anser 

också att effektiviteten blivit 

bättre, fast det finns de som 

är av motsatt uppfattning. 

Janne Koivukoski hade emel- 

lertid hoppats på mer i samband 

med regionaliseringen. 

Nu tycker han att man till stor 

del bara överfört de gamla 

verksamheterna i en större organisation. 

– Det fanns möjlighet att 

finslipa organisationen, skapa 

den verksamhet man ville ha. 

Så skedde inte, räddningstjänsterna 

har varit mycket konservativa. 

Men jag tror det kommer 

att ändras med tiden. 

Han hade också förväntat en 

större inriktning mot förebyggande 

arbete. 

– Den nya räddningslagen 

sätter press på brandskyddsarbetet, 

på ökad information. Jag 

hoppas de största förändringarna 

ska ske inom det förebyggande 

arbetet. Men räddningstjänsterna 

har än så länge tagit 

det försiktigt med brandmännen, 

de är inte så intresserade. 

Kommer regionaliseringen 

på sikt att medföra färre 

brandstationer? 

– Vissa områden har för 

många stationer, för många 

fordon. Men det är upp till regionen 

att ta tag i det. I någon 

region tycker man också att 

vissa brandstationer är felplacerade. 

Men det finns tid att 

åtgärda det, säger Janne Koivukoski. 

Han har varit mer bekymrad 

över den frivilliga brandkåren 

som är viktig i Finland. 

– En del kommuner tycker vi ska driva på mot 

ett förstatligande. Men vi är lite rädda för det, 

säger Janne Koivukoski, beredskapsdirektör på 

inrikesministeriet. 

– Det har blivit svårare att rekrytera 

till kårerna och jag hade 

hoppats att man skulle jobba 

med en förbättring. Problemet 

har dock inte med bildningen 

av regionerna att göra, det är 

ett glesbygdsproblem. Många 

Finlands 22 

räddnings- 

tjänster 

1 Helsingfors 

2 Västra Nyland 

3 Mellersta Nyland 

4 Östra Nyland 

5 Egentliga Finland 

6 Centrala Tavastland 

7 Östra Tavastland 

8 Kymmenedalen 

9 Södra Karelen 

10 Södra Savolax 

11 Mellersta Finland 

12 Birkaland 

13 Satakunda 

14 Södra Österbotten 

15 Österbotten 

16 Mellersta Österbotten 

17 Norra Savolax 

18 Norra Karelen 

19 Ådalarna 

20 Kajanaland 

21 Uleåborg-Nordöstra 

Österbotten 

22 Lappland 

13 

5 

flyttar eller arbetspendlar. 

Fotnot: Räknas Åland in har 

Finland 440 kommuner. Men 

Åland har till stor del självstyre 

och omfattas inte av 

räddningslagen. 

14 

12 

19 

11 

22 

21 

15 16 17 

6 7 

2 

3 

1 

4 

8 

10 

9 

20 

● Kuopio 

21 

18

22 Finland 


Storförbund – på or 

Ingen stor 

förändring för 

brandmännen 

EKENÄS. Elva räddningstjänster blev en. En omvälvande 

förändring för brandmännen? 

– Tja, vi sköter oss själva som förut, säger Jörgen 

Gröning, brandförman i Ekenäs. 

Den stora omorganisationen av finsk räddningstjänst 

har inneburit förändringar på brandstationerna, 

märkligt vore det annars. 

Men hur förändringarna påverkar det dagliga arbetet 

på brandstationen ska kanske inte överdrivas. 

Det är lite av vad Jörgen Gröning ger uttryck för. 

– Utbildningen har blivit bättre. Fördelar för oss 

är att stora anskaffningar fungerar bättre. Det finns 

pengar, eller också är det så att ingen kollar riktigt. 

Man kör på i början utan att ha riktig koll på vad det 

kostar. 

Mer resurser, både ekonomiskt och i fråga om 

kompetens, är den stora räddningstjänstens fördelar. 

Det är brandmännen på stationen överens om. 

Nackdelarna finns i det lilla, där det var en fördel 

att sköta sig själv i större utsträckning. 

– De små dagliga anskaffningarna har blivit svårare 

att genomföra. Det gäller framförallt påskrifter, 

byråkratin har ökat, säger Jörgen Gröning. 

Rutinerna bestäms i Esbo 

Ekenäs tillhör Västra Nylands räddningstjänst och 

är en förhållandevis liten kommun. På brandstationen 

finns fyra man i beredskap. Larmcentralen har 

en person på plats dygnet runt, men den verksamheten 

klappas igen vid årsskiftet när verksamheterna 

centreras till färre orter. 

Finska staten hade under en längre tid 

försökt förmå kommunerna att frivilligt 

slå samman räddningstjänster, dock 

utan att lyckas. I början av 2000-talet 

fanns 440 räddningstjänster. 

I december 2001 trädde lagen om 

bildande av områden för räddningsväsende 

i kraft, vilken tvingade fram 

sammanslagningar. Den nya lagen sade 

också att inrikesministern fastställer 

räddningstjänstregioner. 

Kommunförbundet lade fram ett 

Åtta mil från huvudstationen i Esbo sköter räddningstjänsten 

den verksamhet man är satt att bedriva. 

Ny ledning innebär vissa förändringar i rutiner. 

Det är inte alltid uppskattat. 

– Allt fler dokument ska numera skrivas på finska. 

Det verkar som det bara ska bli finska i framtiden, 

säger brandman Bengt Schrey. 

Språket ett problem? 

Han gillar det inte. Det är en form av kulturkrock. I 

Ekenäs med 14 500 invånare är 82 procent av befolkningen 

svenskspråkig. I Esbo med 224 000 invånare 

är 86 procent finskspråkigt. Det kan ställa till praktiska 

problem. 

Jörgen Gröning ser det dock inte som något bekymmer. 

Så förvandlades 440 räddningstjänster till 22 

För skiftstyrkan i Ekenäs har det dagliga arbetet inte ändrats nämnvärt sedan omorganisationen. Vi sköter oss själva precis som 

Gröning (till höger), här tillsammans med Mikael Westerlund, Mats Holmqvist och Bengt Schrey. 

förslag till regionsindelning och beslut 

togs våren 2002. 1 januari 2004 trädde 

förändringen i kraft, 440 räddningstjänster 

blev i ett nafs 22. 

Som jämförelse hade Finland 432 

kommuner 1 januari 2005. Det finns 

planer på att de ska minskas till 100. 

Kriterier för bildande av räddningstjänstregioner 

togs fram. I kraven slogs 

bland annat fast att regionerna måste: 

■ kunna leda insatser vid storolyckor 

inom området. 

■ vara så självständiga att de inte behöver 

ledning på detaljnivå från staten. 

■ ha en stark centralort och att 

kartläggning av risker kan göras professionellt. 

■ ha tillräckliga personalresurser 

för att kunna förebygga olyckor och 

utveckla skyddsåtgärderna. 

■ trygga verksamheten och stärka 

utvecklingsmöjligheterna för frivilligkårerna. 

– Vi får all information via e-post numera. Ibland 

är det på svenska, ibland på finska. Däremot är det 

inte rättvist att en del får extra betalt för att prata 

finska medan andra inte får det. 

Varje skift måste ha någon finsktalande. På vissa 

stationer har personal anmält att man tagit den 

uppgiften, på andra har inget velat göra det. Övertalning 

har då skett på ekonomisk väg. 

Kunskapen i finska är varierande bland personalen. 

– Det finns säkert de här som inte skulle klara en 

utbildning på finska på räddningsskolan i Kuopio. 

Men jag klarar det. Det handlar bara om att prata, 

efter en vecka kommer språket igång ordentligt. 

Hur ofta pratar du finska? 

– Inte dagligen, men nästan. Det är mest i privatlivet. 

För att bestämma vilken utryckningskapacitet 

räddningstjänsterna behöver görs 

riskbedömning i egna området. 

Bedömningen görs genom att det placeras 

riskrutor på 250x250 meter som ett 

lapptäcke över kartan. För gradering av risk 

finns fyra kategorier. 

Riskområde 1 måste nås inom sex 

minuter, 2 inom tio minuter, 3 inom 

20 minuter och för riskområde 4 finns 

ingen tidsbestämning. Om tio rutor intill 

varandra tillhör samma kategori, då är det 

Ett större s 

ven på kortar 

jobbar helt d 

– Jag förstå 

man kan få 

Treskift med 

och bli avsev 

begäran om 

till 2007. 

När Jörgen 

ändrades pen 

han inte. 

– Helt förk 

att rökdyka? 

ändras tillba 

pension. 

Riskrutor bestämmer sn 

den riskb 

riskområ 

heltidspe 

Lappland 

4, medan 

– Vi tyck 

finns i ka 

ha det så 

kan nås in 

ver inte H 

Inrikesm 

i vilken ri


der av staten 

förut, anser brandförman Jörgen 

pörsmål på brandstationen är EU-krae 

skiftperioder. Brandmännen i Ekenäs 

ygn och vill fortsätta med det. 

r om det inte är bra i Helsingfors där 

köra ambulans hela natten. Men här? 

åttatimmarspass skulle kräva mer folk 

ärt dyrare för arbetsgivaren. Men vår 

undantag har godkänts och förlängts 

Gröning jobbat i fyra år som brandman 

sionsåldern från 55 till 65 år. Det gillar 

astligt. Hur många 65-åringar klarar 

En på tusen? Jag tror systemet hinner 

ka innan det är dags för mig att gå i 

abbheten på utryckningen 

edömningen som gäller. Inom 

dena 1 och 2 måste det finnas 

rsonal. Som exempel är hela 

– 29 procent av landet – kategori 

hela Helsingfors är kategori 1. 

er det är fel att hela Helsingfors 

tegorin, men Helsingfors stad vill 

. Problemet är att Sveaborg aldrig 

om sex minuter och därmed leelsingfors 

upp till sina egna krav. 

inisteriet kan dock inte lägga sig 

skbedömning en kommun väljer. 

– Ett måste för utvecklingen 

ESBO. I Finland genomförs förändringar 

många gånger på ett rakare sätt än i 

Sverige. 

Riksdagen beslutade om ny lag för att 

få färre räddningstjänster. 

– Och räddningstjänsterna slog kommunpolitikerna 

i huvudet med lagboken 

och talade om vad som måste göras, 

säger Heikki Paajanen räddningsdirektör 

i Västra Nyland. 

Heikki Paajanen hade väntat på förändringen 

till 22 räddningstjänstregioner. 

Ett måste för utvecklingen, anser han. 

I Västra Nyland förvandlades 

elva räddningstjänster 

till ett förbund. 

– Skydds- och säkerhetsnivån 

har förbättrats, framtidssynen 

är positiv, nivån 

av expertis har ökat. Vi har 

en helt annan möjlighet till 

utveckling. 

Heikki Paajanen pekar på 

en förnyad fordonspark, att 

personalens utbildning förbättrats, kompetensen 

inom förebyggande arbete höjts, 

beredskapen på befälsnivå förstärkts. 

– Numera har vi chef i beredskap och en 

beredskap som klarar två olyckor samtidigt. 

Enda möjligheten 

Stig Granström var tidigare räddningschef 

i Karis kommun. Nu är han områdeschef 

för Ekenäs (fem kommuner) och 

även Granström anser att reformen var ett 

måste. 

– Det fanns inga andra utvecklingsmöjligheter. 

Många har fått nya uppgifter, 

är mer motiverade. Det är helt enkelt ett 

lyft. 

Ingen som kommit i kläm? 

– Det finns de som upplever att de blivit 

degraderade och tappat motivation. Kan 

vara gamla chefer som haft svårt att finna 

nya roller. 

Den operativa sidan fungerar som den 

gjorde innan sammanslagningen, men 

inom ledningen ser Granström en helt 

annan kultur. 

– Vi har chef, yttre befäl med mera. Det 

har gett en helt annan stabilitet i systemet. 

Tidigare var man väldigt ensam som 

chef. 

Viktigast tycker Granström är att alla 

gränser är utraderade. Det gäller såväl 

operativt som förebyggande, myndig- 

– Om de väljer kategori 1 eller 2 har vi 

inget att säga till om. Däremot kan vi säga 

att man exempelvis måste ha vattendykare, 

om vi anser det behövs. 

Inrikesministeriet har dock inte pekat 

med hela handen än. Faktum är att ingen 

tillsyn gjorts sedan den nya räddningslagen 

trädde i kraft 1 januari 2004. Staten 

vill att räddningstjänsterna ska bli färdiga 

med riskbedömningarna först. 

– Det skulle vara klart i maj, vi håller på 

och kontrollera att så har skett. 

Heikki Paajanen 

hetsutövningen sker på samma sätt i hela 

förbundet. 

– Och nu går inrikesministeriet hårt åt 

räddningstjänsterna att vi måste klara 

brandsynerna som är lagstadgade. De har 

till och med hotat med vite. Vi klarade 70- 

80 procent förra året. 

En bit till statens mål 

I det förebyggande arbetet gentemot 

allmänheten, upplysning och information, 

har Västra Nyland som ambition att 

nå fem procent av invånarna, förra året 

nådde man tre procent. Inrikesministeriet 

har satt målet till tio 

procent. 

En viktig del i finsk räddningstjänst 

är de frivilliga 

kårerna. Reformen verkar 

inte ha förändrat synen på 

dem. I Västra Nyland finns 

48 frivilligkårer. Och det är 

inte bara på landsbygden, 

nio stycken finns i Esbo 

stad. 

– Det finns frivilligkårer som har larm 

nästan varje dag, säger Heikki Paajanen. 

Hur klarar de det utan jourverksamhet? 

– Jag vet att det finns de som har en inofficiell 

jour. 

Samhället står för kårernas kostnader. 

Kåren har en årsersättning för att kunna 

bedriva verksamheten. Vid larm utgår ersättning, 

men inte till brandmannen utan 

till kåren. 

Kommunerna sparar 

Tycker cheferna att förbundet har blivit 

ett lyft så är man inom brandstationens 

väggar inte lika nöjda med kommunernas 

agerande. 

– De slutade utveckla räddningstjänsterna 

de sista tre åren för att få en lägre 

kostnad när de gick in i förbundet. 

Skälet till det var att kommunerna inledningsvis 

betalar en summa till förbundet 

som de betalade för sin egen räddningstjänst. 

Successivt sker en övergång till fördelning 

sett till befolkningsunderlaget. 

Det ska vara genomfört 2010. 

Går då ekonomin ihop om kommunerna 

betalar som förut men ambitionsnivån 

tycks ha höjts? 

– Kommunerna tycker att det blivit dyrare. 

Men det beror på att alla kostnader 

nu blivit synliga, exempelvis hyra av lokaler. 

Finsk räddningstjänst i siffror 

I Finland finns cirka drygt 700 

brandstationer. 56 kommuner 

har heltidspersonal. 

5 000 personer är heltidsanställda, 

cirka 3 000 av dem 

brandmän. 

14 300 personer är engagerade 

som frivilliga brandmän 

i 635 frivilligkårer. 

Räddningstjänsten kostar 

cirka 600 kronor per invånare. 

Antalet utryckningar ligger 

runt 50 000 om året. 

Räddningstjänsterna ansvarar 

också för cirka 200 000 

brådskande sjuktransporter. 

Varje år råkar 800 000 

personer ut för olyckshändelser. 

80 omkommer i bränder, 

500 i trafikolyckor och 200 

genom drunkning. 

23 

Niklas Ekholm har jobbat som frivillig 

brandman i många år. Nu har han sagt upp 

sig på industrin för att läsa till brandman och 

hoppas så småningom på ett heltidsjobb i Stig 

Granströms organisation i Ekenäsområdet. 

Byggnaden i bakgrunden är frivilligkårens 

brandstation i Karis. En stor byggnad centralt i 

stan, byggd 1934. 

Västra Nyland 

Västra Nyland är en av 22 räddningstjänstregioner 

i Finland. Området, sydväst om 

Helsingfors, består av 15 kommuner. Före 

förbundsbildningen fanns elva räddningstjänster 

i regionen. 

I Västra Nyland bor 370 000 människor, två 

tredjedelar på 20 procent av ytan. 

I förbundet finns elva brandstationer med 

heltidspersonal och 49 frivilliga brandkårer. 

Förbundet har 371 anställda och lyder under 

Esbo stads organisation. Esbo debiterar övriga 

kommuner för verksamheten. 

Budgeten för 2004 låg på 21,4 miljoner euro 

(cirka 197 miljoner kronor). 

Vid larm kallas alltid närmaste heltidskår, om 

inte den frivilliga kår som finns närmast klarar 

uppgiften på egen hand. 

Förbundet är indelat i tre områden, Esbo 

(fyra kommuner), Lojo (sex) och Ekenäs (fem). 

Västra Nylands räddningstjänst är starkt 

tvåspråkig. Ekenäs verksamhetsområde är i 

praktiken helsvenskt. Ekenäs ansvarar internt 

för den svenska utbildningen för både heltidare 

och frivilliga. Räddningsinstitutet i Kuopio 

utlokaliserar en kurs för brandmän till Ekenäs 

2005-2006. Utbildningen av frivilliga sker i 

samarbete med Finlands svenska brandoch 

räddningsförbund. 

Förbundet leds politiskt av en räddningsnämnd 

med representanter från de tre 

regionerna. 

Vanligaste larmen 

Fellarm 16 000 

Övriga bränder 5 000 

Trafikolyckor 4 500 

Byggnadsbränder 3 000 

Skogs- o markbränder 3 000

24 Finland 


Räddningsskolan 

Tre terminer för 

att blir brandman 

KUOPIO. Artto Nyman sökte 

brandmannautbildningen i 

fyra år. Trägen vann. 

– Jag har funderat på många 

yrken, försökt lista ut något 

jag kan bli rik på, säger han, 

och tillägger: 

– Men det här är det enda 

jag är intresserad av. 

Brandmannautbildningen i 

Finland har i åtminstone ett 

avseende länge varit vad den 

i Sverige blivit. Eleverna har 

ingen anställning, de läser för 

att skaffa sig kunskap först och 

jagar sedan jobb. 

– Det är många på vår kurs 

som säger att de lovats jobb, 

men jag har inte sett någon 

skriva på anställningskontrakt 

än, säger Artto. 

Artto Nyman, Hangö, och 

Toni Timonen, Jakobstad, läser 

tre terminer, eller 57 veckor, 

för att bli brandmän. Ronnie 

Emet, Jakobstad, läser till förman 

och Claes Tallberg, Esbo, 

till brandingenjör. Sirenen 

träffade dem på Räddningsinstitutet 

i Kuopio. 

Skolan ligger mitt i Finland, 

i obygden för en del. Men varken 

det, eller det faktum att de 

är helt hänvisade till det finska 

språket, är något som bekymrar 

de här ungdomarna från 

svensktalande bygder i Finland. 

– Jag har rätt att skriva tentorna 

på svenska. Men vi lever i 

KUOPIO. Reijo Tolppi basar över vad 

som delvis är en byggarbetsplats. 

Det betyder expansion. 

– Vi hoppas öka beläggningen med 

50 procent, säger rektorn. 

Det finska räddningsinstitutet, landets 

enda skola för räddningstjänstpersonal, 

ligger i utkanten av Kuopio. Den 

hamnade där av regionalpolitiska skäl, 

statliga jobb skulle utlokaliseras. 

En modern skola. Lokaler, utrustning, 

övningsområde är fräscht. Och det går 

bra. 

Det beror delvis på att pensionsavgångarna 

snart ökar dramatiskt. Staten 

har skjutit till mer pengar för att räddningstjänsterna 

då ska ha kompetent 

personal att rekrytera. Skolan har ökat 

Finland, jag måste kunna språket, 

säger Ronnie Emet. 

Lång utbildning 

Han var utbildad brandman 

för fem år sedan. Hankade sig 

fram som vikarie innan han fick 

fast jobb 2002. För att få läsa till 

förman krävs att man jobbat 

som brandman i två år. Ronnie 

tog med andra ord nästa steg 

tämligen snabbt. 

– Utbildningen är 45 veckor, 

bra mycket längre än förmansutbildningen 

i Sverige. Vi läser 

ledningspsykologi, andra 

tunga bitar är sjukvård och 

uppdatering av brandmannautbildningen. 

Eleverna får också göra fysiska 

och psykologiska tester innan 

de antas till kursen. Totalt 

utbildas 40 förmän om året. 

– Det är många som söker. 

Kampen om platserna är hård. 

Ronnie bor och äter gratis på 

skolan. Däremot har han ingen 

lön från räddningstjänsten, 

han har tjänstledigt. Att läsa 

vidare till förman är hans eget 

beslut, inte arbetsgivarens. 

– Somliga på min kurs har 

grundlön under studietiden, 

det är de som det väntar en förmanstjänst 

på när de kommer 

tillbaka till jobbet. 

Ingenjör på distans 

Claes Tallberg klarar delvis 

av att sköta jobbet hemma i 

Esbo under utbildningen. Han 

antalet elever i baskurserna från 300 till 

450 per år. 

Men skolan växer också av sig själv. 

Reijo Tolppi ler när han ser ut över området. 

– Jag trivs med att vara rektor. Vi har 

bra lokaler, intresserade elever och vi 

kan sälja allt vi har att erbjuda. 

Det finns i dag cirka 5 000 heltidsanställda 

inom finsk räddningstjänst, 

3 000 är brandmän. 1 300 av dem har 

fått sin utbildning i Kuopio. 

Större sjukvårdsintresse 

– Vi har snart utbildat hälften av landets 

brandmän. De som läst här har mer 

prehospital utbildning jämfört med de 

som gått den gamla utbildningen, det är 

den stora skillnaden. 

ska bli brandingenjör. Utbildningen 

är 3,5 år, men eftersom 

Claes redan är utbildad förman 

behöver han bara läsa i två år. 

– Mycket av studierna sker på 

distans. Jag brukar vara här en 

vecka, hemma i två. När jag är 

hemma både studerar och jobbar 

jag. 

Ledarskap, brandförlopp, förebyggande 

arbete; det är vanliga 

ämnen för Claes. När fjärde 

läsåret börjar väljer eleverna 

inriktning, operativ ledning eller 

förebyggande. 

– Vi har yrkeshögskolekompetens 

efter examen. Och nu 

finns planer på att öppna en 

kurs för brandingenjörer på 

Tammerfors universitet. 

Skolan i Kuopio får högt betyg 

av Claes. Bra grundutbildning, 

man kan lita på brandmän som 

läst på skolan, anser han. 

– Ute i räddningstjänsterna 

borde vi använda oss mer av 

den kunskap som finns här på 

skolan. Här testas exempelvis 

mycket materiel, man har de 

senaste grejerna. 

Dubbel kompetens 

Artto Nyman och Toni Timonen 

genomför sin första utbildning 

på skolan, de läser till 

brandman för att få jobb inom 

räddningstjänsten. Toni hoppade 

av utbildningen till sjukskötare 

efter 1,5 år när han kom 

in på räddningsskolan. 

– Det var tredje gången jag 

sökte, så det gällde att ta chansen 

när jag kom in. Men jag 

tänker slutföra de två sista åren 

i sjukskötarutbildningen när 

jag är klar här, säger han. 

Det skadar inte att ha båda 

kompetenserna. Toni kan också 

tänka sig att jobba inom båda 

områdena. Samma funderingar 

har Artto Nyman. 

– Jag vill nog jobba med 

Om det beror på utbildningen ska vi 

låta vara osagt, men Tolppi har sett hur 

dagens brandmän blivit allt mer intresserade 

av sjukvårdsdelen. För tio år sedan 

föredrog eleverna den mer renodlade 

brandmannadelen av utbildningen. 

– Det har svängt och jag gläds åt att 

båda delarna om det går, gillar 

både sjuktransport och det 

operativa jobbet som brandman. 

Inom sjuktransporter 

finns tre utbildningsnivåer, i 

brandmannautbildningen får 

vi grundnivån, säger han. 

Vill röra på sig 

Sjukvård är en stor del av 

brandmannakursen. Brand 

Brandmän mot pension – det tvingar 

Reijo Tolppi 

statusen för det prehospitala har ökat. 

Många brandmän i Finland jobbar mer 

i ambulansen än i brandbilen. 

Nästa steg är att få brandmännen mer 

intresserade av förebyggande arbete. 

Inrikesministeriet förväntar sig att elevernas 

intresse ökar, och ansvaret ligger 

på skolan. 

Men de elever Sirenen träffar lockas 

mest av den operativa delen, förebyggande 

tycks för många handla mer om 

hur man bygger säkert. 

– Kan tänka mig det, säger Tolppi. 

Larmoperatör lockar 

På varje elevplats har räddningsinstitutet 

sex sökande. Men än större är 

trycket på larmcentralsoperatörer. Utbildningen 

är 1,5 år och det finns 15-20


männen får intubera och använda 

defibrillator. 

Och precis som de flesta blivande 

brandmän gillar Artto 

och Toni det praktiska, inte att 

sitta i skolbänken. 

– Första terminen kändes det 

som om det var bara teori. Men 

totalt över de tre terminerna är 

det cirka 70 procent praktik, 

säger Toni. 

skolan att bygga ut 

sökande på varje plats. 

Eleverna som ska bli operatörer 

tränar mycket simulerade övningar, 

professionell personal från larmcentraler 

kallas in för att ringa in larmen 

under övningarna. Många äldre elever 

söker sig till utbildningen med bra 

betyg i bagaget. 

– Ofta har de bakgrund från sjukvård, 

äldrevård. Totalt finns i landet 

500-600 personer som jobbar i landets 

larmcentraler, säger läraren Toni 

Okkolin. 

Det finns krav på att någon på varje 

skift och varje central ska vara svensktalande. 

50-80 av landets larmoperatörer 

är svensktalande. 

För att tillgodose de svensktalandes 

behov inom räddningstjäns- 

Får de jobb då efter ett och 

ett halvt år i Kuopio? Artto och 

Toni är inte oroliga. Även i Finland 

väntar stora pensionsavgångar. 

– Mest lediga jobb är det i 

kustområdet. 

Det passar Artto från Hangö 

och Toni från Jakobstad. 

terna försöker skolan genomföra en 

svenskspråkig brandmannakurs vart 

tredje år. I höst startar en kurs som till 

stor del utlokaliseras till svenskspråkiga 

delar av landet. Alternativet för 

svenskspråkiga har tidigare varit att 

de sökt sig till Sverige, främst Rosers- 

berg, för att få utbildning. 

Drar nytta av Sverige 

– Finska brandmän som läst 15 

veckor i Sverige (den gamla svenska 

utbildningen) har rätt till brandmannajobb 

här i Finland, säger Tolppi. 

Men det är förstås ingen lösning 

man önskat, när den egna utbildningen 

är 1,5 år. Däremot konstaterar 

Reijo Tolppi att skolan drar nytta 

av Sverige på andra sätt. 

Räddningsskolan i Kuopio är modern och fräsch. 

Och nu byggs förläggningsdelen ut för att skolan 

ska kunna ta emot fler elever. Från vänster Artto 

Nyman och Toni Timonen som läser till brandman 

under 57 veckor, Claes Tallberg vidareutbildar sig 

till brandingenjör. 

– Vi skriver av en del av era läroböcker, 

och det kan jag ha dåligt samvete 

för. Men å andra sidan, varför ska 

vi ta fram eget material när det redan 

finns bra att använda? 

Finsk räddningstjänst har organisatoriskt 

genomgått stora förändringar 

de senaste åren när många 

räddningstjänster har förvandlats 

till 22 stora regioner. Reijo Tolppi 

uppskattar förändringen sett ur eget 

perspektiv. 

– Tidigare var det omöjligt att få 

grepp om utbildningsbehovet i landet, 

det fungerar nu. Förändringen är 

bra även för personalen, det har blivit 

lättare att göra karriär. 

Mycket sjukvård 

i utbildningen 

Räddningsskolan 

25 

Tyngdpunkterna i utbildningen till brandman 

i Finland ligger på släckning, räddning och 

akutvård. 

Hela 19 av 57 veckor ägnas åt sjukvård. 

Sju veckors grundstudier innehåller inledning (1 

vecka), förvaltningslära (1), grunder i datakunskap 

(1) och fysisk uppfostran (4). 

Övriga 50 veckor är inriktade på yrkestudier. 

Förebyggande av olyckor 5 veckor 

Upplysning och säkerhetsutbildning (2 veckor), 

byggnadsteknik (1), konstruktiv brandsäkerhet 

(1), brandsyn (1). 

Räddningsverksamhet 25 veckor 

Brandfysik (1) släcknings- och räddningsteknik 

(16), farliga ämnen (3), leda släcknings- och 

räddningsuppdrag (3), kommunikations- och 

larmcentralsverksamhet (2). 

Akutvård 19 veckor 

Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och sjukdomslära 

(2), grunder i akutvård (3), grundfärdigheter 

inom yrket (1), akutvårdslära (6), 

fördjupade studier i akutvård (6), test av färdigheter 

i akutvård (1). 

Befolkningsskydd 1 vecka 

Grunder i befolkningsskydd och beredskap 

(1). 

Examen 

Examen från räddningsmannautbildning ger 

behörighet som brandman, brandman/ambulansförare, 

räddningsman och räddare. 

Inträdeskrav 

18 år, gymnasieexamen eller yrkesinriktad 

grundexamen inom andra stadiet, fysiskt och 

psykiskt frisk, BC-körkort. 

Fysiska krav 

Test ska ha genomförts innan ansökan till kursen. 

Testet innehåller styrkeprov som bänkpress, 

benböj, situps och armhävningar. 

Urval 

Urval görs efter i tur och ordning avgångsbetyg, 

arbetslivserfarenhet, intresse för brandoch 

räddningsbranschen samt det fysiska testet. 

Inträdesprov 

Dubbelt så många som antas kallas till skolan 

för inträdesprov. De ska genomföra följande tester: 

Coopertest (minimikrav 2 800 meter). 

Simprov (minikrav 200 meter på 5 minuter). 

Fobitester – höjdskräck och klaustrofobi. 

Psykiskt test, exempelvis uppmärksammas 

stresstålighet, självbehärskning, inlärningsförmåga 

och teknisk begåvning. 

Räddningsinstitutet i Kuopio öppnades 1992, 

då för att utbilda brandmän. Sedan dess har 1 300 

brandmän utbildades vid skolan. 1995 flyttade 

även utbildningen av brandingenjörer till Kuopio. 

Vid skolan kan examen för samtliga yrken inom 

räddningstjänst avläggas. Det är för räddningsman 

(brandman) 1,5 år, larmcentralsoperatör 1,5 

år, brandförman 1 år, brandingenjör 3,5 år. 

I baskurserna utbildas varje år 450 elever på 

skolan. 

Totalt har skolan 8 000-10 000 elever om året. 

5 000-6 000 av dem läser befolkningsskydd (civilförsvarsutbildningar). 

En stor del av beläggningen 

är också kortare säljkurser. 

Skolan har 70 anställda lärare, varav elva jobbar 

med civilförsvarsutbildningen. 

Totalt arbetar cirka 140 personer inom skolans 

område. Restaurang, skötsel av förläggning och 

övningsområde är utlagt på privata företag. 

Budget för 2005 är 13,5 miljoner euro (cirka 125 

miljoner kronor). 

Kostnaden per student i baskurserna är 26 000 

euro (cirka 240 000 kronor) om året. För eleverna 

är utbildningen gratis, det gäller även mat och 

logi. 

Text och foto i Finland: PER LARSSON

26 erfarenheter 


Tänk på 

säkerheten 

– det kan 

smälla 

En brandplats är en farlig och oberäknelig 

arbetsplats. Det är räddningstjänstens personal 

väl medveten om. 

Framför allt talas det mycket om riskerna med 

gasflaskor av olika slag. 

Acetylen är en särskilt lömsk gas därför att den 

kan ge ett sönderfall som ökar trycket inne i flaskan 

trots att den yttre värmekällan har upphört. 

Dessutom saknar acetylenflaskorna av säkerhetsskäl 

såväl övertrycksventil som sprängbläck. 

Eftersom acetylenen normalt har ett relativt sett 

lågt tryck är flaskorna inte lika kraftigt konstruerade 

som syrgasflaskor och andra behållare för 

komprimerade gaser. 

Det är därför närmast omöjligt att bedöma när 

en eventuell explosion ska ske. Men om den inträffar 

är verkningarna fruktansvärda. Flaskdelar och 

splitter kan kastas iväg upp till tre hundra meter. 

Syrgas, kvävgas och andra komprimerade gaser 

kan ge minst lika kraftig sprängkraft. Men i 

allmänhet kräver de längre tids värmepåverkan 

innan flaskan sprängs av det inre övertrycket. 

Gasol har annan uppbyggnad 

Gasolbehållare av olika slag har en annan uppbyggnad. 

Innehållet består av gasblandning (propan 

och butan) som blivit komprimerad till en 

vätska. 

Trycket är förhållandevis lågt men vid en yttre 

värmepåverkan stiger det snabbt. För att förhindra 

att behållaren sprängs har den i de flesta fall 

en fjädrande övertrycksventil som lättar och släpper 

ut lite gas innan den stänger igen. 

Om det inte räcker för att lätta på trycket finns 

det dessutom på gasolflaskor av aluminium eller 

kompositplast en smältsäkring som går sönder 

och släpper ut all gas. 

På en gasolflaska som ligger ner kan säkerhetsanordningarna 

sättas ur spel genom att flytande 

gasol blockerar dem. Flaskan kan då explodera 

och kastas iväg med stor kraft. Dessutom töms 

innehållet momentant med ett stort eldklot som 

följd. 

Mycket annat som kan explodera 

Men det är inte bara gasflaskor som kan vålla 

oväntade smällar på en brandplats. 

Explosioner kan uppstå av minst två skilda orsaker: 

I ena fallet har det uppstått en ”lagom” blandning 

av bränsle och syre inne i ett rum eller annat 

slutet utrymme. När blandningen antänds blir det 

en våldsam energiutveckling. 

I det andra fallet behövs inte ens något bränsle. 

Det räcker med lite vatten eller annan vätska som 

är instängd i tillsluten behållare. 

Om vätskan utsätts för värmen från en brand i 

omgivningen börjar den så småningom att koka. 

Ångan tar större plats än vätskan och trycket stiger. 

Till slut sprängs behållaren av det inre övertrycket. 

Oavsett om en plötslig energiutveckling uppstår 

genom förbränning av en explosiv blandning 

av gas och luft eller av ett övertryck i en sluten 

behållare, gäller det för brandpersonalen att vara 

beredd och att skydda sig. 

Undvik att exponera kroppen mer än nödvändigt 

när du är i närheten av en brand. Som strålförare 

vid utvändig släckning av en brand i till exempel 

en verkstad bör du ligga ner eller ha skydd 

bakom något föremål. De gamla knepen du fick 

lära dig i lumpen är fortfarande effektiva. 

Foto: PATRIK BYLIN 

Samtliga 14 hjulbultar slets loss. Däck med fälg kastades iväg vid branden som fick en tragisk konsekvens. 

Däck kastades 45 me 

– dödade anställd 

Brand i en större virkestruck på 

ett sågverk. Inga gasflaskor eller 

andra farligheter i närheten. Fritt 

placerad, ingen större risk för 

brandspridning. 

Men det blev inget rutinuppdrag 

för räddningstjänsten. 

Redan ett par minuter innan de 

första brandbilarna var framme på 

platsen hände det. Två kraftiga explosioner 

hördes bara någon sekund 

efter varandra. 

Ett av de stora hjulen på den övertända 

trucken slets bort och for iväg. 

Efter en luftfärd på cirka 25 meter 

studsade däcket mot marken för 

att efter ytterligare ett 20-tal meters 

luftfärd träffa mitt på en av arbetarna 

vid sågen. Mannen avled omedelbart. 

Hur och varför branden uppstod 

i den enormt stora trucken är inte 

fastställt. Det har heller inte någon 

större betydelse i sammanhanget. 

Utreds grundligt 

Frågan är hur ett brinnande däck 

kan explodera och flyga iväg med 

sådan kraft. 

Arbetsmiljöverket kommer att 

göra en grundlig utredning. Men redan 

nu vill vi varna för vad som han 

hända om olyckliga omständigheter 

samverkar. 

Det losslitna framhjulet var det yttersta 

av två tvillinghjul placerade 

intill varandra. Lufttrycket i dem 

uppgick till cirka 11 kilo per kvadratcentimeter. 

Foto: PATRIK BYLIN 

Det exploderade däcket flög iväg 25 meter, studsade och flög ytterligare 20 

meter och träffade därefter en anställd som slogs ihjäl. 

Enligt flera vittnesuppgifter kom 

det två knallar omedelbart efter 

varandra. Den första smällen kom 

när det yttersta däcket exploderade 

av branden. Det gjorde att det inte 

längre hade någon större kontakt 

med marken. 

14 bultar slets av 

När det inre däcket exploderade 

ögonblicket senare riktades det 

mesta av kraften utåt. Samtliga 14 

hjulbultar till det yttre hjulet slets av 

och det for iväg med fälg och allt. 

Sedan det träffat mannen fortsatte 

det brinnande hjulet ut i en skogsdunge 

där det satte eld på ett par 

granar. 

De andra tvillingdäcken fram på 

trucken brann sönder För att göra 

de återstående bakdäcken trycklösa 

tog räddningstjänsten hjälp av en jägare 

från orten som sköt sönder dem 

med ett kulvapen. Det fungerade utmärkt. 

Kan en motsvarande händelse inträffa 

även med andra typer av fordon? 

Nja, förhoppningsvis inte med 

personbilar och andra fordon med 

enkla hjul. Visst kan ett bildäck explodera, 

men knappast slitas bort 

från sina bultar och kastas iväg som i 

det här exemplet. 

Däremot kan det finnas risk för 

motsvarande händelser vid bränder

Sirenen Nr 5 • 2005 erfarenheter 

ter 

i bussar, lastbilar, skogsmaskiner 

och andra fordon med 

dubbla så kallade tvillinghjul. 

Förhoppningsvis är det inte 

så vanligt. 

Har du varit med om att ett 

hjul slitits loss från en brinnande 

fordon? 

Hör i så fall av dig till Räddningsverketsbrandutredarprogram 

så ska vi föra informationen 

vidare. 

Artikeln bygger på en rapport 

av Patrik Bylin, räddningstjänten 

Luleå 

Erfarenheter 

■ Kraften hos ett däck som 

exploderar är uppenbarligen 

underskattad. Undvik att 

befinna dig vinkelrät ut från ett 

brinnande däck som ännu inte 

punkterat, framför allt om det 

är fråga om ett tvillingdäck på 

ett större fordon. 

■ Truckar, skogsmaskiner och 

många andra arbetsfordon har 

ofta omfattande hydraulisk 

utrustning. Det innebär många 

risker för tryckökning och explosion 

i samband med brand. 

■ Också stötdämpare och 

andra oljefyllda dämpare i 

mindre bilar kan explodera. Det 

berättade vi om redan i Sirenen 

nummer 2/-01. 

Sprayflaska flyttade vägg 

Tidigt på morgonen väcktes 

ett par plötsligt av en explosion 

och ett eldklot. 

Glasrutor krossades och 

dörrar trycktes ut. 

Mannen och kvinnan låg och 

sov i en dubbelsäng i vardagsrummet 

i sin lägenhet 

på tredje våningen i ett flerfamiljshus 

när explosionen 

inträffade. 

Förvirrade tog de sig ut i 

trapphuset och ringde 112. 

Räddningstjänst, ambulans 

och polis var snabbt på plats. 

Paret som bodde i lägenheten 

var rejält omskakade men 

hade inga fysiska skador. 

Brandpersonalen kunde 

snart konstatera att det varit 

en mindre brand i ett badrum, 

men att den hade slocknat 

av sig själv. 

Det hade också varit ett 

kraftigt övertryck i hela lägenheten. 

Entrédörrens infästning 

hade gett vika och 

dörren hade tryckts upp mot 

trapphuset. 

Vägg demolerad 

På samma sätt hade en balkongdörr 

i vardagsrummet 

lossnat ur sin karm och öppnats. 

Glassplitter återfanns 

upp till 30 meter från byggnaden. 

Men det värsta var gipsväggen 

mellan vardagsrummet 

och ett mindre sovrum. Den 

hade lossnat i sin överkant 

och var demolerad över hela 

sin yta. 

Vad hade orsakat all denna 

förödelse? 

Polisens och räddningstjänstens 

undersökning visade 

snart att övertrycket hade 

sitt ursprung i badrummet. 

Där hade det varit en mindre 

brand i en påslagen lysrörsarmatur 

på väggen över 

tvättstället. Orsaken var ett 

tekniskt fel. 

Ovanpå armaturen hade 

det stått ett antal flaskor med 

hårspray och andra kemikalier. 

En av dem hade exploderat 

av värmen från branden. 

Den återfanns på golvet, 

ovanpå ett delvis uppbrunnet 

duschdraperi. 

Botten av sprayflaskan hade 

slitits loss och hittades djupt 

inborrad i badrumsdörren. 

Där fanns också tydliga spår 

av kraftig värmeutveckling. 

Skapade explosion 

Enligt innehållsförteckningen 

hade drivgasen i den 

exploderade sprayflaskan 

varit propan/butan medan 

innehållet var löst i metanol. 

När flaskan rämnade av övertrycket 

frigjordes det brandfarliga 

innehållet. 

Men enligt expertis på området 

hade kraften i explosionen 

blivit nästan lika stor 

även om drivgasen i flaskan 

varit obrännbar. Eftersom 

dörrarna stod öppna spred 

sig tryckvågen ut i hallen och 

vardagsrummet, med redovisade 

skador som följd. 

Artikeln bygger på en rapport 

av Sven-Erik Andersson, 

Bergslagens räddningstjänst. 

Erfarenheter 

För många år sedan skulle jag som ung 

brandingenjör anordna en övning om 

explosionsrisken i slutna behållare som 

utsattes för brand. 

Jag hade lärt mig att ett så kallat helfat kunde 

explodera om det utsattes för tillräckligt högt 

tryck. Säkerhetsavståndet skulle vara 150 meter, 

påstods det. 

Jag hade lyckats få fatt i ett helt nytt 200-litersfat. 

Det var av kraftig plåt med två grova 

band runt mantelytan. Locket var av gjutjärn 

och drogs åt med ett särskilt verktyg. 

I fatet hällde vi exakt fem liter vanligt vatten. 

Locket skruvades på och drogs åt ordentligt. Sedan 

la vi upp fatet på en särskilt iordninggjord 

ställning och eldade inunder i ett stort fat med 

olja. 

Säkert avstånd, eller? 

Övningsområdet var inhägnat och avspärrat 

och vi bedömde riskerna som under kontroll. 

Brandstyrkan och jag tog skydd bakom en 

brandbil som stod uppställd 150 meter därifrån. 

Där stod vi i spänd förväntan och kikade fram 

mot ”brandplatsen”. 

Plötsligt kom en kraftig smäll och något kom 

flygande över bilen och oss. Trots att vi var be- 

■ I många typer av sprayflaskor består drivgasen 

av butan och/eller propan, det vill säga samma 

ingredienser som i gasol. Om gasen läcker ut 

och späds med luft kan det uppstå en explosiv 

blandning. 

■ Men om en sprayflaska värms upp av en annan 

brand i omgivningen kan den explodera av det 

inre övertrycket oavsett vad den har för innehåll. 

Explosion med vattenånga 

redda hann ingen reagera, än mindre kasta sig 

omkull. 

Föremålet for över staketet, korsade en trafikerad 

väg och slog in i några träd på andra sidan 

vägen. 

Lyckligtvis fanns det ingen där, och ingen utomstående 

upptäckte vad vi höll på med. 

Det visade sig att det var ena gaveln på vårt 

fat som hade slitits loss av övertrycket som uppstod 

då vattnet i det förångades av värmen från 

elden. 

Som en diskus for den cirkulära plåtbiten iväg 

rakt ut åt det håll den var riktad åt. Det föreslagna 

säkerhetsavståndet 150 meter var uppenbarligen 

inte tillräckligt. I vårt fall flög delar av fatet 

220 meter. Det kunde vi stega upp efteråt. 

Teoretisk beräkning 

En liter vatten som kokar bildar cirka 1 700 

liter vattenånga av normaltryck. Fem liter vatten 

ger alltså 8 500 liter ånga. Den ska få plats i 

ett fat som är 200 liter stort. 

Trycket blir då 8 500/200 = 42,5 kilo per kvadratcentimeter. 

Det klarar naturligtvis inte fatet. 

Redan innan allt vatten kokat bort kommer 

fatet att explodera av det inre övertrycket. 

ULF ERLANDSSON 

Erfarenheter 

27 

Foto: SVEN-ERIK ANDERSSON 

Den exploderade sprayflaskan orsakade stor förödelse. Väggen 

mellan ett sovrum och vardagsrummet lossnade i överkanten och 

var demolerad över hela ytan. 

Sprayflaskan hittades på golvet 

ovanpå ett duschdraperi. 

Badrumsdörren med botten av 

flaskan djupt inborrad. 

Om detta sker inomhus är kraften i tryckvågen 

fullt tillräcklig för att rasera både fönster, dörrar 

och väggar. 

■ Oavsett innehåll bör en sprayflaska aldrig 

utsättas för mer än 50 graders temperatur. När 

den upphettas stiger trycket och den kan brista 

av övertrycket. 

■ En exploderande sprayflaska kan flyga iväg 

■ Vid en övning har övningsledaren 

ansvar för säkerheten. 

Han har också alla möjligheter 

att förbereda övningen så att 

det inte händer någon olycka. 

Man kan inte vara nog försiktig! 

■ En vätska som förångas då 

den är instängd i en sluten 

behållare bygger snabbt upp 

ett högt tryck. När behållaren 

brister kommer losslitna delar 

förmodligen att slungas från det 

håll där behållaren är svagast. 

Ulf Erlandsson 

är anställd vid 


med uppgift att 

leda ett stort 

brandutredningsprojekt. 

Erlandsson medverkar i Sirenen 

med sammanfattningar 

av rapporter. Han tar med 

glädje emot synpunkter och 

tips på tel 054-13 50 39, fax 

0470- 20804, epost: 

ulf.erlandsson@srv.se

28 Sirenens räddningsskola 


Att avsluta en räddnin 

När är räddningstjänst avslutad? 

– När de fyra kriterierna för räddningstjänst, enligt lagen om skydd 

mot olyckor, inte längre är uppfyllda. 

Men fullt så enkelt är det ju inte. 

Till att börja med måste underlag för beslut säkerställas. Men också 

det bästa underlag lämnar, när beslutet har juridisk koppling, utrymme 

för tolkningar. Vad räddningsledaren anser vara självklart kan 

objektsägaren tycka raka motsatsen om. 

Sirenens räddningsskola hjälper dig röja väg genom det snåriga 

området avslutande av räddningstjänst. 

Räddningstjänst är insatser som 

den kommunala räddningstjänsten 

gör på grund av att vissa kriterier 

i lagen om skydd mot olyckor (LSO) 

är uppfyllda: 

”Med räddningstjänst avses i lagen de 

räddningsinsatser som staten eller kommunerna 

skall ansvara för vid olyckor 

och överhängande fara för olyckor för 

att hindra och begränsa skador på människor, 

egendom eller miljön. 

(– – –) 

Staten eller en kommun skall ansvara 

för en räddningsinsats endast om detta 

är påkallat av behovet av ett snabbt ingripande, 

det hotade intressets vikt, 

kostnaderna för insatsen och omständigheterna 

i övrigt.” (LSO 1 kap 2§) 

Enligt lagens mening ska räddningstjänst 

följaktligen avslutas när dessa kriterier 

inte längre uppfylls. 

Mer juridik än praktik 

Avslutad räddningstjänst är alltså ett 

juridiskt läge, mer än ett praktiskt. Det 

är främst ett beslut som avgör hos vem 

ansvaret för risker, skydd, tillsyn, kostnader 

och annat som rör ett objekt fortsättningsvis 

ska ligga. 

Att avsluta räddningstjänst är inte 

detsamma som att allt arbete för räddningsstyrkan 

är klart, och är inget likhetstecken 

med att åka hem. Styrkan 

kan stanna kvar på plats och fortsätta 

arbeta – men nu på uppdrag av någon 

annan, som därmed också står för kostnaderna. 

Man kan se det hela som ett kretslopp: 

före – under – efter insatsen. Det är ett 

kontinuerligt samarbete internt/externt 

och ett flöde av aktörer som kommer in i 

och går ut ur insatsen. Beslutet att avsluta 

räddningstjänst innebär alltså inte en 

fast punkt på en tidsaxel som börjar och 

slutar med räddningstjänstens närvaro. 

Förloppet fortsätter men nya aktörer 

kommer in, i stället för – eller parallellt 

med – räddningstjänsten. 

Finns inga standardrutiner 

På många områden strävar räddningstjänsten 

efter standardrutiner, 

checklistor och konkreta ”gör-så-här”. 

Vid avslutande av räddningstjänst är 

detta knappast möjligt. Det vi tar upp på 

dessa sidor bör i stället bli ett underlag 

för att resonera vidare hemma på kåren; 

särskilt som mycket är tolkningsfrågor. 

Följande kan dock slås fast: 

– Vikten av att dokumentera insatsen. 

När något gjordes, vem som beslutade 

om detta och vad orsaken till åtgärden 

var. Har man inget som styrker när och 

hur beslut har fattats och åtgärder satts 

in, finns det heller inget underlag för argument 

om insatsen eller vissa åtgärder 

senare skulle ifrågasättas. 

Sammanfattningsvis åvilar det räddningsledaren 

att: 

1) Säkerställa fullgott underlag för 

beslut att avsluta räddningsinsats. 

2) Göra överlämning av ansvaret för 

objektet – helst även dokumentera 

denna. 

3) Ta initiativ att återföra erfarenheter 

till nästa insats. Hur gör vi detta 

bättre, nästa gång? 

LSO 3 kap 9 §: 

”En räddningsinsats är avslutad när 

den som leder insatsen (räddningsledaren) 

fattar beslut om detta. Beslutet 

skall redovisas i skriftlig form. När en 

räddningsinsats är avslutad skall räddningsledaren, 

om det är möjligt, underrätta 

ägaren eller nyttjanderättshavaren 

till den egendom som räddningsinsatsen 

har avsett om behovet av bevakning, 

restvärdesskydd, sanering och återställning. 

Behövs bevakning med hänsyn till risken 

för nya olyckor men kommer bevakning 

inte till stånd, får räddningsledaren 

utföra bevakningen på ägarens eller 

nyttjanderättshavarens bekostnad. 

Polismyndigheten skall lämna den 

hjälp som behövs.” 

■ Är det verkligen släckt? 

För att kunna fatta beslutet att avsluta 

räddningstjänst på säkra grunder efter 

en brand måste räddningsledaren givetvis 

först ha ett fullgott underlag. 

Till sin hjälp kan han eller hon ta både 

teknik och kunskaper: 

Exempel på kunskap är kunskapen om 

byggnadskonstruktioner och byggnadsmaterial. 

Brand utvecklas väldigt olika i 

olika byggnader. Äldre hus i städer är 

ofta om- och tillbyggda vilket gör att det 

skapats svåråtkomliga utrymmen/fack 

där rökgaser kan tränga in och sedan 

antändas och på det viset snabbt sprida 

branden efter det att den till synes har 

bekämpats. 

Olika material har också olika egenskaper 

när det gäller att ”bevara” glöd 

som vid rätt syretillförsel kan flamma 

upp. Glödbränder kan ligga och pyra 

under ganska lång tid. 

Hur länge det brunnit och med vilken 

intensitet har också betydelse för tolkningen 

”faran över”. 

Glöm inte de egna sinnena – lukta, 

lyssna och känn. 

Tekniska hjälpmedel är IR-kamera 

(värmekamera) som allt fler räddningstjänster 

har tillgång till. Med dess hjälp 

kan man se en glödbrand i till exempel 

en vägg eller ett golv. 

Det gäller också att ta hänsyn till andra 

aktörers arbete på olycksplatsen: 

Foto: MAGNUS GLANS 

Dokumentera. För att kunna fatta beslutet att avsluta räddningstjänst måste räddningsledaren 

ha ett fullgott underlag. Dokumentation är viktigt, inte minst om vissa 

åtgärder skulle ifrågasättas efteråt. 

polis, försäkringsbolag och olycksutredare, 

vid exempelvis val av metod. Det 

är lätt att förstöra spår och bevismaterial. 

En dialog med polisen kan vara på 

sin plats. 

• VERKSJURISTEN SVARAR 

Vad händer om det börjar brinna igen; 

om branden innan dess var så väl släckt 

att räddningsledaren bedömde att fastighetsägaren 

har egna resurser att 

släcka eventuella småbränder. Har räddningstjänsten 

fortfarande ansvaret när 

det bara glöder lite? 

– Det är viktigt att 

minnas att den enskilde 

alltid har ansvaret 

för sin egendom och 

att detta ansvar ligger 

kvar även när räddningstjänsten 

utför en 

räddningsinsats. Räddningstjänsten 

tar alltså 

inte över ansvaret för 

egendomen utan utför 

endast de räddningsin- 

Torkel Schlegel, 

jurist Räddningsverket 

satser som samhället skall svara för enligt 

LSO. I grunden har alltså den enskilde alltid 

ansvaret för att värna om sin egendom och 

ska så långt det är rimligt själv försöka hindra 

brand och minska skadorna av brand. I 

många fall är det möjligt att avsluta en insats 

även om det kvarstår ett visst behov av 

eftersläckning, särskilt om den enskilde är 

en näringsidkare som troligen kan förutsättas 

ha större möjligheter än en privatperson 

att skydda sin egendom. Räddningstjänstens 

ansvar är alltså att utföra insatser när 

detta framgår av de fyra kriterierna i 1 kap 

2 § LSO, och inte att ta över något av den 

enskildes ansvar för sin egendom. 

Det är dock särskilt viktigt att räddningsledaren 

motiverar och dokumenterar sitt 

beslut att avsluta en insats, om skälet för 

att avsluta insatsen är att den enskilde själv 

kan utföra de åtgärder som återstår. 

Om den enskilde trots tillräckliga möjligheter 

avstår från att skydda sin egendom 

kan samhället ändå bli skyldigt att utföra 

en ny räddningsinsats om det börjar brinna 

igen. Samhället har alltså i uppdrag att utföra 

samma insatser åt såväl den slarvige 

som den aktsamme. 

Underlag för beslut 

Dokumentationen av insatsen behöver 

inte vara detaljerad. Vad som behövs 

är främst:

Sirenen Nr 5 • 2005 Sirenens räddningsskola 

gsinsats 

Foto: KARLSKOGA TIDNING 

Avslutat men inte klart. Att avsluta räddningstjänst är inte detsamma som att allt arbete för räddningsstyrkan är klart, och är 

inget likhetstecken med att åka hem. Styrkan kan stanna kvar på plats och fortsätta arbeta – men nu på uppdrag av någon annan, 

som därmed också står för kostnaderna. 

1) Tidpunkten – när räddningsinsats 

är avslutad. 

2) Beslutsgrunder – dokumentation av 

beslut som är tagna under insatsen, och 

som kan stödja en eventuell argumentation 

om beslutet under 1). 

Det är en fördel att dokumentera också 

att överlämning skett och till vem/ 

vilka. Det måste finnas en motpart som 

tar över ansvaret när räddningstjänst 

avslutas. 

Formerna för överlämning får avgöras 

från fall till fall. Lagen säger inte ”hur”, 

bara ”att”. En skriftlig överenskommelse 

är alltid att föredra där så är möjligt. 

Tänk på att när räddningstjänst är avslutad 

gäller inte längre räddningsledares 

befogenheter (exempelvis ingrepp i 

annans rätt) enligt LSO. 

Informationsplikt 

Kom ihåg att räddningstjänsten enligt 

lagen är skyldig att informera objektsägaren 

om dennes ansvar, att ta över bevakning, 

skydd och tillsyn sedan beslut 

att räddningstjänst är avslutad fattats. 

Här uppstår många missförstånd – särskilt 

om branden efter ett tag åter blossar 

upp. 

Information ska ges så att den enskilde 

har möjlighet att lösa de uppgifter som 

åvilar honom eller henne. 

■ Akut restvärdesräddning 

Akut restvärdesräddning (RVR) är 

åtgärder under eller direkt efter räddningsarbetet 

för att minska eller förhindra 

ytterligare skador, vanligtvis på 

byggnader. Där ingår bland annat att 

skapa torr och rökfri miljö, flytta oskadade 

inventarier, maskiner, varor etcetera, 

att avskärma, täcka in och rengöra 

dessa. 

De flesta räddningstjänster i Sverige 

har avtal med Larmtjänst om RVR, enligt 

en överenskommelse från 1995 mellan 

Kommunförbundet och försäkringsbolagen. 

Den akuta restvärdesräddningen 

ligger på räddningsledarens ansvar och 

får sättas igång efter klartecken från SOS 

Alarm. 


Hur långt sträcker sig räddningstjänstens 

uppdrag när det gäller RVR? Vad är 

försvarligt enligt LSO – vad inom restvärdesräddning 

är räddningstjänst enligt 

lagens mening? 

– Det är viktigt att skilja på den räddningstjänst 

som åligger kommunerna enligt 

LSO och de åtgärder som vidtas efter 

det att insatsen är avslutad. De åtgärderna 

som vidtas efter att insatsen är avslutad är 

det som bör kallas ”restvärdesräddning” eller 

som i 3 kap 9 § LSO ”restvärdesskydd”. 

Lagen om skydd mot olyckor ålägger inte 

kommunerna något ansvar för dessa åtgärder. 

Vilken typ av åtgärder kan då omfattas 

av räddningstjänstbegreppet? Som framgår 

av 1 kap 2 § LSO ska räddningstjänsten 

bland annat syfta till att begränsa skador 

och pågå så länge detta är motiverat med 

tillämpning av de fyra kriterierna. Lagen 

kräver också att räddningstjänsten ska utföras 

på ett effektivt sätt. Man kan alltså 

mycket väl utforma en insats så att det huvudsakliga 

arbetet inriktas på att flytta på 

oskadad egendom, att avskärma den från 

brand eller på annat sätt begränsa skadorna 

på den. Det är inte nödvändigt att man 

fokuserar åtgärderna på själva olyckan eller 

branden som sådan. 

Räddningsinsatsen kan avslutas när det 

inte är möjligt att hindra att olyckan orsakar 

ytterligare skada, eller när den enskilde 

själv på något sätt skulle kunna hindra 

ytterligare skador på sin egendom. Om 

det finns avtal om restvärdesräddning så 

innebär detta egentligen att den enskilde 

via sitt försäkringsbolag skyddar och vårdar 

sin egendom. I den mån det således 

finns ett avtal om restvärdesräddning som 

räddningstjänsten kan börja arbeta efter är 

detta ett bidragande skäl till att avsluta, eller 

begränsa, räddningsinsatsen. 

■ Ansvar för bevakning 

Vem har ansvar för bevakning av ett 

objekt när räddningstjänst är avslutad? 

Om det finns risk för stöld eller inbrott 

– polisen. 

Vid fastighetsbrand – försäkringsbolag 

eller fastighetsägare. 

I sista hand får räddningstjänsten 

bevaka objektet själv, men på ägarens 

bekostnad. 

Vägverket ansvarar för att vägen kommer 

i trafikerbart skick igen efter trafikolyckor. 


1) Vilka åtgärder krävs och vad är rimligt, 

när det gäller räddningstjänstens 

ansvar att försöka komma i kontakt med 

ägaren till ett objekt som varit föremål 

för en insats enligt LSO? 

– Skyldigheten i 3 kap 9 § LSO att informera 

den enskilde gäller i den mån ”det 

är möjligt”. Om det inte går att träffa den 

enskilde personligen bör det i normalfallet 

vara tillräckligt att räddningstjänsten 

använder sig av information via nummerupplysning 

eller frågar grannar och andra 

för att få uppgifter om den enskilde och 

därefter vid ett par tillfällen försöka ringa 

denne. I vissa fall när det är stora värden 

som berörs, eller om det av andra skäl är 

extra viktigt att informera ägare eller nyttjanderättshavare, 

kan det behövas mer arbete 

t.ex. genom att undersöka ägarförhållandena 

via fastighetsregistret. Kortfattat 

kan man alltså säga att räddningstjänstens 

ansträngningar att kontakta den enskilde 

beror på den enskildes behov av att få infor- 

29 

mation om den inträffade olyckan. 

2) Om räddningstjänsten trots ansträngningar 

inte når någon ägare: Vad 

gör man? Vem har ansvaret?” 

– Återigen vill jag påminna om att den enskilde 

har ansvaret för sin egendom, något 

som gäller oavsett geografiskt avstånd och 

övriga förhållanden. Räddningstjänsten 

har inget ansvar enligt LSO för att vårda 

den enskildes egendom. Om det finns risk 

för nya olyckor får dock räddningsledaren 

besluta om bevakning på den enskildes 

bekostnad. Också här får beslutet ställas i 

relation till den enskildes behov av att bevakning 

kommer till stånd. Räddningsledaren 

bör här även väga in om nya olyckor 

kan hota tredje man eller miljön. I fråga om 

bevakning med hänsyn till risken för stöld 

och skadegörelse har polisen ett visst ansvar 

och bör informeras. 

Försäkringsbolagens roll 

Försäkringsbolagens ekonomi blir allt 

kärvare, premierna höjs och många bolag 

börjar ställa högre krav på sina försäkringstagare. 

Det ligger i bolagens intresse 

att så lite som möjligt i en olycka 

belastar deras ekonomi. Det är därför 

inte otänkbart att de i framtiden kommer 

att ha allt fler synpunkter på hur 

räddningstjänsten hanterat insatsen: 

metodval, beslut, åtgärder, resurser. 

Tänk på att … inte försvåra eller förvärra 

läget eller skadan för de aktörer 

som ska ta över efter att räddningsinsats 

är avslutad. 

Samverkan och kontaktnät 

Bygg upp kontaktnät i förväg! Det är 

viktigt att ha kunskaper om de olika aktörerna 

– till exempel när polisen organiserar 

om, försäkringsbolagen skärper 

sina villkor och nya stora fastighetsägare 

köper lägenhetsbestånd i kommunen. 

Att i förväg känna till exempelvis vilka 

försäkringsbolag som försäkrat stora 

industrier, vissa fastigheter eller andra 

riskobjekt i den egna kommunen kan 

spara både tid och möda under en insats. 

Olycksundersökning 

Undersökning av olyckor är en viktig 

del i räddningstjänstens arbete. Det är 

därför ett område som har fått ett eget 

avsnitt av Sirenens räddningsskola 

(nummer 2/2005). 

Läraren 

Staffan Ljunggren 

i samarbete med 

Eva-Lena Lindbäck 

Namn: Staffan Ljunggren 

Ålder: 52 

Bostadsort: Tidan, 

två mil norr om 

Skövde 

Yrkesbakgrund: 

officer T 2 Skövde, 


Skövde sedan 1982, 

utbildningsledare 

länsstyrelsen Skaraborg 

90-99, till juni 2005 kunskapssamordnare 

ledning samt lärare stab/ledning 

och internationella kurser. 

Fritid: westernridning – domare och 

instruktör – och de två egna quarterhästarna.

eportage 

30 Sirenen Nr 5 • 2005 

Snabba ryck på fyra största flygplatserna 

Enmansattacker inom 

högst 90 sekunder 

ARLANDA. När systemet med civilpliktiga 

flygplatsbrandmän lades ner 

2004 fick landets största flygplatser en 

tudelad räddningstjänst. 

Räddningschefen och insatsledarna 

är anställda av Luftfartsverket medan 

brandmän och administration lades ut 

på entreprenad. 

– I början var många skeptiska till 

att ha två aktörer men jag tycker det 

fungerar jättebra, säger Daniel Boge, 

lagledare och anställd av Synerco. 

Systemet med civilpliktiga brandmän 

på flygplatserna infördes 1954. Sedan 

dess har flygplatsräddningstjänsten 

varit en sorts brandmannastafett och 

när det upphörde förra året hade drygt 

15 000 civilpliktiga passerat systemet. 

Med kort varsel tvingades flygplatserna 

bygga upp en ny räddningstjänst 

nästan från grunden. 

Svårt driva i egen regi 

– Vi hade två alternativ: driva i egen 

regi eller lägga ut på entreprenad. Det 

visade sig svårt att driva i egen regi till 

samma kostnad som en entreprenad, 

berättar Göran Cederholm, räddnings- 

chef på Arlanda sedan 2001. 

Uppdraget att bemanna flygplatserna 

Arlanda, Landvetter, Sturup och Bromma 

gick till företaget Synerco som bland 

annat driver hela flygplatser i England. 

Vid Arlanda/Bromma skulle ett 60-tal 

brandmän anställas. Intresset 

var enormt och 900 

sökte. Styrkorna kunde 

utan problem fyllts med 

erfarna brandmän, men 

det ville inte Luftfartsverket. 

Önskemålet var en 

mix av olika åldrar, erfarenheter 

och kön. 

– Vi ville ha en spridd 

åldersfördelning med ett 

antal tjejer utan kvotering, 

några erfarna brandmän 

och några människor direkt från gatan. 

Och en mix blev det, i styrkan på Arlanda 

finns allt från fritidspedagoger till 

piloter. Nio av dem är tjejer och det är 

flest i Sverige. 

En påtaglig skillnad gentemot den 

kommunala räddningstjänsten är att 

räddningstjänsten på en flygplats inte 

har samma fokus på rökdykning. 

– Det är en metod bland andra och att 

Livrädda 

genom rökdykning 

i ett 

flygplan kan 

man glömma. 

göra livräddning genom rökdykning i 

ett flygplan med 300 passagerare kan 

man glömma. Det finns bara ett sätt att 

livrädda: bort med röken, säger Göran 

Cederholm. 

När civilplikten försvann nästan halverades 

styrkorna från 1+6 

till 1+3. Orsaken var att 

Göran Cederholm fick gehör 

hos Luftfartsinspektionen 

för en modell där 

varje station inte behöver 

vara dimensionerad för att 

klara det största haveriet. 

– Eftersom vi alltid drar 

tvåstationslarm och har 

korta körsträckor är vi 

ändå sex man på plats 

inom ett par minuter. 

Dessutom är bilarna enmansmanövrerade 

och den kvalitetshöjning vi fått 

genom heltidsstyrkorna uppväger mer 

än väl den minskade numerären, säger 

Göran Cederholm. 

På Arlanda finns tre brandstationer, 

en vid varje bana, nord, väst och öst. 

Station öst är störst och huvudstation. 

Den invigdes 2001 och är med sina 

7 500 toppmoderna kvadratmeter en av 

Sveriges största. Tidigare hade Sigtuna- 

Arlanda en styrka förlagd till stationen 

men den har flyttat ut och de som blev 

kvar har minst sagt gott om plats. 

Utöver varje stations grundstryka 1+3 

vilket innebär att det ständigt finns 3+9 

i beredskap på Arlanda. Station öst har 

även en IVPA-bil (i väntan på ambulans) 

med två personal. 

Varje station har tre ”bastankbilar” 

med dubbla vattenkanoner, en på taket 

som ger 4 000 liter i minuten, och en 

frontkanon på 1000 liter i minuten. 

Släcker inifrån bilen 

Varje bil har cirka 10 kubikmeter vatten. 

– Grundtaktiken är att släcka inifrån 

bilen men om det inte räcker finns en 

fog fighter i sidoskåpet. Allt är förkopplat 

och när slangen är utdragen startar 

pumpen automatiskt. Bilarna har också 

600 liter AFFF-skum och fyra pulversläckare, 

säger lagledare Tobias Gustavsson. 

På station öst finns även en bandvagn 

och en räddningsbåt om ett haveri skulle 

inträffa i terrängen eller i den intilliggande 

Halmsjön.

Sirenen Nr 5 • 2005 reportage 

Brandbilsattack. Taktiken går i första hand ut på att släcka från bilarna med hjälp av vattenkanoner. Skulle inte det lyckas finns en fog fighter i sidoskåpet. Allt är förkopplat 

och när slangen är utdragen startar pumpen automatiskt. Bilarna har också 600 liter AFFF-skum och fyra pulversläckare. Eftersom det lyckligtvis sällan inträffar flyghaverier 

övar man mycket. 

Flygräddningstjänsten täcker enbart 

banorna, för terminalerna ansvarar Sigtuna-Arlanda 

som har sin station alldeles 

utanför staketet. 

90 sekunders insatstid 

Stationerna ska ligga så att det tar 

högst 90 sekunder till banans ände. Insatstiderna 

är stenhårda och måste hållas. 

Rörelsefriheten är starkt begränsad, 

tankstället ligger inte inom 90-sekundersradien 

och tankning får bara ske 

när flygtrafiken ligger nere. 

De två som bemannar IVPA-bilen ingår 

inte i beredskapen och har större frihet. 

I motsats till huvudstyrkan arbetar 

de över hela flygplatsområdet och har i 

snitt två larm om dagen till terminalen. 

– Alla har delegation på syrgas och defibrillator 

och vi har ett bra samarbete 

med sjuksköterskan i terminalbyggnaden, 

säger Tobias Gustavsson. 

Byter skiftlag 

Till skillnad från en kommunal räddningstjänst 

är inte skiftlagets sammansättning 

fast. 

– Vi roterar på stationerna och byter 

skiftlag. Eftersom vi har så få skarpa 

Enmans-manövrerade. Bilarna är i regel bemannande av en ensam brandman som sköter allt, körning, 

kommunikation och släckning. Vattenkanonerna styrs infrån hytten med ett joystick-liknande reglage. Ett 

av antagningstesten kontrollerar just förmågan att klara flera arbetsuppgifter samtidigt under stress. 

31

32 reportage 



Tudelad räddningstjänst. Förra året försvann systemet med civilpliktiga flygplatsbrandmän 

och räddningstjänsten på Arlanda lades ut på entreprenad. Arne Nyman 

och de övriga insatsledarna blev dock kvar inom Luftfartsverket medan brandmännen 

Tobias Zackaroff, Caroline Söderqvist, Daniel Boge Tobias Gustafsson (lagledare) och 

deras kollegor är anställda av bemanningsföretaget Synerco. 

larm övar vi mycket, säger Caroline Söderqvist, 

en av dem som saknade tidigare 

branderfarenhet. 

Pappa är brandman 

Hon hade arbetat som fritidspedagog 

och idrottslärare men visste ändå vad 

det handlade om. 

– Pappa är brandman och har inspirerat 

mig och jag trivs jättebra på Arlanda. 

Jämfört med en kommunal räddningstjänst 

har de mycket få stora larm. Det 

senaste haveriet var Gottröra-kraschen 

1991. Däremot inträffar det ungefär en 

gång i veckan incidenter som leder till 

utryckning. Vanligaste larmen är varningslarm 

där piloten fått indikation 

på att något inte står rätt till med planet 

och vanligaste ”insatsen” är saneringslarm 

på grund av övertankning. 

De få larmen ställer stora krav på förmågan 

att hitta vettiga sysselsättningar. 

– Vi för en ständig diskussion med 

räddningschefen om tänkbara arbetsuppgifter 

för att motverka tristess. 

Bromma har Follow me-uppdrag och 

en del passagerarservice. Från årsskiftet 

kommer vi eventuellt att bemanna 

Follow me-bilarna även på Arlanda. Vi 

har tillsammans med flygplatsen dragit 

igång rondering med uppgift att hålla 

nödutgångarna fria. En ny uppgift vi fått 

är att sköta underhållet av det hundratal 

första hjälpen-tavlor som finns i terminalerna, 

säger Daniel Boge. 

Text och foto: 


Fakta 

Antagning 

Förutom Arbetsmiljöverkets grundkrav 

för att få rökdyka har Synerco tre egna 

antagningstest: fys, stress och klaustrofobi. 

I fystestet ska man klara att bära 

och rulla ut grovslang samt klättra i 

stege. Stresstestet avslöjar simultankapaciteten. 

– Det handlar om att genomföra ett 

antal moment samtidigt som man får 

samtal från SOS Alarm. Det är viktigt 

eftersom man är ensam i bilen, säger 

Tobias Gustavsson. 

En kall rökdykning ska visa att man 

klarar masken. Antagningtesten avslutas 

med två intervjuer. 

Utbildning 

Utbildningen till flygplatsbrandman 

börjar med en vecka på hemmaflygplatsen 

och sedan tre veckor vid Brand 

och räddningsskolan som är inrymd i 

station öst på Arlanda. 

Treveckorsutbildningen ger ett 

tvåårigt kompetensbevis. Inom dessa 

två år ska man gå ytterligare tre veckor 

för att få ett fyraårigt kompetensbevis. 

Efter dessa fyra år går man en veckas 

repetitionsutbildning. 

”Losskjutning”. Losstagning i flygplan 

handlar oftast om att klippa av stolsfästena. 

Hydraulverktyg är för långsamma 

och Caroline Söderqvist visar det nya 

klippverktyget som laddat med en krutpatron 

”skjuter” av stolsbenen.


Tre skogsbränder (en liten, 

en på 50 hektar och en 

på 72 hektar) plus flera 

andra utryckningar, allt under 

en vecka i somras för Eds 

brandmän. 

Själv var jag som frivillig ute 

i skogen vid fem olika tillfällen 

och deltog såväl i det aktiva 

släckskedet som eftersläckningen. 

Allt avslutades med 

tre tolvtimmarspass med bevakning 

och det gav mig tid att 

fundera en del över detta med 

skogsbränder. Här ett antal 

reflektioner och några tips. 

• Ta med mycket dricksvatten 

ut i skogen. Det går åt 

många liter på en dag om personalen 

dricker som den ska. 

• Ha en pärm för personuppgifter 

på främre grupperingsplats 

(exempelvis dit folk kommer, 

där brandfolket rastar 

och äter och så vidare). Alla 

åker inte in till brandstationen 

och anmäler sig. I Ed gjorde 

jag en blankett i efterhand för 

att få in all uppgifter på alla, 

arbetstider, ersättningar och 

så vidare. En sådan blankett 

borde finnas att ladda ner från 

Räddningsverkets hemsida. 

• Kan inte Räddningsverket 

ta fram en liten folder ”När 

skogsbranden kommer” och 

dela ut till folk i skogslänen 

eller på öppet hus? Det är 

mycket troligare att skogen tar 

eld än att ryssen eller Al-Quida 

gör ett oväntat besök. I denna 

borde bland annat finnas med 

tipsen från ”Sirenens räddningsskola” 

nr 4/05 samt hur 

man anmäler sig som frivillig 

och hur de olika momenten 

i släckningen går till. Där 

borde också finnas en sida där 

man fyller i personuppgifter 

som sedan kan lämnas till 

brandstationen vid eventuell 

skogsbrand eller vid öppet hus 

eller liknande. 

På detta sätt får räddningstjänsten 

listor över frivilliga 

som kan ringas in. Dessa 

foldrar kan också sättas in i 

personalpärmen på brandplatsen 

för att få koll på vilka som 

är ute i skogen och hur länge 

de varit där. 

• Varför inte ha en skyltdocka 

utklädd i ”skogsbrandsläckningskläder” 

på öppet 

hus? Visa också den utrustning 

man kan skaffa själv och ha i 

beredskap när man som frivillig 

vill hjälpa till. Där kan man 

också informera om hur fort 

och mycket det kan brinna. 

• Skaffa ett stort lager med 

sportflaskor av billig modell. I 

Ed gick det åt hundratals. 

• Inventera resurser i förväg. 

Vem har dricksvatten, vem kan 

fixa fram hundra portioner 

mat, var finns bränsle, var finns 

bränsledunkar (de tömde näs- 

tan hela samhället på jeepdunkar), 

vem har specialolja till 

vattenpumpen och så vidare. 

• Lägg upp gemensamma 

resurser i länet med grenkopplingar, 

grovslang och 

radioutrustning. Här bör också 

finnas jeepdunkar för att fylla 

glappet mellan den initiala insatsen 

och då containern från 

Räddningsverket kommer. 

• Släng ut civilförsvarets 

skräp och lägg in användbara 

saker i förråden i stället. Vem 

använder 110-slang i dag? 

• Var inte rädd att använda 

signalen Viktigt meddelande 

(VMA). Om man dragit VMA redan 

på lördag och frågat efter 

frivilliga så hade vi kanske inte 

mött brandmän som tog ut sig 

så att de spydde. Det hade kan- 

ske inte tänt igen och igen med 

hundra man i skogen. Hundra 

man drar grovslang fortare än 

tio. Det är bättre att dra ihop 

för många och skicka hem än 

att få ska släcka samma brand 

fyra gånger. 

• Lägg ut mer information 

på kommunens hemsida, 

mycket fortare. Informera mer 

i radio. 

• Varför inte ha ett billigt 

partytält eller motsvarande 

för de som vaktar skogen 

efteråt. I vårt fall regnade det 

nästan hela tiden och det är 

inte roligt att vara genomvåt i 

många timmar. Detta tält kan 

användas som främre grupperingsplats, 

anmälningspunkt, 

fikaplats och en hel del annat 

under själva insatsen. Kostar 

ordet fritt 

Mycket kan göras för att höja 

beredskapen inför skogsbrand 

Tack för en 

bra tidning! 

Jag vill tacka Räddningsverket 

och Sirenen-redaktionen 

för en bra tidning. Er Sirenen 

innehåller många fler intressanta 

artiklar än vår finländska 

motsvarighet ”Pelastustieto”. 

Den finländska tidningen 

innehåller främst olycksrapporter 

skrivna av räddningsledare. 

Hoppas att ni på redaktionen 

orkar fortsätta ”hänga 

i” och producera en lika bra 

Sirenen i fortsättningen. 

Juha Kangasvuori 

Åbo 

Foto: GÖTE PAULSSON 

Bränder i skogarna på bland annat Kroppefjäll i somras ställde höga krav på räddningstjänsten och brandmännen. Nicklas Odh har synpunkter 

på hur beredskapen vid skogsbränder kan förbättras. 

Miltals med kablar 

utbildningsserien ”Sire- 

I nens räddningsskola” i nr 

4/05 finns en lång artikel av 

Karl-Axel Dahlberg i samarbete 

med Eva-Lena Lindbäck 

om skogsbrandsläckning. 

Författarna pekar speciellt 

på de ogynnsamma faktorer 

som uppstått efter orkanen 

Gudruns härjningar i Småland, 

Halland, Blekinge och Skåne. 

Men inte med ett ord nämner 

man den påtagliga risk som 

föreligger med de miltals 

el- och telekablar som ligger 

längs vägarna och i vissa lägen 

ovanpå och i timmerbrötarna. 

Kan inte stå emot 

Vad händer vid en skogsbrand 

med dessa grova 

el-kablar? De kan inte stå emot 

en skogsbrand någon längre 

tid. Följden lär bli kortslutning 

och strömavbrott. 

Vad har elbolagen för reserv- 

kapacitet att sätta in vid en 

brand? Ännu har vi inte sett att 

nergrävning av kablarna har 

påbörjats. 

Bör inte räddningstjänsterna 

i respektive kommun 

informera sig även om de här 

förhållandena? 

Valter Jeppsson 

Växjö 

33 

knappt 200 kronor på Jula. 

• Skriv ut telefonlistor och 

liknande på vattensäkert papper. 

Jag hade med ett sådant 

block och det funkade jättebra. 

• Ett brandsäkerhetstips för 

skogsägare. Gör en tre-fyra meter 

bred ”gata” mellan ägorna 

som gör att fyrhjuling kan ta 

sig fram. På detta sätt markeras 

gränserna på ett naturligt 

sätt och vid skogsbrand går det 

att komma fram snabbt. 

Ja, detta var några av mina 

reflektioner. Hoppas andra kan 

ha synpunkter och dessutom 

bidra med egna förslag. 

Nicklas Odh 

Ed 

också en stor risk Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 000 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 


Manusstopp för nr 6/05 är 

15 september. Välkommen!

34 ordet fritt 

Brand ombord – och handeln 

fortsatte som om inget hänt 

Den 19 maj började en bil brinna 

ombord på en av Viking Lines 

färjor mellan Stockholm och 

Åbo. Jag var med på färjan och befann 

mig efterföljande dagar i Finland. Därför 

kunde jag dels studera hur personal 

och passagerare agerade vid branden, 

dels vad som rapporterades i finska 

medier om händelsen. 

De flesta medier byggde rapporteringen 

på ett uttalande från finska Sjösäkerhetsverket 

om att allt gått bra och 

att personalen agerat korrekt, något 

som jag inte till fullo kan hålla med om. 

Jag befann mig i Tax Free när en 

mycket svag signal hördes. Det var 

många som trodde att det var tjuvlarmet 

vid kassorna som lät. Strax efteråt 

tystnade larmet. Tyvärr hade jag ingen 

klocka på mig, men uppskattningsvis 

30 sek senare startade det på nytt. Jag 

sa att det var utrymningslarmet som lät 

och att det var dags att gå mot kassorna. 

Där satt personalen kvar och larmet 

tystnade på nytt. 

Massor av rykten 

Handeln fortsatte som om ingenting 

hänt. Efter några minuter hördes en 

röst i den interna högtalaranläggningen 

att butiken skulle stängas och 

att vi skulle ställa våra korgar och gå ut. 

Ingenting om branden, däremot kom 

personal och meddelade kunderna att 

en bil brann på däck 5. Detta agerande, 

som skapade lugn, var dock inte helt 

komplett. 

Utanför butiken var läget: trångt, 

lugnt och med massor av rykten. Någon 

påstod att alla skulle gå till däck 9. Jag 

banade mig väg genom folkmassan och 

fram till informationen och undrade 

varför de inte använde högtalarna. Svaret 

blev att man visst hade ropat. Jag sa 

då att de skulle fortsätta med att lämna 

så mycket information som möjligt. Det 

skulle vara klart bättre med lite information 

än total högtalartystnad! 

Skriv en insändare 

och få Sirenens T-shirt! 

För att uppmuntra fler att delta 

i debatten erbjuder vi alla som 

skriver en insändare och får den 

publicerad i nr 6/05 Sirenens 

populära T-shirt. 

Är du intresserad av T-tröjan, 

ange önskemål om storlek (S, 

M, L, XL, XXL) när du skickar 

insändaren. 

Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 000 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 


Manusstopp för nr 6/05 är 

15 september. Välkommen! 

Foto: VIKING LINE 

Vad hade hänt om branden spridit sig? Ingvar Nordén var passagerare på en färja 

från Viking Line när en bil började brinna. Han ställer ett antal kritiska frågor, och får 

svar av Viking Lines tekniske chef Tony Öhman. 

Strax efteråt kom meddelandet att en 

bil brann och att fartygets brandkår bekämpade 

elden och att alla passagerare 

skulle gå till däck 9. Sedan upprepades 

budskapet med jämna mellanrum. Jag 

kom inte upp till däck 9 på grund av 

trängseln och detta var jag inte ensam 

om när alla skulle till samma däck. 

Orsaken till ordern sades efteråt vara 

att kapten var rädd för att färjan skulle 

rökfyllas! Där jag stod började några 

yngre kvinnor att gråta och en äldre 

kvinna fick andningsnöd. Annars var 

stämningen fortfarande lugn. 

Väntan blev mycket lång 

Sedan kom meddelandet som alla 

väntade på nämligen att branden var 

släckt och att vi skulle avvakta vidare 

order. Även detta budskap upprepades 

flera gånger men väntan blev mycket 

lång, så lång att passagerare började 

ifrågasätta om det bara påstods att 

branden var släckt eftersom vi inte fick 

återgå. Dessa ifrågasättanden skapade i 

sin tur rädsla hos några passagerare. 

Allt slutade dock lyckligt. Med 30 års 

erfarenhet från färjeresor och före detta 

ambulansförare samt 2:e vice ordförande 

i räddningsnämnden i Västerås 

vågar jag påstå att saker hade kunnat 

skötas bättre. 

Säkerheten kan förbättras 

Vad hade hänt om branden spridit 

sig med ovanstående beskrivna brister i 

utrymningen? 

Varför ljöd inte larmet hela tiden? 

Varför avbröts inte handeln direkt? 

Fick inte kassapersonalen någon 

information? 

Att beordra alla att gå till däck 9 

skapade trängsel och oframkomlighet 

– jag påstår inte att det var nära till 

panik men risken fanns. Jag hoppas att 

också delar av personalen insåg att brister 

fanns och att kunskapen om dessa 

brister sprids inom färjebranschen för 

uppenbart kan säkerheten förbättras 

ytterligare. 

Ingvar Nordén 

Fritidspolitiker (kd) 

KOMMENTAR från Tony Öhman, 

teknisk chef på Viking Line: 

Fartygets befälhavare tog i ett tidigt 

skede beslut om utrymning till däck 9 för 

att undvika att någon passagerare skulle 

rökskadas och för att det skulle gå snabbare 

att överge fartyget om släckningen 

misslyckats. 

Vid en incident som denna går det först 

ut ett alarm till besättningsutrymmen 

och till de utrymmen där besättningen 

jobbar, bland annat taxfree-butikens 

kontor. Larmet går först ut enbart till 

besättningen för att den ska kunna 

stänga sina försäljningsställen, utrusta 

sig för sin räddningsuppgift och inta sin 

räddningsposition. Detta förfaringssätt 

är mycket viktigt för att kunna utföra en 

heltäckande och systematisk utrymning. 

Det är viktigt att utrymningsgrupperna 

är på sina rätta platser för att visa vägen 

innan passagerarna sätts i rörelse. 

Eftersom Ingvar Nordén befann sig i 

taxfree-butiken då besättningslarmet 

kom är min uppfattning att det troligtvis 

är det svagare besättningslarmet Ingvar 

beskriver i sin insändare. Passagerarlarmet 

kom strax därefter och det mycket 

ljudligt, det är så högt att det kan upplevas 

som mycket obehagligt. Av denna 

anledning stängs det av så fort befälhavaren 

anser att alla bör ha uppfattat det 

och utrymningsgrupperna kommit igång 

med sin uppgift. Jag har full förståelse 

för att Ingvar upplevde initialskedet som 

smått kaotiskt, men vill ändå intyga att 

besättningen vet vad den ska göra då 

larmet går, detta är väl inövat. 

Det är givetvis olyckligt att det i initialskedet 

hinner sprida sig en mängd olika 

rykten om vad som hänt, det är därför 

mycket viktigt att lyssna på högtalarutrop 

eller skaffa information från fartygets 

information. Denna information är alltid 

den rätta och givna uppmaningar bör 

ovillkorligen följas. 

Fortbildning och certifiering 

av räddningsledare ett måste 

I 

ett ovanligt intressant 

inlägg i Sirenen nr 4/05 

ifrågasätter Curt Byström 

rimligheten i att en brandman 

efter sex veckors extra utbildning 

är kvalificerad att arbeta 

som räddningsledare. Han är 

kritisk till att det inte ställs 

några krav på kvalitetssäkring 

eller certifiering. 

Det är bara att hålla med. 

Som brandförman i glesbygd 

har jag många gånger 

frågat mig varför det inte med 

automatik ställs krav på en 

återkommande uppdatering 

av kunskaperna. 

Det händer mycket nytt 

inom branschen och det är 

längesedan jag utbildades 

för räddningsledarrollen. 

Med tiden glömmer man och 

jobbar man som jag i en liten 

kommun får man inte mycket 

praktisk erfarenhet av komplicerade 

insatser. 

Oerhört höga krav 

Den dagen det bränner till 

på riktigt och man ska leda 

räddningsarbetet under det 

kritiska första skedet i avvaktan 

på eventuell förstärkning 

ställs det oerhört höga krav. De 

beslut man i ett stressigt läge 

tvingas fatta kan få mycket 

stora konsekvenser för människoliv 

och egendom. 

Ska jag vara riktigt ärlig 

känner jag mig inte tillräckligt 

rustad för att tackla en sådan 

svår situation och jag tror att 

många förmän som agerar 

räddningsledare upplever 

samma sak. Detta gäller särskilt 

oss på deltidskårer (på 

grund av att insatserna är få), 

men säkerligen också bland en 

hel del heltidsbefäl. 

Räddningsverket borde 

jobba för att höja kravprofilen 

och att det införs tester (lika i 

hela landet) med jämna mellanrum. 

Genom tester tvingas 

räddningsledarna uppdatera 

sig. Räddningsverket kan erbjuda 

lämpliga fortbildningar 

(koncentrerade över två-tre 

dagar). 

Staten borde ta ansvar 

Vem som ska betala detta? 

Staten bör ge Räddningsverket 

pengar för att genomföra fortbildningen, 

staten eller kommunerna 

bör stå för förlorad 


Tony Öhman 

arbetsinkomst för deltidaren 

eller betalning av ersättare på 

heltidskårer. 

Staten betalar all möjlig 

utbildning åt militärer. Vi i 

räddningstjänsten, som ofta 

befinner oss i skarpa lägen, får 

inte motsvarande statliga stöd. 

Det är orimligt eftersom det 

är räddningstjänsten och inte 

militären som ska agera när 

olyckor och katastrofer inträffar. 

Kommunerna har sällan 

råd att skicka oss i räddningstjänsten 

på fortbildning, så 

staten borde ta ökat ansvar. 

Räddningsverket skulle 

kunna påverka en utveckling 

i rätt riktning i denna angelägna 

fråga. Gör det, tack! 

Brandförman i Norrland


Starkt 

jobbat, 

Bejrum! 

Jan Bejrum, räddningschef 

på Gotland, – du har visat ett 

stort civilkurage genom ditt 

handlande rörande vägran att 

kvittera ut en budget där det 

saknas 5 miljoner kronor till 

verksamheten. 

Jag hoppas innerligt att detta 

inte får negativa konsekvenserför 

dig framledes. Jag hoppas 

också att du får det stöd du 

ska ha från dels egen personal, 

medborgare i kommunen som 

från brandchefskollegor i vårt 

avlånga land. 

Jag hoppas att politiker på 

både Gotland liksom i resten 

av landet får sig en tankeställare 

och börjar ta sitt ansvar 

för den säkerhet och trygghet 

de är skyldiga sina väljare och 

invånare. 

Sven Lindgren brandförman, 

arbetsplats- och skyddsombud 

Stockholms Brandförsvar 

Brandmän 

mindre 

värda? 

Är Brandmännens uppdrag 

mindre värda!? 

Läste i Sirenen om de åtta 

brandmännen som förberedde 

sig för att åka på uppdrag till 

Kosovo. 

Jag tycker att deras lönevillkor 

(22 700 kronor i månaden 

plus diverse mindre tillägg) 

låter dåligt för en sådant 

uppdrag. 

Detta blir särskilt påtagligt 

om man jämför med vad andra 

tycks få. Känner en polis som 

var i Kosovo för två år sedan 

och efter skatt kunde kvittera 

ut drygt 45 000 kronor i 

månaden. 

Polisens lön var tydligen 

utbetalad delvis i dollar från 

FN och en del från Rikspolisstyrelsen 

och för två år sedan 

stod dollarn i högre värde än i 

dag, men ändå. Skillnaden på 

ersättningsvillkor är orimlig. 

Inte konstigt de flesta poliser 

förlänger sitt 6 månaderskontrakt 

till 12 månader. 

Christer Åkesson 

Sprinkla 

varuhusen! 

Intressant om riskerna med 

lagren av chips i förra numret 

av Sirenen. För mig är det 

obegripligt att det inte är lag 

på sprinkler i stora varuhus. 

Inte bara för chipsens skull, 

det finns mycket annat brännbart 

som kan starta en storbrand 

och orsaka en katastrof. 

Göran Eriksson 

Sverige är framgångsrikt 

när det gäller olycksfallsförebyggande 

åtgärder. 

Det är värt att uppmärksamma. 

Ändå är situationen 

inte så bra, att den med 

tillgängliga resurser inte kan 

bli bättre. Fortfarande skadas 

och omkommer alltför många 

människor i onödan. Det finns 

alltså motåtgärder som inte 

tas tillvara. Ingen kan göra allt, 

men alla kan göra något. Det 

är en bra utgångspunkt för ett 

fortsatt arbete med målet att 

olyckorna ska bli ännu färre. 

Människor i alla åldrar kan 

själva identifiera olycksrisker, 

förebygga dem och även 

handla rätt i utsatta lägen. 

Kunskap föder ansvar och med 

rätt kunskaper klarar man 

mer. Det är också grunden i 

Civilförsvarsförbundets idé 

om att stimulera anordnare 

av mötesplatser – platser dit 

människor kommer för att 

göra någonting, till exempel 

en rekreationsanläggning, ett 

köpcentrum etcetera – till ett 

större och mer långtgående 

eget engagemang i de säkerhetsfrämjande 

frågorna. 

Ett komplement 

Vi tror att en ökad interaktion 

mellan anordnarna av 

sådana mötesplatser och de 

människor som mötesplatsen 

är avsedd för, skulle ge nog så 

stora bidrag till säkerheten, 

utöver lagar och myndighetsföreskrifter. 

Därmed inte sagt 

att sådana regleringar inte 

behövs. Se därför denna idé 

som ett komplement till de säkerhetsåtgärder 

som kommer 

”uppifrån”. 

Den bärande idén är att 

anordnarna stimuleras att 

helt frivilligt avge vad som 

skulle kunna kallas säkerhetsdeklarationer 

för sin publika 

verksamhet. Konsumenterna 

medvetandegörs parallellt 

med detta om att möjligheten 

till säkerhetsdeklarationer 

finns och stimuleras att efterfråga 

sådana. En verksamhet 

som är säkerhetsdeklarerad får 

en konkurrensfördel i förhållande 

till en verksamhet utan 

säkerhetsdeklaration. Den som 

inte redovisar sina säkerhetsåtgärder 

riskerar nämligen att 

på sikt förlora kunder. 

Kan höja ribban 

Denna frivilliga säkerhetsdeklaration 

kan även omfatta 

sådana åtgärder som regleras 

i lag eller föreskrift. Det kan 

vara ett sätt att visa att och 

hur sådana krav efterlevs. Men 

säkerhetsdeklarationen kan 

och bör även omfatta andra 

säkerhetsfrämjande åtgärder, 

det vill säga insatser utöver 

de myndighetskrav som ofta 

innebär minimikrav. Civilförsvarsförbundet 

tror att det är 

en bra metod att använda om 

man bidra till att höja ribban 

ytterligare när det är befogat. 

Den verksamhet som upprättar 

en säkerhetsdeklaration 

bör få ett synbart bevis på 

detta. Beviset kan användas i 

information och marknadsföring 

av verksamheten. Beviset 

bör ha en begränsad giltighet 

för att stimulera till regelbundna 

genomgångar och 

omprövningar av de säkerhetsfrämjande 

åtgärderna. 

Systemet med kvalitetsdeklarationer 

måste hanteras 

enkelt och kostnadseffektivt. 

Civilförsvarsförbundet ser 

flera olika lösningar på hur 

man skulle kunna gå till väga. 

Om det finns ett intresse är vi 

beredda att utveckla dessa och 

hela idén som sådan. 

Anordnaren äger frågan 

Säkerhetsdeklarationer kan 

tillämpas tvärsektoriellt, oberoende 

av vilket slag av tjänster 

som erbjuds konsumenterna. 

Innehållet i deklarationerna 

måste däremot anpassas till 

det som är relevant för varje 

verksamhet. Det viktiga är att 

vidta de åtgärder som har en 

högre olycksfallsreducerande 

effekt än andra. För att kunna 

ordet fritt 

Säkerhetsdelegation kan 

ge ett tryggare samhälle 

Myndigheter i maskopi? 

Läste Räddningsverkets svar 

på en insändare om en privatpersons 

krav på nödutgång 

från ett garage i Stockholm. 

Svaret känns fyrkantigt och 

känslokallt. Räddningsverket 

gör det dessutom lätt för sig 

genom att hänvisa till kommunens 

bedömning – alltså den 

bedömning som insändarskribenten 

protesterat mot. 

”Räddningsverket har inga 

35 

Foto: MICKE SOLEBRIS 

Anordnare av mötesplatser, som här en hockeyarena, borde stimuleras till ett större och mer långtgående 

säkerhetsengagemang, föreslår Anders M. Johansson. 

synpunkter på de bedömningar 

som redovisats av kommunen”, 

står det i svaret i Sirenen. 

Här har en engagerad medborgare 

försökt förbättra säkerheten. 

Därefter känt sig 

misshandlad av lokala och regionala 

myndigheter och vänt 

sig till den centrala tillsynsmyndigheten. 

Allt denna gör är 

att hänvisa till att kommunen 

vet bäst. 

En effektiv central tillsynsmyndighet 

borde förstås skicka 

sin personal till platsen för att 

göra en egen inspektion av den 

påstådda bristen på nödutgång. 

Det känns onekligen som om 

tillsynsmänniskorna på kommun, 

länsstyrelse och central 

myndighet är i maskopi med 

varandra. Många av dem är förmodligen 

gamla kompisar som 

avgöra detta måste man vara 

konkret och specifik och dessutom 

på plats. I själva verket 

är det anordnaren som ”äger” 

frågan. Listan över säkerhetsåtgärder 

kan vara både kortare 

och längre beroende på behov 

och ambitioner. 

Ökar engagemanget 

Genom att i denna form 

engagera både anordnare och 

konsumenter tror vi att trycket 

på att betydelsefulla säkerhetsfrämjande 

åtgärder faktiskt 

genomförs ökar nog så snabbt, 

som om samhället skulle välja 

att enbart gå den formella vägen. 

Vi bedömer att denna frivilliga, 

kompletterande åtgärd 

ytterligare ökar engagemanget 

och flexibiliteten och därmed 

ändamålsenligheten i det 

säkerhetsfrämjande arbetet. 

Anders M. Johansson 

generalsekreterare 

Civilförsvarsförbundet 

Passiv tillsyn, Räddningsverket! 

drar sig för att trampa varandra 

på tårna. 

Med sådan här passivitet och 

flathet finns det anledning att 

fråga sig vilken funktion en 

central tillsynsmyndighet ska 

fylla. Och hemska tanke: 

Är passiviteten lika stor i andra 

tillsynsärenden Räddningsverket 

har att bevaka? 

Bro-Bålsta-bo

36 nyheter Sirenen Nr 5 • 2005 

Marley familjens 

räddning 

Mitt i natten började det att 

brinna i en torktumlare i en 

och en halvplansvillans källare. 

I sovrummet på övervåningen 

sov den unga familjen. 

Deras räddning blev dvärgpinschern 

Marley. 

Eftersom källardörren var 

stängd reagerade inte brandvarnaren 

i hallen i bottenvåningen. 

Det gjorde däremot 

Marley. 

Hunden började skälla högt 

och ihärdigt. Skallet blev allt 

ljudligare ju mera röken tilltog. 

Till slut vaknade matte och 

husse och steg upp för att se 

vad som stod på. 

På bottenvåningen möttes de 

av röklukt och sin hoppande 

och skällande hund. Nu blev 

det bråttom. Räddningstjänsten 

larmades. 

Hela familjen bestående av 

matte, husse, hund, katt samt 

en dvärghamster utrymde och 

inväntade hjälpen ute på gatan. 

När brandmännen öppnade 

dörren mot källaren vällde 

tjock, svart rök mot dem. Först 

då utlöste husets enda brandvarnare. 

Men rökdykarna fick 

snabbt läget under kontroll. 

Kunde gått illa 

Brandskadorna begränsades 

till en uppbränd torktumlare 

och en illa brandskadad tvättmaskin. 

Sotskadorna blev betydande 

i hela villan. 

Men det kunde gått betydligt 

värre än så. Det var tur att 

hunden upptäckte branden så 

tidigt. 

– Om inte paret väckts så 

snabbt hade hela huset rökfyllts 

och de hade inte kunnat 

ta sig ner för trapporna och ut 

i det fria, säger brandinspektör 

Jan-Olof Gustavsson vid räddningstjänsten 

i Sydöstra Skåne. 

Räddningstjänsten tog också 

tillfället i akt att föra ut sitt 

Foto: HENRIK ENARSSON 

Brandutredarna fick jobba praktiskt på skolan i Revinge. 

EU-möte för brandutredare 

Under fyra dagar i juni arrangerade 

Räddningsverket en så 

kallad workshop för brandutredare 

från hela Europa vid Räddningsverket 

Revinge. Deltagare 

var ett 40-tal brandutredare 

och myndighetspersoner från 

19 olika länder. 

Avsikten med mötet var 

främst att utbyta kunskaper och 

erfarenheter samt att utveckla 

metoder och standarder för 

effektiva undersökningar av 

brandplatser. 

En mycket uppskattad del 

av programmet var praktiska 

undersökningar av de brand- 

platser som fanns arrangerade i 

ett antal speciella brandutredningsbyggnader 

på övningsfältet 

vid skolan i Revinge. 

Deltagarna delades in i grupper 

som fick i uppdrag att själva 

komma fram till hur de olika 

bränderna hade uppkommit. 

Resultatet blev överraskande 

gott. Särskilt flera av representanterna 

för länder i östra 

Europa visade sig ha stor rutin 

och mycket goda kunskaper i 

brandutredningens svåra konst. 

Här har räddningstjänsten i 

Sverige en del att lära! 

budskap om bättre brandskydd 

i lokala tidningar och radiostationer: 

• Det har blivit populärt att 

låta tvätt- och diskmaskiner 

arbeta nattetid då strömmen 

är billigare. Detta innebär 

extra risker. Åtminstone bör 

den minskade övervakningen 

kompenseras med en eller flera 

extra brandvarnare. 

• Det bör finnas minst en 

brandvarnare på varje våningsplan 

i bostaden. Om de är sammankopplade 

börjar alla att 

tjuta så fort någon av dem utlöser 

• Bränder i tvättmaskiner och 

torktumlare står tillsammans 

för cirka två procent av alla bostadsbränder 

i Sverige. Motsvarande 

siffra för spisar är drygt 

tio procent. 

Foto: SPRISSE NILSSON, YSTADS ALLEHANDA 

Familjens hjälte, dvärgpinschern Marley. 

I Värmland 

är det gôtt 

att leva 

Vi söker brandingenjör till den förebyggande 

verksamheten. 

Läs mer på vår hemsida 

www.raddningstjansten.karlstadsregionen.se

Sirenen Nr 5 • 2005 platsannonser 

Samlat grepp 

för bättre 

insatser 

Taktik, ledning, ledarskap är 

titeln. 

Ett samlat grepp är ambitionen 

som författarna till boken 

haft. 

De tre ämnena ses ofta från sina 

perspektiv, i den här boken vill 

man sammanföra dem. 

– Det kan finnas anledning 

att skapa förutsättningar att 

kunna korsbefrukta och därigenom 

förnya synen på genomförandet 

av räddningsinsatser. 

Greppet tas av tre brandingenjörer 

och en socionom. Det 

är Stefan Svensson, forskare 

och lärare på Revinge, Erik Cedergårdh, 

räddningstjänsten 

Storgöteborg, Thomas Winnberg, 

räddningstjänsten Södertörn, 

samt socionomen och 

Ha inga lösa sladdar på golven. Sitt 

när du klär på dig, om du har lätt att 

bli yr. Se till att det finns luftcirkulation 

runt TV:n. 

Det är några av många råd i boken 

”Säkerhet i vardagen” som Räddningsverket 

gett ut i samarbete med 

en rad myndigheter och organisationer. 

Den vänder sig främst till äldre 

människor. 

Olyckor drabbar alla åldrar, men 

i en del fall är äldre människor 

mer utsatta och sårbara, det är 

anledningen till att man riktar sig 

till dem. 

Förhoppningen är att få oss alla att tänka 

efter före, och därmed förhindra att en olycka 

inträffar. 

Information om beställning, se nedan. 

egna företagaren Ola 

Mårtensson. 

Bokens innehåll koncentreras 

på förberedelser inför och 

genomförande av räddningsinsatser. 

Boken är framtagen för Räddningsverketsutbildningsverksamhet 

och riktar sig till chefer 

inom kommunal räddningstjänst. 

För beställning, se nedan. 

Tips till äldre för säkrare vardag 

Nyutgivet från 


Broschyrer 

Gemenskapsmekanismen 

EU-ländernas system för 

räddningstjänstsamarbete 

presenteras. 

Best nr: I99-118/05. 

Statistik 

Dödsbränder 2004 

Siffror och kommenterar över 

dödsbränderna. 

Best nr: I99-101/05. 

Personskador i Sverige 

Skadeatlas som täcker åren 

1987-2002. Med boken följer 

en CD-skiva med samma 

innehåll. Enbart CD kan även 

beställas. 

Best nr: I99-119/05. Enbart 

CD: I99-120/05. 

Så här beställer du 

Handbok 

Säkerhet i vardagen 

Tips och råd på äldre dar 

Goda råd för att undvika 

olycksfall. Se kortare artikel 

denna sida. 

Best nr: F00-043-/05. 

Utbildning 

Taktik, ledning, ledarskap 

Utbildningsbok som diskuterar 

och ger exempel på 

erfarenheter från räddningstjänst 

och forskningsresultat. 

Se artikel denna sida. 

Best nr: U30-646/05. 

Pris: 250 kr, exkl moms. 

Ange beställningsnummer samt din adress. 

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. 

Fax: 054-13 56 05. 

E-post: publikationsservice@srv.se 

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 

651 80 Karlstad. 

Brandingenjör 

till Norrköpings brandförsvar 

Vi söker en brandingenjör som vill vara med och fortsätta att utveckla vårt arbete 

med skydd mot olyckor. Arbetsuppgifterna kommer främst att vara råd, 

information och tillsyn mot Sevesoföretag och andra riskfyllda verksamheter 

i kommunen. Du ingår som en av fem brandingenjörer i vår brandingenjörsberedskap. 

Välkommen med din ansökan, tillsammans med CV och löneanspråk, senast den 15 september till 

”Brandingenjör”, Norrköpings brandförsvar, Albrektsvägen 150, 602 39 Norrköping. 

Mer information om tjänsten fi nns på www.norrkoping.se/brandforsvaret. 

Brandingenjör/Stf räddningschef 

Ljungby kommun ligger vid E4:an mellan Jönköping och Helsingborg och har de senaste 

åren upplevt både översvämning och storm. Räddningstjänsten har fått stort beröm för hur 

de hanterat situationerna och hur samarbetet med övriga organisationer i samhället har 

fungerat. Välkommen till en öppen och spännande arbetsplats. 

Räddningstjänsten har 70 anställda. Huvudbrandstationen är belägen i Ljungby tätort och 

där finns ledning, administration, en hel- och en deltidsstyrka. I Lidhult finns ytterligare en 

deltidsstyrka. 

Tjänsten som heltidsanställd Brandingenjör/Stf räddningschef innebär ansvar för samordning 

och ledning av det olycksförebyggande arbetet inom kommunens verksamhetsområde. 

Även frågor som rör risker i samhällsplaneringen, tillsyn, rådgivning och att ingå i 

chefsberedskap var 4:e vecka hör till arbetsuppgifterna. 

Du som söker har en brandingenjörsexamen. Är den från LTH skall den vara kompletterad 

med Räddningsverkets påbyggnadsutbildning RUB. 

B-körkort fordras 

Tillträde enligt överenskommelse. Lönesättningen är individuell, ange därför löneanspråk. 

Sista ansökningsdag är 2005-09-15 

Ange referens: 05/146:3 

Skicka ansökan till: 

LJUNGBY KOMMUN, Tekniska Kontoret 

341 83 Ljungby 

eller 

e-post: tekniska.kontoret@kommun.ljungby.se 

Frågor besvaras av räddningschef Ola Johannesson 

0372 – 78 91 81 eller e-post: ola.johannesson@kommun.ljungby.se 

www.ljungby.se 

37 

Säkerhetssamordnare och Brandmän 

Oskarshamns räddningstjänst består av två heltidsstationer, flygplatsbrandkår, samt en deltidstation och 

två brandvärn. Vi är 63 heltidsanställda och 37 deltidsanställda. Räddningstjänsten har en ledande och 

samordnande roll för kommunens säkerhetsarbete. Dessutom ansvarar vi enligt avtal för räddningsledning 

och säkerhetsfrågor i grannkommunen Högsby. Som ett led i föryngringen av vår personal och för 

att möta samhällets förväntningar söker vi nu nya medarbetare. 

Mer information om tjänsterna hittar du på kommunens hemsida http://www.oskarshamn.se/ 

Du är också välkommen att kontakta oss på telefon 

Räddningschef Hans Bohlin, tfn 0491-76 40 51 

Säkerhetssamordnare Bo Martinsson 0491-76 40 57 

Chef räddningsavdelning Johnny Maurits, tfn 0491-76 40 63

38 platsannonser 


Foto: RUNE ERIKSSON 

Brandmännen ur den tyska frivilligkåren pustar ut mellan två 

övningspass på skolan i Skövde. 

Tyskar övar i Skövde 

SKÖVDE. Räddningsverket 

Skövde samarbetar sedan 

1995 med tyska räddningstjänster 

och industrikårer. 

Ett resultat av detta samarbete 

är att tyska brandmän nu 

kommer till Skövde för att öva 

inomhusbrandsläckning och 

kem främst med ammoniak. 

Räddningskolan i Skövde är 

mycket välutrustad för realistiska 

övningar med ammoniak. 

– Vi är faktiskt enda skolan i 

Europa som kan öva med ammoniak 

i större skala, säger 

utbildningsrådgivaren Rune 

Eriksson i Skövde. 

Senaste besöket, i slutet av 

juni, kom från freiwiligen Feuerwehr 

Eilenburg och Delitzsch 

som bland annat övade insats i 

undermarkanläggningar, källare 

och kulvertsystem. Ansvarig 

för gruppen var Kreisbrandmeister 

Gunter Kneiss och han 

kommenterar utbildningen så 

här: 

– Vi är en frivilligkår i Sach- 

Fyskonferens 

i januari 

Fyskonferensen flyttas framåt i 

tiden, från november till 26-27 

januari. 

Då hålls Fys 05-06 i Sundsvall. 

Då kommer bland annat 

representanter för Stockholm, 

Göteborg och Malmö redovisa 

hur de gemensamt försöker 

komma fram till fyskrav vid 

rekrytering som är baserade 

på rapporten ”Brandmannens 

fysiska förmåga”. 

Andra föredragshållare är 

Jämo om hur det gått för de 

kvinnliga elever som läst SMOutbildningen, 

och representanter 

för Arbetsmiljöverket ska 

redovisa nya AFS:en, som då 

förhoppningsvis är klar. 

Ett dragplåster är också David 

Lega, som varit utsedd till årets 

föreläsare. 

Varför har då Fyskonferensen 

flyttats till januari? 

– Ett skäl är att det för 

deltagare kan vara lättare att 

i början av året få pengar ur 

budgeten till konferensen. Ett 

annat skäl är att det är ett hårt 

tryck på konferenser i stan 

under november, säger Torbjörn 

Toresson, räddningstjänsten 

Sundsvall-Timrå. 

sen. Det här är tredje gången vi 

är i Skövde för utbildning och 

praktiska övningar. Vi lägger 

nästan hela vår utbildningsbudget 

under året i Skövde, säger 

Gunter Kneiss, ansvarig för 

gruppen. 

Får bjussa på tiden 

Den bestod av tolv brandmän. 

När dessa kommer hem 

till Tyskland blir de i sin tur utbildare 

av övriga 250 som ingår 

i frivilligkåren. 

– Bland annat lär vi ut hur 

man säkert och effektivt övar i 

övertändningscontainer, säger 

Kneiss. 

De frivilliga brandmännen 

får resa och utbildningskostnader 

betalda, men får bjussa på 

tiden. Det betyder att semesterdagar 

används för att åka till 

Sverige och förkovra sig i yrket. 

I höst är fler tyska besök inblandade, 

främst från storföretaget 

Bosch. Två kurser för personal 

ur den heltidsanställda 

industribrandkåren. 


stoppade grill 

Räddningsverket har stoppat 

försäljningen av en gasolgrill 

som säljs av Rustabutikerna. 

Skälet är att grillen saknar CEmärkning 

och övriga påskrifter 

som krävs. 

Bestämmelserna bygger på 

ett EG-direktiv om gasapparater 

som kräver att de kontrolleras 

av särskilda provningsorgan. 

Räddningstjänsten söker: 

■ Brandingenjör 

■ Brandmästare/Insatsledare 

För mer information om tjänsterna, kontaktpersoner samt anvisningar för 

ansökan hänvisar vi till kommunens hemsida: 

www.varnamo.se/lediga jobb 

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund bestående av 

räddningstjänsterna i Östersunds, Krokoms och Strömsunds kommuner med ett invånarantal 

på totalt ca 86 000 . 

Förbundet bildades 1 mars 2004 och förfogar över en heltidskår, 15 deltidskårer 

och 12 räddningsvärn spritt på knappt 20 000 km2. Förbundet har ca 350 medarbetare. 

Vi söker 

Chef Räddningsavdelningen 

Förbundet är relativt nybildat och det finns stora möjligheter att forma den räddningstjänst som ska 

svara upp mot samhällets behov i framtiden. Du ges möjlighet att utveckla en organisation där vikten 

av att sudda ut gränserna mellan operativt och förebyggande arbete kommer vara i fokus. 

Som chef räddningsavdelningen är du direkt underställd förbundschefen och har din placering i 

Östersund. 

Arbetsuppgifter 

Som ledare har du en nyckelroll för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att nå uppsatta personal- 

och verksamhetsmål. 

I ditt verksamhetsansvar ingår att utveckla arbetsprocesser, arbetssätt och rutiner för verksamheten, 

upprätta budget samt regelbundna kostnadsuppföljningar. 

I ditt personalansvar ingår planerings- och lönesamtal, utveckling av medarbetare och strategisk kompetensplanering. 

Du ingår i förbundets ledningsgrupp. 

Därutöver tillkommer arbetsuppgifter av övergripande karaktär som att delta i olika projekt- och 

arbetsgrupper inom förbundet. 

Till din hjälp har du en stf chef räddningsavdelningen, fyra styrkeledare på heltidskåren samt platschefer 

på deltidskårer och räddningsvärn. 

Kvalifikationer 

Du är en erfaren ledare och chef med formell brandbefälsutbildning eller har god vitsordad erfarenhet 

från det arbetsområde du varit chef inom. Tjänsten kräver hög grad av självständighet och att du är 

resultatorienterad med god förmåga att fatta beslut. 

Vi söker dig som: 

● Är prestigelös, gillar att coacha medarbetarna i deras utveckling och kan skapa goda relationer. 

● Är en drivande och målinriktad person. 

● Har pedagogisk och kommunikativ förmåga med helhetssyn på kombinationen personal, teknik och 

ekonomi. 

Vi lägger stor vikt vid dina personliga egenskaper. 

Tjänsten är på heltid med tillträde enligt överenskommelse. Lön och övriga anställningsvillkor överenskommes 

i samband med anställning. 

För ytterligare information, kontakta: 

Förbundschef Michael Gisslén 063-14 47 01 eller 070-689 9472 eller läs mer på 

www.raddningsforbundet.se 

Fackliga företrädare: 

SKTF – Bengt Svedberg, Kommunal – Jörgen Eriksson, CF – Staffan Malmgren samtliga tfn: 

063-14 47 00. 

Dina ansökningshandlingar, som vi vill ha senast 6/9, vill vi att du skickar till: 

Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund 

Regementsgatan 23 

831 41 Östersund


Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän är ett av 24 lokala, kundägda 

bolag i länsförsäkringsgruppen. Bolaget bildades 1845 och har 290 

anställda på kontoren i Göteborg, Kungälv, Uddevalla och Strömstad. 

Vi erbjuder helhetslösningar inom bank och försäkring till privat- 

personer, lantbrukare och företagare. Med över 3 miljoner kunder är 

Länsförsäkringar störst i Sverige på sakförsäkring och vår snabbt 

växande bankverksamhet är en fullvärdig utmanare till storbankerna. 

Enligt Svenskt Kvalitetsindex har vi Sveriges mest nöjda bank- och 

försäkringskunder. 

Bo och arbeta på Gotland året runt 

Räddningstjänsten söker 

Vi söker en riskingenjör till Göteborg 

Vi söker dig som: 

• arbetat med liknande uppgifter i annat försäkringsbolag 

eller som brandingenjör inom Räddningstjänsten 

• har högskoleutbildning inom byggnads-/maskinteknik 

eller brandingenjörsutbildning 

• är van PC-användare 

• är serviceinriktad och har lätt för att samarbeta 

Du kommer huvudsakligen att arbeta med skadeföre- 

byggande arbete, villkors- och premiefrågor. Arbetet innebär 

många kontakter med kunder och medarbetare. Du måste 

vara utåtriktad, ha vilja och förmåga att arbeta självständigt 

och i grupp, samt ha lätt för att fatta beslut. Vi ser gärna 

kvinnliga sökande till tjänsten. 

Chef – Tillsyn och Sakkunnig verksamhet 

Ref nr 2298SIR 

Chef – Räddningsinsats 

Ref nr 2297SIR 

Läs mer på 

www.gotland.se/ledigajobb 

Vill du veta mer om tjänsten är du välkommen att ringa 

vår chef för riskhantering Jan Nimstedt, 031-63 80 46 eller 

riskingenjör Henrik Berg, 031-63 81 66. Fackliga representanter 

är Lars Gunnarsson (FTF), 031-63 16 59 och Lennart 

Danielsson (Ingenjörsförbundet), 031-63 80 14. 

Välkommen med din ansökan senast den 26 augusti 2005 

till Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän, 

Bette Mellgren, Box 758, 451 26 Uddevalla 

eller per e-post till personal@gbg.lansforsakringar.se 

Jag vill ha fler möjligheter 

Brandingenjör 

Mölndal 

Vi söker en brandingenjör som skall arbeta självständigt med förebyggande 

brandskydd i våra fastigheter, både i nybyggnadsprojekt 

samt förvaltningsfas. Du kommer att ha mycket kontakter med övrig 

personal, konsulter och myndigheter. Du kommer att behöva nyttja 

engelska i både tal och skrift. 

Din utbildning är motsvarande brandingenjör. Flerårig erfarenhet inom 

området är en merit. Du kommer att arbeta i team med nuvarande 

brandskyddsledaren. 

För mer information kontakta gärna Kurt-Owe Roos, tel: 031-776 26 49. 

Välkommen med din ansökan och CV märkt ”71-05063 Brandingenjör” 

via www.astrazeneca.se senast den 20 september, 2005. 

www.astrazeneca.se 

Läs mer om denna tjänst och alla andra lediga jobb på webben. 

www.astrazeneca.se 

39 

Värnamo uppvaktades av Civilförsvarsförbundets generalsekreterare 

Anders M Johansson som tilldelade kommunen titeln årets 

beredskapskommun. Han flankeras här av Rosita Rosenspira, 

Värnamo civilförsvarsförening, och Maria Leifland, kommunstyrelsens 

ordförande. 

Värnamo årets 

beredskapskommun 

Värnamo har utsetts till årets 

beredskapskommun. Insatserna 

under stormen ”Gudrun” 

bidrog till att Civilförsvarsförbundet 

fastnade för Värnamo. 

Motiveringen lyder: 

”För utomordentliga insatser 

i samband med översvämningarna 

sommaren 2004 och stormen 

”Gudrun” vintern 2005. 

Räddningstjänstens och samhällets 

andra resurser, däribland 

frivilliga, användes på ett 

professionellt och optimalt sätt 

för att hantera situationerna.” 

I Värnamo ser man det som 

ett bevis på att man lyckats jobba 

tvärsektoriellt med olyckor. 

Civilförsvarsförbundet poängterar 

också: 

– Även före dessa händelser 

hade kommunen arbetat med 

riskhantering och kompenserat 

för brister i beredskapen, 

vilket inneburit att effekterna 

av elavbrottet vid stormen väsentligt 

kunde mildras. Beredskapsplaner 

för olika delar av 

den kommunala verksamheten 

fanns, färdiga att tillämpas direkt. 

Därför kunde man snabbt 

bilda en krisorganisation tidigt 

under stormens första dygn. 

Rapport om 

fysisk förmåga 

Den andra rapporten av studien 

”Brandmannens fysiska 

förmåga” är klar och finns att 

ladda ner från Räddningsverkets 

hemsida (www.raddningsverkt. 

se). 

Syftet med studien är att ta 

fram ett antal enkelt genomförbara 

tester som är direkt 

jämförbara med den fysiska 

ansträngningen i jobbet som 

brandman. 

Resultaten från testerna kan 

ligga till grund för bedömning 

av personers fysiska prestationsförmåga 

vid nyrekrytering och 

test av personal inom räddningstjänsten.

40 platsannonser 


Pyroman 

ovanlig 

brandanläggare 

SKÖVDE. Pyromaner svarar 

bara för fem procent av de 

anlagda bränderna. 

Det framkom vid en informationsdagar 

för brandutredare. 

Föreningen för brandutredning 

anordnade 11-12 maj ett 

informationsprogram. Ett 80tal 

personer från räddningstjänsten, 

polisen, försäkringsbolag 

och näringslivet hade 

mött upp på räddningsskolan 

i Skövde. 

Rättspsykiatriker Marianne 

Kristiansson höll ett uppskattat 

föredrag. Förutom tjänstgöring 

som chefsöverläkare vid 

Rättsmedicinalverket och lektor 

vid Karolinska Institutet är 

honmedlem av den så kallade 

Gärningsmannaprofilgruppen. 

Inledningsvis beskrev Kristiansson 

fem fall av anlagda 

bränder. Därefter beskrev hon 

ett stort antal gärningsmän 

och andra brott som de hade 

begått. Det var inte svårt för 

åhörarna att koppla ihop rätt 

gärningsman till de redovisade 

bränderna. 

Pyromani beskrivs förenklat 

som ett sjukligt tvång att anlägga 

brand. Enligt massmedierna 

är var och var annan anlagd 

brand ett verk av en pyroman. 

Så är det inte alls. I verkligheten 

svarar pyromaner för 

mindre än fem procent av de 

anlagda bränderna i Sverige. 

Enligt Kristiansson definition 

ska följande kriterier vara 

uppfyllda för att beteendet ska 

klassas som pyromani: 

• En avsiktlig, målmedveten 

handling att elda. 

• Beteendet upprepas vid 

flera tillfällen. 

• Pyromanen är fascinerad, 

nyfiken, intresserad. 

• Gärningsmannen känner 

tillfredsställelse och/eller lättnad 

efteråt. 

En pyroman har däremot inte 

något ekonomiskt eller politiskt 

motiv eller försöker att 

dölja något annat brott. Han 

eller hon är heller inte manisk 

och lider heller inte av beteendestörningar, 

hallucinationer, 

vanföreställningar eller allmänt 

nedsatt omdöme. 

ULF ERLANDSSON 

Sirenen 

är Räddningsverkets tidning. 

I den kan du följa utvecklingen 

inom räddningstjänsten 

och skydd mot olyckor. Nyheter, 

reportage, debatt och 

mycket annat. 

Bli prenumerant och Du får 

åtta nummer om året, Gratis! 

Enda kravet från vår sida är 

att du gör en personlig anmälan. 

Vi kan tyvärr inte ta 

emot personallistor. 

Räddningstjänsten Dala Mitt är ett kommunalförbund bestående av räddningstjänsterna i Borlänge, Falun och Säter. Tillsammans 

omfattar dessa kommuner ett invånarantal på ca 115 000. 

Näringslivet är mycket varierande med både tung industri, småindustrier, tjänstemannaföretag och högskoleverksamhet. Fritidslivet 

har en variation som ger ett rikt utbud av aktiviteter både för aktiva idrottsutövare och för de som gillar att vandra 

i skog och mark eller för de som trivs vid eller på vatten. Kulturellt finns ett stort och varierat teater- och musikutbud inom 

och i närhet till förbundet. 

Räddningstjänsten Dala Mitt söker 

nya medarbetare 

Förbundet är drygt sex år gammalt och det finns stora möjligheter 

att vara med och skapa en räddningstjänst som svarar upp mot samhällets 

behov i framtiden. 

Här får du vara med och utveckla en räddningstjänst, där gränsen 

mellan den förebyggande och skadeavhjälpande verksamheten är 

utsuddad, och där målet är att all verksamhet har sin utgångspunkt i 

väl kända och klargjorda risker. 

Instruktör 

Arbetsuppgifter 

Arbetet omfattar att via utbildning och information förebygga skador 

på liv, egendom och miljö. Till arbetet hör även att aktivt delta i 

tillsyn och rådgivning inom räddningstjänstens verksamhetsområde. 

Vi tror att du är utåtriktad med fokus på våra kommuninnevånare. 

Vidare är du självständig och initiativtagande och vill påverka din 

egen arbetssituation och utveckling. 

Beroende på grundkompetens kan arbetsuppgifterna anpassas. 

Det kan också finnas möjligheter att så småningom ingå i utryckningsstyrka 

som befäl. 

Kvalifikationer 

Vi söker dig med intresse för det olycksförebyggande arbetet. Du 

bör ha förebyggande kompetens i form av SRV utbildning i Tillsyn 

och olycksförebyggande eller motsvarande, alternativt brandingenjörskompetens. 

Körkort med behörighet B. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet 

Följande är meriterande: 

● Pedagogisk kompetens 

● God inlärningsförmåga 

● Räddningsledning B, brandmästarutbildning eller heltidförmansutbildning. 

Uttagningen omfattar intervjuer anpassade till arbetets krav. 

Anställningsvillkor: 

Tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse dock senast 

2005-12-01. 

Ställföreträdande styrkeledare 

En ny ledningsorganisation kommer att införas 2006-01-01. I och 

med det behöver vi rekrytera ställföreträdande styrkeledare som 

skall vara chef för räddningsstyrka (skiftlag) när ordinarie styrkeledare 

ej tjänstgör. 

Stf styrkeledare skall i sin befattning också vara del av räddningsstyrkan 

som brandman. 

Brandmannens arbete är att skydda och rädda liv, egendom och 

miljö. Brandmannen arbetar i de tre skedena före, under och efter 

olyckan. Arbetet omfattar därmed operativa räddningsinsatser, 

deltagande i stödfunktioner för utveckling av verksamheten och 

deltagande i förebyggande åtgärder som t.ex. utbildning och riskbedömningar. 

❐ Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen 

❐ Adressändring 

❐ Avsluta prenumerationen 

Namn ……………………………………………………………………… 

Gatuadress ………………………………………………………………… 

Postadress ………………………………………………………………… 

Grundkrav på tjänsterna är Brandförman heltids examen eller 

utbildad heltidsbrandman med Räddningsledning A eller motsvarande 

● Godkänd hälsoundersökning 

● Godkänt A-EKG 

● Rökdykare/kemdykare 

● Fys. krav 250w i 6 min. 

● C-körkort 

● Simkunnig 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet 

Följande är meriterande: 

● Pedagogisk kompetens 

● Praktisk handlag 

● Teknisk förståelse 

● Annan yrkesutbildning eller arbetslivserfarenhet som bedöms 

vara intressant 

● God inlärningsförmåga 

● Dokumenterade ledaregenskaper 

● Datorvana 

● Dykcertifikat A 

Anställningsvillkor: 

Tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse dock senast 

2006-01-01. 

Vi strävar efter jämlikhet och mångfald och ser gärna kvinnliga 

sökanden och sökande med olika kulturell och etnisk tillhörighet 

på alla tjänster. 

Upplysningar ang. instruktör lämnas av: 

Mats Hedlund, enhetschef, 023-48 88 18 

Hans Eriksson, ansvarig utbildning, 0243-48 89 20 

Upplysningar ang. stf.styrkeledare lämnas av: 

Håkan Pettersson, avdelningschef, 0243-48 89 23 

Rune Masés, platschef i Borlänge, 0243-48 89 11 

Leif Borg, platschef i Falun 023-48 88 11 

Frågor ang. alla tjänster kan också ställas till 

Anneli Hansson, personalhandläggare, 023-48 88 15 

Fackliga företrädare: 

Kommunal Stefan Andersson, 070-668 67 46 

Ledarna Johan Wedlund, 0243-48 89 05 

CF Kent Nilsson, 023-48 88 23 

Välkommen med din ansökan senast 2005-09-14 ställd till: 

Räddningstjänsten Dala Mitt 

Anneli Hansson 

Lugnetleden 3 

791 38 Falun 

Vid adressändring/avslut 

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ………………………… 

Gamla adressen vid adressändring 

Gatuadress …………………………………………………………………… 

Postadress …………………………………………………………………… 

Kupongen skickas till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40


Annonsera i Sirenen 

– boka senast 9 september 

Sirenen är perfekt för dig som 

ska rekrytera personal inom 

räddningstjänst och skydd mot 

olyckor. 

Ingen tidning i branschen har 

sådan täckning som Sirenen. 

Nästa nummer trycks 28 

september. För att vi ska hinna 

få med din annons vill vi att 

du förhandsbokar utrymme 

senast 9 september samt 

lämnar färdig annons senast 19 

september. 

Spaltbredder 

Våra spaltbredder är: 

1 spalt 41,4 millimeter 

2 spalter 87,8 mm 



5 spalter 227 mm 

Priser 

Priset är 16 kronor per spaltmillimeter 

för svartvita annon- 

ALLMÄN SERVICE 

Västerbottens läns landsting 

Brand- och 

säkerhetskunnig 

ingenjör till Umeå 

ser, 18 kronor per spaltmillimeter 

för färgannonser (priserna 

är exklusive moms). 

Räkna ut priset 

Vad annonsen kostar räknar 

du ut enligt följande exempel: 

En svartvit annons som är 3 

spalter bred och 150 millimeter 

hög kostar 7 200 kronor (3 

x 150 x 16). 

Priset för färgannons i samma 

storlek blir 8 100 kronor 

(3x150x18). 

Kontakt 

Ring eller e-posta om du vill 

förhandsboka eller har några 

frågor. E-postadresser finns på 

sidan 2. 

Kontaktperson för annonser 

är i första hand Per Larsson, tel 

054-13 51 02. 

Du kan även tala med Gunno 

Ivansson eller Stig Dahlén. 

Västerbottens läns landsting, Allmän service, söker brandingenjör, 

alternativt civilingenjör i riskhantering, med placering i 

Umeå. 

Inom Allmän service, basenheten Drift finns bl a avdelningen 

för säkerhets- och yttre miljöfrågor. Avdelningen har uppdraget 

att strategiskt och operativt leda säkerhets- och miljöarbetet 

i landstinget. 

Dina arbetsuppgifter kommer främst att vara inom brandoch 

allmän säkerhet. Det avser bl a risk- och sårbarhetsanalyser, 

incidentrapportering, brandskyddsanalys och dokumentation av 

systematiskt brandskyddsarbete. Du ska delta i och leda projektverksamhet 

inom säkerhetsområdet, samt delta i förekommande 

ny- och ombyggnadsprojekt inom VLL. 

Du ska kunna initiera och genomföra utredningar, utforma 

beslutsunderlag och vara föredragande. Du ska även handlägga 

löpande ärenden, informera och vara rådgivande inom aktuella 

områden. 

Kvalifikationer. Du ska vara brandingenjör med examen från 

LTH, alternativt riskingenjör eller motsvarande. Du ska ha erfarenhet 

av arbete inom säkerhetsområdet och god vana från projektledning 

inom området allmän säkerhet och brand. Du ska 

även ha lätt för att uttrycka dig i tal och skrift samt ha en god 

datorvana. 

Säkerhets och miljöavdelningen arbetar integrerat med 

många frågor inom området varför det är viktigt att du har god 

samarbetsförmåga, kan arbeta självständigt och ge återkoppling. 

Mer upplysningar lämnas av verksamhetschef Karin Kemi, 

telefon 090-785 26 35 eller brandskyddssamordnare Reidar 

Sandström, 090-785 40 12. 

Ansökan skickas till Norrlands universitetssjukhus, Christian 

Hörnberg, Administrationsbyggnaden, 901 85 Umeå senast den 

2 september. Ange ref nr ECH 05/05. Ansökan kan också skickas 

till christian.hornberg@vll.se 

Pfizer i Helsingborg söker en 

Brandskyddsingenjör 

Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid med tillträde snarast. Du kommer 

att rapportera till chefen för Miljö, Hälsa & Säkerhet som är direktrapporterande 

till platschef Helsingborg. 

I arbetsuppgifterna ingår att arbeta med byggnadstekniskt brandskydd, utrymning, 

utbildning, riskhanteringsfrågor, transportsäkerhet samt att kommunicera med 

myndigheter och samarbeta med Pfizers övriga anläggningar i Sverige för att upprätthålla 

en hög säkerhetsnivå. 

Du som söker är utbildad brandingenjör påbyggd med utbildning inom riskbedömning 

alternativt civilingenjör i riskhantering och har flera års arbetslivserfarenhet. 

Som person är du samarbetsvillig och kommunikativ. Din initiativförmåga och förmåga 

att analysera situationer och styra utredningar värdesätter vi mycket högt. 

Eftersom vi arbetar i en internationell miljö är goda kunskaper i engelska ett krav. 

Då vi arbetar med produkter för rökavvänjning ser vi helst att du är rökfri. 

Du kommer att arbeta i nära samarbete med övriga inom Miljö, Hälsa & Säkerhetsavdelningen. 

Vidare har du nära kontakter med lokala räddningstjänsten, 

bevakningsbolag, fastighets- och teknikavdelningar, konsulter och entreprenörer 

inom branschen. 

Vill du veta mer om tjänsten så är du välkommen att kontakta Hans Thulin, chef 

för Miljö, Hälsa & Säkerhet, på telefon 042-28 84 15. Din ansökan skickar du 

till Pfizer Health AB, HR/Anne Johansson, Box 941, 251 09 Helsingborg 

senast den 5 september 2005. Du kan också skicka din ansökan med e-post till 

anne.johansson@pfizer.com alternativt via www.pfizer.se under »Karriär«. 

VÄRLDSLEDANDE INOM LÄKEMEDELSFORSKNING 

Pfizer är världens ledande läkemedelsföretag. Genom att utveckla moderna och 

effektiva läkemedel bidrar vi till att människor får ett längre, hälsosammare och 

friskare liv. Globalt har Pfizer drygt 115.000 medarbetare i 150 länder samt 

produktion vid ett 70-tal fabriker. Huvudkontoret ligger i New York. Försäljningen 

2004 uppgick till drygt 52,5 miljarder dollar. 

Pfizer Site Helsingborg har cirka 950 medarbetare. Vi tillverkar läkemedel för 

egenvård och vår största produkt är Nicorette – världens ledande preparat för 

rökavvänjning. Forsknings- och utvecklingsenheten i Helsingborg är Pfizers kunskapscentrum 

för tobaksberoende och nikotinersättning. 

41

42 eftersläckning 


Välkommen till 

lite eftersläckning. 

Sirenen vill bjuda läsekretsen 

på lite mer lättsmält 

läsning. 

Eftersläckningen 

kommer att ha sin fasta 

plats i varje nummer. 

Ni möter bland annat 

brandmannen Roffe 

som tecknaren Ulf 

Lundqvist tagit fram 

enkom för våra läsare. 

Vi har också ersatt 

kryptot med ett korsord. 

På det här uppslaget 

ska ni också kunna läsa 

om annat som händer 

runt om i landet, men 

som kanske inte alltid 

passar in på övriga sidor. 

Vi har dock inte koll 

på allt som händer. Hör 

av er till oss med tips. 

Resulterar det i publicering 

belönar vi med 

Sirenens eftertraktade 

t-tröja. 

Trevlig läsning och 

lösning önskar Roffe 

och redaktionen. 

Lös Sirenens korsord, vinn fina 

priser. Skicka lösningen senast 

5 september till: 

”Krysset”, Sirenen, 

L 257, Räddningsverket, 

651 80 Karlstad. 

Foto: KNUT KOIVISTO 

Terror i Stockholm. Katarina Ewerlöfs och Helge Skoogs rollkaraktärer ingår i den kommission 

som ska reda upp kaoset efter ett bombattentat. 

Stockholm bombas i tv-serie 

Efter terrordåden i New York, Madrid och 

inte minst i London känns SVT:s nya politiska 

dramaserie ”Kommissionen” skrämmande 

aktuell. 

Serien handlar om vad som händer i ett 

samhälle efter en terrorattack, hur politiker 

hanterar det, och om krishantering. Första 

avsnittet sänds i SVT 1 den 23 augusti, då de- 

-krysset 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress:. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

lar av centrala Stockholm och Riksdagshuset 

jämnas med marken under ett attentat. 

Katarina Ewerlöf gör rollen som Lena Lagerfelt, 

en före detta justitieminister med en 

lägenhetsskandal och FN-arbete bakom sig. 

Hon utses att leda den kommission som ska 

samordna myndigheternas insatser. 

Brandsläckaren till Nyköping 

Första öppnade rätta lösningen i 

sista kryptot kom från Nyköping. Vi på 

Sirenen säger grattis till Börje Lundius 

och övriga vinnare. 

Rätt lösning av krypto nr 4 2005 gav 

följande mening i de tonade rutorna: 

Kryptisk information 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för 

hemmet, kontoret etc): Börje Lundius, 

Brandmän 

räddar jorden 

Foto: CLAUS KEMPE 

Två hjältar har räddat Jorden. Fredrik Karlsson 

och Magnus Klase såg till att äventyret 

fick ett lyckligt slut. 

Bruce Willis räddade Jorden i filmen Armageddon. 

Brandmännen Fredrik Karlsson och Magnus 

Klase i Mönsterås gjorde det på riktigt. 

Nåja, det var en liten kopia, men risken var 

den samma som för Willis, att jorden skulle 

gå under. 

Jordklotet, ett verk av konstnären Bengt 

Johansson stals förra året. Nu dök det upp i 

en vassrugge, upptäckt av en fågelskådare. 

Fredrik Karlsson paddlade ut cirka 300 

meter på en Hansabräda och kunde fånga 

jorden. Med ett fast grepp om klotet blev 

han dragen till land av Magnus Klase. 

Jorden var räddad, och kan efter viss reparation 

åter ses i Mönsterås hamnområde. 

Nyköping. 

2–4:e pris (cykelhjälm): Lars Skogäng, 

Bålsta, E Bertil Jansson, Svärdsjö, 

Robert Johansson, Värnamo. 

5–8:e pris (brandvarnare): Bengt 

Carlsson, Kävlinge, Lars-Göran 

Andersson, Herrljunga, Ebbe 

Lundström, Boden, Erik Johansson, 

Nusnäs.

Sirenen Nr 5 • 2005 eftersläckning 

109 år på 

brandstationen 

Sirenen har tidigare publicerat 

listor över de mest seglivade 

i svensk räddningstjänst. Toppade 

den senaste listan vi 

publicerade gjorde Nils Larsson, 

Linköping, med 51 tjänsteår. 

Nystrand kom upp i 109 år. 

Fast de är tre generationer. 

Att yrket går i arv är inget nytt. 

Frågan är om någon kan matcha 

Nystrands siffror. 

Bosse Nystrand gick i pension i 

Malmö tidigare i år. När han städade 

kontoret hittade han tre 

hjälmar. Farfars hjälm, pappas 

hjälm och sin egen första hjälm. 

Bosse hängde upp hjälmarna 

hemma, och då konstaterade 

pappa Thor: 

– Vi har tillsammans jobbat 

över 100 år inom svensk räddningstjänst. 

109 skulle det visa sig. 

Brandmästare farfar Edvin 

Nystrand jobbade 1918-1955 

i Västerås. Han gick den första 

brandmästarutbildningen som 

anordnades av Statens Brandskola. 

Brandmästare pappa Thor Nystrand 

jobbade också i Västerås, 

1942-1978. 

Brandingenjör Bosse Nystrand 

började 1969, gick i år i pension 

från räddningstjänsten i Malmö. 

– Finns det någon annan släkt 

som slår 109 arbetsår inom 

svensk räddningstjänst? undrar 

Bosse. 

Det undrar vi också. 

Foto: MATS HANSSON 

Sveriges två lag vid CTIF:s ungdomsspel i 

Kroatien. 

Kurt Petersen börjar 1 september 

som professor i risk- och säkerhetshantering 

vid Lunds tekniska 

högskola. 

Madeleine André lämnar Södertörns 

brandförsvarsförbund. 1 september 

börjar hon som informatör 

vid Arbetsmiljöverket i Solna. 

Hans Spets lämnar tjänsten som 

försvarsdirektör på länsstyrelsen i 

Västmanland efter sju år. 1 september 

tillträder han en ny tjänst på 

Krisberedskapsmyndigheten som 

samordnare av krisberedskapsstöd 

till centrala myndigheter. 

Christer Strömgren (tillsyn) och 

Erik Egardt (brandskydd) byter 

jobb inom Räddningsverket och 

börjar på enheten för brandfarliga 

och explosiva varor som ska flytta till 

Karlstad från Solna. 

Tommy Persson (s) har utsetts 

till direktionsordförande i det 

nya förbundet i sydvästra Skåne. I 

förbundet ingår Malmö, Lund, Eslöv 

och Kävlinge. Förbundet gäller från 1 

juli. Lomma, Burlöv och Svedala ska 

senast 30 september meddela om 

de ska gå med eller inte. 

ROFFE Av Ulf Lundqvist 

Bara att slå 

sig ut... 

Utrymningsvägen ur fikarummet 

går genom fönstret. Men 

det vill man tydligen inte ha 

öppningsbart. Och då blev ju 

lösningen självklar, eller..? 

Ungdomsbrandmän i Kroatien 

20 ungdomsbrandmän var i 

Varazdin, Kroatien för att tävla 

i CTIF:s internationella mästerskap 

i juli. Ungdomarna kom 

från ungdomsbrandkårer i Järlåsa, 

Rimbo, Forserum, Laholm, 

Knäred, Båstad, Helsingborg 

och Svedala. 

Tävlingen hålls vartannat 

år lockar deltagare från hela 

Europa, cirka 500 ungdomar 

från 25 länder deltog. Sverige 

nytt om namn 

Räddningstjänsten i Malmö har 

förstärkt med följande trio: Peter 

Olofsson, brandsinspektör (närmast 

från räddningstjänsten i Lund), Fredrik 

Kristell, skyddshandläggare 

(kommer från polisens ledningscentral, 

är även deltidsbrandman i 

Svedala) och Henrik Greiff, brand- 

ingenjör (närmast från Fire Safety 

Design i Malmö). 

Thord Eriksson fortsätter som 

ämnessakkunnig på försvarsdepartementets 

civila enhet. Det innebär 

att han nu sagt upp sig från Sveriges 

Kommuner och landsting. Marcus 

Cato, som vikarierat för Eriksson, har 

sagt upp sig från räddningstjänsten 

i Stockholm och fått fast anställning 

på Sveriges Kommuner och Landsting. 

Cato är utredare inom skydd 

mot olyckor och räddningstjänst. 

Jan-Erik Gustavsson slutar på 

Räddningsverkets tillsynsavdelning 

och börjar som brandingenjör på 

länsstyrelsen i Västra Götaland, med 

stationering i Vänersborg, där han 

Foto: HANS ERICSSON 

ställde upp med två lag. De blev 

33:a och 35:a i huvudtävlingen 

med 40 lag. I lägerspelen kom 

de på 13:e respektive 30:e plats 

av 44 lag. Lag 2 fick pris för att 

vara det lag som hade roligast 

och bäst sammanhållning under 

lägerspelen. 

Nästa CTIF tävling är 2007 och 

arrangeras på Räddningsverkets 

skola i Revinge. 

främst ska jobba med tillsyn inom 

lagen om skydd mot olyckor. 

En räddningstjänstprofil gör come 

back som räddningschef. Johan 

Hermelin, konsult under senare 

år, är tillfällig räddningschef i Ekerö 

efter Nils Holmén som gick i pension 

i augusti. Hermelin är chef fram 

till årsskiftet. Utredning pågår om 

Ekerös räddningstjänst ska anslutas 

till Attunda eller Södertörn. 

Anders Hedlund är sedan 1 

augusti ställföreträdande räddningschef 

i Skellefteå. Han ersätter 

Lennart Abrahamsson som gått i 

pension. 

Dan Haarala läser sista terminen 

på brandingenjörsutbildningen. Han 

har redan fått jobb, tillträder i Skellefteå 

2 januari 2006. 

■ ■ ■ HÖR AV DIG 

när personer på ledande poster i din 

organisation byter jobb eller någon 

nyanställs. Sirenen@srv.se eller tel 

054-13 51 02, 13 51 04 och 13 5106. 

(givetvis kostar det inget att ”annonserna” 

dessa nyheter). 

43 

Vilken sommar vi fick! Hela kittet, allt 

från ett par veckor med snudd på tropisk 

värme till det mer traditionella – runt 

15 grader och en massa regn. Och sällan har 

väl hällregn i Sverige välkomnats lika mycket 

som av brandmän och andra som hade att 

bevaka de knastertorra stormfällda skogarna i 

Småland med omnejd. 

Sammantaget alltså en rätt normal vädersommar. 

Jag tillhör ändå de som är övertygade 

om att klimatet snabbt håller på att förändras. 

Extremovädren i Sverige med stormar, ja rentav 

orkaner, 

tromber och 

långvariga 

skyfall blir 

vanligare. 

Vi måste 

bli bättre 

att förbereda 

oss på 

exempelvis 

översvämningar vi tidigare inte ens kunnat 

drömma om på våra breddgrader. 

Nu är det vår ”tur” 

Moder Jord flämtar som ett resultat av våra 

föroreningar och Bush hånflinar åt Kyoto-avtal 

och annat som kan begränsa de förödande utsläppen. 

Permafrosten i Sibirien töar, glaciärer 

smälter snabbt och ”täcket” ovanför som ska 

skydda oss mot farliga solstrålar tunnas ut alltmer. 

Vi har tidigare hört talas om hur australier 

och folk på Eldslandet längst ner i Sydamerika 

tvingas skydda sig extra mycket mot solen. Nu 

är det uppenbarligen vår ”tur”. 

Blott ett par timmar i solen invid Vänerns 

strand en junidag och huden kändes som om 

jag brassat fyra-fem timmar på Maldiverna. Jag 

som brukar tåla rätt mycket sol blev knallröd 

i ansiktet, ja till och med benen som sällan får 

färg rödmålades av solen. Samma kväll såg jag 

många som liknade kokta kräftor. 

Jag sa till min badande vän: ”Det är något lurt 

med det här!” 

Först drygt en vecka senare kom larmrapporterna 

om att ozonlagret är ovanligt tunt och att 

vi skulle ta det extra försiktigt med solandet. 

Hade ni tagit tidig semester, ni på SMHI som 

ska skicka ut varningar? 

■ ■ ■ Barsebäck stängdes och övriga reaktorer 

ska fasas ut. Vilket självmål Sverige! I stället ska 

vi importera smutsig energi från andra länder. 

■ ■ ■ Någon som trott att det är ont om pengar 

i försvarsbudgeten? Knappast när försvarsminister 

Leni Björklund är beredd att hosta 

upp 750 miljoner kronor till att utveckla ett 

obemannat stridsflygplan. Hoppas att omdömet 

är bättre när ministern ska utse ny chef för 

Räddningsverket efter Christina 

Salomonson. En stilla vädjan: 

Ge oss bara inte någon 

avdankad politiker eller 

annan svårplacerad figur, 

det är Räddningsverket 

för viktigt för! 

■ ■ ■ Välkommen 

till en ny höst med 

Sirenen! Som du 

kan se på bland 

annat det här 

uppslaget har 

vi gjort en del 

förändringar. 

Som alltid 

vill vi ha 

synpunkter och 

tips – så hör 

gärna av dig. 

Räkna med 

extrema 

oväder! 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

Sirenens chefredaktör 

Välkommen med synpunkter! 

e-post: stig.dahlen@srv.se 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter 

som framförs i denna kolumn är hans personliga 

och har inget med Räddningsverkets ståndpunkter 

att göra.

Posttidning B 

Returadress: 

L 257 

651 80 Karlstad 

SUNNE. Han hade tänkt sig att jobba i 

skogen, men syokonsulenten lockade 

honom till sjukvårdsutbildningen. 

I dag är Åke Karlsson, 33, begravningsentreprenör 

och brandman. 

Åke möter döden varje dag, på något 

sätt. 

Ett faktum som omgivningen lätt 

kan möta med avståndstagande. Varför 

väljer man att bli begravningsentreprenör, 

att möta sorg varje dag? Döden avskräcker, 

känns kall och steril. 

Men Åke Karlsson möter värme. 

– Vi får mycket positivt tillbaka, tacksamhet 

från anhöriga. Jag känner att jag 

gör nytta. 

Torsdag-lördag är begravningsdagar. 

Sunne är en liten ort och ofta har Åke 

Karlsson någon relation till de anhöriga. 

– Det kan vara svårt på det viset, den 

avlidnes nära och kära är ofta någon 

man känner. 

Men Åke konstaterar att han åtminstone 

i någon mån lärt sig att ta hand om 

folk, han har jobbat inom vården sedan 

han var 17 år. Syokonsulenten hade fått 

honom att välja omvårdnadsprogrammet 

på gymnasiet. Han tog examen -91 

och klev ut på en dyster arbetsmarknad. 

– Jag fick vad som kallades särskild 

inskolningsplats, på brandstationen i 

Sunne. 

Räddningsverkets tidning 

Nr 5 Augusti 2005 

Foto: PER LARSSON 

Hjälpa folk har varit en röd tråd genom livet, konstaterar Åke Karlsson. Han försöker rädda liv som brandman, och som begravningsentreprenör hjälper han anhöriga i sorgearbetet. 

Liv och död är vardagen 

Det var första kontakten med räddningstjänsten. 

Intresset var väckt och 

han blev deltidsbrandman. 

Började som extraknäck 

Så småningom fick Åke jobb inom vården, 

som undersköterska på sjukhuset i 

Torsby, körde ambulans och därefter en 

period inom äldrevården. 

Men det fanns tydligen hål i almanackan. 

Arbetet inom vården och som 

deltidsbrandman kompletterade Åke 

med att börja jobba extra på begravningsbyrån. 

För snart tre år sedan erbjöds han jobb 

som begravningsentreprenör och lämnade 

vården. 

– På ett sätt är det inte så stor skillnad. 

Vi försöker hjälpa folk, förmedla trygghet. 

För de flesta känns det svårt att möta 

människor som har sorg, man är osäker 

på hur man ska bete sig. 

Blir det en rutin för en begravningsentreprenör? 

– Inte så att känslorna blir rutin. Om 

det sker är det nog dags att sluta. Men 

man lär sig hur att möta människor. Ofta 

behöver man inte säga så mycket. Min 

mentor på kirurgintensiven i Torsby sa 

en gång, att även om vi i dag har mycket 

utrustning så finns det inget som ersätter 

handen. Alltså att sträcka fram en 

hand, ge beröring. Det glömmer vi ofta. 

Åke Karlsson gör det inte, och det är en 

erfarenhet han har med sig när han bytt 

den strikta kostymen mot larmstället. 

– Vid trafikolyckor är det ofta jag som 

tar hand om sjukvården och anhöriga, 

det har fallit sig så. Jag är även resursperson 

för krisgruppen Posom i Sunne. 

Har du nytta av dina erfarenheter från 

räddningstjänsten och sjukvården 

som begravningsentreprenör? 

– Jag har ju säkerhetstänkandet med 

mig. 

Kan det vara kul att vara begravningsentreprenör? 

– Kul är kanske svårt att säga om själva 

jobbet. Men man kan ha kul med arbetskamraterna. 

Jag tror det här jobbet, när 

man ser så mycket sorg, gör att man lär 

sig ta vara på och värdesätta livet. Inte så 

att man blir försiktig, snarare tvärtom. 

Jag passar på att leva. 

Svårare vara brandman? 

Chefen Yvonne Bergqvist dyker upp. Om 

någon säger till henne att det måste vara 

jobbigt att vara begravningsentreprenör, 

då hänvisar hon till brandmännen. 

– De är alltid först på plats vid olyckan, 

tänk hur det är. 

Åke är både begravningsentreprenör 

och brandman. 

– Han måste ha ett helsicke, säger hon 

och ler. 

Lugn och stillhet, egenskaper som yr- 

ket kräver, verkar vara en paradox jämfört 

med Åke Karlssons liv. Han låter 

definitivt inte dagarna passera liggandes 

på soffan. Förutom de två jobben, 

är han plutonchef och ungdomsledare 

i hemvärnet, lokal ordförande i Brandmännens 

riksförbund. 

Svårt att säga nej? 

– Kanske, samtidigt vill man väl vara i 

smeten också. 

Meka med moppe 

Hemma finns sambo, fyra barn och fyra 

mopeder. Gamla mopeder och gammal 

musik hör till fritidsintressena. Åke och 

Lennart Edvardsson, ställföreträdande 

räddningschef i Sunne, började renovera 

en gammal Crescent för elva år sedan. 

De fick många gliringar, kollegorna 

undrade vad de höll på med. 

– I dag är det ingen som säger något, 

nu är det inne med gamla mopeder. Och 

Crescenten åker jag på nästan varje dag. 

Utanför Fonus begravningsbyrå står 

den här dagen en gammal Rex med en 

unikabox på pakethållaren lutad mot 

trähusets fasad. Skärmar man av synfältet 

är det som att befinna sig på 50-talet, 

som om tiden stått still. 

Åke Karlssons vardag står dock inte 

still. 

PER LARSSON

Sirenen nr 5 2005 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?