Ladda ner FJ-4 - Igenom

”VI KöPER LITE MER OcH GöR EN KATALOG!”
sa Barbro till johnny och Runåbergs Fröer blev till.
Runåbergs Fröer är ett begrepp för många, katalogerna älskade och
sönderlästa. Den som lånar bort sin katalog brukar inte få tillbaks
den… Det känns som att de här fröerna, de kan man lita på! Hederligt,
rejält och ärligt. Och ekologiskt så långt det går. Vilka är det som
stoppar fröna i påsarna? Och varför? Jag åker för en pratstund med
Johnny Andreasson och Barbro Adielsson en kväll i januari.
De heter alltså inte alls Runåberg, som jag alltid trott. Vi dricker
kaffe och äter köpta kakor med färgglada nonstop i. Säkert inte ekologiskt,
men här bor inga fanatiker. Däremot visar det sig, mycket varma
och generösa människor, värmda av en hög grad idealism, hållen vid
liv sedan 70-talet.
70-talets gröna våg…
förde Johnny från Ystad till kollektivet
Niorna i Värmland (När Inga andra Orkar…).
De tog hand om hopplösa storstadsungdomar.
Johnny köpte några
fröpåsar på Konsum och häpnade över
att det växte! Och otroligt vad mycket
det blev! Fascinerad direkt. Det blev
småningom studier på Alnarp och jobb
inom park och trädgård och trädgårdskurs
i Rättvik och där! Fanns Barbro
från Bohuslän, i samma ärende, men
med vårdarbete som sin historia. De och
fler ändå begav sig upp till Ångerman-
land, till en nästan öde by – Runåberg.
Johnny och Barbro bodde i en manskapsbod
på hjul i väntan på att ett hus
skulle bli färdigt. De skulle ju odla lite
och köpte in fröer, ekologiska fröer från
USA. Det var Barbro som tog initiativet
– vi köper lite mer och gör en katalog!
Detta var vintern 1982-83. De satte in
en annons i tidningen Land och fick 28
svar. De skickade runt katalogen till
föreningar också och första året slutade
med 300 adresser i kundregistret. Nu är
det 5000…
Efter fem år i Runåberg drog de söderut,
med de två små barnen och fröfirman,
till Barbros hemtrakter i Spekeröd utanför
Stenungsund i Bohuslän. Orsakerna
var två. Den ena var att Barbro längtade
till kusten, granskogen blev för svår
för själen till slut. Skäl nummer två var
Tjernobyl. Kärnkraftsolyckan därnere i
Ukraina gjorde att ett farligt radioaktivt
regn föll över trakten där de bodde. Med
ekologisk fröodling och småbarn var det
bara att åka! Många fler gjorde det. Gårdarna
var svår att sälja.
De kom ner till det hyrda huset i Spekeröd
i Luciatid, minns de, där vi sitter vid
köksbordet. De hade väl tänkt köpa ett
eget ställe, men fick aldrig råd och behövde
det kanske inte så mycket heller.
Det ordnade sig så bra, med uthuslängan
där fröfirman Runåbergs fick plats och
med lånta odlingsarealer på tre olika
platser runt gården. Jordstyckena har
olika karaktär och lite avstånd sinsemellan,
vilket är bra just för fröodlingen,
för man undviker vind- och korspollinering.
Lera, mo-mjäla och sandjord. De
fick bra skjuts på Runåbergs Fröer när
de kom ner, genom att Karin Berglund,
välkänd trädgårdsförfattare och fotograf,
fick nys om dem och gjorde reportage
i Dagens Nyheter den allra första
säsongen.
Regelverkens stela käppar
Nästa stora händelseår blev 1998, då de
nya EU-reglerna för certifiering av alla
fröer kom. Plötsligt var många av de
gamla inhemska sorterna, liksom många
av de ekologiska fröerna från mindre företag
och odlare olagliga. På Runåbergs
var ordrarna redan packade och klara
och själva stod de där, hotade av åtal om
de sålde påsarna! Vad göra!? Jo, Johnny
och Barbro gjorde en rockad – de
skänkte bort sina fröer det året! Och det
har aldrig gått så bra ekonomiskt någon
gång! För människor skänkte pengarna
till dem och ofta mer än de egentligen
skulle ha betalat…
De har inte mycket till övers för kontrollverken
och deras verksamheter,
Barbro och Johnny. Utsädeskontrollen
har hittills besökt dem varje år och tagit
en ansenlig mängd fröer ur deras förhållandevis
lilla inköpsvolym och egen
produktion till sina tester. Mycket sällan
har de själva fått del av testerna, trots
påtryckningar och tjat. Nu har de sagt
ifrån: Får inte vi rapport och svar, får ni
inga fröer! Nu kommer de inte längre.
Från och med i år finns en ny regel som
säger att även själva firman måste ha en
egen certifiering. Det räcker inte med att
varje frösort måste det! De låter lite trötta,
inte att förundras över. Men så är det
ju – det levande, naturliga, småskaliga
pressas hela tiden obönhörligt undan av
marknadskrafterna. Men ändå – nästa
år firas 25-årsjubileum. Och de har ett
ganska konstant kundunderlag på 5000
i registret. De har i alla år faktiskt klarat
sig ekonomiskt.
Jag iakttar att de håller kvar vid en viss,
enkel stil som inte har förändrats under
åren. Jo, våra bruna påsar började vi
med för att de var billigast, tryckte själva
på texten i en egen gammal tryckpress.
Och det gör vi fortfarande! Det vill vi
inte ändra på , det har blivit vårt signum.
Liksom katalogen, som inte ändrat
utseende under åren, bara utökats, och
nu inte ges ut varje år, utan med aktuell
sortimentlista däremellan. Många älskar
att läsa i sin Runåbergskatalog… den
innehåller så mycket kunskapsrikedom
och praktiska tips. Generositet skimrar
över alltsammans. Johnnys brinnande
intresse för fröodling färgar härligt in i
katalogen och den glöden förmedlas vidare
till beställaren, odlaren.
Fröfirmans årsrytm…
…börjar i oktober, då de nya fröerna
kommit och grobarhetstestas, liksom
det som finns kvar av de gamla. Det är
mer än 1000 sorter, som noggrant sås
ut, 100 frön på varje laboratorieglas i
konstant temperatur och fukt och sedan
räknas… Detta har länge varit Barbros
syssla. Grobarhetstesterna i oktober
har de gjort ända från allra första början.
95% av alla fröer de köper in är
från USA, Tyskland, Österrike, Italien,
England och Danmark. De köper in från
samma firmor varje år, gamla väletablerade
relationer. Nu går det inte att
importera från USA längre, deras frö
måste ha särskild certifiering, i syfte att
stoppa sjukdomsspridning. Det blev till
exempel tvärstopp för amerikanska tomatfröer
när EU:s regler började verka.
Bra på sätt och vis förstås, att man är
försiktigt, men det är synd, då så mycket
bra ekologiska fröer ändå görs där och
av spännande sorter.
I november och december packas sedan
fröna i de bruna påsarna, tryckta med
den egna pressen. Allt handpackas! Förr
var det några ungdomar som gjorde det
för att få in julklappsslantar, nu är det
mest de själva.
I januari börjar beställningarna forsa
in och sen är det bara att ta emot, packa
och skicka som gäller, dag ut och dag
in… Sedan börjar pengarna för hela
årets satsning rulla in. Sommaren är det
alla de egna fröodlingarna som ska skötas.
Det mesta täckodlas med halm och
strö, men det kräver naturligtvis ändå en
hel del. Framför allt noggrannhet. Men
det där sköter Johnny numera med ryggmärgen,
han vet utan att behöva tänka
efter, när vad behöver göras. Att prova
nya sorter och odla mer och mer själv är
ju det roliga! säger Johnny och hela han
lyser. Barbro däremot börjar känna att
hon vill ha lite omväxling också, komma
från hemmet/arbetsplatsen lite, så
hon har gått floristutbildning och hoppas
kunna varva det med fröfirman.
På sensommar och höst gäller det att
passa på fröskörden. Ett år som det förra
är urtråkigt, regnet sänker frökvaliteten
och gör att det inte blir stort resultat ut
av allt odlande.
Kan ni någonsin ta semester?
Jahadå! Till och med mitt i säsongen,
på vårvintern! För de har så bra medarbetare,
ett gäng deltidsanställda, som
varit med länge och nästan känns som
familj. Elaine, Heléne, Mikael och Edwin.
Johnny berättar - vi ska snart åka
till Portugal! Vi undersöker möjligheter
att ha fröodling där, på en liten vingård
som håller på att lägga om till ekologiskt.
Där vill vi särskilt prova tomatfröer och
liknande, som kräver värme och sol för
att utvecklas bra. Regniga höstarna här
går bara inte! Runåbergs har sorter som
inte går att få tag i handeln, som de vill
utveckla där.
Annars är det ungefär 25-30 sorter som
Johnny odlar frö av själv. Det är bara
en hobby… säger han blygsamt. Som
många amatörer (vilket ordagrant betyder
”de som älskar det de gör”, till
skillnad från proffsen som endast ”gör
det de kan och ska”) så kan han oerhört
mycket. Tillsammans med Anders Skarlind,
tidigare ordförande i föreningen
Sesam, har han skrivit en bok om fröodling
som ännu endast finns på nätet, se
www.froodling.se. Mycket fröodlingskunskap
finns också i den välkända
Runåbergskatalogen.
Goda vänner
Vi går ut från det sköna köket, ut i vintermörkret
över gårdsplanen och in i
”firman”. Inte är det stort… trångt men
mysigt och var sak har sin plats. Det är
proppfullt men ordning råder. När jag
tittar in en vecka senare för att hämta en
beställning fröer till platsen jag ska odla
för i år, plockar Johnny snabbt ihop det
jag vill ha. Han vet var allt finns, men
inga siffror! Ordning härskar där den är
praktisk att ha, men inte där som livet
träder in. Fröerna har namn, är individualiteter,
goda vänner han känner, inga
abstrakta nummer…
Text och foto Vera Billing
www.runabergsfroer.se
”För att bli en lyckosam odlare, måste
man först känna jordens natur.”
Xenophon, 400-talet före Kristus.
(Ur frökatalogen 2002)
1 1/2007 1/2007
1