Generell Spont - Software Engineering AB

SOFTWARE ENGINEERING AB 

Byggtekniska Program - Geoteknik 

Program 

S1.20 

Generell Spont

GENERELL SPONT - VERSION 6.0 

BYGGTEKNSKA PROGRAM - GEOTEKNIK 

Generell Spont 

Software Engineering AB 

Hisingsgatan 30 417 03 Göteborg 

Tel : 031 - 50 83 30 • Fax : 031 - 50 83 33 • E-mail : se@byggdata.se 

2000-04-18 , Version 6.0


Innehållsförteckning 

Användningsområde Förutsättningar ............................................................. 4 

Beräkningsförfarande..................................................................................... 8 

Beteckningar och Jordtryckskoeff..................................................................................8 

Jordtrycksberäkning ....................................................................................................10 

Oförankrade sponter ....................................................................................................15 

Förankrade sponter......................................................................................................15 

Momentreduktion .........................................................................................................16 

Djup glidyta..................................................................................................................17 

Totalstabilitet................................................................................................................18 

Indata ............................................................................................................20 

Huvudmeny ..................................................................................................................20 

Systemvärden ..............................................................................................................20 

Spont- och Marklutning..........................................................................................21 

Noggrannhet / Infotext ...........................................................................................21 

Hänsyn till dragspänningar.....................................................................................22 

Partialkoefficienter ................................................................................................22 

Börja beräkning i markskikt nr................................................................................24 

Avskärmning.........................................................................................................24 

Kohesionskonstanter .............................................................................................25 

Brottytans vinkel....................................................................................................25 

Vattenyta / Schaktbotten..............................................................................................26 

Profildata spontvägg ....................................................................................................26 

Standardprofiler....................................................................................................26 

Egen profildata .....................................................................................................27 

Markskikt......................................................................................................................28 

Jordtrycksval ...............................................................................................................31 

Jordtrycksomlagring ....................................................................................................31 

Brutna slänter ..............................................................................................................32 

Förankringar ................................................................................................................33 

Laster...........................................................................................................................34 

Ytlaster ................................................................................................................34 

Linje- och Strimlelaster ..........................................................................................34 

Laster på sponten .................................................................................................35 

Tilläggslaster.........................................................................................................35 

Grafisk kontroll.............................................................................................................37 

Beräkning / Resultat......................................................................................38 

Jordtryck / spontberäkning..........................................................................................39 

Jordtryckskoefficienter..........................................................................................39 

Jordtrycksordinator...............................................................................................40 

Nedslagningsdjup och inspänningsgrader ...............................................................41 

Snittkrafter (för valt nedslagningsdjup) ....................................................................42 

Kontroll av vertikal jämvikt och erforderligt nedslagningsdjup .....................................43 

Momentreducering .......................................................................................................45 

Spänningar (spont) ......................................................................................................45 

Djup glidyta..................................................................................................................46 

Totalstabilitet................................................................................................................48 

Utskrift .........................................................................................................................49


Kontrollberäkningar.......................................................................................50 

Ex. 1 - Sponthandboken...............................................................................................50 




Övriga handboksexempel .............................................................................................83


Användningsområde 

Förutsättningar 

Manualen går kort igenom beräkningsgången samt indataregistreringen. 

Skärmbilder med tillhörande indatafält och tabeller ges en mer ingående beskrivning. 

I programmet finns också hjälptexter, som tas fram med tangenten. 

Här ges en kortare hjälp till aktuellt indatafält. I slutet av manualen 

finns några jämförande beräkningar. Exemplen har hämtats från handböcker. 

Vi hoppas att programmet skall komma Dig till stor nytta och användas flitigt. 

Glöm inte att vi har mycket förmånliga serviceavtal med fri telefonsupport och 

fria uppdateringar. Tag kontakt med oss för närmare information (031 - 50 83 

30). 

Användningsområde 

Programmet behandlar oförankrade och på flera nivåer förankrade spontkonstruktioner 

med godtyckliga laster i godtyckligt skiktad jord. Olika 

markvärden kan anges framför och bakom sponten. Partialkoefficienter enligt 

BKR 94 och jordtryckskoefficienter enligt Bronorm 94 kan användas vid 

beräkningen. Det finns även möjlighet att utföra beräkningen enl. Eurocode. I 

kohesionsskikt under schaktbotten kan beräkningen utföras med nettojordtryck 

(Sponthandboken, kap. 2.6.2) . 

Schaktbotten och vattennivåer kan placeras valfritt i markprofilen. Programmet 

hämtar automatiskt rätt värden för jordens egentyngd. Genom att enkelt kunna 

flytta schaktbotten kan urschaktningsetapper lätt beräknas utan att övrig indata 

berörs, som t.ex. markskikten. 

Jordtrycksberäkning 

Jordtrycksberäkningen kan redovisas separat, dvs. utan spontresultat. 

Jordtrycket bestäms med utgångspunkt från ingivna jordkonstanter och kan 

t.ex. vid spontkonstruktioner med flera förankringar omlagras enligt ett flertal 

alternativ (horisontell tilläggslast eller utnyttjande av ‘Omlagringsrutinen’). 

Eventuell kohesion kan antingen dras från jordtryck av egentyngd eller från 

totaljordtrycket. Framräknade jordtryckskoefficienter kan vid behov korrigeras 

på skärmen. Jordtryck beräknas för egentyngd av jord, ytlaster, linje- och 

4 

Kapitel 

1

Oförankrad spont 

Förankrad spont 

Vertikal jämvikt 


strimlelaster samt brutna slänter. Redovisningen sker i både tabellform och 

grafik. 

Spontberäkning 

Efter jordtrycksberäkningen, vars resultat redovisas på skärmen och där det 

finns möjlighet till eventuella korrigeringar av jordtrycksparametrarna, kan 

sponten beräknas. 

För oförankrade sponter beräknas kortast möjliga inspänning i marken 

samt tillhörande tvärsnittskrafter. I redovisningen ingår deformationer, 

moment och tvärkrafter. I tabellform markeras alla extremvärden. Alla 

framräknade värden redovisas också i grafiken. 

Därefter kommer Du till kontroll av vertikal jämvikt. För att den mothållande 

kraften på aktivsidan vid spontfoten skall kunna utvecklas, måste sponten slås 

ned något djupare. Genom att öka nedslagningsdjupet på sponten enligt 

EAU/E56 (Tysk norm) eller ett procentuellt påslag (20 % av D, 

Sponthandboken kap. 3.4.2) kan den mothållande kraften erhållas. 

Även för förankrade sponter görs först en jordtrycksberäkning med korrigeringsmöjligheter 

enligt ovan. 

För spontkonstruktioner med en förankring erbjuder programmet dels en 

opti-mering av spontlängden, momentreducering samt en därpå följande 

stabilitets-beräkning (djup glidyta, totalstabilitet) av hela spontkonstruktionen. 

Vid beräkningen redovisar programmet nödvändigt nedslagningsdjup för 

sponten vid olika inspänningsförhållanden i marken. Här ges användaren 

möjlighet att välja en inspänningsgrad mellan 0 och 100 %. Valet påverkar 

påkänningen i sponten samt ankarkraften. I tabellform markeras maximala fält- 

och stödmoment tillsam-mans med aktuella deformationer samt 

förankringskraft. 

För spontkonstruktioner med flera förankringar beräknas först jordtrycket. 

Därefter omlagras detta manuellt eller av programmet och sponten beräknas. 

Kontroll av vertikal jämvikt utförs. 

Momentreduktion 

För spontkonstruktioner med en förankring är det möjligt att göra en momentreducering. 

Den vid momentreduceringen erhållna ankarkraften ökas med 15 % 

och jämförs med aktuell ankarkraft. Den största väljs. För ytterligare 

information se sid. 16 och 45 . 

Kontroller 

Denna kontroll ingår i själva spontberäkningen och måste alltid utföras när 

väggfriktionen används. För beräknat nedslagningsdjup skall 

vertikalkomponenten för det passiva och aktiva jordtrycket, spontlasten samt 

ankarkraften beräknas. Till detta kan en vertikal tilläggslast registreras, t.ex. 

egentyngd spont och spetsmotstånd (neg. last). Då summa V är skilt ifrån 0 

5

Säkerhet mot djup 

glidyta 

Totalstabilitet 


(noll) följer en beräkning för att uppnå vertikal jämvikt. Programmet beräknar 

erforderlig väggfriktion (δ ), som med vertikalkomponenten till C-kraften skall 

ge jämvikt. Är den erforderliga väggfriktionen < ± 2 

3δ redovisar programmet 

den väggfriktion och tillhörande vertikalkomponent till C-kraften som ger 

summa V = 0 (noll). När väggfriktion > 1 δ används divideras beräknad 

3 

vertikalkomponent med 2, som en extra säkerhet. Ligger väggfriktionen utanför 

gränsvärdena (± 2 

3δ ) redovisas resultatet för gränsvärdet och restvärdet visas 

som en tilläggslast, som måste åtgärdas. Mer information på sid. 43 . 

För sponter med endast en förankring kan, om så önskas, säkerheten mot brott 

i djup glidyta beräknas. Med djup glidyta avses här en yta som går från 

underkant förankringsplatta genom läget för tvärkraftnoll i sponten. 

Programmet dimensio-nerar förankringen och räknar ut hur långt bak 

ankarplattan eller ankarpålen måste ligga för att erhålla tillräckligt motstånd i 

glidytan. Ytterligare information finns på sid. 17 och 46 . 

Programmet kontrollerar cirkulärcylindriska glidytor med lamellförfarande 

enligt Bishop. Rutinen kan användas för såväl manuell som automatisk sökning 

efter den sannolikt farligaste glidytan. Ange en fixpunkt, som glidytan alltid 

skall gå genom. Programmet sätter automatiskt underkant spont, men detta 

värde kan ändras till valfri punkt. Programmet varnar för om farligaste glidyta 

skär sponten. Se vidare sid. 18 och 48 . 

Inom grundläggningsområdet hat vi även andra program 

• Pålgrupp 

• Enskild påle, Tvärsnittskrafter 

• Enskild påle, Bärighet 

• Jordtryck 

• Glidytor 

• Sättning 

• Sättning enl. Bro 94 

• Dalb 

För ytterligare information (broschyrer, demos etc.) kontakta oss. 

6


Förutsättningar 

Följande förutsättningar gäller för programmet: 

• Max 20 

8 

10 

10 

5 

1 

markskikt. 

förankringar. 

linjelaster på spont. 

linje- och strimlelaster på marken. 

brutna slänter. 

avskärmning. 

• Jordtrycket beräknas enligt klassisk jordtrycksteori med plana glidytor 

(Coulomb). Vid ren kohesionsjord under schaktbotten kan programmet 

också räkna med nettojordtryck enl. Sponthandboken (kap. 2.6.2) . 

• En eventuell marklutning (se sid. 21) har endast inverkan på jordtryckskoefficienterna 

och ger alltså inget extra vertikaltryck. Detta innebär att vid 

skiktad mark med stor skillnad i tunghet, kan man få för små värden på 

jordtrycket. Detta kan t.ex. kompenseras med en överlast. 

• Minst två markskikt måste registreras, varav ett måste finnas under 

schakt-botten. Programmet antar en lägsta beräkningsnivå utifrån 

registrerade mark-skikt. Ger beräkningen lägre spontfot än den antagna 

nedre jordtrycksgränsen fås varning från programmet. Ge skiktgränser på 

lägre nivå. 

• Följande randvillkor accepteras för sponten: 

Fast inspänd vid oförankrade sponter. 

Fritt upplagd vid sponter med en förankring. 

Fri ände vid sponter med flera förankringar. 

• Friktionsvinkel i markskikt eller slänt erfordras vid beräkning av eventuella 

linje- och strimlelaster. 

• Momentreduktion (endast vid en förankring) bör inte utföras när - 

Sponten kan utsättas för stora deformationer. 

Sponten har bakfyllning. 

Konstruktionen består av mycket styva sponter. 

Förankringen ligger högre än markytan. 

Marken består av kohesionsjord utan tillräcklig konsolidering. 

7


Beräkningsförfarande 

Beteckningar och Jordtryckskoeff. 

Jordtryckskoefficienterna och glidytans vinkel beräknas enligt formlerna nedan 1. 

För beräkning av K ch och ϕ finns flera valmöjligheter, som redovisas på indatabilden 

under Systemdata. 

Jordtryckskoefficienter: 

Kagh Kpgh Kaph Kach Kpch Aktivt jordtryck av egentyngd och utbredd överlast. 

Passivt jordtryck av egentyngd och utbredd överlast. 

Aktivt jordtryck av linje- och strimlelaster. 

Aktivt jordtryck av kohesion. 

Passivt jordtryck av kohesion. 

Övriga beteckningar: 

Se även vidstående figur. 

ϑ Glidytans vinkel. 

(grader) 

γ Tunghet. 

(kN/m 3 ) 

ϕ Friktionsvinkel. 

(grader) 

δ Väggfriktion. 

(grader) 

c u Kohesion. (kPa) 

α Spontens lutning. (grader) 

β Markens lutning. (grader) 

r Råhet. - 

1 Formlerna finns bl.a. redovisade i Hoesch ‘Spundwand-Handbuch’. 

Ppv 

8 

P ph 

p 

+ 

- 

p 

- 

P p 

+ 

- 

Pa + 

Kapitel 

2 

P a 

P ah 

+ 

- 

P av


Nedanstående formler beräknar jordtryckskoefficienterna för egentyngd och 

jämnt utbredd last enligt ‘Müller-Breslau’. 

Aktivt jordtryck : 

K agh 

= 

⎛ 2 

cos α ⋅ ⎜1+ 

⎝ 

2 

cos ( ϕ + α) 

sin( ϕ + δ a ) ⋅ sin( ϕ − β) 

⎞ 

⎟ 

cos( α − δ ) ⋅ cos( 

α + β) 

⎠ 

a 

Jordtryckskoefficienter för punkt- och strimlelaster på aktivsidan : 

K aph 

sin( 

ϑa − ϕ) 

= 

⋅cos 

δ 

cos( 

ϑ − ϕ − δ ) 

Passivt jordtryck : 

K agh 

a a 

= 

⎛ 

2 

cos α ⋅ ⎜ 

1− 

⎝ 

a 

2 

cos ( ϕ −α 

) 

sin( ϕ − δ p) 

⋅ sin( ϕ + β) 

⎞ 

⎟ 

cos( δ p − α) ⋅ cos( 

α + β) 

⎟ 

⎠ 

Jordtryckskoefficienter för kohesion 2 - 

Aktivt jordtryck : 

K ach 

cosϕ ⋅cosβ ⋅ cos( δa − α) ⋅( 1− 

tan α ⋅ tan β ) 

= 

1+ sin( ϕ + δa − α − β) 

Passivt jordtryck : 

K pch 

cosϕ ⋅ cosβ ⋅cos( δp − α) ⋅( 1− 

tanα 

⋅ tan β ) 

= 

1- sin( ϕ − δa + α + β) 

Gränsen för β = ϕ = ϑ a . 

I de fall där marken består av ren kohesionsjord, dvs. när ϕ = 0, kan 

nedanstående förenklade empiriska formel användas för beräkning av 

jordtryckskoefficienten. 

K 

r 

, = ⋅ + ⋅ 

2 1 2 

3 

ach pch 

Beräkning av glidytans vinkel enligt noggrann metod 3 : 

tanϑ 

a 

sin ϕ + fϑ 

⋅ cos( ϕ + δ α 

a 

a − ) 

= 

cos ϕ − f ⋅ sin ( ϕ + δ − α) 

ϑa 

2 Formler enligt ‘Statik im Erdbau’ av Henner Türke. 

3 Formler enligt ‘Baugruben’ av Weissenbach (1975). 

a 

9 

2 

2

Bruten slänt 


fϑ a 

= 

sin( ϕ + δ ) + 

a 

cos( 

α + ϕ) 

Jordtrycksberäkning 

sin( ϕ + δa ) ⋅ cos( α + β) ⋅ cos( δa − α) 

sin( ϕ − β) 

Jordtrycket av egentyngd och kohesion beräknas enligt följande uttryck : 

γ⋅h ah agh u ach 

2 

2 2 

P = ⋅ K − ⋅h ⋅ c ⋅ K 

γ ⋅h 

ph pgh u pch 

2 

2 2 

P = ⋅ K + ⋅h ⋅c ⋅ K 

där h är djupet under markytan. 

Först beräknas vertikaltrycken i skiktgränserna. Därefter multipliceras dessa 

med tillhörande jordtryckskoefficienter. De passiva jordtrycken av egentyngd 

och kohe-sion divideras med den ingivna säkerhetskoefficienten. 

För kohesionsjord under schaktbotten kan nettojordtryck (Sponthandboken, 

kap. 2.6.2) användas istället för Rankinskt aktivt och passivt jordtryck. 

σ pnetto = γ Sd , Ncb ⋅ N cb ⋅τ fud − ( γ ⋅ H + qd 

) För ytterligare information se sid. 25 

. 

Då bruten slänt förekommer, beräknas dess jordtryck enligt anvisningar i 

Hoesch ‘Spundwand-Handbuch’. Se även nedanstående figurer. Koefficienten k 

beräknas med markvärden från skikt 1. 

Kah0 

k = 

K − K 

ahβ ah0 

K ah0 

K ahβ 

Jordtryckskoefficienten för horisontell markyta. 

Med β=den brutna släntens lutning. 

OBS! Friktionsvinkel i slänten erfordras vid beräkning av eventuella linje- och 

strimlelaster. 

Δh 

a 

x 

y 

γ ⋅Δh 

β 

β ≤ ϕ 

y = k⋅ Δh 

x = k⋅ a 

10 

Δh β 

a ϕ 

x 

y 

γ ⋅ Δh 

β > ϕ 

y = tanϕ 

⋅ k ⋅Δh 

tanβ 

x = k ⋅ a

Jämnt utbredd 

överlast 

Linje- och strimlelaster 


Jämnt utbredd överlast anses ha oändlig horisontell utbredning från den punkt 

som man anger. Lasten multipliceras med K agh för att ge ett horisontellt 

jordtryck. 

b' 

q 

a' 

a 

q 

q 

11 

p aph 

p aph 

q 

paph = q ⋅ Kagh 

p = q ⋅ K 

aph agh 

a'= a ⋅ tan ϕ 

b'= a ⋅ tan ϑ 

Linje- och strimlelaster tillåts angripa var som helst i och på marken på 

aktivsidan. Lasterna multipliceras med K aph och det finns fyra olika lastbilder, 

där programmet automatiskt väljer korrekt lastbild. En eventuell horisontell 

komponent (Qh) adderas direkt till jordtrycket utan att multipliceras med K aph. i 

nedanstående figurer markerar de mörka områdena jordtrycket. 

Lastbild 1 

Strimlelast 

a


c' 

c' 

a' 

b' 

a' 

a' 

a b 

a 

V 

a b 

h p 

q 

h' p 

q 

h' p 

12 

p aph 

Lastbild 2 

Linjelast 

p aph 

V 

Strimlelast 

p aph 

Lastbild 3 

q 

q 

P = q⋅b⋅K aph' aph' 

p 

aph' 

= 

P 

aph' 

h' p 

h' = ( a+ b) ⋅tanϑ −a⋅tanϕ p a 

a'= a⋅ 

tanϕ 

c' = ( a+ b) 

⋅tanϑ 

P = V ⋅ K 

p 

h = a ⋅(tan ϑ − tan ϕ) 


b'= a ⋅ tan ϑ 

p 

aph aph 

aph 

a 

p a 

ahH 

= 

= 

2⋅ 

P 

aph 

hp 

2⋅H 

b'−a' P = q⋅b⋅K p 

a 

aph' aph' 

aph' 

h' = ( a+ b) ⋅tanϑ −a⋅tanϕ a'= a⋅tanϕ 

c' = ( a+ b) 

⋅tanϑ 

p 

p a 

ahH 

= 

= 

2⋅P 

aph' 

h' p 

2⋅H 

c'−a' a

Vattenövertryck 

Horisontella tillläggslaster 


c' 

c' 

b' 

c'/2 

a' 

b 

a b 

q 

q 

Strimlelast 

13 

p aph 

Lastbild 4 

Strimlelast 

q 

p aph 

q 

p 


b'= a ⋅tan 

ϑ 

c' = ( a + b) 

⋅tan 

ϑ 

p 

ahp 

ahH 

= 

2⋅q⋅b⋅θ 

c'−a' ϑ −ϕ) 

= ϑ −ϕ− δa 

) 

sin( a 

cos( a 

θ ⋅cosδ 

= 

2⋅H 

c'−a' p = q ⋅ K 

c' = b⋅ 

tan ϑ 

a 

aph aph 

Vattenövertryck och horisontella tilläggslaster adderas direkt till jordtrycket 

medan däremot vertikala tilläggslaster först multipliceras med K agh resp. K pgh. 

Vattenövertrycket beräknas automatiskt av programmet, som differensen 

mellan de två vattennivåerna på aktiv resp. passiv sidan. Behöver dessa värden 

korrigeras kan detta utföras med tilläggslast - vattenövertryck. 

Välj metod för minsta jordtryck på aktiv sidan: 

1. Min. K ach . Angivet värde multipliceras med markskiktets egentyngd och 

djupet. Används för Tysk standard. Normalt = 0.2 . Gäller både friktions- 

och kohesionsjord. 

2. Hydrostatiskt vattentryck. Angivet värde, normalt 10 kN/m 3 , multipliceras 

med djupet. Gäller endast kohesionsjord. 

Jordtrycksberäkningen ger alla lastordinator med läge för totaltryck, totaltryck 

aktivt samt delresultat för ytlaster, slänt och linje/strimlelaster. Om så önskas, 

a 

a 

a


kan jordtrycksberäkningen negligeras och sponten beräknas för ett givet 

jordtryck. Detta jordtryck måste då anges i form av horisontella tilläggslaster. 

Snittkrafter och deformationer i spontkonstruktionen beräknas därefter enligt 

reduktionsmetoden 4. 

4 Reduktionsmetoden finns beskriven i ‘Das reduktionsverfahren der Baustatik’ av R. Kersten. 

14


Oförankrade sponter 

Vid beräkning av oförankrade sponter söker programmet det kortast möjliga 

nedslagningsdjupet, dvs. det läge längs sponten där momentet är lika med noll. 

Detta läge motsvaras av det teoretiska nedslagningsdjupet för sponten. 

Därutöver beräknas storlek och läge för maximalmomentet och den vertikala 

jämvikten kontrolleras. 

Alla aktiva jordtryck utom vattenövertryck multipliceras med tillhörande väggfriktion 

eller råhet vilket ger P av . På samma sätt beräknas P pv för passiv sidan. 

Eventuella vertikalkrafter på sponten adderas ( P v ). 

För att den mothållande kraften på aktivsidan vid spontfoten skall kunna 

utvecklas, måste sponten slås ned något djupare. Beräkningen av detta tillägg 

kan utföras på två olika sätt enligt nedanstående: 

1. Ett procentuellt påslag på avståndet mellan belastningsnollpunkten och det 

teoretiska nedslagningsdjupet. 20 % av D (schaktbotten - erforderligt 

nedslag-ningsdjup) enligt Sponthandboken kap. 3.4.2 . 

2. Enligt ‘EAU 1990’ 5: 

C 

Δx = 

2⋅ γ ⋅ h ⋅ K p ⋅cos 

δ 

C = Mothållande kraft vid den teoretiska 

fotpunkten. 

γ = Markens tunghet vid fotpunkten. 

h = Djupet till fotpunkten. 

K p = Passiva jordtryckskoefficienten för 

området bakom sponten med 

väggfriktionsvinkeln δ. 

δ = En väggfriktionsvinkel, som skall ges 

in (normalvärde : δ=φ/3). 

Förankrade sponter 

Det statiska systemet för förankrade sponter utgörs av en balk på två eller flera 

stöd, beroende på antalet förankringar. Belastningen utgörs av den beräknade 

eller angivna lastbilden. Beräkningen börjar med att söka läget för 

momentjämvikten med hjälp av den angivna steglängden. I detta läge är 

inspänningsmomentet = inspänningsgraden = 0 och rutinen har beräknat 

kortast möjliga spontlängd. Väljer man att slå sponten ytterligare erhålls en viss 

inspänning i spontfoten och därmed ett inspänningsmoment som ger upphov 

till en minskning av max. fältmoment. Det kan alltså under vissa förhållanden 

5 Tysk standard. 

15 

x 

Ankare 

Belastningsnollpunkt 

Δx


vara ekonomiskt att slå sponten djupare för att eventuellt kunna gå ner en 

storlek i profil. 

Programmet beräknar med angiven steglängd teoretiska nedslagningsdjup och 

anger för varje beräknad spontlängd följande värden: 

1. Inspänningsgrad = 100 ⋅( 1− 

ε / ε max ) . 

2. Max MF - maximalt fältmoment med tillhörande läge. 

3. min MI - största inspänningsmomentet med tillhörande läge. 

4. Stagkrafter. 

ε = Vinkel vid spontfoten för aktuellt nedslagningsdjup. 

ε max = Vinkel vid spontfoten för ett nedslagningsdjup som motsvarar fri 

uppläggning. 

Utskrift av resultaten sker för inspänningsvärden mellan 0 och 100 %. Därefter 

ges användaren möjlighet att välja ett teoretiskt nedslagningsdjup. 

Snittkrafter för det valda teoretiska nedslagningsdjupet, beräkning av 

erforderligt nedslagningsdjup samt kontroll av vertikal jämvikt utförs på samma 

sätt som för den oförankrade sponten. 

Förutom de beräkningar och kontroller, som utförs för den oförakrade 

sponten, dvs. beräkning av erforderligt nedslagningsdjup, snittkrafter för det 

valda teoretiska nedslagningsdjupet samt kontroll av vertikal jämvikt, adderas 

inverkan av eventuella stagkrafter (S v ). 

Momentreduktion 

För sponter med endast en förankring beräknas, om så önskas, 

momentreduktion enligt följande förfarande: 

Som statiskt system väljs en balk på två stöd - den ena motsvarar förankringen 

och den andra är placerad vid den övre momentnollpunkten i området med 

passivt jordtryck. 

För denna balk beräknas momentet för enbart vattenövertryck M w i den 

punkt, där det maximala fältmomentet befinner sig och dras sedan från aktuellt 

moment-värde. En procentsats för önskad reducering anges (α) och det 

dimensionerande fältmomentet M F respektive inspänningsmomentet M I 

beräknas enligt följande: 

M ,dim = ( M ,max − M ) ⋅( 1− α / 100) 

+ M 

M = M ⋅ ( 1+ M / M ) / 2 

F F w w 

I,dim I,min F,dim F,max 

Momentreduktion bör inte utföras när - 

Sponten kan utsättas för stora deformationer. 

Sponten har bakfyllning. 

Marken består av kohesionsjord utan tillräcklig konsolidering. 

Förankringen ligger högre än jordytan. 

16


Konstruktionen består av mycket styva sponter. 

Djup glidyta 

För sponter med endast en förankring kan, om så önskas, säkerheten mot brott 

i djup glidyta beräknas. Med djup glidyta avses här en yta som går från 

underkant förankringsplatta genom läget för tvärkraftnoll i sponten. Med denna 

metod enligt Kranz 6 kan ankarplattans läge beräknas. Ankarplattan kan även ses 

som en fiktiv ankarplatta, som ersätter t.ex. en påle. Se beräkningsexemplen för 

ytterligare information. 

Jordkroppen uppdelas i horisontella 

strimlor med brottytan som undre 

begränsningslinje. Följande krafter verkar då 

på jordkroppen (se även vidstående figur): 

P1 Jordtryck på baksidan av 

ankarplattan. 

P2 Reaktion från sponten mot jorden. 

(utan vattenövertryck) 

W1 Jordkroppens tyngd. 

q Överlast (verkar då θ > φ ). 

K i Kohesion i glidytan. 

Reaktionskraft i glidytan. 

R i 

Jordtrycket på ankarplattan beräknas utan hänsyn till slänter, tilläggslaster, linje- 

eller strimlelaster och dessutom alltid från och med skikt ett. För att 

kompensera eventuella överlaster finns möjlighet att ge in en extra överlast 

bakom ankarplattan. 

Alla krafter summeras i en kraftpolygon 

enligt vidstående figur. Den möjliga 

hori-sontella stagkraften utan säkerhet 

ges av den punkt, där den sista 

reaktionen skär förankringskraftens 

verkningslinje. 

6 Denna beräkningsmetod förklaras bl.a. i Hoesch ‘Spundwand-Handbuch’. 

17 

W1 

P2 

R 1 

W3 

W 2 

R 

3 

P 1 

K 2 

3 

K 2 

R2 

W2 

q 

2 

Tillåten S h 

R2 

W 3 

P2 

R3 

W 1 

R1 

1 

P 

1 

Förankringskraftens 

verkningslinje


Stabilitetsberäkningen omfattar 

inte kontroll av om ankarplattans 

passiva brottzon går fri från 

spontens aktiva brottzon (jfr 

vidstående figur). 


Programmet kontrollerar cirkulärcylindriska glidytor med lamellförfarande 

enligt Bishop. Beräkningsmetoden finns beskriven på ett flertal ställen i 

litteraturen, varför de allmänna teorierna behandlas mycket kortfattat. 

I den givna glidytan bestäms samtliga skärningar 

mellan glidytan och sektionslinjerna 

( X , Y ) ..........( X , Y ). 

1 1 

n n 

Den marksektion, som ligger innanför och 

ovanför glidytan mellan två successiva skärningspunkter, 

uppdelas i lameller enligt 

följan-de kriterier: 

Om ( X1 − Xi-1) < 0. 05 ⋅ R delas ( X1 − Xi-1) 

i 2 lameller. 

Om ( X1 − Xi-1) > 0. 05 ⋅ R delas ( X1 − Xi-1) 

i 20 lameller. 

( X1 − Xi-1) 

- Horisontella avståndet mellan två successiva skärningar: glidyta - 

sektionslinje. 

R - Radien för glidytan. 

Om man låter lamelltjockleken bli relativt liten kan man försumma P n och P n+1 

samt V n och V n+1 och därmed kan formeln förenklas något. 

Om L = b⋅secα 

och X = R ⋅sinα erhåller man Bishops förenklade formel. 

1 SF = W⋅sin 

α ⋅( c ⋅ b + W ⋅ tan φ) ⋅sec α ⋅ ( 1 + (tanφ ⋅ tan α / SF )) 

w - Vertikala trycket av en lamell. 

α - Se figur ovan. 

18 

45+ 

2 

ϕ 

ω 

l min 

45− 2 

ϕ 

R 

SF = ⋅( c⋅ L + ( w⋅ cos α − u⋅ L) ⋅ tan φ + (( V −V ) ⋅ cos α + ( P ⋅sinψ − 

w⋅ x n+ 1 n n+ 

1 2 

− P ⋅sin ψ )) ⋅sin α ⋅ tan φ ) 

n 

1 

X i 

b 

w 

α 

X i-1


c - Skjuvhållfasthet (kohesion). 

b - Bredd av en lamell. 

φ - Materialets friktionsvinkel. 

SF - Säkerhetsfaktor. 

W - Effektiva trycket. 

Säkerhetsfaktorn uppträder på båda sidor av ekvationen, vilket medför att lösningen 

blir en iterativ process. 

Rutinen kan användas för såväl manuell som automatisk sökning efter den 

sannolikt farligaste glidytan. Ange en fixpunkt, som glidytan alltid skall gå 

genom. Programmet sätter automatiskt underkant spont, men detta värde kan 

ändras till valfri punkt. Programmet varnar för om farligaste glidyta skär 

sponten. 

19


Indata 

All indataregistrering sker från huvudmenyn. Varje anropad indatarutin 

avslutas med tillbakagång till huvudmenyn. Alla indatavärden kontrolleras, där 

så är möjligt, innan rutinen tar emot värdena. 

Nedan följer en genomgång av samtliga indatamenyer i programmet. För att 

underlätta för användaren, har vi valt att samtidigt med indatabeskrivningen 

ange erforderliga ingångsvärden till efterföljande beräkningsexempel. 

Huvudmeny 

Välj indatarutin genom att flytta markören 

med pilarna ↓ / ↑ , eller 

genom att trycka första bokstaven (stor) i 

anropsnamnet. Bekräfta med . 

Då ingångsdata lagras efter hand kan man 

när som helst avbryta pågående registrering 

från huvudmenyn, utan att indata går 

förlorad. 

Huvudmenyn lämnas med eller flytt 

av markören till Avsluta (BYGGDATA). Vid nyregistrering används normalt 

indata-rutinerna uppifrån och ner. 

Systemvärden 

Vid val av Systemvärden kommer Du till en undermeny. 

I alla dessa rutiner finns förinställda värden. De förinställda värdena visas i 

‘skärmdumparna’. 

20 

Kapitel 

3


Spont- och Marklutning 

En positiv vinkel innebär att 

sponten roterar medurs kring 

sponthuvudet. Aktiva 

jordtrycksandelen växer med 

ökande vinkel och belastninsnollpunkten 

flyttas nedåt. 

Finns en marklutning får inte 

denna vara större än markens inre 

friktions-vinkel. Där släntens 

egentyngd avvi-ker från övre 

markskiktet används bruten slänt. 

21 

P pv 

P ph 

P p 

+ - 

Pa 

Tecknen för spont- och marklutningarnas riktningar framgår av ovanstående figur. 

OBS! Vid lutande markyta förutsätts att materialet i slänten är lika med materialet i 

översta markskiktet. Om detta inte är fallet använd ett tunt fiktivt översta 

markskikt med släntmaterialets egenskaper eller använd Brutna slänter nedan. 

Noggrannhet / Infotext 

Bestäm hur noggrannt programmet skall räkna. Detta påverkar utskriften av 

resul-tattabellerna för snittkrafter samt beräknat spontdjup. Även 

beräkningsnoggrann-heten kan påverkas här. 

Infotexten används för att ge en kort beskrivning av de förutsättningar som 

gäller för beräkningen. Den redovisas först i utskriften och hamnar direkt efter 

Rubrik Indata i utskriften.. 

p 

+ 

- 

p 

- 

+ 

Pa 

Pah 

+ 

- 

P av

γ n 


Hänsyn till dragspänningar 

Välj beräkningsmetod för minsta jordtryck på aktiv sidan: 

1. Min. K agh . Angivet värde multipliceras med markskiktets egentyngd och 

dju-pet. Används för Tysk standard. Normalt = 0.2 . Detta gäller både 

friktions- och kohesionsjord. 

Som förinställt värde visas här 10.00. Då programmet är avpassat för svenska 

förhållanden avses då det hydrostatiska trycket. Ändra detta till aktuellt 

värde. 

2. Hydrostatiskt vattentryck gäller endast för markskikt med kohesionsjord. 

Angivet värde, normalt 10 kN/m 3 , multipliceras med djupet. 

OBS! Minsta jordtryck (hydrostatiskt tryck) kontrolleras endast för de 

översta sammanhängande kohesionsskikten. 

Hydrostatiska vattentrycket beräknas från översta markskiktet med kohesion 

eller grundvattenytan på aktivsidan. 

Ex. Överst ett tunt lerskikt. 

Därefter ett tunt lager med friktionsjord. 

Sist ett mäktigt markskikt med lera. 

I detta fall kontrolleras endast det minsta jordtrycket för det 

översta lerskiktet. För att minsta jordtryck även skall 

kontrolleras för det undre lerskiktet registreras ett litet värde 

(0.01) i friktions-jordens kolumn för kohesion. I detta fall 

beräknas det hydrosta-tiska vattentrycket från markytan. 

För ytterligare information se Sponthandboken kap. 2.5.2 . 

Partialkoefficienter 

Därefter kommer registrering av partialkoefficienter. 

22

γ m 

γ S 


Säkerhetsklass. Används för att räkna fram dimensionerande markvärden i 

brottgränstillstånd. För vidare information se BKR 94, Kap. 7:25. Följande 

klasser finns 

1. Mindre allvarlig. Part.koeff. = 1.0 . 

2. Allvarlig. = 1.1 . 

3. Mycket allvarlig. = 1.2 . 

Materialkoefficienter kan registreras för friktions- och kohesionsmaterial samt 

både för aktiv och passiv sida. 

Det dimensionerande värdet på ett material beräknas enligt 

partialkoefficientmeto-den med 

f d 

fk = ⋅ ⋅ 

η γ γ . ϕ 

n m 

d 

tanϕ 

k 

= atan 

γ n ⋅γ 

mϕ 

23 

τ 

fud 

τ fuk 

= 

γ n ⋅γ 

mϕ 

η För jord och berg sätts normalt η =1.0 . Faktor som beaktar de 

systematis-ka skillnaderna mellan en provkropps och en konstruktions 

material-egenskaper. 

γ m Partialkoefficient som beaktar osäkerheten i en materialegenskap. 

Partialkoefficienten γ m för GK2 

Materialegenskaper Brottgräns Bruksgräns 

Modul 

Förkonsolideringstryck 

Hållfasthetsparametern tanφ 

Övriga hållfasthetsparametrar 

1.4 - 1.8 

1.2 - 1.4 

1.1 - 1.3 

1.6 - 2.0 

1.3 - 1.6 

1.1 - 1.3 

1.0 - 1.3 

1.4 - 1.8 

Brott: 

Reduktion med 20 % får göras i de fall då geokonstruktionens 

bärförmåga bestäms av materialegenskapens medelvärde. 

Vid bestämning av jords inre friktionsvinkel får inte lägre värde användas 

än 1.05. 

För olyckslast får koefficienten reduceras med 10 %. Värdet större än 1. 

Bruks: 

Om dimensionerande lasteffekt i bruksgränstillstånd för en 

grundkonstruk-tion är högst 2/3 av motsvarande dimensionerande 

bärförmåga i brott-gränstillstånd, kan konventionella 

deformationsberäkningsmetoder använ-das. 

För ytterligare information se Sponthandboken kap. 2.4.3 . 

Partialkoefficient som beaktar osäkerheten i beräkningsmodellen. 

γ Sdp De passiva jordtrycken av egentyngd och kohesion divideras med den 

ingivna säkerhetskoefficienten.


γ Sda Registrerat värde multipliceras med samtliga aktiva jordtryck orsakade 

av egentyngd inklusive tilläggslaster (ej vattenövertryck). 

Värden på γ Sda utanför intervallet 0.9 - 1.2 bör dock användas med stor 

eftertanke. 

För ytterligare information se Sponthandboken kap. 2.5.2 och 2.6.2 . 

OBS! I programmet dividerar vi de passiva jordtrycken med γ Sdp . Vi gör 

på detta sätt för att få en bättre anpassning till andra länders normer. 

Börja beräkning i markskikt nr. 

Här finns möjlighet att ange från vilket skikt jordtrycket skall börja beräknas. 

Detta gäller endast jordtrycket från själva markens egentyngd. Jordtryck från 

utbredda laster samt linje- och strimlelaster beräknas som om borttagna skikt 

finns kvar. 

Anges 0 (noll) i denna position beräknar inte programmet något jordtryck av 

marken själv eller av vertikala laster. Istället väntar sig programmet att 

jordtrycket skall anges som horisontella tilläggslaster. Du kan också använda 

jordtrycksom-lagringen nedan. I detta fall skall jordtrycken beräknas på 

vanligt sätt, dvs. använd inte 0 (noll) i detta indatafält. Vid beräkning av 

sponter med flera förankringar måste något av dessa två alternativ väljas. 

Avskärmning 

Tryck för något av alternativen. Vid användning av avskärmning fås 

föl-jande indatafält. 

Avskärmningens inflytande utförs 

enligt metod i 

‘Spundwand Handbuch’. Först 

beräknas totaljordtrycket, 

därefter jord-tryckets storlek 

på avskärm-ningens nivå. 

I figuren till höger visas det 

jordtryck (Δ g ) som skall dras 

från totaltrycket p.g.a. 

avskärm-ningen. 

Δh 

24 

ϕ 

ζ a 

b 

g = γ ∗ h 

Δg = - γ ∗ Δh

Nettojordtryck 


Kohesionskonstanter 

Det finns två möjligheter för beräkning av jordtryckskoefficienterna för 

blandad friktions- och kohesionsmark. 

1. Detta alternativ väljs när marken består av blandad friktions- och kohesionsjord. 

Gammal förenklad beräkningsmetod, som fortfarande används i 

Tyskland. 

2. Beräkning enligt noggrann formel. Denna metod skall normalt användas 

och finns beskriven på sid. 9 . Används enligt tysk norm (DIN 4085). 

Vid ren kohesionsjord, dvs. när φ = 0 ° , används den förenklade empiriska 

formeln (se sid. 9) för beräkning av jordtryckskoefficienten. Den vertikala 

komposanten (vid kontroll av vertikal jämvikt) av jordtrycket beräknas som 

r ⋅ horisontaltrycket. Ett positivt värde på r ger större värde på K ch . 

Här finns också möjlighet att 

re-gistrera de parametrar som 

be-hövs för att göra en 

beräkning enligt nettojordtryck (se sid. 10) för kohesionsskikt under 

schaktbotten. 

Finns värden registrerade görs beräkning enligt nettojordtryck. Skall beräkning 

göras enligt klassisk jordtrycksteori sätts dessa parametrar till 0 

(noll). 

Brottytans vinkel 

Det finns två alternativ för glidytans beräkning. 

1. Den noggrannare beräkningsformeln visas på sid. 9 . Denna måste 

utnyttjas så fort väggfriktion eller råhet används i beräkningen. 

2. Den förenklade formeln får endast unyttjas vid glatt vägg, dvs. när δ = 0. 

I detta fall utbildas en brottzon av Rankintyp med plana glidytor som skär 

väggen under vinkeln 45°+φ / 2. 

25

Vattennivåer 

Schaktbottens 

läge 


Vattenyta / Schaktbotten 

De förinställda värdena på vattenytorna är valda så att de inte skall påverka 

beräkningen. 

Anges för aktiv och passiv sida. Är det nivåskillnad mellan vattenytorna 

skapas automatiskt ett vattenövertryck (dvs. skillnaden i vattennivå mellan 

aktiv- och passivsidan) åt ena eller andra hållet. 

I jordprofilen skapas vid beräkningen ett markskikt vid vattenytan. Över ytan 

används tunghetenγ (gamma) och under ytan γ ′ (gamma’). Se vidare sid. 28 . 

Kan läggas in oberoende av markskikt och vattennivåer. Avsikten är att det 

mycket snabbt skall gå att flytta schaktbotten utan att röra annan indata. 

Profildata spontvägg 

Välj i menyn om data skall hämtas från databas (standardprofiler) eller 

registreras manuellt. 

Spontens styvhet kan varieras från sponthuvdet till spontfoten. Styvhetsförändringen 

kan endast utföras inom markskikten, så dessa måste först vara 

registrerade. Fiktiva markskiktsgränser måste läggas in om styvhetsförändringar 

sker på andra nivåer. Mer information nedan. 

Standardprofiler 

Till programmet finns en enkel databas för sponter. I textfilen S120100.txt kan 

maximalt 10 olika sponttyper med maximalt 20 olika dimensioner registreras. I 

filen finns information om hur data skall registreras. Använd EDIT i DOSfönstret. 

Efter att standardprofiler valts fås en lista med registrerade 

spont-typer. 

Välj ett av alternativen genom att trycka för aktuellt 

val. 

26


Upp kommer en tabell med registrerade dimensioner. Tillsammans med dimensionsnamnet 

visas aktuella tvärsnittsvärden. 

Välj ett av alternativen och tvärsnittsdatan redovisas mer strukturerat. 

Genom att trycka vid dessa indatafält kan nu styvheten varieras utefter 

spontlängden. 

Egen profildata 

Som förinställda värden finns nedanstående värden eller de värden som gällde 

för en tidigare vald standardprofil. Ändra till aktuella värden. 

Se ovan vad som gäller för varierande styvhet utefter spontlängden. 

27


Markskikt 

Aktiva och passiva sidan registreras var för sig. 

Första gången Du registrerar den aktiva sidan 

kopieras dessa skikt automatiskt till den passiva 

sidan. Tecknet på väggfriktionen ändras vid 

överföringen, så att den blir negativ. 

Därefter kan Du gå in och redigera om markvärdena, om dessa inte skulle 

överensstämma på båda sidor om sponten. Dessa ändringar ligger kvar ända 

tills markskiktet tas bort. 

Läggs nya markskikt till markprofilen placeras dessa automatiskt på båda sidor 

om sponten. Tas markskikt bort utförs även detta på båda sidor om sponten. 

Detta innebär att det alltid finns lika många markskikt, med samma nivåer, på 

aktiv och passiv sidan. 

Registrera ett fiktivt markskikt på nivån där Du önskar resultatutskrift av 

jordtrycket. 

I tabellen finns värden för markens tunghet både över och under vattenyta. Vi 

gör denna registrering bara för att det skall bli enkelt att lägga in vattenytorna 

och framför allt enkelt att ändra dem. Tabellerna är i detta fall lika för aktivt 

och passivt jordtryck. Används väggfriktion är denna positiv på aktiv sidan och 

negativ på passiv sidan. Det går naturligtvis att ha olika jordlager på aktiv och 

passiv sidan. 

Aktiv sida 

Passiv sida 

28

Markskikt 

Nivå 

Jordens tunghet 

Friktionsvinkel 


Med antal markskikt avses antal parallella skikt verkliga eller teoretiska. 

Maximalt 20 markskikt kan noteras. En eventuell bruten slänt definieras 

separat. 

Nivå avser överkant skiktgräns och denna kan t.ex. referera till verkliga värden 

från havsnivån. Enhet: meter (m). 

γ (gamma) över registrerad vattenyta och γ ′ (gamma’) under densamma. 

Regist-reras på båda sidor om sponten. Enhet: kN/m3 . Programmet väljer 

automatiskt markskiktets tunghet beroende på vattenytans nivå, som 

registrerats under Vattenyta /Schaktbotten (se sid. 26). I tabellen nedan finns 

exempel på jordmaterialets tunghet, intervall för karakteristiska värden (Tabell 

1:2, Plattgrundläggning, SGI). 

Material Tunghet kN/m 3 

Torr silt, sand eller grus 

Fuktig silt,sand eller grus 

Vattenmättad silt, sand eller grus 

Fuktig morän 

Vattenmättad morän 

Sprängstensfyllning 

Vattenmättad lera 

Vattenmättad gyttja 

Vattenmättad torv 

29 

15 - 18 

16 - 20 

18 - 22 

18 - 23 

19 - 23 

14 - 18 

15 - 19 

11 - 16 

10 - 13 

OBS! Kohesionsjord ges samma tunghet över och under vattenytan. 

Vid friktionsmaterial skall en friktionsvinkel (enhet: grader) registreras på 

passiv (Phip) respektive aktiv (Phia) sidan. 

OBS!!! Då belastningar på marken förekommer måste friktionsvinkeln på 

aktiv-sidan vara skild från noll. 

Karakteristiska värden på friktionsvinkel och E-modul för naturligt lagrad friktionsjord 

bedömda med ledning av sonderingsresultat (Tabell 1:3, Plattgrundläggning, 

SGI). 

Relativ 

fasthet 

mycket låg 

låg 

medelhög 

hög 

mycket hög 

Trycksond (TrS) 

Spetsmotstånd 

q ck MPa 

0.00 - 2.50 

2.50 - 5.00 

5.00 - 10.0 

10.0 - 20.0 

>20.0 

Friktions- 

vinkel 4 

0 ϕ k 

29 - 32 

32 - 35 

35 - 37 

37 - 40 

40 - 42 

E-modul 1 

E k 

MPa 

00 < 10 

10 - 20 

20 - 30 

30 - 60 

60 - 90 

Viktsond 2 

Vim k 

hv/0.2 m 

00 - 10 

10 - 30 

20 - 50 

40 - 90 

> 55 

Hejarsond 3 

HfA( netto) 

k 

sl/0.2 m 

0 - 4 

2 - 8 

6 - 14 

10 - 30 

> 25 

1 Angivna värden på E-modulen motsvarar sättningarnas 10-års värde. Vissa 

undersökningar tyder på att dessa värden kan vara 50 % lägre i siltig jord och 50 

% högre i grus. I överkonsoliderad friktionsjord kan modulen vara betydligt 

högre. Vid beräkning av deformationer vid större grundläggningstryck än vad

Väggfriktion 

Råhet 

Kohesion 


som motsvarar 2/3 av en plattas dimensionerande bärförmåga i brottgränstillstånd 

bör modulen halveras för större påkänningar. 

2 För bestämning av relativ fasthet skall viktsonderingsmotstånd erhållet i siltig jord 

reduceras genom division med 1.3. 

3 Med HfA(netto) avses spetsmotståndet dvs. det totala neddrivningsmotståndet 

reducerat med mantelfriktionen på sondstången. 

4 Angivna värden gäller för sand. För siltig jord görs avdrag med 3°. För grus 

tillägg med 2°. 

Finns inga undersökningsresultat kan jordens inre friktionsvinkel bedömas 

genom ett försiktigt val ur tabellen nedan. Speciellt lagringstätheten kan vara 

svårbedömd. 

Exempel på karakteristiska värden på friktionsjords inre friktionsvinkel φ k 

(Larsson et at 1984, tabell 1:4, Plattgrundläggning, SGI). 

Lagringstäthet 

Löst lagrad 

Fast lagrad 

Silt 

26° 

33° 

Sand 

28° 

35° 

Grus 

30° 

37° 

30 

Sand- 

Morän 

35° 

42° 

Jordart 

Grus- 

Morän 

38° 

45° 

Makadam 

30° 

38° 

Sprängsten 

40° 

45° 

Anges ingen väggfriktion, dvs. δ = 0, anses väggen ha helt glatt yta och det utbildas 

en brottzon av Rankintyp med plana glidytor som skär väggen under 

vinkeln 45°+φ / 2. 

Har väggen en rå (skrovlig) yta, dvs. väggfriktion, innehåller brottzonen 

närmast väggen krökta glidytor, mot markytan övergående i plana. 

För friktionsjord eller blandad jord skall väggfriktionen anges positiv på 

aktivsidan (Dela) och negativ på passivsidan (Delp). Vid överföring till 

andra sidan ändras tecknet automatiskt. 

Vid ren kohesionsjord, dvs. när K ch = 2 ⋅ 1+ ( 2 / 3) 

⋅r 

, anges istället ett råtal. 

Väggfriktionsvinkeln δ beräknas för K ah och K ph på följande sätt: 

δ = ± arctan( r ⋅ tan φ ) 

a a 

δ = ± arctan( r ⋅ tan φ ) 

p p 

Beräkningen kan också utföras med nettojordtryck. Se mer information sid. 10 

och 25 . 

Den odränerade skjuvhållfastheten τ fu u 

respektive aktiv (Ca) sidan. Enhet: kPa. 

( c ) hos jorden på passiv (Cp) 

Det karakteristiska värdet för den odränerade skjuvhållfastheten väljs med 

utgångspunkt från medelvärdet av korrigerade mätresultat.

Beteckning 

Rektangulär 

Triangel-Trapets 


c 

c 

= μ ⋅τ 

u v 

= μ ⋅τ 

u k 

cu = Odränerad skjuvhållfasthet. 

μ 

= Korrektionsfaktor (se diagram sid 42, Plattgrund - 

läggning, SGI). 

Varje markskikt kan beskrivas med en kort infotext. Max. 8 st. tecken. Kommer 

även ut vid den grafiska redovisningen. 

Jordtrycksval 

Välj om jordtrycken av markens egentyngd på 

aktivsidan skall beräknas som 

1. Aktivt jordtryck (Eah) 

2. Vilojordtryck (Eoh) 

3. Kombinationer av ovanstående. 

Jordtrycksomlagring 

Det aktiva jordtrycket av egentyngd och 

tilläggs-laster (utom vattenövertryck) kan 

omlagras enligt figurerna nedan. 

Jordtrycksomlagringen följer 

belastningsnollpunkten. Först beräknas totaljordtrycket 

och dess tillhörande belastningsnollpunkt. 

När detta avstånd är känt beräknas 

belast-ningsbilden om med avseende på 

jordtrycksom-lagringen. 

Fönstret till höger ger de omlagringsalternativ som finns. För sponter med flera 

förankringar skall normalt jordtrycket omfördelas. 

I programmet går det omlagrade jordtrycket automatiskt ner till 

belastningsnoll-punkten. Detta avviker något från teorierna i sponthandboken 

kap. 3.4.4. Därför har vi lagt in en möjlighet att låsa den undre nivån för det 

omlagrade jordtrycket. På detta sätt skall vi klara de flesta 

omfördelningsalternativ. Är den undre omfördelningsnivån satt till 0 (noll) 

används programmets metod. 

En jämnt utbredd last , dvs. rektangulär last, längs 

hela sponten. 

Ingen indata för detta alternativ. 

31 

Rektangulär

2 / 3 Rektangulär 

Triangel Rektangel 

Trapets 


Triangelns höjd kan sättas till 0. 

Indata för förhållandet e-min/e-max ger trapetsens 

form. 

Förhållandet = 0 skapar ett triangelformat jordtryck. 

Höjden för den övre rektangeln kan sättas till 0. 

Förhållandet e-min/e-max=1 ger ett rektangulärt 

jord-tryck. 

Förhållandet = 0 tar bort den övre och undre rektangeln. 

Höjden för triangeln eller rektangeln kan sättas till 0. 

För förhållandet e-min /e-max se föregående 

informa-tion. 

Brutna slänter 

32 

Triangel / Trapets 

e-min 

σi e-min 

e-max 

2 / 3 Rektangulär 

e-min 

e-max 

Triangel / Rektangel 

/ Trapets 

e-max 

I denna rutin registreras en slänt bakom sponten. Friktionsvinkel för slänten 

måste anges om det finns linje- eller strimlelaster. För vidare information se sid. 

10 . 

Max. 5 brutna slänter. Normalt skall släntvinkeln vara mindre än 

friktionsvinkeln, men sätts den större gör programmet automatiskt om 

slänttyngden till en utbredd last. 

T1 

T2

Nivå 

Upplagstyp 

Upplagsvinkel 

Fjäder 

Förskjutning 


Förankringar 

Max. 8 st. förankringar. 

Erforderlig förankringslängd för upplagstyp 1 och 2 kan bestämmas vid 

kontroll av Djup glidyta. Se sid. 17 och 46. 

Ange nivån för upplagets placering. 

1. Fjäder . Har speciellt stor inverkan vid flerbandssponter. Genom att 

använda fjädrar för upplagen fås en jämnare fördelning av stagkrafterna 

samt en mer korrekt deformation. 

E ⋅ A 

Styvheten på fjädrarna kan beräknas med S = 

L ⋅ c 

A Stagets/stämpens tvärsnittsarea. 

E Stagets/stämpens elasticitetsmodul. 

L Stagets/stämpens längd. 

c Avståndet mellan stagen/stämpen. 

Se kontrollberäkning 4 från Sponthandboken. I alternativ b och c kan Du 

jämföra hur fjädrarna påverkar beräkningsresultatet. 

2. Fast upplag. För detta upplag kan även anges en förskjutning i mm. 

3. Fast stöd vid eller under schaktbotten. Kan vara upplag p.g.a. grovbetong 

på schaktbotten, bergdubb etc. Kan ej användas med djup glidyta. 

Kan anges för upplagstyp 1 och 2. Staglutningen är positiv nedåt, dvs. medurs. 

Enhet: Grad. 

Upplagstyp 1 - Här anges en fjäderkonstant (Enhet: kN/m). Kan beräknas 

enligt ovan. Fjäderkonstanten får inte vara noll. 

Upplagstyp 2 - Här anges en eventuell given förskjutning (stödsänkning) i mm. 

33


Laster 

Du kommer först till en mellanmeny där olika lasttyper kan väljas. Se 

nedanstående skärmbild för vilka belastningsalternativ som finns tillgängliga. 

Nedan går vi ige-nom dom i detalj. Figurer som visar jordtrycken för de olika 

lastfallen finns på sid. 11 - 13 . 

Ytlaster 

En tabell ger flera möjligheter till registrering av ytlaster. Lasterna används bl.a. 

till att simulera schakter bakom sponten. 

Den jämnt utbredda överlasten anses ha oändlig horisontell utbredning från 

den punkt som man anger. Lasten multipliceras med K agh för att ge ett 

horisontellt jordtryck. 

OBS!!! Glöm inte ange den rätta nivån för lasten. Den läggs inte automatiskt 

på markytan. Kan även läggas nere i markprofilen (t.ex. bottenplatta). 

Linje- och Strimlelaster 

Först bestäms om spontens väggfriktion skall utnyttjas vid beräkning av jordtryckskoefficienten. 

I nästa skärmbild registreras de enskilda lasterna. 

Linje- och strimlelaster tillåts angripa var som helst i och på marken på 

aktivsidan. Lasterna multipliceras med K aph . Programmet känner själv av vilken 

lastbild som skall användas, t.ex. om strimlelasten är smal eller bred. En 

eventuell horisontell komponent (Qh) adderas direkt till det aktiva jordtrycket 

utan multiplikation med K aph . I nedanstående förenklade figurer (lastbilderna) 

markerar de mörka område-na jordtrycket. Utförligare figurer finns på sidorna 

enligt ovan. 

34

Lastbild 1 

q 


Lastbild 2 

Laster på sponten 

10 spontlaster kan registreras och dessa kan ha godtycklig placering längs 

sponten. Positiva riktningar är för Qv nedåt, 

Qh åt vänster, 

Moment medurs. 

I den grafiska kontrollen redovisas spontlasterna med sina angreppsriktningar. 

OBS! Inga spontlaster påverkar totalstabiliteten. 

Tilläggslaster 

P 

Lastbild 2 

q 

Vattenövertryck och horisontella tilläggslaster adde-ras direkt till jordtrycket, 

utan multiplikation med jordtrycksparametrarna. Däremot multipliceras vertikala 

tilläggslaster med K agh resp. K pgh . 

Vid beräkning av spont med flera förankringar skall jordtrycket 

beskrivas som horisontella tilläggslaster eller beräknas med 

jordtrycksomlagring. 

Gemensamt för alla tilläggslaster är att registreringar kan endast göras vid 

markens skiktgränser. Önskas registreringar vid speciella nivåer måste fiktiva 

markskikt ska-pas med rutinen Markskikt (se sid. 28). 

35 

Lastbild 3 

q 

q 

Lastbild 4

Vattenövertryck 

Vertikala tilläggslaster 

Horisontella 

tilläggslaster 


Vattenövertrycket adderas till det aktiva jordtrycket, utan multiplikation med 

jord-trycksparametrarna. 

Registreringar skall göras i över- respektive underkant markskikt. 

OBS! Vattenövertrycket fås automatiskt när du angivit olika vattennivåer 

under Vattenyta/Schaktbotten (se sid. 26). Vill Du av någon anledning 

korrigera det automatiska övertrycket kan detta göras här. Värdena i 

denna tabell adde-ras direkt till det aktiva jordtrycket oberoende av det 

automatiska vatten-övertrycket. 

Vertikala tilläggslaster kan registreras både på aktiv- och passivsidan. Alla 

värden multipliceras med jordtrycksparametrarna (Kagh / Kpgh) 

innan de adderas 

till aktuellt jordtryck. 


Horisontella tilläggslaster adderas direkt till det aktiva jordtrycket utan multiplikation 

med jordtrycksparametrarna. 


36


Grafisk kontroll 

Används både för kontroll av indata samt resultat. Skärmbilden nedan visar hur 

indatan redovisas, t.ex. lasternas placering, nivåer och lutningar för 

förankringar, vattenövertryck och slänter. Markskikten namnges. 

På skärmbilden nedan visas resultatfiguren för en del av beräkningsresultatet - 

totaljordtrycket. Samtidigt med figurerna kan Du ta fram en ruta med 

beräknings-värden. Genom att föra musmarkören längs sponten redovisas 

kontinuerligt alla resultat för aktuella beräkningspunkter. Resultatfigurer 

används för redovisning av jordtryck samt tvärsnittskrafter i sponten. 

37


Flera förankringar 

Existerande 

spont 


Beräkning / Resultat 

När Du väljer Beräkning/Utskrifter i huvudmenyn fås en ny meny med olika 

beräkningsalternativ. 

I denna meny väljer Du nu vad som skall hända med Din indata, t.ex.: 

• Gå direkt till utskrift och skriv ut Din indata på skrivare. 

• Utför en separat jordtrycksberäkning, som kan utnyttjas även för andra 

tillämp-ningar än vid spontberäkningen. 

• Utför själva spontberäkningen. 

• Momentreducering (endast för spont med en förankring), kontroll av Spänningar 

i sponten och Djup glidytekontroll får inte användas innan en spontberäkning är 

ut-förd. 

Totalstabiliteten kan användas oberoende av sponten, men ofta är det önskvärt 

att känna till nivån för underkant spont. Programmet varnar för om farligaste 

glidyta för ett sökområde skär sponten. Genom att ge en fixpunkt under 

spontfoten behöver inte detta ske. 

Skall en spont med flera förankringar beräknas kan jordtrycken omlagras direkt 

av programmet eller matas in manuellt med hjälp av ‘Horisontella tilläggslaster’. 

Skall det senare användas utförs först en jordtrycksberäkning. Det beräknade 

jordtrycket görs sedan om till horisontella tilläggslaster med avsedd 

belastningsmodell. Vid nästa spontberäkning måste också ‘Jordtrycksberäkning 

från skikt’ under ‘System-värden’ ändras till 0 (noll, se sid. 24). I annat fall 

kommer jordtrycket av egentyngden att komma med två gånger. 

Vid kontroll av existerande spont beräknas denna som på vanligt sätt. Vid 

oförankrad spont skall nedslagningsdjupet vara minst beräknat. Vid en 

förankring skall nedslagningsdjupet ligga i intervallet från fritt upplagt till fast 

inspänt. Vid flera förankringar kontrolleras att spontplankorna håller. 

I nedanstående kapitel går vi igenom resultatpresentationen. Resultatet 

redovisas på skärmen under beräkningsgången. Om Du håller på med en 

38 

Kapitel 

4


optimeringen av sponten och utför många jämförande beräkningar behövs inte 

utskrifter för varje beräkning. Denna behövs endast när Du är nöjd med 

resultatet. 

Beräkningsmetoderna för varje delresultat finns beskrivna i Kap. 2. 

Jordtryck / spontberäkning 

Den första delen med jordtrycksberäkningen är samma för den separata 

jordtrycks- och spontberäkningen. 

Bestäm om eventuell kohesion skall dras från jordtryck av egentyngd eller från 

totaljordtrycket. 

Jordtryckskoefficienter 

Beräknade jordtryckskoefficienter kan vid behov korrigeras. Skall korrigerade 

koefficienter behållas måste det övre alternativet väljas. 

Därefter kommer det upp en tabell med jordtryckskoefficienter på både passiv- 

och aktivsidan i samtliga skikt. Den vänstra sidan av tabellen visar nya 

beräknade jordtryckskoefficienter. I den högra delen kan dessa korrigeras och 

här redovisas också eventuellt ändrade och sparade jordtryckskoefficienter. 

Markören finns längst till vänster i tabellen. Gå till valfri rad med 

piltangenterna. Tryck så kommer Du in till indatafälten till höger. 

Gå vidare i beräkningen genom att trycka . 

39


Jordtrycksordinator 

De jordtrycksordinator som redovisas i nedanstående tabell härrör endast från 

själva marken samt tilläggslasterna. I de horisontella tilläggslasterna ingår 

eventuellt vattenövertryck, som skapas automatiskt av programmet. Alla nivåer, 

där någon diskontinuitet förekommer, skrivs ut. Är tabellen längre än 10 rader 

kan resterande rader nås med och tillbaka igen med . 

Nästa tabell redovisar det totala jordtrycket 

det totala aktivtrycket 

jordtrycken av dellasterna (ytlast, slänt och 

linje/strimlelas-ter). 

Samma nivåer som i föregående tabell redovisas. Även här nås resultat för lägre 

nivåer med . Med denna skärmbild avslutas den enskilda 

jordtrycksberäkningen. I detta fall kan det vara lämpligt att gå till den grafiska 

redovisningen och kontrollera resultatet. Om allt OK. Gå till utskrift. 

40


Nedslagningsdjup och inspänningsgrader 

I tabellen nedan redovisas olika nivåer för spontfoten med tillhörande 

inspänningsgrader i marken (0 % - fritt upplagd, 100 % - fast inspänd). Nivåer 

för maximala moment och maximal ankarkraft redovisas också. 

Bläddra i tabellen med / . leder till fönstret ovan. 

Här skall Du nu välja det teoretiska nedslagningsdjupet för spontfoten. Glöm 

inte ev. minustecken. Detta värde gäller sedan för den fortsatta beräkningen. 

Med ökande inspänningsgrad i marken fås längre spont och lägre påkänningar i 

spont och även lägre förankringskraft. Du har här en möjlighet att ekonomiskt 

optimera sponten. Lönar det sig att ha en längre spont med lägre ankarkrafter? 

Kan i detta fall stag, mellanrum mellan stag, hammarband etc. göra 

konstruktionen billigare? Pröva Dig fram. 

Välj därefter nivån för den teoretiska spontfoten. 

41


Snittkrafter (för valt nedslagningsdjup) 

På skärmbilden nedan redovisas spontens utböjning och snittkrafter. Stjärnorna 

efter momentkolumnen markerar max. och min. moment. Även stagkrafter ges. 

Bilden är sammansatt av flera redovisningssidor. Bläddra i resultatet med 

/. Se även det grafiska resultatet. 

Utskriften ovan visar att ett fjädrande upplag använts. På stagnivån visas en 

deformation på 17 mm. Vid fast upplag (upplagstyp 2) blir deformationen här 0 

mm. 

42

Tilläggslaster 

Minskningsfaktor 


Kontroll av vertikal jämvikt och erforderligt 

nedslagningsdjup 

I denna bild redovisas de krafter som påverkar den vertikala stabiliteten. 

Krafter från den tidigare beräkningen fås endast om väggfriktion utnyttjats för 

att få korta-re spont. I exemplet nedan betraktas sponten som glatt, dvs. ingen 

väggfriktion. Vertikalkomponenterna blir i detta fall 0 (noll). 

Vertikala spontlaster kommer från indatan och Egentyngd spont beräknas 

automatiskt av programmet. 

Här kan Du komplettera med vertikala tilläggslaster som programmet inte 

tagit hänsyn till tidigare, t.ex. ev. spetsmotstånd (neg. tecken). 

Programmet beräknar den vertikala totalkraften. Positiv vid nedåtriktad kraft, 

negativ vid uppåtriktad. 

Därefter beräknar programmet nödvändig väggfriktion för att kompensera de 

ver-tikala krafterna. Du kan ange en minksningsfaktor om väggfriktionen inte 

kan an-vändas fullt ut. Programmet förutsätter att väggfriktionen kan utnyttjas 

till 2 / 3ϕ 

d . Summa V (inkl. Cv) skall vara noll. 

Om vertikal jämvikt inte uppnås kan följande åtgärder göras 

1. Minska väggfriktionsvinkeln i rutinen Markskikt. Detta kommer att leda till 

något längre spont. 

2. I uträkningen ovan tas inte hänsyn till den väggfriktion som utbildas för den 

spontförlängning som beräknas nedan. Skall denna möjlighet utnyttjas måste 

den beräknas manuellt. Komplettera därefter vertikala tilläggslaster. 

Efter beräkningen av Summa V finns möjlighet att gå upp och korrigera 

indatafäl-ten för vert. Tilläggslast och minskningsfaktorn. 

När vertikal jämvikt uppnåtts kan Du gå vidare till beräkning av delta-x . 

43

Erforderligt nedslagningsdjup 


Vid beräkning av erforderligt nedslagningsdjup finns två beräkningsrutiner för 

tillskottet. 

1. Ett procentuellt påslag på avståndet mellan belastningsnollpunkten och det 

teoretiska nedslagningsdjupet. Tillåtet enligt tysk norm är att öka 

spontlängden med 20 % utan vidare kontroll. 

Enligt Sponthandboken (kap. 3.4.2) ökas spontlängden med 20 % av 

avståndet mellan schaktbotten och det teoretiska nedslagningsdjupet utan 

vidare kontroll. 

I programmet visas avståndet mellan belastningsnollpunkten och teoretiskt 

nedslagningsdjup. Du får själv justera till procentsatsen så att den slutliga 

tilläggslängden blir 20 % av avståndet schaktbotten och teoretiskt 

nedslagnings-djup. Det blir en större procentsats än 20. 

2. Beräkningsmetod enligt Professor Lackner 

C 

Δ x = 

' 

' 

2 ⋅γ 

'⋅h'⋅K 

p ⋅cosδ 

p 

t = u + x + Δx 

Erforderligt 

nedslagningsdjup. 

γ ' Markskiktens tunghet. 

h ' Höjd. Se figur. Inkl. 

överlaster. 

' 

K p Jordtryckskoefficient för 

passivt jordtryck med hänsyn 

tagen till väggfriktion. 

' 

δ p Väggfriktion för passivt 

jordtryck. 

C Ersättningskraft enligt 

Blum. Enhet : kN/m. 

Endast G-jord 

44


G-jord + laster 

Momentreducering 

Momentreducering kan endast användast för spont med en förankring. 

Först erhålls de oreducerade maximalmomenten, därefter efterfrågar rutinen 

redu-ceringsprocenten. Med den angivna procentsatsen beräknas de reducerade 

momenten enligt metod på sid. 16 . 

Programmet föreslår en reduceringsprocent. Korrigera ev. detta och tryck 

. Momenten reduceras och normalt fås en högre dimensionerande 

ankar-kraft. 

Spänningar (spont) 

Denna rutin ger en snabbkontroll av de spänningar sponten utsätts för. 

σ 

= 

M 

W 

N 

+ + N ⋅ f 

A 

45


Djup glidyta 

De första indatakolumnerna ger uppgifter om redan registrerad indata under 

rutinen Förankringar. 

Registrera därefter eventuella laster framför (Qa)/bakom (Qb) ankarplattan. 

Ange den säkerhetsfaktor (Sf) som skall gälla för dimensionerande kraft i ankarstaget. 

Detta ligger till grund för själva beräkningen av djup glidyta, dvs. hur 

långt bort behöver den fiktiva förankringsväggen placeras. 

Registrera nivån för underkant ankarplatta (X uk ) och anta ett avstånd (L p ) 

från sponten till en fiktiv förakringsvägg. Detta avstånd skall inte väljas för 

kort. Ger beräkningen samma avstånd som Du antagit kan beräkningen göras 

om med kortare antagen längd. 

Programmet räknar ut vilken 

längd som behövs för att klara 

den djupa glidytan. Har Du ett 

bestämt läge för ankarplattan 

anges detta. Är detta avstånd 

större än det beräknade min. 

avståndet redovisas det bestämda 

läget med tillhörande säkerhetsfaktor. 

Tvärkraftens nollpunkt fås från 

den tidigare beräkningen 

liksom krafterna på sponten. 

Därefter redovisas de 

beräknade värdena. Erforderlig 

staglängd (x_l) redovisas med 

tillhörande säkerhetskoefficient 

(Sb). Övriga resultatfält enligt 

skärmbild nedan. 

46 

Glidyta 

45 ° 

Fiktiv förankringsvägg 

a


Vid beräkningen behålls hela tiden nivån för underkant ankarplatta och 

program-met korrigerar istället staglutningen. 

OBS! Beräkningen görs för en fiktiv förankringsvägg. Förankringsväggen kan 

motsvara både ankarplatta eller ankarpåle. I figuren ovan visas hur långt 

bakom den fiktiva förankringsväggen ankarplattorna måste placeras. 

I kontrollberäkning Hoesch 6_12 visas en beräkning för både 

ankarplatta och ankarpåle. Ankarpålen skall vara ungefär dubbelt så 

lång som avståndet (x_l) anger. Hänsyn skall även tas till 

förankringslutningen. 

Den angivna säkerhetskoefficienten har använts vid beräkning av 

jordtrycket. Den extra säkerhetsfaktor på 1.25 som används i BYGG 

3:326, är inte medräknad vid beräkning av möjlig stagkraft. 

Programmet kontrollerar inte upptryck av ankarplattan och ej heller om 

ankarplattans passiva brottzon går fri från spontens aktiva brottzon. 

Jordtrycket för ankarplattan tar ej hänsyn till slänter, tilläggslaster, linje- eller 

strimlelaster samt beräknas alltid från skikt ett. Det finns möjlighet att ge in en 

jämnt utbredd överlast bakom ankarplattan. 

Teorin för stabilitetskontrollen (djup glidyta) redovisas på sid. 17 . 

47



Till sist kan Du göra en kontroll av cirkulärcylindriska glidytor. Ange ett 

sökom-råde för rotationscentrum (nedre vänstra hörnet till övre högra) samt 

steglängden mellan beräkningspunkterna. Därefter anges en punkt (fixpunkt) 

som alla glidytor skall gå igenom. Programmet ger spontfoten som förslag, men 

denna kan givetvis ändras. Ibland kan den farligaste glidytan ligga lägre än 

spontfoten. 

Väljs fixpunkt och sökområde för rotationscentrum, så att den farligaste 

glidytan hamnar genom sponten. Varnar programmet för detta. 

Tiden för beräkningen är beroende av sökområdets storlek och steglängden 

mellan beräkningspunkterna. Det kan ta lite tid för beräkningen. Efter en stund 

kommer resultatet för den farligaste glidytan i nedre delen av fönstret. 

Kontrollera att inte rotationscentrum ligger i sökområdets rand. I detta fall 

flyttas sökområdet och beräkningen görs om. Den farligaste glidytan finns med 

på den grafiska presentationen. 

För ytterligare information se sid. 18 . 

Det kan bli ett avrundningsfel, så att varningstexten ‘Glidytan skär genom 

sponten’ kommer upp trots att fixpunkten ligger i spontfoten. 

48


Utskrift 

Du har möjlighet att välja vad som skall komma med i utskriften. Menyn till 

nedan visar de alternativ som finns. Sätt J (Ja) på önskade utskrifter. 

De grafiska utskrifterna är omfattande och tar därför relativt lång tid. Det är 

samma figurer som finns redovisade vid ‘Grafisk kontroll’ och skrivs lämpligen 

ut endast vid den slutliga redovisningen. Skall Indata/Resultatutskrift sparas på 

fil? Välj bort Grafik annars kommer skräptecken med i slutet av filen. 

Till varje utskrift kan Du göra en kort kommentar, t.ex. vid jämförande 

beräkningar. Denna utskrift hamnar i samband med Indatarubriken. 

Resultatutskrift kan fås på skrivare, skärm eller fil (ASCII). För ytterligare 

information om detta eller inställning av skrivare, drivrutiner, kopiering av 

projekt/beräkning etc. se SE-Manualen. 

49


Kontrollberäkningar 

Med manualen följer ett flertal kontrollberäkningar. Många belastningsfall och 

del-kontroller finns med i beräkningarna. I manualen finns beräkningsexempel 

från Sponthandboken. Vi har även många fler handboksexempel. Dessa har vi 

samlat i en bilaga och kan vid intresse fås via SE. De flesta exemplen är från 

Hoesch, Spundwand-Handbuch Berechnung (Krupp ; en mycket bra handbok 

om spon-ter). Tillsammans med programmets resultatutskrifter redovisas även 

motsvarande handboksexempel. 

För exemplen tagna från Sponthandboken finns endast programmets resultatutskrifter. 

I alla dessa exempel används fjädrande stöd. Stödet antas bestå av 

Dywidag φ 32 med 10 meter långa förankringar och 3 meters mellanrum. 

De grafiska utskrifterna på skrivare är inte medtagna i exemplen. 

Manualexemplen levereras tillsammans med programmet och Du kan själv se 

på den grafiska presentationen på skärm samt också utskrift. Siffervärden i 

grafiken på skärm fås genom att föra musen över figuren. 

Ex. 1 - Sponthandboken 

Förutsättningar : Enbandsspont - bakåtförankrad. 

5.0 m schakt i fast lagrad friktionsjord - ϕ k = 32 ° 

50 

3 

γ k = 18 kN / m 

. . 

Inget vatten , trafiklast - q k =10 kN/m 2 γ k = 13 

Säkerhetsklass 2 , Geoteknikklass 2 

Partialkoefficienter - γ n = 1.1 

= 1.05 

γ m , frikt 

γ s da = 1.0 

γ s dp = 1.0 

Kapitel 

5



Hisingsgatan 30 Tel: 031 - 50 83 30 Sida : 1 

417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 

Projekt :GeoSpont/Handboksexempel - Sponter Datum : 99.01.18_14:10 

Beräkning:SP_14 /Sponthandbok Ex. 1a Prog. : A1.20-0 LT 

---------------------------------------------------------------------------- 

Exempel 1 från Sponthandboken. 

Brottgränstillstånd. 

Indata 

Systemdata 

Spont : Lutning................ 0.00 Grad 

Marklutning : Aktiv sida............. 0.00 Grad 

Passiv sida............ 0.00 Grad 

Schaktbotten: läge................... 5.00 m 

Vattennivå : Aktiv sida............. -999.00 m 

Passiv sida............ -999.00 m 

Spontvägg : E (Modul).............. 210000. MPa 

I (Tröghetsmoment)..... 14900. cm4/m 

W (Böjmotstånd)........ 1100. cm3/m 

A (Tvärsnittsyta)...... 156. cm2/m 

Egentyngd.............. 1.22 kN/m2 

Säkerhetskoefficient (gamma-n)....... 1.10 cm2/m 

Gamma-m, friktion : aktiv sida....... 1.05 - 

passiv sida...... 1.05 - 

Gamma-m, kohesion : aktiv sida....... 1.00 - 


Gamma-S, beräkn.modell : Gamma-Sda... 1.00 - 

Gamma-Sdp... 1.00 - 

Min Jordtryck=Vattentryck..(Kohesion) 10.00 kN/m3 

Jordtrycksberäkning från skikt nr.... 1 - 

Markskikt 

Phi = Inre friktionsvinkel Gamma = Tunghet 

Del/r = Väggfriktion/råhet. Gamma'= Tunghet i H2O cu = kohesion 

Passiv sida.................. Aktiv sida.................. 

Nivå Gamma Gamma' Phi Del/r cu Gamma Gamma' Phi Del/r cu 

Nr m kN/m3 kN/m3 Gra Gra kPa kN/m3 kN/m3 Gra Gra kPa 

1 10.00 18.00 11.00 32.0 0.00 0.0 18.00 11.00 32.0 0.00 0.0 

2 5.00 18.00 11.00 32.0 0.00 0.0 18.00 11.00 32.0 0.00 0.0 

3 2.00 18.00 11.00 32.0 0.00 0.0 18.00 11.00 32.0 0.00 0.0 

Ankare 

Typ 1: Fjädrande stöd. Fjäderkonstant (indata). 

2: Fast stöd. Med/utan förskjutn. (indata). 

3: Fast stöd. Generellt (ej djup glidyta). 

Nr Nivå Stagvinkel Uppl. Fjäderkonst kN/m 

m grad typ Förskjutning m 

1 9.00 0.00 1 5629.70 

Ytlaster 

Last Nivå Avstånd Ordinat 

nr m m kN/m2 

51


1 10.00 0.00 13.00 

52




417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



---------------------------------------------------------------------------- 

RESULTAT 

JORDTRYCKSKOEFFICIENTER 

Beräknade jordtryckskoefficienter.. Ändrade jordtryckskoefficienter 

Nr Kagh Kpgh Kaph Kach Kpch Theta Kagh Kpgh Kaph Kach Kpch 

1 0.355 1.00 0.596 1.192 2.00 59.21 0.355 1.000 0.596 1.192 2.000 

2 0.355 2.82 0.596 1.192 3.36 59.21 0.355 2.816 0.596 1.192 3.356 

3 0.355 2.82 0.596 1.192 3.36 59.21 0.355 2.816 0.596 1.192 3.356 

Kaph är beräknad med hänsyn till väggfriktion. 

Kch enligt noggrann formel. Se manual. 

JORDTRYCKSKOORDINATER 

Inverkan av kohesion dras från totaljordtrycket. 

Detta jordtryck jämförs sedan med minsta tillåtet jordtryck och 

korrigeras eventuellt. 

Jordtryck pga egentyngd och tilläggslaster. 

Jtryck Markens egentyngd V-tilläggslast H-tilläggslast 

Nivå eph eah epv eav eahh eaw 

m kPa kPa kPa kPa kPa kPa 

10.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 

5.00 0.00 31.95 0.00 0.00 0.00 0.00 

5.00 0.00 31.95 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.00 -152.06 51.12 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.00 -152.06 51.12 0.00 0.00 0.00 0.00 

-2.00 -354.82 76.68 0.00 0.00 0.00 0.00 

Totaljordtryck samt delvärden. 

Jordtryck.......... Dellaster................. 

Nivå Totalt Aktivtot Ytlast Slänt V-Linje 

m kPa kPa kPa kPa kPa 

10.00 4.61 4.61 4.61 0.00 0.00 

9.00 11.01 11.01 4.61 0.00 0.00 

5.00 36.57 36.57 4.61 0.00 0.00 

5.00 36.57 36.57 4.61 0.00 0.00 

4.18 0.02 41.84 4.61 0.00 0.00 

2.00 -96.32 55.74 4.61 0.00 0.00 

2.00 -96.32 55.74 4.61 0.00 0.00 

-2.00 -273.53 81.29 4.61 0.00 0.00 

TABELL ÖVER MÖJLIGA SPONTDJUP 

Spontfot Insp. Max MF Nivå Max MI Nivå Ankarkraft 

m % kNm/m m kNm/m m Max kN/m 

2.681 0.00 101.83 6.02 0.00 2.68 68.97 

2.675 0.10 101.83 6.02 0.00 2.69 68.97 

2.575 2.05 101.63 6.02 -0.41 2.69 68.90 

2.475 4.63 101.13 6.03 -1.49 2.68 68.73 

2.375 7.88 100.30 6.04 -3.25 2.68 68.45 

2.275 11.85 99.15 6.05 -5.72 2.67 68.06 

2.175 16.57 97.67 6.07 -8.89 2.66 67.56 

2.075 22.10 95.87 6.09 -12.79 2.66 66.95 

2.000 26.80 94.32 6.11 -16.19 2.65 66.41 

1.900 33.86 91.97 6.13 -21.39 2.64 65.59 

1.800 41.84 89.30 6.17 -27.34 2.62 64.66 

1.700 50.82 86.34 6.20 -34.06 2.61 63.61 

1.600 60.82 83.08 6.24 -41.56 2.59 62.43 

1.500 71.92 79.55 6.29 -49.86 2.57 61.14 

1.400 84.15 75.75 6.34 -58.97 2.55 59.73 

53


1.300 97.58 71.70 6.39 -68.90 2.53 58.19 

1.281 100.23 70.91 6.40 -70.86 2.53 57.89 

VALT TEORETISKT SPONTDJUP 



2.000 26.80 94.32 6.11 -16.19 2.65 66.41 



417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



---------------------------------------------------------------------------- 

SNITTKRAFTER FÖR VALT SPONTDJUP 

Nivå Utböjning Rotation Anmärkning Moment Tvärkraft 

m mm rad kNm/m kN/m 

10.00 7.2 0.004555 0.00 0.00 

9.50 9.5 0.004559 -0.71 -3.11 

9.00 11.8 0.004588 -3.37 -7.81 

Ankarkraft 66.41 

9.00 11.8 0.004588 -3.37 58.60 

8.50 14.1 0.004416 24.42 52.30 

8.00 16.1 0.003827 48.66 44.40 

7.50 17.8 0.002884 68.55 34.90 

7.00 19.0 0.001663 83.30 23.81 

6.50 19.5 0.000253 92.10 11.12 

6.11 19.3 -0.000924 Max-moment 94.32* 0.00 

6.00 19.2 -0.001244 94.15 -3.17 

5.50 18.2 -0.002715 88.66 -19.06 

5.00 16.5 -0.004033 74.83 -36.54 

4.50 14.2 -0.005062 52.91 -49.29 

4.18 12.5 -0.005527 36.38 -51.63 

3.67 9.6 -0.005906 11.49 -46.10 

3.17 6.7 -0.005923 -7.87 -29.50 

2.67 3.8 -0.005713 -16.17 -1.83 

2.65 3.6 -0.005699 Min-moment -16.19* 0.00 

2.17 1.0 -0.005495 -7.86 36.92 

2.00 0.0 -0.005472 0.00 53.10 

VERTIKAL JÄMVIKT 

Vertikalkraft Aktivt motstånd...............Pav = 0.00 kN/m 

Passivt motstånd..............Ppv = 0.00 kN/m 

Ankarplatta...................Sv = 0.00 kN/m 

Spontlast.....................Pv = 0.00 kN/m 

Egentyngd spontvägg...........Pv = 9.77 kN/m 

Övriga vert. tilläggslaster...Ev = 0.00 kN/m 

Summa V (utan Cv) positiv nedåt.............. = 9.77 kN/m 

Koeff. vinkelberegning atan(Sum_V/kw*Ch)......kw = 1.00 - 

Nödv. väggfriktion för jämvikt...atan(V/kw*Ch) = -10.43 Grad 

Tillhörande Cv................................Cv = 9.77 kN/m 

Sum: V ( inklusive Cv ) positiv nedåt....... = 0.00 kN/m 

ERFORDERLIGT SPONTDJUP 

Avstånd belastningsnollpunkt - teor. spontfot.... = 2.18 m 

Delta X enl. EAU/E (E 56)........................ = 0.04 m 

Tilläggskraft Ch................................. = 53.10 kN/m 

qm (G-jord+laster) vid spontfoten.. = 157.18 kN/m2 

jordtryckskoefficient Kpgh......... = 3.83 

jordtryckskoefficient Kpch......... = 4.64 

Slutlig nivå för spontfot........................ = 1.96 m 

Spänningsberäkning i punkter med max moment 

54


Nivå Max M V_Kraft f Sigma 

m kNm kN mm MPa 

9.00 -3.4 1.2 11.8 3.16 

6.11 94.3 4.8 19.3 86.13 

2.65 -16.2 9.0 3.6 15.33 

55




417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 

Projekt :Spont /Handboksexempel Datum : 23.11.97_00:09 

Beräkning:S01b /Sponthandbok ex. 1b Prog. : A1.20-0 LT 

------------------------------------------------------------------------------------------------------ 


Bruksgränstillstånd. 

Spont – Larssen IIn 

Indata Ex. 1 

Systemdata 

Spontlutning..................( Grad) 0.00 

Marklutning : Aktiv sida......( Grad) 0.00 

Passiv sida.....( Grad) 0.00 

Schaktbottens läge............( m) 5.00 

Vattennivå : Aktiv sida......( m) -999.00 

Passiv sida.....( m) -999.00 

Spontvägg Tröghetsmoment( F2 )(cm4/m) 14900. 

E-modul.......( F2 )( MPa) 210000. 

Säkerhetskoefficient (gamma-n)....... 1.00 

Gamma-m, friktion : aktiv sida....... 1.00 

passiv sida...... 1.00 

Gamma-m, kohesion : aktiv sida....... 1.00 

passiv sida...... 1.00 

Gamma-S, beräkn.modell : Gamma-Sda... 1.00 

Gamma-Sdp... 1.00 

Val av Min. Kach/Hydr. tryck...( 1/2) 2 

Värde på Min. Kach/Vattnets tunghet.. 10.00 

Jordtrycksberäkning från skikt nr.... 1 

Markskikt 



Passiv sida.................. Aktiv sida................... 



1 10.00 18.00 12.00 32.0 0.00 0.0 18.00 12.00 32.0 0.00 0.0 

2 3.00 18.00 12.00 32.0 0.00 0.0 18.00 12.00 32.0 0.00 0.0 

Ankare 




Nr Nivå Förankrings- Uppl. Fjäderkonst kN/m 

m vinkel grad typ Förskjutning m 

1 9.00 0.00 1 5629.70 

Ytlaster 

Last Nivå Avstånd Intens 

nr m m kN/m2 

1 10.00 0.00 10.00 

56




417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



------------------------------------------------------------------------------------------------------ 

RESULTAT Ex. 1 

Jordtryckskoefficienter 

Beräknade jordtryckskoefficienter.... Ändrade jordtryckskoefficienter 


1 0.307 1.000 0.554 1.109 2.000 61.00 0.307 1.000 0.554 1.109 2.000 

2 0.307 3.255 0.554 1.109 3.608 61.00 0.307 3.255 0.554 1.109 3.608 

3 0.307 3.255 0.554 1.109 3.608 61.00 0.307 3.255 0.554 1.109 3.608 

Kch enligt noggrann formel. Se manual Kap. 3.1. 





Skiktvärden för egentyngd och tilläggslaster. 

Jordtryck Markens egentyngd V-tilläggslast H-tilläggslast 



10.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 

5.00 0.00 27.63 0.00 0.00 0.00 0.00 

5.00 0.00 27.63 0.00 0.00 0.00 0.00 

3.00 -117.18 38.68 0.00 0.00 0.00 0.00 

3.00 -117.18 38.68 0.00 0.00 0.00 0.00 

-0.50 -322.25 58.02 0.00 0.00 0.00 0.00 


Jordtryck.......... Dellaster........................ 



10.00 3.07 3.07 3.07 0.00 0.00 

9.00 8.60 8.60 3.07 0.00 0.00 

5.00 30.70 30.70 3.07 0.00 0.00 

5.00 30.70 30.70 3.07 0.00 0.00 

4.42 -0.02 33.90 3.07 0.00 0.00 

3.00 -75.43 41.75 3.07 0.00 0.00 

3.00 -75.43 41.75 3.07 0.00 0.00 

-0.50 -261.16 61.09 3.07 0.00 0.00 




3.18 0.00 73.89 6.17 0.00 3.18 52.35 

3.12 1.10 73.84 6.17 -0.11 3.18 52.33 

3.02 3.67 73.49 6.17 -0.84 3.18 52.21 

3.00 4.32 73.37 6.18 -1.07 3.18 52.17 

2.90 7.94 72.62 6.19 -2.63 3.17 51.90 

2.80 12.50 71.52 6.20 -4.90 3.17 51.51 

2.70 18.06 70.09 6.22 -7.90 3.16 51.00 

2.60 24.70 68.32 6.25 -11.64 3.15 50.36 

2.50 32.48 66.22 6.28 -16.15 3.14 49.59 

2.40 41.47 63.79 6.32 -21.43 3.12 48.69 

2.30 51.75 61.05 6.37 -27.51 3.11 47.65 

2.20 63.40 58.00 6.42 -34.41 3.09 46.48 

2.10 76.49 54.66 6.47 -42.13 3.07 45.18 

2.00 91.09 51.06 6.54 -50.71 3.05 43.73 

1.944 100.00 48.92 6.58 -55.91 3.04 42.86 


57 



3.00 4.25 73.37 6.18 -1.07 3.18 52.17




417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



------------------------------------------------------------------------------------------------------ 




10.00 6.5 0.002784 0.00 0.00 

9.50 7.9 0.002787 -0.50 -2.23 

9.00 9.3 0.002808 -2.46 -5.83 


9.00 9.3 0.002808 -2.46 46.33 

8.50 10.7 0.002668 19.52 41.34 

8.00 11.9 0.002199 38.66 34.97 

7.50 12.8 0.001452 54.26 27.22 

7.00 13.3 0.000488 65.65 18.09 

6.50 13.3 -0.000620 72.12 7.57 

6.18 12.9 -0.001378 Max-moment 73.37* 0.00 

6.00 12.7 -0.001788 72.99 -4.32 

5.50 11.5 -0.002919 67.57 -17.60 

5.00 9.8 -0.003910 55.16 -32.26 

4.50 7.6 -0.004646 36.30 -40.98 

4.42 7.2 -0.004734 33.06 -41.14 

3.92 4.8 -0.005102 13.60 -34.49 

3.42 2.2 -0.005204 0.77 -14.58 

3.18 0.9 -0.005200 Min-moment -1.07* 0.01 

3.00 0.0 -0.005196 0.00 12.47 


Vertikalkraft aktivt jordtryck..............Pav = 0.00 kN/m 

passivt jordtryck.............Ppv = 0.00 kN/m 

ankarkraft....................Av = 0.00 kN/m 

Vertikala spontlaster.........................Pv = 0.00 kN/m 

Egentyngd spontvägg...........................Gv = 8.55 kN/m 

Yttre vert. tilläggslaster på spontväggen.....Ev = 0.00 kN/m 


Minskningsfaktor för Ch atan(Sum_V/k*Ch).....k = 1.00 – 

Möjlig väggfriktion......................... . = -21.33 Grad 

Möjlig Cv-komponent (enl. EAU 8.2.9)..........Cv = -4.87 kN/m 

Tilläggskraft som måste åtgärdas..............K = 3.68 kN/m 

Summa V ( inkl. Cv ) positiv nedåt............ = 3.68 kN/m 


Förutsättningar : Enbandsspont - stämpad. 

4.0 m schakt i lera - Skikt 1 τ fuk = 15 kPa 

58 

2 τ fuk = 25 kPa 

Ingen överlast . 

Säkerhetsklass 2 , Geoteknikklass 3 

Partialkoefficienter - γ n = 1.1 

γ m τ 

= 1.3 

γ k = 17 kN/m 3


γ s da = 1.1 

γ s d,Ncb 

59 

= 1.0 

N cb = 5.2 



417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 

Projekt :Geospont/Handboksexempel Datum : 99.03.02_09:56 


---------------------------------------------------------------------------- 



Beräkningen utförd med nettojordtryck. 

Indata Ex. 2 

Systemdata 






Passiv sida............ -999.00 m 

Säkerhetskoefficient (gamma-n)....... 1.10 - 









Profildata för vald spontvägg. 

Skikt Nivå E-modul I W Area E-tyngd 

Nr m MPa cm4/m cm3/m cm2/m kN/m 

1 10.00 210000. 14900. 1100.0 156.00 1.22 

2 5.00 210000. 14900. 1100.0 156.00 1.22 

3 3.00 210000. 14900. 1100.0 156.00 1.22 

4 0.00 210000. 14900. 1100.0 156.00 1.22 

Markskikt 






1 10.00 17.00 17.00 0.0 0.00 15.0 17.00 17.00 0.0 0.00 15.0 

2 5.00 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 

3 3.00 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 

4 0.00 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 

Ankare







1 9.00 0.00 1 5629.70 

60




417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



---------------------------------------------------------------------------- 





1 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

2 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

3 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

4 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

5 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 










10.00 0.00 -20.98 0.00 0.00 0.00 0.00 

6.00 0.00 53.82 0.00 0.00 0.00 0.00 

6.00 0.00 13.45 0.00 0.00 0.00 0.00 

5.00 0.00 13.45 0.00 0.00 0.00 0.00 

5.00 0.00 -22.91 0.00 0.00 0.00 0.00 

3.00 0.00 -22.91 0.00 0.00 0.00 0.00 

3.00 0.00 -22.91 0.00 0.00 0.00 0.00 

0.00 0.00 -22.91 0.00 0.00 0.00 0.00 

0.00 0.00 -22.91 0.00 0.00 0.00 0.00 

-5.00 0.00 -22.91 0.00 0.00 0.00 0.00 





10.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 

9.00 10.00 10.00 0.00 0.00 0.00 

6.00 53.82 53.82 0.00 0.00 0.00 

6.00 13.45 13.45 0.00 0.00 0.00 

5.00 13.45 13.45 0.00 0.00 0.00 

5.00 -22.91 -22.91 0.00 0.00 0.00 

3.00 -22.91 -22.91 0.00 0.00 0.00 

3.00 -22.91 -22.91 0.00 0.00 0.00 

0.00 -22.91 -22.91 0.00 0.00 0.00 

0.00 -22.91 -22.91 0.00 0.00 0.00 

-5.00 -22.91 -22.91 0.00 0.00 0.00 




3.056 0.00 90.87 6.63 0.00 3.06 69.57 

3.000 0.97 90.86 6.63 -0.03 3.05 69.57 

3.000 0.97 90.86 6.63 -0.03 3.05 69.57 

2.900 2.87 90.77 6.63 -0.26 3.05 69.53 

2.800 4.99 90.59 6.64 -0.70 3.05 69.45 

61


2.700 7.31 90.34 6.64 -1.35 3.04 69.34 

2.600 9.85 90.01 6.64 -2.19 3.04 69.20 

2.500 12.61 89.60 6.65 -3.21 3.03 69.03 

2.400 15.59 89.13 6.65 -4.41 3.02 68.83 

2.300 18.79 88.59 6.66 -5.78 3.01 68.60 

2.200 22.22 87.99 6.66 -7.32 3.00 68.35 

2.100 25.87 87.33 6.67 -9.01 2.99 68.06 

2.000 29.74 86.62 6.67 -10.86 2.97 67.76 

1.900 33.85 85.85 6.68 -12.85 2.96 67.43 

1.800 38.18 85.03 6.69 -14.99 2.94 67.07 

1.700 42.75 84.17 6.70 -17.26 2.93 66.70 

1.600 47.56 83.26 6.71 -19.66 2.91 66.30 

1.500 52.61 82.31 6.72 -22.20 2.89 65.89 

1.400 57.90 81.32 6.73 -24.86 2.87 65.45 

1.300 63.43 80.29 6.74 -27.64 2.85 65.00 

1.200 69.21 79.23 6.75 -30.54 2.83 64.53 

1.100 75.24 78.14 6.76 -33.55 2.81 64.04 

1.000 81.52 77.01 6.77 -36.68 2.79 63.54 

0.900 88.05 75.85 6.78 -39.92 2.77 63.02 

0.800 94.85 74.67 6.80 -43.26 2.74 62.48 

0.725 100.11 73.76 6.81 -45.84 2.73 62.07 




3.000 0.97 90.86 6.63 -0.03 3.05 69.57 




10.00 9.1 0.003243 0.00 0.00 

9.50 10.7 0.003243 -0.21 -1.25 

9.00 12.4 0.003256 -1.67 -5.00 


9.00 12.4 0.003256 -1.67 64.57 

8.50 13.9 0.003032 29.06 57.74 

8.00 15.3 0.002350 55.46 47.26 

7.50 16.2 0.001293 75.72 33.13 

7.00 16.6 -0.000027 87.99 15.35 

6.63 16.4 -0.001080 Max-moment 90.86* 0.00 

6.50 16.2 -0.001467 90.46 -6.08 

6.00 15.1 -0.002856 81.30 -31.16 

5.50 13.4 -0.004022 64.04 -37.89 

5.00 11.1 -0.004885 43.41 -44.61 

4.50 8.5 -0.005415 23.97 -33.16 

4.00 5.8 -0.005681 10.25 -21.70 

3.50 2.9 -0.005774 2.26 -10.25 

3.05 0.3 -0.005784 Min-moment -0.03* 0.00 

3.00 0.0 -0.005784 0.00 1.21 









Möjlig väggfriktion........................... = 0.00 Grad 

Möjlig Cv-komposant...........................Cv = 0.00 kN/m 


Resulterande kraft............................K = 8.55 kN/m 

Sum: V ( inklusive Cv ) positiv nedåt......... = 8.55 kN/m 

62




417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 


Beräkning:SP_15A /Sponthandbok Ex. 2b Prog. : A1.20-0 LT 

---------------------------------------------------------------------------- 



Beräkningen utförd enl. klassisk jordtrycksteori. 

I detta fall kan inte sponten dimensioneras. 

Utför endast jordtrycksberäkning. 

Spont - Larssen 22 

Indata Ex. 2b 

Systemdata 






Passiv sida............ -999.00 m 










Profildata för vald spontvägg. 

Skikt Nivå E-modul I W Area E-tyngd 

Nr m MPa cm4/m cm3/m cm2/m kN/m 

1 10.00 210000. 14900. 1100.0 156.00 1.22 

2 5.00 210000. 14900. 1100.0 156.00 1.22 

3 3.00 210000. 14900. 1100.0 156.00 1.22 

Markskikt 






1 10.00 17.00 17.00 0.0 0.00 15.0 17.00 17.00 0.0 0.00 15.0 

2 5.00 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 

3 3.00 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 

Ankare 






1 9.00 0.00 1 5629.70 

63


64




417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



---------------------------------------------------------------------------- 

RESULTAT Ex. 2b 




1 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

2 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

3 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

4 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 










10.00 0.00 -20.98 0.00 0.00 0.00 0.00 

6.00 0.00 53.82 0.00 0.00 0.00 0.00 

6.00 -20.98 53.82 0.00 0.00 0.00 0.00 

5.00 -37.98 72.52 0.00 0.00 0.00 0.00 

5.00 -51.97 58.53 0.00 0.00 0.00 0.00 

3.00 -85.97 95.93 0.00 0.00 0.00 0.00 

3.00 -85.97 95.93 0.00 0.00 0.00 0.00 

-0.50 -145.47 161.38 0.00 0.00 0.00 0.00 





10.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 

9.00 10.00 10.00 0.00 0.00 0.00 

6.00 53.82 53.82 0.00 0.00 0.00 

6.00 32.84 53.82 0.00 0.00 0.00 

5.00 34.54 72.52 0.00 0.00 0.00 

5.00 6.56 58.53 0.00 0.00 0.00 

3.00 9.96 95.93 0.00 0.00 0.00 

3.00 9.96 95.93 0.00 0.00 0.00 

-0.50 15.91 161.38 0.00 0.00 0.00 

Får inget passivt jordtryck. Sponten går inte att dimensionera. 

65


66



Brottgräns. Bakåtförankrad enbandsspont. Partialkoefficienter - 

67 

γ n = 1.1 

Geoteknikklass 3. Säkerhetsklass 2. γ m , frikt = 1.05 γ m τ = 1.3 

Inget vatten. Trafiklast - qk =10 kN/m2 γ k = 13 . γ s da = 1.0 γ s dp = 1.0 

γ s d,Ncb = 1.0 Ncb = 5.7 



417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 


Beräkning:SP_16 /Sponthandbok Ex. 3 Prog. : A1.20-0 LT 

---------------------------------------------------------------------------- 



Spont - Larssen 22 

Indata Ex. 3 

Systemdata 






Passiv sida............ -999.00 m 





Egentyngd.............. 1.22 kN/m2 










Markskikt 






1 10.00 17.00 17.00 0.0 0.00 20.0 17.00 17.00 0.0 0.00 20.0 

2 3.00 19.00 12.00 32.0 0.00 0.0 19.00 12.00 32.0 0.00 0.0 

3 0.00 19.00 12.00 32.0 0.00 0.0 19.00 12.00 32.0 0.00 0.0 

Ankare 





m grad typ Förskjutning m


1 9.00 0.00 1 5629.70 

Ytlaster 


nr m m kN/m2 

1 10.00 0.00 13.00 



417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 


Beräkning:SP_16 /Sponthandbok Ex. 3 Prog. : A1.20-0 LT 

---------------------------------------------------------------------------- 





1 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

2 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

3 0.355 2.82 0.596 1.192 3.36 59.21 0.355 2.816 0.596 1.192 3.356 

4 0.355 2.82 0.596 1.192 3.36 59.21 0.355 2.816 0.596 1.192 3.356 










10.00 0.00 -27.97 0.00 0.00 0.00 0.00 

5.00 0.00 57.03 0.00 0.00 0.00 0.00 

5.00 0.00 5.28 0.00 0.00 0.00 0.00 

3.00 0.00 5.28 0.00 0.00 0.00 0.00 

3.00 -95.74 42.24 0.00 0.00 0.00 0.00 

0.00 -256.26 62.48 0.00 0.00 0.00 0.00 

0.00 -256.26 62.48 0.00 0.00 0.00 0.00 

-5.00 -523.78 96.20 0.00 0.00 0.00 0.00 





10.00 0.00 0.00 13.00 0.00 0.00 

9.00 10.00 10.00 13.00 0.00 0.00 

5.00 70.03 70.03 13.00 0.00 0.00 

5.00 18.28 18.28 13.00 0.00 0.00 

3.00 18.28 18.28 13.00 0.00 0.00 

3.00 -48.88 46.86 4.61 0.00 0.00 

0.00 -189.17 67.10 4.61 0.00 0.00 

0.00 -189.17 67.10 4.61 0.00 0.00 

-5.00 -422.97 100.81 4.61 0.00 0.00 




1.844 0.00 214.43 5.79 0.00 1.84 114.14 

1.800 0.66 214.38 5.80 -0.11 1.85 114.13 

1.700 2.51 213.93 5.80 -1.11 1.85 113.99 

68


1.600 4.84 213.02 5.80 -3.14 1.84 113.70 

1.500 7.68 211.65 5.81 -6.21 1.84 113.27 

1.400 11.05 209.83 5.82 -10.32 1.83 112.70 

1.300 14.97 207.54 5.83 -15.48 1.83 111.98 

1.200 19.47 204.80 5.85 -21.69 1.82 111.12 

1.100 24.57 201.62 5.86 -28.97 1.81 110.10 

1.000 30.30 198.00 5.89 -37.31 1.80 108.94 

0.900 36.68 193.95 5.91 -46.73 1.78 107.64 

0.800 43.74 189.47 5.93 -57.23 1.77 106.18 

0.700 51.50 184.58 5.96 -68.82 1.76 104.58 

0.600 60.00 179.30 5.99 -81.51 1.74 102.83 

0.500 69.26 173.63 6.03 -95.31 1.72 100.93 

0.400 79.31 167.58 6.07 -110.23 1.70 98.89 

0.300 90.17 161.19 6.11 -126.27 1.68 96.69 

0.219 99.62 155.74 6.14 -140.14 1.67 94.80 




0.219 99.59 155.76 6.14 -140.10 1.67 94.80 




10.00 11.8 0.005052 0.00 0.00 

9.50 14.3 0.005052 -0.21 -1.25 

9.00 16.8 0.005061 -1.67 -5.00 


9.00 16.8 0.005061 -1.67 89.80 

8.50 19.3 0.004834 41.67 82.93 

8.00 21.6 0.004144 80.64 72.30 

7.50 23.4 0.003050 113.35 57.92 

7.00 24.6 0.001634 137.93 39.79 

6.50 25.0 -0.000003 152.51 17.91 

6.14 24.8 -0.001240 Max-moment 155.76* 0.00 

6.00 24.6 -0.001739 155.21 -7.73 

5.50 23.3 -0.003430 144.16 -37.12 

5.00 21.2 -0.004911 117.47 -70.26 

4.50 18.4 -0.006022 80.06 -79.40 

4.00 15.2 -0.006688 38.07 -88.54 

3.50 11.8 -0.006858 -8.48 -97.68 

3.00 8.5 -0.006481 -59.60 -106.82 

2.50 5.4 -0.005540 -105.93 -76.53 

2.00 3.0 -0.004175 -134.18 -34.55 

1.67 1.8 -0.003141 Min-moment -140.10* 0.00 

1.50 1.3 -0.002622 -138.53 19.12 

1.00 0.4 -0.001182 -113.12 84.47 

0.50 0.0 -0.000220 -52.11 161.52 

0.22 0.0 -0.000049 0.00 209.95 













ERFORDERLIGT SPONTDJUP 

69


Avstånd belastningsnollpunkt - teor. spontfot.... = 2.78 m 

Delta X enl. EAU/E (E 56)........................ = 0.18 m 

Tilläggskraft Ch................................. = 209.95 kN/m 

qm (G-jord+laster) vid spontfoten.. = 185.03 kN/m2 

jordtryckskoefficient Kpgh......... = 3.10 

jordtryckskoefficient Kpch......... = 3.70 

Slutlig nivå för spontfot........................ = 0.04 m 

70



Brottgräns. a - Stämpad flerbandsspont. Fast stöd. Partialkoefficienter - 

b - Omfördelat jordtryck. Fast stöd. γ n = 1.1 

c - Omfördelat jordtryck.Fjädrande stöd. γ m , frikt = 

1.05 γ m τ = 1.3 

Geoteknikklass 3. Säkerhetsklass 2. γ s da = 1.1 γ s dp = 1.0 

Inget vatten. Trafiklast - qk =10 kN/m2γ k = 13 . γ s d,Ncb = 1.0 Ncb = 5.2 



417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



---------------------------------------------------------------------------- 

Exempel 4 i Sponhandboken. 


Nettojordtryck. Ncb=5.2, Gamma Sd,Ncb=1.0 

Fasta stöd. Spont - Larssen IIn 

Ej omlagring. 

Indata Ex. 4a 

Systemdata 






Passiv sida............ -999.00 m 





Egentyngd.............. 1.22 kN/m2 










Markskikt 






1 10.00 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 

2 9.00 17.00 17.00 0.0 0.00 15.0 17.00 17.00 0.0 0.00 15.0 

3 7.00 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 

4 2.50 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 

5 2.00 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 

Ankare 





71



1 9.00 0.00 2 0.00 

2 6.00 0.00 2 0.00 

3 2.00 0.00 3 0.00 

Ytlaster 


nr m m kN/m2 

1 10.00 0.00 13.00 



417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



---------------------------------------------------------------------------- 

RESULTAT Ex. 4a 




1 0.317 1.00 0.563 1.126 2.00 60.61 0.317 1.000 0.563 1.126 2.000 

2 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

3 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

4 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

5 0.317 3.15 0.563 1.126 3.55 60.61 0.317 3.153 0.563 1.126 3.551 

6 0.317 3.15 0.563 1.126 3.55 60.61 0.317 3.153 0.563 1.126 3.551 










10.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 

9.00 0.00 6.63 0.00 0.00 0.00 0.00 

9.00 0.00 -0.08 0.00 0.00 0.00 0.00 

7.00 0.00 37.32 0.00 0.00 0.00 0.00 

7.00 0.00 23.33 0.00 0.00 0.00 0.00 

4.00 0.00 79.43 0.00 0.00 0.00 0.00 

4.00 0.00 13.09 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.50 0.00 13.09 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.50 -80.40 45.16 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.00 -110.36 48.47 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.00 -110.36 48.47 0.00 0.00 0.00 0.00 

-2.00 -349.98 74.97 0.00 0.00 0.00 0.00 





10.00 4.12 4.12 4.12 0.00 0.00 

9.00 10.75 10.75 4.12 0.00 0.00 

9.00 12.92 12.92 13.00 0.00 0.00 

7.00 50.32 50.32 13.00 0.00 0.00 

7.00 36.33 36.33 13.00 0.00 0.00 

6.00 55.03 55.03 13.00 0.00 0.00 

4.00 92.43 92.43 13.00 0.00 0.00 

4.00 26.09 26.09 13.00 0.00 0.00 

2.50 26.09 26.09 13.00 0.00 0.00 

72


2.50 -31.12 49.28 4.12 0.00 0.00 

2.00 -57.77 52.59 4.12 0.00 0.00 

2.00 -57.77 52.59 4.12 0.00 0.00 

-2.00 -270.89 79.09 4.12 0.00 0.00 




2.000 0.00 63.11 4.10 0.00 2.00 227.06 




10.00 0.1 -0.000087 0.00 0.00 

9.50 0.0 -0.000084 -0.65 -2.89 



9.00 0.0 -0.000057 -3.17 -7.44 


9.00 0.0 -0.000057 -3.17 19.96 

8.50 0.0 -0.000076 4.81 11.16 

8.07 -0.1 -0.000163 Max-moment 7.30* 0.00 

8.00 -0.1 -0.000181 7.22 -2.31 

7.50 -0.2 -0.000264 1.72 -20.46 

7.00 -0.3 -0.000181 -14.02 -43.28 

6.50 -0.3 0.000241 -40.59 -63.78 

6.00 0.0 0.001177 -78.58 -88.96 


6.00 0.0 0.001177 -78.58 138.10 

5.50 0.8 0.001919 -16.79 108.25 

5.00 1.8 0.001799 28.89 73.72 

4.50 2.5 0.001094 56.15 34.52 

4.10 2.8 0.000321 Max-moment 63.11* 0.00 

4.00 2.8 0.000115 62.63 -9.36 

3.50 2.6 -0.000831 54.69 -22.40 

3.00 2.0 -0.001598 40.23 -35.45 

2.50 1.1 -0.002082 19.25 -48.49 

2.00 0.0 -0.002221 0.00 -26.27 

Fotpunkt 26.21 

2.00 0.0 -0.002221 0.00 -0.06 

2.00 0.0 -0.002221 Max-moment 0.00* 0.00 

2.00 0.0 -0.002221 0.00 0.00 













73


74




417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



---------------------------------------------------------------------------- 




Fasta stöd. 

Spont - Larssen IIn 

Omlagring. 

Indata Ex. 4b 

Systemdata 






Passiv sida............ -999.00 m 





Egentyngd.............. 1.22 kN/m2 










Markskikt 






1 10.00 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 

2 9.00 17.00 17.00 0.0 0.00 15.0 17.00 17.00 0.0 0.00 15.0 

3 7.00 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 

4 2.50 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 

5 2.00 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 

Ankare 






1 9.00 0.00 2 0.00 

2 6.00 0.00 2 0.00 

3 2.00 0.00 3 0.00 

75


Ytlaster 


nr m m kN/m2 

1 10.00 0.00 13.00 



417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



---------------------------------------------------------------------------- 

RESULTAT Ex. 4b 




1 0.317 1.00 0.563 1.126 2.00 60.61 0.317 1.000 0.563 1.126 2.000 

2 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

3 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

4 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

5 0.317 3.15 0.563 1.126 3.55 60.61 0.317 3.153 0.563 1.126 3.551 

6 0.317 3.15 0.563 1.126 3.55 60.61 0.317 3.153 0.563 1.126 3.551 










10.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 

9.00 0.00 6.63 0.00 0.00 0.00 0.00 

9.00 0.00 -0.08 0.00 0.00 0.00 0.00 

7.00 0.00 37.32 0.00 0.00 0.00 0.00 

7.00 0.00 23.33 0.00 0.00 0.00 0.00 

4.00 0.00 79.43 0.00 0.00 0.00 0.00 

4.00 0.00 13.09 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.50 0.00 13.09 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.50 -80.40 45.16 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.00 -110.36 48.47 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.00 -110.36 48.47 0.00 0.00 0.00 0.00 

-2.00 -349.98 74.97 0.00 0.00 0.00 0.00 





10.00 0.00 4.12 4.12 0.00 0.00 

9.00 40.71 10.75 4.12 0.00 0.00 

9.00 40.71 12.92 13.00 0.00 0.00 

8.80 48.85 16.66 13.00 0.00 0.00 

8.80 48.85 16.66 13.00 0.00 0.00 

76


7.00 48.85 50.32 13.00 0.00 0.00 

7.00 48.85 36.33 13.00 0.00 0.00 

6.00 48.85 55.03 13.00 0.00 0.00 

6.00 48.85 55.03 13.00 0.00 0.00 

4.00 48.85 92.43 13.00 0.00 0.00 

4.00 0.00 26.09 13.00 0.00 0.00 

2.50 26.09 26.09 13.00 0.00 0.00 

2.50 -31.12 49.28 4.12 0.00 0.00 

2.00 -57.77 52.59 4.12 0.00 0.00 

2.00 -57.77 52.59 4.12 0.00 0.00 

-2.00 -270.89 79.09 4.12 0.00 0.00 

77





2.000 0.00 27.98 4.13 0.00 2.00 181.28 




10.00 -0.6 0.000570 0.00 0.00 

9.50 -0.3 0.000574 -0.85 -5.09 

9.00 0.0 0.000624 -6.79 -20.36 


9.00 0.0 0.000624 -6.79 55.69 

8.80 0.1 0.000634 3.48 46.73 

8.30 0.4 0.000424 20.74 22.30 

7.84 0.5 0.000072 Max-moment 25.83* 0.00 

7.80 0.5 0.000036 25.79 -2.12 

7.30 0.4 -0.000335 18.62 -26.55 

7.00 0.3 -0.000468 8.46 -41.21 

6.50 0.1 -0.000406 -18.25 -65.63 

6.00 0.0 0.000180 -57.18 -90.06 


6.00 0.0 0.000180 -57.18 91.22 

5.50 0.3 0.000762 -17.68 66.79 

5.00 0.7 0.000810 9.61 42.36 

4.50 1.0 0.000520 24.69 17.94 

4.13 1.1 0.000204 Max-moment 27.98* 0.00 

4.00 1.2 0.000086 27.55 -6.49 

3.50 1.1 -0.000327 23.94 -8.67 

3.00 0.9 -0.000667 18.16 -15.19 

2.50 0.5 -0.000884 8.03 -26.06 

2.00 0.0 -0.000933 0.00 -3.84 

Fotpunkt 3.78 

2.00 0.0 -0.000933 0.00 -0.06 

2.00 0.0 -0.000933 Max-moment 0.00* 0.00 

2.00 0.0 -0.000933 0.00 0.00 













78




417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 


Beräkning:SP_17B /Sponthandbok Ex. 4c Prog. : A1.20-0 LT 

---------------------------------------------------------------------------- 




Fjädrande stöd. 

Spont - Larssen IIn 

Omlagring. 

Indata Ex. 4c 

Systemdata 






Passiv sida............ -999.00 m 





Egentyngd.............. 1.22 kN/m2 










Markskikt 






1 10.00 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 

2 9.00 17.00 17.00 0.0 0.00 15.0 17.00 17.00 0.0 0.00 15.0 

3 7.00 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 17.00 17.00 0.0 0.00 25.0 

4 2.50 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 

5 2.00 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 19.00 12.00 35.0 0.00 0.0 

Ankare 






1 9.00 0.00 1 5629.70 

2 6.00 0.00 1 5629.70 

3 2.00 0.00 3 0.00 

79


Ytlaster 


nr m m kN/m2 

1 10.00 0.00 13.00 



417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



---------------------------------------------------------------------------- 

RESULTAT Ex. 4c 




1 0.317 1.00 0.563 1.126 2.00 60.61 0.317 1.000 0.563 1.126 2.000 

2 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

3 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

4 1.000 1.00 1.000 2.000 2.00 45.00 1.000 1.000 1.000 2.000 2.000 

5 0.317 3.15 0.563 1.126 3.55 60.61 0.317 3.153 0.563 1.126 3.551 

6 0.317 3.15 0.563 1.126 3.55 60.61 0.317 3.153 0.563 1.126 3.551 










10.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 

9.00 0.00 6.63 0.00 0.00 0.00 0.00 

9.00 0.00 -0.08 0.00 0.00 0.00 0.00 

7.00 0.00 37.32 0.00 0.00 0.00 0.00 

7.00 0.00 23.33 0.00 0.00 0.00 0.00 

4.00 0.00 79.43 0.00 0.00 0.00 0.00 

4.00 0.00 13.09 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.50 0.00 13.09 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.50 -80.40 45.16 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.00 -110.36 48.47 0.00 0.00 0.00 0.00 

2.00 -110.36 48.47 0.00 0.00 0.00 0.00 

-2.00 -349.98 74.97 0.00 0.00 0.00 0.00 





10.00 0.00 4.12 4.12 0.00 0.00 

9.00 40.71 10.75 4.12 0.00 0.00 

9.00 40.71 12.92 13.00 0.00 0.00 

8.80 48.85 16.66 13.00 0.00 0.00 

8.80 48.85 16.66 13.00 0.00 0.00 

7.00 48.85 50.32 13.00 0.00 0.00 

7.00 48.85 36.33 13.00 0.00 0.00 

6.00 48.85 55.03 13.00 0.00 0.00 

6.00 48.85 55.03 13.00 0.00 0.00 

4.00 48.85 92.43 13.00 0.00 0.00 

4.00 0.00 26.09 13.00 0.00 0.00 

80


2.50 26.09 26.09 13.00 0.00 0.00 

2.50 -31.12 49.28 4.12 0.00 0.00 

2.00 -57.77 52.59 4.12 0.00 0.00 

2.00 -57.77 52.59 4.12 0.00 0.00 

-2.00 -270.89 79.09 4.12 0.00 0.00 




2.000 0.00 82.64 4.61 0.00 2.00 127.45 

81




417 03 Göteborg Fax: 031 - 50 83 33 



---------------------------------------------------------------------------- 




10.00 15.7 0.003267 0.00 0.00 

9.50 17.3 0.003270 -0.85 -5.09 

9.00 19.0 0.003321 -6.79 -20.36 


9.00 19.0 0.003321 -6.79 86.45 

8.80 19.6 0.003311 9.64 77.49 

8.30 21.2 0.002880 42.28 53.07 

7.80 22.4 0.002025 62.70 28.64 

7.30 23.2 0.000941 70.91 4.21 

7.21 23.3 0.000746 Max-moment 71.10* 0.00 

7.00 23.4 0.000262 69.98 -10.45 

6.50 23.2 -0.000782 58.65 -34.87 

6.00 22.6 -0.001547 35.11 -59.30 


6.00 22.6 -0.001547 35.11 68.15 

5.50 21.7 -0.002348 63.07 43.72 

5.00 20.2 -0.003498 78.83 19.29 

4.61 18.7 -0.004525 Max-moment 82.64* 0.00 

4.50 18.2 -0.004802 82.37 -5.13 

4.00 15.4 -0.006065 73.69 -29.56 

3.50 12.1 -0.007123 58.55 -31.74 

3.00 8.4 -0.007925 41.23 -38.26 

2.50 4.3 -0.008418 19.56 -49.13 

2.00 0.0 -0.008559 0.00 -26.91 


2.00 0.0 -0.008559 0.00 -0.06 

2.00 0.0 -0.008559 Max-moment 0.00* 0.00 

2.00 0.0 -0.008559 0.00 0.00 













82


Övriga handboksexempel 

Vi har många fler handboksexempel på jordtrycksberäkningar och spontberäkningar 

av olika slag. De flesta kommer från Hoesch sponthandbok. Vi redovisar 

dom inte i denna manual av utrymmesskäl. Finns intresse av att få del av dessa 

jämförande beräkningar komtakta oss. 

83

Generell Spont - Software Engineering AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?