Hämta hela rapporten - Myndigheten för yrkeshögskolan

Utbildningsanalys 

2010 

Myndigheten för 

yrkeshögskolans 

analys av arbets 

Varannan i mål. livets efterfrågan 

Gymnasieskolors på kompetens. 

förmåga att 

få alla elever att fullfölja sin 

utbildning. 

Kvalitetsgranskningsrapport 2009:1

Myndigheten för yrkeshögskolan 

Diarienummer: YH 2010/491 

ISBNnr: 9789197868419 

Stockholm 2010 

Grafisk form: AGoodId

Utbildningsanalys 2010 – Myndigheten för 

yrkeshögskolans analys av arbets livets efterfrågan på 

kompetens. Ver 1.1 uppdaterad 2010-09-07. 

Innehåll 

Förord 4 

Inledning 5 

Data och IT 13 

Ekonomi, administration och försäljning 21 

Friskvård och kroppsvård 29 

Hotell, restaurang och turism 34 

Hälso och sjukvård samt Socialt arbete och omsorg 42 

Kultur, media och design samt Journalistik och 

information 49 

Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 58 

Pedagogik och undervisning 66 

Samhällsbyggnad och byggteknik 72 

Teknik och tillverkning 80 

Transporttjänster 89 

Källförteckning 96

4 

Förord 

Myndigheten för yrkeshögskolan redovisar i denna utbildningsanalys 

en nationell bedömning av arbetslivets efterfrågan på kompetens och 

behov av utbildad arbetskraft inom de yrkesområden vars utbildningar 

återfinns inom yrkeshögskolan. Analysen syftar främst till att 

informera utbildningsanordnare som avser att under 2010 ansöka 

om att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan men också till att 

informera övriga som har ett intresse av dessa utbildningar. Utbildningsanalysen 

kommer också att utgöra ett viktigt underlag vid myndighetens 

bedömning av ansökningar. Myndigheten avser att årligen 

presentera en bedömning av behovet av yrkeshögskoleutbildningar i 

en utbildningsanalys inför kommande ansökningsomgångar. 

Utbildningsanalysen för 2010 har utarbetats av Christer Carmegren, 

Magnus Johansson, BrittInger Stoltz och Linda Wiklund vid avdelningen 

för omvärldsanalys och uppföljning. 

Västerås i maj 2010 

Björn Schéele 

Avdelningschef

Inledning 

Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar i denna rapport, 

Utbildningsanalys 2010, en nationell bild av efterfrågad kompetens 

i arbetslivet. Det regionala behovet kan dock skilja sig från den nationella 

bilden beroende på näringslivsstruktur etc. Analysen syftar 

främst till att informera utbildningsanordnare som avser att ansöka 

om en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan. Den är också ett viktigt 

underlag vid myndighetens bedömning av ansökningar. 

Rapporten omfattar en beskrivning och analys av utbildningsutbudet 

inom yrkeshögskolan samt bedömning av arbetslivets efterfrågan 

på de kompetenser som yrkeshögskoleutbildningar leder till. 

Utbildningsutbudet redovisas utifrån befintlig volym med hänsyn till 

redan startade och beviljade utbildningar samt antal examinerade 

som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och med januari 

2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat bilaga 

på www.yhmyndigheten.se. Rapporten omfattar även myndighetens 

bedömning av vilket behov som finns av att öka eller minska utbildningsvolymer 

till följd av analysunderlaget. 

Rapporten omfattar samtliga utbildningsområden som ingår i yrkeshögskolan 

utom Miljövård och miljöskydd, Säkerhetstjänster samt 

Juridik vilka har relativt få utbildningar. Arbetslivets efterfrågan och 

behov av utbildningar inom dessa områden kommer myndigheten att 

analysera i samband med prövningen av inkomna ansökningar. 

Myndigheten för yrkeshögskolan avser att utveckla och fördjupa 

sina utbildningsanalyser av arbetslivets kompetensbehov och vilka 

utbildningar som efterfrågas inför 2011 års ansökningsomgång. 

Dessa utbildningsanalyser kommer att publiceras årligen och ha 

större fokus på avgränsade yrken och kompetenser samt innehålla 

mer av regionala perspektiv och branschperspektiv. 

Konjunkturläget har under de senaste åren genomgått oväntade 

förändringar. Svängningar i konjunkturen har stor betydelse för efterfrågan 

på enskilda kompetenser som utbildas inom yrkeshögskolan. 

Detta innebär att bedömningar som görs i ett kortsiktigt perspektiv 

är problematiska att användas när myndigheten beslutar om enskilda 

utbildningar, eftersom utbildningsutbudet får en påverkan på arbetsmarknaden 

först flera år framåt. En utbildning kan under ett år ha 

svårt att hitta avsättning för sina studerande, följt av ett år då efterfrågan 

är större än utbudet av studerande. Myndigheten strävar efter 

att volymen av utbildade studerande är väl matchad med arbetslivets 

behov sett över en längre period. 

De främsta källorna som myndigheten använt sig av för att bedöma 

efterfrågan är Arbetsförmedlingen, SCB, rapporter från och kontakter 

med bransch och intresseorganisationer samt egna studier. 

Avstämningar har även gjorts med det arbetsmarknadsråd som finns 

vid myndigheten. Rådet, som består av företrädare för Arbetsförmedlingen, 

Sveriges kommuner och landsting, Företagarna, Svenskt 

näringsliv, LO och TCO, ska bl.a. bistå myndigheten när det gäller 

information om vilka nya kvalifikationer som kommer att efterfrågas. 

5

1 Svensk utbildningsnomenklatur är en 

standard för klassificering av enskilda utbildningar 

såväl till nivå som inriktning samtidigt 

som den utgör ett system för aggregering av 

utbildningar till större områden. 

6 

Att analysera och bedöma framtida efterfrågan på kompetens och 

matcha denna mot ett relevant utbildningsutbud är ett komplicerat 

och komplext arbete, särskilt när det gäller att identifiera nya kvalifikationer 

som efterfrågas i framtiden. Beskrivningen och analysen 

tar sin utgångspunkt i de yrkeskompetenser som befintliga Ky och 

Yhutbildningar förväntas leda till. Detta innebär att nya kvalifikationer 

och förändrade yrkesroller endast översiktligt finns redovisade 

i analysen. Den viktigaste faktorn som påverkar dimensionering av 

och inriktningar på yrkeshögskoleutbildningar är arbetsmarknadsrelevansen 

oavsett om det handlar om redan etablerade eller nya 

yrkesroller. 

Beskrivning av utbildningsutbudet 

I rapporten redovisas kompetenser inom olika utbildningsområden. 

Utbildningarna och utbildningsområdena är kategoriserade enligt 

Svensk utbildningsnomenklatur, SUN. 1 

Utbildningarna, befintliga kvalificerade yrkesutbildningar och 

yrkeshögskoleutbildningar, fördelades 2009 inom nedanstående 

utbildningsområden. 

Utbildningsområde Ky- Yh-utbildningar SUN inriktning 

Data/IT 48 Data 

Ekonomi, administration och försäljning 34 Företagsekonomi, handel och administration 

Friskvård och kroppsvård 

813 Idrott och friskvård, 815 Hår och skönhetsvård 

Hotell, restaurang och turism 

811 Hotell, restaurang och storhushåll, 812 Turism 

resor och fritid 

Hälso och sjukvård samt socialt arbete 

72 Hälso och sjukvård, 75 Socialt arbete och 

omsorg 

Journalistik och information 32 Journalistik och information 

Juridik 38 Juridik och rättsvetenskap 

Kultur, media och design 21 Konst och media 

Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 

62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske, 64 

Djursjukvård 

Miljörvård och miljöskydd 85 Miljövård och miljöskydd 

Pedagogik och undervisning 14 Pedagogik och lärarutbildning 

Samhällsbyggnad och byggteknik 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 

Säkerhetstjänster 86 Säkerhetstjänster 

Teknik och tillverkning 

Transporttjänster 84 Transportjänster 

52 Teknik och teknisk industri, 54 Material och 

tillverkning

*Avser antagna (kvar efter tre veckor efter 

start) för utbildningsintag som pågick 0912 

31. Avser platser som påbörjas från och med 

100101. 

Geografisk fördelning, kommunnivå, av beviljad utbildningsvolym 

med avslut januari 2010–januari 2014.* 

Totalt, samtliga 

utbildningsområden 

Per 1 000 invånare 

20–64 år 

7

8 

Antal studerande inom respektive utbildningsområde framgår av 

nedanstående tabell. Utbildningsområdena Ekonomi mm, Teknik och 

tillverkning samt Hälso och sjukvård har historiskt varit de tre största 

utbildningsområdena och utgör cirka 55 procent av alla utbildningar. 

Utbildningsområde 

Totalt antal studerande 

År 2009 

41 829 

År 2008 

39 597 

År 2007 

37 234 

Övergripande utvecklingstendenser 

och arbetslivets efterfrågan 

År 2006 

32 805 

Data/IT 3 688 3 623 3 558 3 214 

Ekonomi, administration och försäljning 11 726 10 884 9 649 8 414 

Friskvård och kroppsvård 1 048 1 052 933 748 

Hotell, restaurang och turism 3 221 3 312 3 168 2 868 

Hälso och sjukvård samt socialt arbete 4 308 4 250 4 515 4 072 

Journalistik och information 215 160 114 108 

Juridik 170 163 122 62 

Kultur, media och design 2 588 2 756 2 850 2 943 

Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 1 651 1 621 1 723 1 478 

Miljörvård och miljöskydd 414 397 336 293 

Pedagogik och undervisning 285 310 230 126 

Samhällsbyggnad och byggteknik 3 160 2 686 2 492 2 029 

Säkerhetstjänster 566 576 483 360 

Teknik och tillverkning 6 859 6 060 5 584 4 904 

Transporttjänster 1823 1718 1477 1186 

Övrigt 107 29 0 0 

Konjunkturen tycks nu vara på uppgång och en ökad efterfrågan av 

arbetskraft kan ses generellt. De utvecklingstendenser som kan iakttas 

är att tjänstesektorn fortsätter att expandera och att nya tekniker 

påverkar många olika branscher. Den ökade datoriseringen och digitaliseringen 

har möjliggjort att nya tjänster och yrkesroller förändras 

och att nya tillkommer. En ökad efterfrågan på sådana kompetenser 

kan ses bl.a. inom data och ITområdet, kultur och media och inom 

handeln. Därutöver kommer den demografiska utvecklingen att ha 

en avgörande roll på efterfrågan inom flera olika områden. En åldrad 

befolkning innebär även att efterfrågan på tjänster inom vård och 

omsorg ökar, särskilt med inriktning på kompetenser mot äldreomsorg. 

Ytterligare faktorer som påverkar efterfrågan är de omregleringar 

som staten genomfört eller avser att genomföra när det gäller 

tjänster som tillhandahålls av det offentliga. Här kan särskilt nämnas 

omregleringen av apoteksmarknaden, som innebär en betydande 

ökning av försäljningsställen och aktörer vilket sannolikt även kommer 

att öka efterfrågan på sådan kompetens. Även förslaget om en

frivillig revision för små aktiebolag antas påverka arbetsmarknaden 

för redovisningsekonomer. 

Tjänstesektorn är idag den snabbast växande exportbranschen. 

Internationaliseringen innebär att konkurrensen ökar och att kompetensbehoven 

förändras. En bransch som är i snabb förändring är 

handelsbranschen. Handelsföretagen blir allt större genom kedjebildningar 

och distributionskanalerna blir fler särskilt när näthandeln 

växer snabbt. En tydlig utveckling har skett de senare åren mot ökad 

nischning. Ytterligare en trend är att handeln blir allt mer teknikintensiv, 

både genom datorisering och genom tekniklösningar av kassasystem 

etc. Det finns en stark efterfrågan på kvalificerade säljare 

såväl inom företag som inom parti och detaljhandeln. 

Enligt branschorganisationerna inom redovisningstjänster förväntas 

förslaget om en frivillig revision för små aktiebolag att öka 

efterfrågan på den kompetens som yrkeshögskolan utbildar för. 

Dessutom förväntas stora pensionsavgångar bland revisorer, bokförings 

och redovisningsadministratörer vara stora, andelen anställda 

i åldern 55–64 år i dessa yrkesgrupper är 30 procent och mer. Det 

finns också stor efterfrågan på branschinriktade ekonomi och ledarskapsutbildningar. 

Hotell, restaurang och turismnäringen har expanderat kraftigt 

sedan början av 1990talet. Ökningen av antalet arbetstillfällen 

överstiger den generella ökningen på arbetsmarknaden med god 

marginal. Det finns en stor efterfrågan på eftergymnasial kompetens 

inom näringen. Det tydligaste bristyrket är kvalificerade kockar och 

köksmästare. 

Data och ITbranschen expanderar igen efter att det har varit en 

liten minskning under senaste konjunkturnedgången. Utvecklingen 

går framåt och nya kompetenser efterfrågas. När ekonomin tar fart 

igen kommer det att vara brist på affärsutvecklare, ITarkitekter, projektledare, 

samt produkt eller systemutvecklare för att nämna några 

kompetenser. Data och ITkompetens kombinerat med verksamhetsförståelse 

kommer att vara särskilt efterfrågat liksom kompetens 

inom ”människa – dator interaktion”. 

Samhällsbyggnadssektorn påverkas starkt av konjunkturen. När 

den nu börjar vända uppåt ökar också byggandet och därmed efterfrågan 

på personal. Stora planerade bygg och infrastrukturprojekt 

gör att efterfrågan bör finnas, framförallt på anläggningsarbete för 

väg och järnväg. Det ökande behovet av renovering, om och tillbyggnad 

av byggnader innebär att utbildade inom detta område bör 

efterfrågas. Pensionsavgångarna kommer att påverka byggsektorn. 

Bl. a. bör det bli efterfrågan på fastighetsskötare. 

Teknik och tillverkning påverkas av ny teknik, konjunkturen samt 

kommande pensionsavgångar. Tillverkningsindustrin kommer att få 

en betydande tillväxt, sysselsättningen har upphört att minska och 

industrin räknar med fortsatt god order och produktionstillväxt. 

Bristen på yrkesutbildade tekniker är fortsatt tydlig. Efterfrågan på 

kompetens kommer att bli stora inom områden såsom energi samt 

inom kemi och bioteknik. Detta till följd av utbyggandet av hållbar 

9

10 

energi via biogas och vindkraft. Bl. a kan vindkrafttekniker komma att 

efterfrågas till följd av de stora satsningar som planeras i bygg andet 

av vindkraftverk. Tekniska yrken påverkas av de stora bygg och 

infrastrukturprojekt som planeras. 

Transporttjänster är vanligtvis ett av de utbildningsområden där 

utexaminerade får jobb i hög utsträckning. I senaste lågkonjunkturen 

har vi dock sett en stor nedgång i sysselsättningen för de utexaminerade 

från de kvalificerade yrkesutbildningarna. Transportbranschen 

förväntas dock återhämta sig på sikt och till och med öka den närmaste 

framtiden på grund av ökad Internethandel och ökade persontransporter. 

Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske påverkas av ny teknik, 

och den strukturomvandling som skett inom området. Detta gör 

också att pensionsavgångar inte har någon stor påverkan på branschen. 

Inom lantbruk och skog finns numera möjligheten att producera 

biologiskt bränsle. 

Kultur, media och design påverkas av den snabba teknikutvecklingen 

samt hur efterfrågan på tjänster ser ut. Produktion och distribution 

av musik, TV, reklam och media har utvecklats tack vare 

den nya tekniken och idag är det viktigt att nå ut till konsumenterna 

via olika typer av kanaler. Efterfrågan på mediatjänster går idag mer 

och mer mot att kontraktera personal i stället för att anställa. Detta 

gäller t.ex. fotografer. Vissa yrken efterfrågas på nya marknader. Ett 

exempel är illustratörer som nu efterfrågas inom dataspelsbranschen. 

Formgivning och design är framtidens konkurrensmedel varför 

formgivare kan komma att öka. 

Myndighetens bedömningar 

I rapporten använder sig myndigheten av tre olika formuleringar vid 

bedömningen av vilka utbildningar som bör prioriteras i årets ansökningsomgång. 

•Mot bakgrund av arbetslivets efterfrågan och tidigare beviljad 

utbildningsvolym bedömer myndigheten att volymen inte bör öka, 

kan öka eller bör öka. 

När myndigheten anger att volymen inte bör öka betyder det att inga 

fler utbildningar bör beviljas i årets ansökningsomgång. En sådan 

rekommendation grundar sig på att vi har bedömt att utbildningarnas 

arbetsmarknadsrelevans inte är tillräckligt stark nationellt, alternativt 

att myndigheten redan har beviljat utbildningar i sådan omfattning 

att volymen bedöms som tillräcklig för att antal utexaminerade ska 

hållas på ungefär samma nivå de närmaste 2–3 åren. Myndigheten 

har bedömt att om fler utbildningar beviljas i årets ansökningsomgång 

kommer antalet utexaminerade att bli för många i förhållande till 

arbetsmarknadens behov om 2–3 år. Det kan dock finnas särskilda 

skäl, bl.a. utifrån ett regionalt perspektiv, där myndighetens bedömer 

att det är rimligt att bevilja ytterligare utbildningar.

När myndigheten anger att volymen kan öka betyder det att myndigheten 

har bedömt att utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans är 

god och att fler utbildningar kan beviljas för att antal utexaminerade 

ska vara på ungefär samma nivå de närmaste 2–3 åren. Olika hänsyn 

måste tas till om utbildningarna är ettåriga eller tvååriga samt i vilken 

fas befintliga utbildningar befinner sig i idag. 

När myndigheten anger att volymen bör öka betyder det att myndigheten 

har bedömt att utbildningarnas arbetsmarknadsrelevans är 

god och att fler utbildningar bör beviljas i årets ansökningsomgång 

för att antalet utexaminerade inte ska minska till en alltför låg nivå. 

Om inte nya utbildningar beviljas i årets ansökningsomgång kan det 

för vissa utbildningar leda till att inte några studerande alls utexamineras 

om 2–3 år. 

Arbetsmarknadsrelevansen är den viktigaste faktorn när det gäller 

myndighetens prioriteringar av ansökningar. Detta förutsatt att ansökan 

i övrigt uppfyller de kvalitetskrav, t.ex. eftergymnasial nivå och 

arbetslivets engagemang, som myndigheten angett i de anvisningar 

som finns på www.yhmyndigheten.se. 

Myndigheten kommer att utgå ifrån de förhållanden som gäller 

vid den tidpunkt då beslut om ansökan fattas. Förutsättningarna 

kan ändras bland annat beroende på 

•omfattningen av de medel som myndigheten disponerar för att 

besluta om nya utbildningar vid varje ansökningstillfälle 

•eventuella extra medel regeringen tillskjuter till ytterligare årsplatser 

•villkor som regeringen ställer upp för de extra platserna, till exempel 

vad gäller utbildningarnas längd 

Övriga aspekter som myndigheten tar hänsyn till vid sina överväganden 

är 

•förskjutningar i arbetslivets efterfrågan på kompetens mellan branscher 

och inom branscher 

•befintligt utbildningsutbud inom utbildningsområde/inriktningar eller 

geografiskt 

•hur efterfrågan av en kompetens skiftar nationellt respektive regionalt 

•myndighetens bedömning av anordnarens förutsättningar att bedriva 

den utbildning ansökan avser, där ett av underlagen kan vara 

resultat av tidigare tillsyn 

•tidigare resultat av utbildningarna (andel av de studerande som fått 

ett arbete inom målyrket) 

11

12 

1

2 Motsvarar Svensk utbildningsnomenklaturs 

(SUN) inriktning 481a (Systemvetenskap och 

programvaruteknik), 481x (Annan utbildning i 

datavetenskap och systemvetenskap), 489z 

(Data, övrig eller ospecificerad utbildning). 

SUN är en standard för klassificering av 

enskilda utbildningar och används i den 

officiella statistiken över befolkningens 

utbildningsnivå och inriktning. 

Data och IT 

Nedan redovisas Myndigheten för yrkeshögskolans analys och 

bedömning av framtida behov av utbildningar med inriktning mot 

nedanstående kompetenser inom området data och IT. 2 

Den viktigaste faktorn som påverkar dimensionering av och 

inriktningar på yrkeshögskoleutbildningar är framför allt arbetslivets 

efterfrågan av kompetens. De främsta källorna som myndigheten 

använt sig av för att bedöma efterfrågan är Arbetsförmedlingen, SCB 

samt rapporter från och kontakter med bransch och intresseorganisationer. 

Efterfrågan har analyserats utifrån signaler från arbetslivet, 

förväntade pensionsavgångar samt förändringar i omvärlden 

t.ex. omregleringar av marknader och förändrade krav på utbildade. 




2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat bilaga på 

www.yhmyndigheten.se. 

Sammanfattande bedömning 

De faktorer som påverkar framtida behov av utbildade inom utbildningsområdet 

är främst den ökande datoriseringen inom många olika 

branscher och den snabba utvecklingen av tekniken. Arbetslivets 

efterfrågan på kompetens inom data och IT är starkt konjunkturberoende 

men trots det bedöms efterfrågan öka kontinuerligt. Det 

är dock en utmaning för yrkeshögskolan, liksom för andra utbildningsformer 

som erbjuder data och ITutbildningar, att hänga med i 

den snabba utvecklingen och att identifiera vilka kompetenser som 

efterfrågas och vilka som tappar i efterfrågan. 

Beskrivning av utbildningsområdet 

Utbildningsutbud 

Utbildningsområdet data och IT inom yrkeshögskolan är mycket 

heterogent. I dagsläget finns det 82 pågående utbildningar. Dessa är 

fördelade på följande inriktningar: Systemvetenskap och programvaruteknik, 

annan utbildning inom datavetenskap och systemvetenskap 

till exempel spel och mediautbildningar samt data, övrig ospecificerad 

utbildning till exempel systemadministration, hälsoinformatik och 

ITsäkerhet. 

I den senaste ansökningsomgången hösten 2009 beviljades 

20 utbildningar av 66 ansökningar inom data och ITområdet. De 

ansökningar som avslogs bedömdes innehålla alltför breda utbildningskoncept. 

Förhållandet mellan förkunskapskrav, utbildningens 

längd och innehåll och de yrkesroller som utbildningen förväntades 

leda till bedömdes inte vara realistiska. Andra skäl var att utbildningen 

redan ges på högskolan i tillräcklig omfattning och passar den 

13

3 Examensgraden är framräknad utifrån den 

faktiska examensgraden perioden 20082009 

(antal antagna 2008–2009/antal examinerade 

20082009) och har applicerats på antagna 

och beviljade framtida platser för att beräkna 

framtida förväntat antal examinerade. 

Antagna är de studerande som är kvar tre 

veckor efter start. 

4 Högskolelagen 1 kap, 2–3§. (SFS 

1992:1434) 

5 Lag (2009:128) om yrkeshögskolan, 6§ 

1–2. 

14 

utbildningsformen bättre än yrkeshögskolan eller att ansökan inte 

kunde påvisa tillräcklig arbetsmarknadsrelevans. 

Huvuddelen av de studerande examineras från tvååriga utbildningar 

vilket är en följd av att de flesta Kyutbildningarna inom data 

och ITområdet är tvååriga. Totalt har antalet examinerade ökat de 

senaste fyra åren från 306 år 2006 till 555 år 2009. Examensgraden 3 

är dock låg inom alla inriktningarna då strax under hälften av de 

antagna studerande tar examen. Lägst examinationsgrad har den 

treåriga utbildningen inom Systemvetenskap och programvaruteknik 

där inte ens två av tio studeranden slutför sin utbildning och tar ut 

examen. Det behöver dock inte bero på att de studerande är omotiverade 

eller att utbildningen är dålig. Det kan också bero på att de 

studerande får arbete innan de har avslutat sin utbildning. De avhopp 

som sker från utbildningarna sker i regel precis i slutet av utbildningen 

och antalet utbildade som kommer ut på arbetsmarknaden är 

troligtvis större än det totala antalet som tar ut examen. 

De utbildningar som pågår under våren 2010 samt de utbildningar 

som är beviljade men ännu ej startade ska enligt prognosen utexaminera 

minst 500 studeranden per år 2010–2012. Prognosen visar 

sedan en något lägre siffra för perioden 2013–januari 2014, vilket beror 

på att de kommande två ansökningsomgångarna påverkar antalet 

examinerade under 2012 och framförallt under perioden 2013–januari 

2014. Det är högst troligt att ansökningsomgången hösten 2010 innebär 

att utbildningar beviljas där de studerande tar examen senare 

under 2014 och i början av 2015. Förutsatt att samma antal utbildningsplatser 

beviljas varje år skjuts den prognostiserade nedgången 

ett år framåt. 

Närliggande utbildningsformer 

De flesta utbildningarna inom data och IT finns i dag inom högskolan 

och en del av dem kan konkurrera med yrkeshögskolans utbildningar. 

En grundläggande skillnad mellan högskoleutbildningar och 

yrkeshögskoleutbildningar är att en högskoleutbildning ska vila på 

vetenskaplig eller konstnärlig grund och på beprövad erfarenhet. 

Verksamheten på en högskola ska bedrivas så att det finns ett nära 

samarbete mellan forskning och utbildning. 4 En yrkeshögskoleutbildning 

ska ha sin grund i kunskap som genererats dels i produktionen 

av varor och tjänster, dels i vetenskap och utformas så att en hög 

kvalitet och yrkesrelevans nås. 5 Utbildningen ska bedrivas i nära 

samarbete med arbetslivet. 

Med dessa utgångspunkter i åtanke är det viktigt att veta vilken 

kompetens arbetsgivarna efterfrågar för att få olika arbetsuppgifter 

utförda på bästa sätt. Efterfrågar de en fördjupad teoretisk och 

vetenskapligt förankrad kompetens eller efterfrågar de något mindre 

teoretisk kompetens och mer praktiskt kompetens? 

Av de yrken inom data och IT som vi redogör för närmare i 

beskrivningen av arbetsmarknaden i kapitlet nedan, passar yrkeshögskolan 

bra för att utbilda till yrken med mycket praktiska 

arbetsuppgifter som till exempel datatekniker och dataoperatör,

6 IT24: Framtidens itkonsult – en praktisk 

problemlösare på plats, (20100309); IT24: 

Lexicon känner av konsultsug i Skåne (2010 

0205), IT24: Här ska det anställas (201002 

02), IT24: Skriker efter Sharepointkonsulter 

(20100226); IT24: “Itkonsult ett tomt begrepp” 

(20100322) IT24: Håller uppgången 

i sig? Ja! (20100225), ITTjänsteindikatorn 

Q1 (2010) 

systemadministratör och nätverkstekniker. När det gäller programmerare 

och systemerare så räknas dessa yrken oftast till de yrken 

som kräver teoretiskt specialistkompetens inom teknik och datavetenskap. 

Sådana utbildningar passar i regel bäst inom universitet 

och högskola som kan erbjuda längre utbildningar med bredare 

och djupare teoretiskt innehåll. Samtidigt finns det också behov av 

programmerare och systemerare med yrkeshögskoleutbildning med 

specialisering mot en viss tillämpning. Dessa utbildningar ger kunskaper 

och färdigheter som är närmare kopplade till de tillämpningar/ 

program som används på arbetsmarknaden. De programmeringsutbildningar 

som hittills har bedömts passa inom yrkeshögskolan har 

t.ex. varit webbutvecklare. 

Beskrivning av arbetsmarknaden 

Omvärldsfaktorer som kan påverka efterfrågan 

Det är svårt att säga något säkert om data och ITbranschens framtidsutsikter 

och kompetensbehov. Det är en bransch som utvecklas 

snabbt teknologiskt och som påverkas tidigt av förändringar i samhällsekonomin. 

Nya yrken, yrkesbenämningar och kompetensbehov 

uppstår lika fort som gamla försvinner. Under första kvartalet 2010 

pekar dock allt på att den generella nedgången har vänt och att 

den närmaste framtiden ser positiv ut för ITbranschen. Artiklar från 

datortidningarna IT24 och Computer Sweden som behandlar arbetsmarknaden 

och kompetensbehovet i branschen pekar på att efterfrågan 

på data och ITkompetens kommer att öka under 2010. 6 

När det gäller Telecombranschen är den närmsta framtiden fortfarande 

osäker. Det finns tecken på att även 2010 blir ett svårt år för 

branschen. Telekombranschen har gjort en oväntad negativ vändning. 

I förra kvartalet spådde branschen en uppgång i efterfrågan på 

telekomkonsulter, men nu har efterfrågan minskat. 

International Data Corporation (IDC) har gjort en undersökning 

bland IT och Telekomföretagens 900 medlemmar, med drygt 120 

svaranden. Enligt undersökningen finns ett underskott inom följande 

kompetensområden: Affärsutvecklare, Itarkitekter, Projektledare, 

Produkt eller systemutvecklare. 

Computer world listar flera efterfrågade kompetenser när nya system 

och projekt blir främsta drivkraften för nyrekryteringar. Programmering 

och utveckling hamnar högt upp på rekryteringslistan. Det 

blir också ökad efterfrågan på utvecklare som både kan fungera som 

affärsanalytiker och projektledare. Likaså efterfrågas projektledare 

som förstår både tekniken och hur den påverkar affärerna. Andra 

kompetenser som efterfrågas är: Helpdesk och teknisk supportpersonal, 

nätverksexperter och säkerhetsspecialister. 

Enligt Almega är den största arbetsmarknaden för kvalificerade 

ITyrkesutbildningar inom IT:s olika användarbranscher; bank och 

finans, företagstjänster, media, industri, transport/logistik, handel 

och resebranschen. 

15

7 Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) 

Uppföljning av Kystuderandes sysselsättning 

ett år efter examen – studerande 

examinerade 2008 

8 En person klassas som etablerad på 

arbetsmarknaden om denne under 2006 

hade en arbetsinkomst som översteg 175 

400 kronor, var sysselsatt enligt definitionen 

i SCB:s sysselsättningsregister, inte hade 

några händelser som indikerade arbetslöshet 

eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt 

inte var definierad som studerande. 

9 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 

(2009) På längre sikt – KYstudenter på 

arbetsmarknaden – Etablering på arbetsmarknaden 

för KYstudenter tre år efter 

examen 

16 

Samspelet människa – teknik bedöms av branschen som det viktiga 

området, medan uppgifter som programmering, ”att knacka kod”, i 

allt större utsträckning flyttas utomlands. 

Examinerades sysselsättning och 

etableringsgrad 

I den senaste uppföljningen som Yhmyndigheten genomfört av 

Kystuderandes sysselsättning ett år efter examen visade det sig att 

studerande från data/ITområdet låg under genomsnittet avseende 

andel som hade ett arbete eller drev eget företag efter examen. 7 

Däremot angav relativt många, drygt sju av tio av dem som arbetar, 

att de arbetar inom det område som utbildningen var inriktad mot. 

Data och IT är ett område där resultaten visar på en minskning i 

andelen i arbete 2009 jämfört med 2008. I undersökningen från 2008 

hade nära nio av tio utexaminerade angivit att de hade arbete eller 

drev eget företag. År 2009 hade denna andel sjunkit till cirka åtta av 

tio. Dessa resultat är ändå bättre än de resultat som framkom i en 

studie av etablering på arbetsmarknaden tre år efter examen som 

Kymyndigheten genomfört av studerande som examinerades från 

en kvalificerad yrkesutbildning 2002 och 2003. I denna studie var 58 

procent av de examinerade från data och ITutbildningar etablerade 8 

på arbetsmarknaden tre år efter sin examen, dvs. 2005 respektive 

2006. Den relativt låga etableringsgraden förklaras i denna studie av 

den drastiskt minskade efterfrågan på arbetskraft inom data och IT 

efter det att ITbranschen gick ner i början av 2000talet. 9 

Både uppföljningen som Yhmyndigheten gjort och de analyser 

som Arbetsförmedlingen presenterar i sin yrkeskompass tyder på att 

etableringen för nyutexaminerade har varit svår under 2009 jämfört 

med åren före konjunkturnedgången. 

Högskoleverkets uppföljningsrapport om etableringen på arbetsmarknaden 

2007 för studenter examinerade 2005/06 visar på 

en trend att ju högre utbildning desto högre etableringsgrad. Högst 

ligger civilingenjörer med datainriktning på 90 procents etablering. 

Därefter kommer de som har en magisterexamen inom informatik, 

data eller systemvetenskap på 84 procent, sedan kommer högskoleingenjören 

på 83 procent och lägst etableringsgrad har de med en 

kandidatexamen inom informatik, data eller systemvetenskap på 78 

procent. Det påpekas också i rapporten att av olika grupper som tar 

ut en generell examen tillhörde de som avlagt en magisterexamen 

med huvudämnena informatik/data och systemvetenskap dem som 

hade högst etablering på arbetsmarknaden. 

Resultaten i de olika etableringsstudierna tyder på att Kystudenter 

inom data och IT har haft något svårare att etablera sig på arbetsmarknaden 

efter ITkrisen i början av 2000talet jämfört med sina 

studentkollegor med högskolexamen. 

Antalet beviljade utbildningsplatser till Kyutbildningarna inom 

data och IT har minskats under senare år som en konsekvens av den 

låga etableringsgraden för flera av utbildningarna inom området. De

10 SCB, Yrkesregistret 2008 

11 Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ 

yrken A–Ö 

senaste två åren, 2008 och 2009, är sysselsättningen för dem med 

en Kyexamen inom Data och IT i höjd med dem med högskoleexamen 

2007 (90 respektive 80 procent), vilket kan tyda på att dimensioneringen 

är i bättre balans i dagsläget. 

SCB:s yrkesregister visar på en jämn åldersfördelning bland 

yrkesverksamma i data och ITyrken. 10 Ingen av yrkeskategorierna 

kommer att ha några stora pensionsavgångar de närmaste åren. Tillförseln 

av yngre yrkesverksamma är också jämn enligt yrkesregistret. 

Arbetslivets efterfrågan på kompetens 

och bedömning av framtida 

utbildningsbehov 

Nedan beskrivs arbetslivets efterfrågan på kompetens utifrån en 

övergripande indelning i data och ITyrken som är överensstämmande 

med Arbetsförmedlingens och SCB:s yrkesindelning, dvs. 

Standard för Svensk Yrkesklassificering 1996 (SSYK96). De mer 

specialiserade inriktningar som finns inom Ky/Yh finns det ännu 

ingen liknande information om. Vår utgångspunkt är ändå att de 

flesta av inriktningarna inom Ky/Yh går att sortera in under någon av 

nedanstående yrkesbenämningar. Den senaste uppföljningen av Kystudenters 

etablering på arbetsmarknaden visade att det vanligaste 

yrket bland dem som examinerats från en Kyutbildning 2002 och 

2003 är datatekniker och dataoperatörer följt av dataspecialister och 

försäljare/demonstratörer. 

Datatekniker (nätverkstekniker) 

Arbetsmarknaden för datatekniker har försämrats det senaste året 

och arbetslösheten har ökat för denna yrkesgrupp. Trots detta är 

arbetslösheten bland datatekniker lägre än genomsnittet för samtliga 

andra yrkesgrupper. Även om arbetsmarknaden sannolikt blir bättre 

framöver och att jobben ökar, så ser man en risk att rationaliseringar 

kommer att hålla tillbaka ökningstakten. 11 

Systemerare och programmerare 

Efterfrågan på systemerare och programmerare minskade kraftigt 

under senaste lågkonjunkturen. Arbetslösheten ökade markant men 

den var ändå lägre än genomsnittet för samtliga andra yrken. I början 

av 2010 pekar allt på att efterfrågan ökar igen. För programmerare 

och systemerare med både utbildning och erfarenhet ser arbetsmarknaden 

bra ut både på kort och på lång sikt. Som det ser ut idag 

utbildas det för få systemerare och programmerare för att täcka 

arbetsmarknadens behov. Detta gäller både systemerare/programmerare 

med universitetsutbildning och de med mer tillämpad yrkeshögskoleutbildning. 

17

18 

Övriga dataspecialister 

Enligt SSYK96 finns yrkesbenämningar som ADButredare, Säkerhetsansvarig 

och ITanalytiker under denna yrkeskod. I Arbetsförmedlingens 

yrkeskompass, som är något mer uppdaterad vad gäller 

yrkesbenämningar, så hittar vi följande näraliggande yrkesbenämningar: 

ITstrateg som också ibland kallas Datastrateg samt ITsamordnare. 

Efterfrågan på ITspecialister som ITstrateger minskade kraftigt 

under senaste lågkonjunkturen. Arbetslösheten ökade markant men 

den var ändå lägre än genomsnittet för samtliga andra yrken. I början 

av 2010 pekar allt på att efterfrågan ökar igen. För ITspecialister 

med både utbildning och erfarenhet ser arbetsmarknaden bra ut 

både på kort och på lång sikt. Som det ser ut idag utbildas det för få 

ITstrateger för att täcka arbetsmarknadens behov. 

Arbetslösheten inom data och ITyrken har ökat under 2009 men 

har ändå inte legat lika högt som genomsnittet för samtliga yrken i 

Arbetsförmedlingens analyser. Undantaget är serviceteknikerna som 

har legat på genomsnittlig nivå. Nu när arbetslösheten minskar för 

yrkesgrupperna inom data och IT visar samma analyser att minskningen 

går långsammare för serviceteknikerna. 

Almega påpekar att även om många yrkesroller i ITbranschen 

kräver högskoleutbildningar så har Kyutbildningarna uppskattats av 

branschen och lett till många rekryteringar speciellt i perioder när 

kompetensbristen varit särskilt stor. De uppskattas särskilt för att de 

är snabbt inne i och produktiva i sina yrkesroller. 

Mot bakgrund av ovanstående och tidigare beviljad utbildningsvolym 

bedömer myndigheten att volymen kan öka.

12 Avser antagna (kvar efter tre veckor efter 


21. Avser platser för utbildningsintag som 

påbörjas från och med 100101. 

Utbildningsområde Data och IT 


med avslut januari 2010–januari 2014 12 

Största värde i kartan är 946 

19

20 

2


(SUN) inriktning 34 (Företagsekonomi, 

handel och administration). SUN är en 

standard för klassificering av enskilda utbildningar 

och används i den officiella statistiken 

över befolkningens utbildningsnivå och 

inriktning. 

Ekonomi, 

administration och 

försäljning 



nedanstående kompetenser inom området Ekonomi, administration 

och försäljning. 13 
















Internationaliseringen innebär att konkurrensen ökar och att kompetensbehoven 

förändras. En bransch som är i snabb förändring är 

handelsbranschen. Handelsföretagen blir allt större genom kedjebildningar 

och distributionskanalerna blir fler särskilt när näthandeln 

växer snabbt. En tydlig utveckling har skett de senare åren mot ökad 

nischning. Ytterligare en trend är att handeln blir allt mer teknikintensiv, 

både genom datorisering och genom tekniklösningar av kassasystem 

etc. 

Enligt branschorganisationerna inom redovisning och beskattning 

förväntas förslaget om en frivillig revision för små aktiebolag att 

öka efterfrågan på den kompetens som yrkeshögskolan utbildar för. 

Dessutom förväntas stora pensionsavgångar bland revisorer, bokförings 

och redovisningsadministratörer, andelen anställda i åldern 

55–64 år i dessa yrkesgrupper är 30 procent och mer. 

Arbetsförmedlingen bedömer att det kommer att råda stor konkurrens 

på arbetsmarknaden för inköpare under det kommande året, 

men att det finns regionala och branschmässiga skillnader. 

När det gäller arbetsmarknaden för företagssäljare har den visat 

en långsiktig tillväxt, men efterfrågan minskade under förra året. På 

fem till tio års sikt väntas möjligheterna att få jobb vara medelgoda 

21

14 Examensgraden är framräknad utifrån den 

faktiska examensgraden perioden 20082009 

(antal antagna 2008 2009/antal examinerade 

20082009) och har applicerats på antagna 

och beviljade framtida platser för att beräkna 

framtida förväntat antal examinerade. 

Antagna är de studerande som är kvar tre 

veckor efter start. 

22 

till goda. Enligt Arbetsförmedlingens bedömning kommer det fortfarande 

att saknas arbetssökande med rätt kvalifikationer till en del av 

de lediga jobben. 

Arbetsmarknaden för marknadsförare bedöms vara mättad. Branschen 

är mycket konjunkturkänslig och konkurrensen för yrken inom 

reklam och marknadsföring är stor. Däremot bedömer Arbetsförmedlingen 

att det kommer att vara bättre balans på marknaden om ca 

fem år. 

Det har funnits en relativt stor utbildningsvolym med inriktning 

mot ledarskap inom tidigare Kyutbildningar. Myndigheten anser att 

utbildningar med inriktning mot ledarskap bör bygga på relevant 

arbetslivserfarenhet och en tydlig koppling till ett branschområde. 

När det gäller entreprenörskap är detta ett inslag som ska genomsyra 

alla utbildningar. Entreprenörskap är ett sätt att förhålla sig till 

arbetsuppgifterna, inte en egen profession. 



Utbildningsområdet är det största mätt i antal studerande. Antalet 

Ky och Yhutbildningar inom utbildningsområdet, som pågick någon 

gång under 2009, var 208 stycken med totalt närmare 12 000 studerande. 

Utbildningarna var huvudsakligen inriktade mot inköp och 

försäljning, redovisning och beskattning, läkarsekreterare/vårdadministratörer, 

marknadsföring samt ledarskapsutbildningar inom detaljhandeln. 

Det fanns även ett mindre antal utbildningar med inriktning 

mot personaladministration, allmän ekonomiutbildning, bank samt 

löneadministratörer. Logistikutbildningar som finns är inriktade mot 

transport och återfinns under det utbildningsområdet. 

Den genomsnittliga examensgraden 14 för hela utbildningsområdet 

är cirka 71 procent, vilket är högre än den genomsnittliga examineringsgraden, 

66 procent, för samtliga utbildningar. Troligtvis är 

antalet studeranden som kommer ut på arbetsmarknaden högre än 

antalet examinerade eftersom merparten av de som inte tar ut en 

examen är kvar till senare delen av utbildningen. I dagsläget har dock 

myndigheten inga uppgifter om i vilken utsträckning de som inte tar 

examen ändå får arbete inom det yrke utbildningen avser. 

Det genomsnittliga antalet sökande per plats 2009 inom utbildningsområdet 

var 4,0, vilket är något högre jämfört med snittet totalt 

för alla utbildningsområden (3,8). 

Utbildningar inom ekonomi, personaladministration/HR (Human 

Resource), marknadsföring etc. finns även på många universitet och 

högskolor i Sverige. Branschorganisationerna för redovisningskonsulter 

har också vidareutbildningar för de som genomgått en eftergymnasial 

utbildning och har yrkeserfarenhet. Vidareutbildningarna 

syftar främst till auktorisation eller diplom. Inom HRområdet finns en 

mängd privata utbildningsanordnare som anordnar kortare utbildningar.

15 Regeringen prop. 2009/2010:204 En frivillig 

revision 

16 Sveriges redovisningskonsulter, SRF 

17 SCB (2009) Trender och prognoser 2008 

befolkningen utbildningen arbetsmarknaden 

med sikte på år 2030 samt SCB (2010) Länens 

arbetsmarknad – befolkning, näringsliv, 

yrken och framtida pensionsavgångar 

18 Med adekvat utbildning menas att den 

till nivå och inriktning stämmer överens med 

yrkets krav. 

19 SCB (2010) Länens arbetsmarknad – 

befolkning, näringsliv, yrken och framtida 

pensionsavgångar 

20 Arbetsförmedlingen (2010), Arbetslöshetsstatistik 

mars 2009–mars 2010, bearbetad 

statistik av antal arbetslösa inom utbildningsområden, 

SUN 3siffernivå. 

21 Avser Standard för svensk yrkesklassificering 

(SSYK) 34153416, 34183419, 3433, 

4112,4120 och till viss del även 2411, 2413 

och 2419) 



I april 2010 lämnade regeringen en proposition med förslag om en 

frivillig revision för små aktiebolag. 15 I den föreslås att små privata 

aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Förslaget 

syftar till att aktiebolagen så långt som möjligt ska få avgöra 

vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Enligt 

branschorganisationerna inom redovisning och beskattning 16 förväntas 

avregleringen att öka efterfrågan på den kompetens som 

yrkeshögskolan utbildar för. Företagen kommer även fortsättningsvis 

att behöva utarbeta underlag bl.a. inför kreditgivning men förslaget 

öppnar upp för företagen att själva bestämma vilka typer av redovisningstjänster 

som de behöver, vilket skulle kunna öka möjligheterna 

för tjänster som tillhandahålls av redovisningsekonomer. 


Internationaliseringen innebär att konkurrensen ökar och därmed 

förändras även kompetensbehoven. En bransch som är i snabb 

förändring är handelsbranschen. Handelsföretagen blir allt större 

genom kedjebildningar och internationaliseringar. Handelns kanaler 

blir fler och näthandeln växer snabbt. En tydlig utveckling har skett 

de senare åren mot ökad nischning. Ytterligare en trend är att handeln 

blir allt mer teknikintensiv, både genom datorisering och genom 

tekniklösningar av kassasystem etc. 

Sysselsättning, arbetslöshet och pensionsavgångar 

Tjänstesektorn sysselsätter cirka 3,4 miljoner personer varav 1,8 

miljoner i den privata sektorn. Av det totala antalet arbetade timmar 

står tjänstesektorn för cirka 42 procent. Enligt SCB beräknas antalet 

sysselsatta fram till 2030 inom företagstjänster fortsätta att öka 

medan de finansiella tjänsterna däremot beräknas minska. Exempel 

på företagstjänster som ökat kraftigt är konsultverksamhet avseende 

datasystem, företagsorganisation, administration och ekonomi samt 

teknisk konsultverksamhet. Även andra delar av den privata tjänstesektorn 

bedöms växa exempelvis handeln. 17 

Andelen med adekvat utbildning 18 varierar mellan olika yrkesgrupper. 

Andel med adekvat utbildning inom yrkena ekonomer, jurister, 

säljare m.fl. ligger på dryga 70 procent. 19 

Arbetslösheten inom företagsekonomi, handel, administration har 

enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen ökat med cirka 14 procent 

mellan mars 2009 och mars 2010. Antalet arbetslösa inom inköp, 

försäljning och distribution hade ökat med cirka 11 procent motsvarande 

period. 20 

Arbetsförmedlingens generella bedömning är att konkurrens om 

jobben är hård inom området. 

Andelen i åldersgruppen 55–64 år, de som förväntas gå i pension 

inom de närmaste tio åren, ligger i genomsnitt på cirka 24 procent 

för de yrkesgrupper som yrkeshögskolan utbildar för. 21 Inom vissa yrkesgrupper 

är pensionsavgångarna betydligt högre, t.ex. för revisorer 

23




examinerade 2008. 

23Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 

(2009) – På längre sikt – KYstudenter 

på arbetsmarknaden – Etablering på 

arbetsmarknaden för KYstudenter tre år 

efter examen 









25 Högskoleverket (2009) Etableringen på 

arbetsmarknaden – examinerade 2005/06 

(Rapport 2009:28 R) 


yrken A–Ö 


yrken A–Ö 

24 

och bokförings och redovisningsadministratörer där ligger andelen 

på 30 procent och mer. Detta kan jämföras med för marknadsanalytiker/marknadsförare 

där andelen äldre är cirka 13 procent. I den 

äldre åldersgruppen finns en större andel som endast har en högsta 

utbildning på för eller gymnasial nivå medan en större andel bland 

yngre har en eftergymnasial utbildning som högsta utbildning. 

Examinerades sysselsättning och etableringsgrad 

Myndighetens studie av examinerades sysselsättning året efter 

avslutad utbildning visar att cirka åtta av tio examinerade från ekonomi 

och försäljningsområdet fick arbete inom ett år efter examen 

och cirka sex av tio hade ett arbete som helt eller till största delen 

motsvarade utbildningens inriktning. 22 En uppföljning av examinerades 

etablering på arbetsmarknaden tre år efter examen för dem som 

examinerades 2002 respektive 2003 visar att examinerade från detta 

utbildningsområde hamnar på fjärde plats, av totalt elva utbildningsområden. 

23 Cirka sju av tio som genomgått en utbildning inom ekonomiområdet 

bedömdes vara etablerad på arbetsmarknaden, jämfört 

med genomsnittet på dryga 60 procent. 24 Detta kan jämföras med 

etableringsgraden för de ekonomer/samhällsvetare som examineras 

från högskola eller universitet, som ligger på cirka 80 procent. 25 


och myndighetens bedömning av 


Redovisnings- och beskattningsutbildningar samt övriga ekonomiutbildningar 

Enligt Arbetsförmedlingen är arbetsmarknaden för revisorer fortsatt 

god. Det bedöms råda brist på revisorer och arbetslösheten inom yrket 

är mycket låg. Även på fem till tio års sikt förväntas konkurrensen 

om jobben vara liten eftersom tillskottet av utbildade inom yrket inte 

fullt ut bedöms motsvara rekryteringsbehoven. 26 

Arbetsföremedlingen anger att rationaliseringar gjort att många 

som tidigare arbetade inom ekonomi och administrationsområdet 

överflödiga. Samtidigt bedömer de att det kan finnas ett visst behov 

av personer med specialkunskaper gällande redovisning, lönehantering 

osv. Arbetsuppgifterna blir bredare och detta kräver ökad 

kompetens. 

Arbetslösheten för redovisningsekonomer är låg och det bedöms 

råda viss brist på främst yrkeserfaren arbetskraft. Enligt Arbetsförmedlingen 

är konkurrensen om jobben liten för den kategorin. Rekryteringsbehoven 

varierar dock i stor utsträckning med konjunkturen. 

På fem till tio års sikt bedöms möjligheterna till arbete som redovisningsekonom 

vara medelgoda. 27


yrken A–Ö 


yrken A–Ö 


yrken A–Ö 

31 www.expowera.se, SACO Välja yrke samt 

www.folkhogskola.nu 



bedömer myndigheten att volymen kan öka när det gäller 

utbildningar till redovisningsekonom. 

När det gäller övriga ekonomiinriktningar bedömer myndigheten 

att det inte finns en lika tydlig efterfrågan varför volymen inte 

bör öka. 

Inköps-, försäljnings- och marknadsföringsutbildningar 

Enligt Arbetsförmedlingen har efterfrågan på inköpare avtagit något 

under de senaste två åren. Arbetslösheten har ökat kraftigt under 

2009, men är fortfarande lägre än genomsnittet. Arbetsförmedlingen 

bedömer att det kommer att råda stor konkurrens på arbetsmarknaden 

för inköpare under det kommande året, men att det finns regionala 

och branschmässiga skillnader. Det ställs ofta krav på högskoleutbildning, 

helst i kombination med förhandlingsvana. 28 

Behovet av inköpare bedöms dock öka något på längre sikt. En 

anledning är de mycket stora pensionsavgångarna från yrket. Inköpare 

bedöms ha medelgoda möjligheter till arbete. Möjligheten att finna 

ett arbete inom yrket skiljer sig en hel del mellan olika år beroende på 

konjunkturläge. 29 

När det gäller arbetsmarknaden för företagssäljare har den visat 

en långsiktig tillväxt, men efterfrågan minskade under förra året. 

Även om många branscher upplevt en vändning under slutet av 

2009 har arbetsmarknaden för företagssäljare ännu inte vänt tydligt. 

Det beror bland annat på rationaliseringar och ett successivt ändrat 

yrkesinnehåll. Möjligheterna till arbete under det kommande året 

kommer att vara medelgoda, men med regionala och branschmässiga 

variationer. På fem till tio års sikt väntas möjligheterna att få jobb 

vara medelgoda till goda. 

Enligt Arbetsförmedlingens bedömning kommer det fortfarande 

att saknas arbetssökande med rätt kvalifikationer till en del av de 

lediga jobben. Det innebär att möjligheten att finna ett arbete inom 

yrket är relativt god om man har försäljningsvana i kombination med 

högskoleutbildning eftersom rollen blir alltmer kvalificerad. 30 

När det gäller området marknadsföring bedöms marknaden vara 

relativt mättad på marknadsförare. Branschen är mycket konjunkturkänslig 

och konkurrensen för yrken inom reklam och marknadsföring 

är stor. Däremot kommer det att vara bättre balans på marknaden 

om ca 5 år. Positivt för branschen är att även den offentliga sektorn i 

högre utsträckning börjat anlita marknadsförare. 31 

Andelen i åldern 55–64 år skiljer sig åt mellan de olika yrkena. 

Marknadsförare har en betydligt lägre andel som förväntas gå i pension 

de närmaste åren jämfört med företagssäljare som ligger på 16 

procent och inköpare på cirka 22 procent. 32 

Signaler från Svenskt näringsliv och Företagarna visar att det finns 

en stark efterfrågan på kvalificerade säljare såväl inom företag som 

inom parti och detaljhandeln. När det gäller mindre kvalificerade säljare 

som butikssäljare har myndigheten tidigare tagit ställning att det 

25


yrken A–Ö 


26 

behovet täcks av utbildningar inom gymnasieskolan. Säljutbildningar 

erbjuds inte inom högskolan vars utbud begränsas till att omfatta 

marknadsföring. 



säljarutbildningar. Däremot när det gäller utbildningar till inköpare 

och marknadsförare bör volymen inte öka. 

Ledarskaps- och entreprenörskapsutbildningar 

Det har funnits en relativt stor utbildningsvolym med inriktning mot 

ledarskap inom tidigare Kyutbildningar. Myndigheten anser att 

utbildningar med inriktning mot ledarskap bör bygga på relevant 

arbetslivserfarenhet och en tydlig koppling till ett branschområde. 

Signaler från avslutade Kyutbildningar visar att examinerade, utan 

relevant yrkeserfarenhet, från sådana utbildningar tycks ha svårt att 

få ett arbete som motsvarar utbildningens inriktning. Det finns även 

ett stort antal ledarskapsutbildningar inom andra utbildningsformer. 

När det gäller entreprenörskap är detta ett inslag som ska genomsyra 

alla utbildningar. Entreprenörskap är ett sätt att förhålla sig till 

arbetsuppgifterna, inte en egen profession. 


bedömer myndigheten att denna typ av utbildningar 

endast kan beviljas i de fall där det finns en tydlig koppling till ett 

branschområde eller yrke. 

Personaladministration/HR 

Området är tämligen litet inom yrkeshögskolan. Volymen ligger på 

knappa 50 platser och under perioden 2013–januari 2014 kommer 

inga studeranden att examineras. 

Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass har det på senare år 

varit överskott av personaltjänstemän. Även det närmaste året kommer 

konkurrensen om jobben att vara fortsatt hård för yrkesgruppen 

även om det förekommer regionala variationer. På längre sikt 

bedöms personaltjänstemän få mindre goda möjligheter till jobb även 

om arbetsmarknaden varierar mellan olika år. Samtidigt är arbetslösheten 

idag något lägre än genomsnittet för samtliga yrken, vilket visar 

att arbetsmarknaden är bättre för dem med erfarenhet från yrket. 33 

Cirka 20 procent av de som är anställda inom yrkeskategorin förväntas 

gå i pension inom tio år. 34 

Utbildade inom yrkeshögskolan konkurrerar med utbildade från 

universitet och högskolor. Efterfrågan på kompetenser inom HRområdet 

är svårbedömt. 


bedömer myndigheten att behovet behöver utredas 

vidare.


yrken A–Ö 


37 Avser antagna (kvar efter tre veckor 

efter start) för utbildningsintag som pågick 

091221. Avser platser för utbildningsintag 

som påbörjas från och med 100101. 

Medicinsk sekreterare/vårdadministratörer och övriga sekreterarutbildningar 

Under det närmaste året bedöms arbetsmarknaden för läkarsekreterare, 

här benämnd medicinsk sekreterare, vara i balans i stora 

delar av landet. Tillgången på arbetskraft stämmer ganska väl med 

arbetsgivarnas efterfrågan. De regionala skillnaderna är dock relativt 

stora, och det råder viss brist på läkarsekreterare i en del regioner. 35 

Enligt uppgift från Läkaresekreterarförbundet råder det brist på sådan 

kompetens i Skåne och Värmland. Yrket har genomgått förändringar 

under senare tid och kommer enligt Läkarsekreterarförbundet 

troligtvis att även fortsättningsvis förändras bl.a. beroende på ökade 

krav på kvalitetssäkring inom vården och utvecklingen av digitala 

hjälpmedel. Detta stämmer även överens med den bedömning som 

Arbetsförmedlingens gör. 

Enligt SCB:s yrkesregister förväntas cirka 25 procent av de närmare 

41 000 som arbetar som läkarsekreterare eller övrig sekreterare 

att gå i pension inom de närmaste tio åren 36 . 


bedömer myndigheten att volymen kan öka. 

Utbildningsområde Ekonomi, 

administration och försäljning 



Största värde i kartan är 3 354 

27

28 

3


(SUN) inriktning 813 (Idrott och friskvård) 

och 815 (Annan utbildning inom hår och 

skönhetsvård). SUN är en standard för 

klassificering av enskilda utbildningar och 

används i den officiella statistiken över befolkningens 


Friskvård och 

kroppsvård 

Nedan redovisas Myndigheten för yrkeshögskolans analys och bedömning 

av framtida behov av utbildningar med inriktning mot nedanstående 

kompetenser inom området Friskvård och kroppsvård. 38 









Utbildningsutbudet redovisas utifrån två dimensioner, befintlig volym 

med hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal 

examinerade som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och 

med januari 2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat 

bilaga på www.yhmyndigheten.se. 


Arbetsmarknaden för den här kategorin av tjänster är till vissa delar 

mycket känslig för konjunktursvängningar. Diversifieringen i utbildningsutbudet 

är stor och olika utbildningar kan utifrån helt olika kunskapsnivåer 

anses förbereda för samma yrkesroll. Andelen anställda 

inom relevanta yrkesgrupper har en låg andel äldre, cirka 10 procent 

är i åldern 55–64 år. Enligt Arbetsförmedlingen har inte efterfrågan 

på arbetsmarknaden ökat lika mycket som utbildningsvolymen inom 

hälsoutvecklingsområdet. I Sverige som helhet förblir därför konkurrensen 

om jobben hård under det kommande året. De regionala 

skillnaderna kan dock bli stora. 



Utbildningsområdet är ett av de mindre utbildningsområdena volymmässigt. 

Ky/Yhutbildningarna har inriktningar mot hälsoutvecklare/ 

hälsovägledare/friskvårdskonsulent, bad och spa, samt hudterapeut. 

Under 2009 pågick 17 utbildningar och antalet studerande var dryga 

1 000 stycken. Utbildningarna har en ojämn könsfördelning, cirka 

86 procent av de studerande är kvinnor. Störst andel studerande 

har utbildningar med inriktning mot idrott och friskvård (där hälsoutvecklare 

och liknande samt badmästare återfinns), medan en mindre 

del gick en utbildning mot hår och skönhetsvård (där hudterapeututbildningarna 

återfinns). I den förstnämnda inriktningen finns ett 

mindre antal pågående utbildningar, badmästare och liknande, som 

29

39 Examensgraden är framräknad utifrån 

den faktiska examensgraden perioden 

2008–2009 (antal antagna 2008– 2009/antal 

examinerade 2008–2009) och har applicerats 

på antagna och beviljade framtida platser för 

att beräkna framtida förväntat antal examinerade. 

Antagna är de studerande som är kvar 

tre veckor efter start. 

40 Friskvårdsföretagen är en fristående 

branschorganisation 





42 Friskvårdskonsulenter, hälsoutvecklare 

m.fl. återfinns under yrkesgruppen Fritidsledare 

m.fl. enligt Svensk standard för 

yrkesklassificering (SSYK 3462) 

30 

är korta (mindre än två år) medan utbildningsinriktningen mot hår 

och skönhetsvård enbart består av utbildningar som är tvååriga. Den 

genomsnittliga examineringsgraden 39 för hela utbildningsområdet är 

78 procent, vilket är betydligt högre än den genomsnittliga examineringsgraden, 

66 procent, för samtliga utbildningsområden. 

Det genomsnittliga antalet sökande per plats 2009 inom utbildningsområdet 

var 5,3, vilket är betydligt högre jämfört med snittet 

totalt för alla utbildningsområden (3,8). 

Intresset för den här typen av utbildningar har ökat betydligt det 

senaste decenniet. Det har lett till en påtaglig ökning av antalet utbildningsplatser 

såväl på gymnasial nivå, främst folkhögskoleutbildningar, 

som på högskolenivå. 

Gränserna mellan utbildningar med inriktning mot hälsoutvecklare 

mm inom Ky/Yh och inom högskolan är otydliga och kompliceras av 

att högskolorna också erbjuder en mängd utbildningar med praktisk 

inriktning. Även många folkhögskolor erbjuder utbildningar och 

kurser inom området. Flertalet av dem är på gymnasial nivå men det 

finns också eftergymnasiala kurser med inriktning mot hälsa. Hud 

och spaterapeututbildning finns även hos privata anordnare där den 

studerande får betala utbildningen. 



Arbetsmarknaden för den här kategorin av tjänster är till vissa delar 

mycket känslig för konjunktursvängningar. Diversifieringen i utbildningsutbudet 

är stor och olika utbildningar kan utifrån helt olika kunskapsnivåer 

anses förbereda för samma yrkesroll. Enligt kontakter 

med företrädare för Friskvårdsföretagen 40 pågår ett arbete med att 

kvalitetssäkra yrket personlig tränare. I framtida certifiering av företag 

kommer endast de vars personal har genomgått en ackrediterad 

utbildning via en oberoende tredje part att godkännas. 


Antalet anställda, 16–64 år, inom ovanstående yrkesgrupper 

uppgår totalt till dryga 23 000. Antalet arbetslösa med utbildning 

inom idrott och friskvård uppgick i mars 2010 till 289 personer, vilket 

motsvarar en ökning med 18,4 procent mellan mars 2009 och mars 

2010. Antalet arbetslösa som hade en utbildning inom området Hår 

och skönhetsvård ökade under samma period med 11, 5 procent och 

uppgick i mars 2010 till 388 personer. 41 

Andelen i åldersgruppen 55–64 år, av de som är anställda inom 

yrkesgruppen fritidsledare m.fl., 42 uppgick 2008 till 11 procent. Övervägande 

delen av de som arbetar inom denna yrkesgrupp var mellan 

30–54 år och 44 procent av samtliga anställda hade som högsta 

utbildningnivå en eftergymnasial utbildning. 

För yrkesgruppen frisörer, hudterapeuter m.fl. var endast 9 procent 

i åldern 55–64 år och cirka 87 procent av samtliga anställda 

hade en gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå.








400 kronor, var sysselsatt enligt sysselsättningsregistrets 

definition, inte hade några 

händelser som indikerade arbetslöshet eller 

arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt inte 

var definierad som studerande. 



på arbetsmarknaden – Etablering på arbetsmarknaden 


examen 


Yrken A–Ö 


Yrken A–Ö 


Myndighetens studie av examinerades sysselsättning året efter avslutad 

utbildning 43 visar att 74 procent av de som examinerades 2008 

från utbildningar inom Friskvård och kroppsvård hade arbete och 

8 procent drev eget företag. Samtidigt visar den studien att examinerade 

inom det här utbildningsområdet tycks ha svårt att få ett arbete 

som motsvarar utbildningens inriktning. Endast hälften av de examinerade 

hade ett arbete som helt eller till största delen överensstämde 

med deras utbildning. En uppföljning av examinerades etablering 44 

på arbetsmarknaden tre år efter examen visar att den här gruppen 

har en svag ställning på arbetsmarknaden. Endast dryga 40 procent 

av samtliga hade en inkomst som motsvarade kriteriet för att vara 

etablerad på arbetsmarknad. 45 

Arbetslivets efterfrågan på kompetens och bedömning av framtida 


Enligt Arbetsförmedlingen har inte efterfrågan på arbetsmarknaden 

ökat lika mycket som utbildningsvolymen inom hälsoutvecklingsområdet. 

I Sverige som helhet förblir därför konkurrensen om jobben 

hård under det kommande året. 46 

Arbetsförmedlingens bedömning när det gäller hudterapeuter och 

massörer är att det utbildas fler hudterapeuter än vad arbetsmarknaden 

efterfrågar. Även om antalet behandlings och Spaanläggningar 

blivit fler de senaste åren råder det överskott på den här typen av 

kompetenser. Arbetslösheten har legat på en högre nivå än genomsnittet 

för samtliga yrken. Arbetsmarknaden har också det senaste 

året påverkats av en dämpad privat konsumtion och konkurrensen 

om de lediga jobben bedöms bli fortsatt hård. De regionala skillnaderna 

blir dock stora. Hårdast konkurrens om jobben är i södra och 

mellersta Sverige. De flesta hudterapeuter arbetar som egna företagare, 

även om det sker en förändring mot fler anställningar i branschen. 

47 Enligt UHR (Utbildningsrådet för Hotell och Restauranger) 

har dock Spahotellen idag problem med att rekrytera personer med 

tillräckliga kvalifikationer. 

I föregående års ansökningsomgång valde myndigheten att satsa 

på utbildningar med tydliga yrkesroller, som visat goda resultat och 

har stark uppbackning från branschen. Resultatet av den ansökningsomgången 

innebar en viss minskning av utbildningsbeståndet. 


bedömer myndigheten att volymen inom utbildningsområdet 

inte bör öka. 

31






(SUN) inriktning 811b Hotellreceptionist, 

811 c Kockutbildning, 811x Annan utbildning 

inom hotell, restaurang och storhushåll, 812z 

Turism, resor och fritid. 

32 

Utbildningsområde Friskvård och 

kroppsvård 



Största värde i kartan är 131

4 

33


(SUN) inriktning 811b Hotellreceptionist, 

811 c Kockutbildning, 811x Annan utbildning 

inom hotell, restaurang och storhushåll, 812z 

Turism, resor och fritid. 

34 

Hotell, restaurang och 

turism 



nedanstående kompetenser inom området Hotell, restaurang och 

turism. 49 
















är främst en starkt växande bransch i Sverige sedan 

början av 1990talet. Ökningen av antalet arbetstillfällen inom hotell, 

restaurang och turism överstiger den generella ökningen på arbetsmarknaden 

med råge. Branschen attraherar många människor med 

eller utan utbildning. Generellt sett är utbildningsspannet mycket 

stort i branschen från dem som inte har någon formell yrkesutbildning 

alls till dem med en högskoleutbildning inom hotell, restaurang 

eller turism. Det finns en generell och stor efterfrågan på eftergymnasala 

kompetenser bland såväl anställda, arbetsgivare som egna 

företagare. Det finns en stor brist på utbildade och erfarna/kvalificerade 

kockar. 



I dagsläget omfattar utbildningsområdet Hotell, restaurang och turism 

7 procent av utbildningarna inom Ky/Yh. Det finns 72 pågående 

utbildningsintag (omgångar) inom utbildningsområdet. Av dessa är 

21 inriktade mot hotell och restaurang och 51 mot turism. Under 2010 

avslutas utbildningar med sammanlagt nästan 1 100 antagna studerande, 

varav drygt 700 inom inriktningen mot turism, resor och fritid.

50 Gymnasieguiden http://www.gymnasieguiden.se/templates/Search.aspx?PageID= 

206&County=0&Program=sp&Cource=Turis 

m, 20100426 

51 Gymnasieguiden och högskoleguiden 

20100426 

De övriga inriktningarna hotell, restaurang och annan utbildning inom 

hotell, restaurang och storhushåll har drygt 100 antagna vardera. 

Antalet påbörjade utbildningsintag inom utbildningsområdet Hotell, 

restaurang och turism har minskat något de senare åren. 

I den senaste ansökningsomgången beviljades totalt 23 ansökningar 

inom utbildningsområdet Hotell, restaurang och turism. Ett par 

nya utbildningar som beviljats är en utbildning till Food and Beverage 

Manager och en till Internationell sommelier. Antalet examinerade har 

ökat sedan mitten av 2000talet inom samtliga inriktningar. Prognosen 

visar en utjämning under 2010 och 2011 och därefter en minskning 

i examinerade från år 2012, vilket beror på att de kommande två 

ansökningsomgångarna påverkar antalet examinerade under 2012 

och framförallt under perioden 2013–januari 2014. 

Inom hotell och restaurang vänder sig utbildningarna till potentiella 

studerande som har en hotell eller restaurangutbildning sedan 

tidigare eller som har relevant yrkeserfarenhet och som vill avancera 

mot tydliga specialiseringar inom sitt yrkesområde. I den senaste 

ansökningsomgången har Yhmyndigheten prioriterat utbildningar 

som har tydligare eftergymnasialt innehåll och där tidigare hotell eller 

restaurangutbildning, eller motsvarande yrkeserfarenhet, är ett 

krav för antagning. Man har också prioriterat kortare utbildningar mot 

tydligt kvalificerade yrkesroller eller specifikt efterfrågade kompetenser. 

Med dessa prioriteringar har Myndigheten en ambition att 

säkerställa utbildningarnas eftergymnasiala nivå och kunskapsprogression. 

Inom turism vänder sig utbildningarna till studeranden som har 

praktiskt yrkeserfarenhet, gärna inom turistnäringen men det är i 

allmänhet inget krav. I den senaste ansökningsomgången var det 

få ansökningar som ställde särskilda behörighetskrav utöver allmän 

gymnasiekompetens och i vissa fall ytterligare ett språk förutom 

engelska. Det finns dock gymnasieutbildningar med inriktning mot 

turism, turism/event och turism/ekonomi, för att nämna några relevanta 

gymnasieutbildningar att bygga vidare på. 50 Av senaste ansökningsomgången 

att döma behöver utbildningarna inom turism ges 

tydligare eftergymnasial nivå och innehåll, dvs. ett bättre utformat 

utbildningskoncept, för att passa inom yrkeshögskolan. Det är också 

viktigt att utbildningarna profilerar sig tydligt till yrken inom turism 

som kräver en eftergymnasial utbildning, men som inte konkurrerar 

med högskolans akademiska utbildningar. 

Näraliggande utbildningsformer 

Det finns utbildningar inom hotell, restaurang och turism både 

inom gymnasieskolan och inom högskolan på olika platser i Sverige. 

51 Gymnasieutbildningarna är inriktade mot yrkeslivet och mot 

vidare studier. Högskoleutbildningarna är dels inriktade mot yrkeslivet 

dels mot vidare studier och forskarutbildning. 

För att illustrera hur näraliggande och konkurrerande utbildningar 

och utbildningsformer inom turism kan se ut ges två exempel nedan: 

En gymnasieutbildning på Handels och administrationsprogram 

35

52 http://www.jngymnasiet.kumla.se/Handel.html, 

20100426 

53 http://www.hogskoleguiden.se/Kandidatprogram_i_Service_Management_Tourism_ 

Management_21039.htm, 20100426 

54 Tillväxtverket (2009) Fakta om svensk 

turism och turismnäringen 2008 års upplaga 

36 

met med inriktning mot turism, på John Norlander gymnasiet i Stockholm, 

beskriver målet med utbildningen så här: 

”Inriktning turism är en bra start för alla som tänker sig en framtid 

inom turistnäringen — den i dag snabbast växande servicebranschen 

i Sverige. Hos oss får du en unik möjlighet att få IATA- utbildning 

som ger dig goda arbetsmöjligheter i resebranschen i hela världen. 

Under utbildningen kommer du i kontakt med Örebro universitets 

turismprogram, som vi har ett samarbetsavtal med. /…/ Väljer du 

turisminriktning kan du efter utbildningen arbeta på resebyrå, som 

reseledare eller turistguide, inom hotell- event- och konferensverksamhet. 

Du kan även välja att studera vidare.” 52 

En utbildning i Tourism management vid Lunds universitet beskriver 

målet med utbildningen så här: 

”Efter avslutad utbildning kan du arbeta som t.ex. turistchef, destinationsutvecklingskonsult, 

Operations Manager, Travel Consultant, 

Travel Manager eller andra befattningar inom rese- och besöksnäringen 

eller inom mötes- och eventbranschen. Du har kunskaper för 

att starta egen verksamhet, arbeta med reserelaterade frågor inom 

företag eller arbeta inom branscher där kundmöten och service är 

centrala. Du kan även fortsätta dina studier på avancerad nivå och ta 

en masterexamen i service management.” 53 

Yrkeshögskolans utbildningar inom turism ska erbjuda en tydlig 

eftergymnasial nivå med inriktning mot ett praktiskt yrkesliv på kvalificerad 

nivå i turismnäringen. De teoretiska inslagen i utbildningen 

är inte lika omfattande som inom de akademiska högskoleutbildningarna. 

Därför kan yrkeshögskoleutbildningen inte konkurrera med 

den akademiska utbildningen när det gäller yrken som ställer krav på 

färdigheter i vetenskaplig metod, utredningsmetodik eller marknadsanalys. 



I Tillväxtverkets skrift ”Fakta om svensk turism och turistnäring” 

klargörs att turism inte är någon egen bransch eller enhetlig arbetsmarknad. 

Turistnäringen består av flera olika verksamheter i 

olika branscher, till exempel rese, hotell och flygbranschen. Dessa 

branscher är riktade till och konsumeras av människor som reser och 

vistas på platser där de inte är bosatta. När vi är ute och reser och 

äter på restaurang så ingår restaurangbesöket i turistnäringen, men 

när vi går ut och äter på kvarterskrogen där vi bor så gör det inte det. 

Enligt Tillväxtverkets skrift utgör drygt hälften av hotell och restaurangbranschens 

verksamhet, framför allt på restauranger, en del av 

turistnäringen eftersom resten konsumeras av lokalbefolkningen. 54 

Sedan början av 1990talet har det skett en kraftig ökning inom 

hotell och restaurangbranschen. År 1993 fanns 13 600 restauranger 

i Sverige och år 2006 fanns det 19 700. Det motsvarar en ökning 

med 45 procent. Antalet restauranger som serverar sprit har under

perioden 1992–2006 ökat från 4 345 till 9 491 stycken, dvs. en ökning 

med 118 procent. 

Bland hotellen har förändringarna också varit markanta. I början av 

1990talet dominerade tre stora svenska hotellkedjor marknaden. 

Idag domineras marknaden av flera utländska kedjor. 

Spridningen i utbildningsnivå bland anställda inom hotell, restaurang 

och turism är stor. Det finns i dag utbildningar inom hotell, restaurang 

och turism på alla nivåer från gymnasieskola, kvalificerade 

yrkesutbildningar, yrkeshögskoleutbildningar till akademiska utbildningar 

på högskolenivå. Samtidigt som det finns många i branschen 

som helt saknar relevant utbildning är det många som utbildas för 

yrken i hotell, restaurang och turism som jobbar några år och sedan 

byter bransch när de blir äldre. Antalet yrkesverksamma inom 

t.ex. restaurang och storhushåll minskar kontinuerligt ju högre upp i 

åldersgrupperna vi tittar. 

I Utbildningsrådet för Hotell och Restaurangers (UHR) studie ”Dagens 

och framtidens utbildningsbehov inom hotell och restaurangbranschen” 

identifierades en stark efterfrågan av ledarskaputbildning 

av flera yrkeskategorier i branschen. Efterfrågan på ledarskap 

tillsammans med andra utbildningsområden som har med ledning, 

analys och utveckling av företag att göra är stor. De köksmästare 

som deltagit i studien påpekade utbildningsbehov inom företags 

och avdelningsledning (ledarskap, marknadsföring, arbetsledning 

samt budgetering och kalkylering) men de ville även fördjupa sina 

yrkeskunskaper. Restaurangcheferna såg utbildningsbehov inom företagsledning, 

ledarskap samt sälj och kundrelationer. Hotellreceptionisterna 

såg utbildningsbehov i receptionsteknik och i kommunikation 

med gäster, såsom kundbemötande, engelska, gästpsykologi 

och ökad kundlojalitet. Till sammanhanget hör att 2/3 av hotellreceptionisterna 

saknar formell branschutbildning. 

Företagare som driver mindre restauranger tillhör de minst utbildningsbenägna 

grupperna enligt studien ovan, men det utbildningsbehov 

de såg handlade om att leda och motivera personalen. 

Företagare som driver större hotell efterfrågade utbildningsaktiviteter 

som avser företagsledning, såsom ledarskap, arbetsorganisation, arbetsledning 

och kostnads och intäktsanalys. Ett annat utbildningsområde 

de efterfrågade var försäljning med marknadsföring, ökad 

kundlojalitet, gästpsykologi, kundbemötande och gästkontakter. 

I en sammanfattning av UHR:s studie ”Dagens och framtidens 

utbildningsbehov inom hotell och restaurangbranschen”, påpekas 

det att konkurrensen ökar kraven på anställda och ledning. De måste 

vara mycket professionella, utbildade, flexibla och kunniga för att 

kunna dra till sig och behålla kunderna. För att öka konkurrenskraften 

behövs välutbildad personal på alla nivåer. 


Sysselsättningen inom turism har ökat mycket de senaste tio åren. 

Enligt Tillväxtverket har turistnäringen bidragit med nästan 50 000 

nya heltidsarbeten mellan 1995 och 2006. Det är en ökning med 47 

37

55 Tillväxtverket (2008) Tillväxtverkets årsbok 

för Svensk turism och turistnäring, Fakta & 

statistik 2008 



med sikte på år 2030 

















examen 

38 

procent. Under samma tid har Sveriges totala sysselsättning ökat 

med cirka 7,4 procent. Trots finanskrisen och lågkonjunkturens effekter 

under senare delen av 2008 ökade den totala omsättningen och 

den totala sysselsättningen i turistnäringen för helåret 2008. 55 

Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass är det liten konkurrens 

om jobben de närmaste åren för utbildade kockar. Antalet restauranger 

bedöms öka och även om det utbildas kockar kontinuerligt 

kommer en del av dem att lämna yrket efter en tid. Samtidigt som det 

är liten konkurrens om jobben är arbetslösheten relativt hög. Det beror 

dels på att många outbildade söker sig till restaurangbranschen, 

dels på att många har säsongsjobb och är arbetslösa mellan de olika 

anställningarna. 

Inom hotell är det hård konkurrens om jobben som receptionist i 

dag. Det saknas en prognos på längre sikt för denna yrkesgrupp. I 

övrigt finns det inte några prognoser för de andra yrkeskategorierna 

inom hotell på Arbetsförmedlingens yrkeskompass. 

Enligt SCB var antalet förvärvsarbetande med hotell och restaurangutbildning 

nästan 72 000 år 2006. Nära 60 procent av dessa 

var under 35 år och en majoritet var kvinnor. Någon betydande 

pensionsavgång är inte att vänta. För närvarande ser man en brist 

på yrkeserfarna hotell och restaurangutbildade men när det gäller 

nyexaminerade är det balans mellan tillgång och efterfrågan. Enligt 

SCB:s beräkningar växer tillgången på utbildade med cirka 30 000 

fram till år 2030 medan efterfrågan väntas öka betydligt mindre. Det 

finns enligt SCB:s prognos en risk för överskott på utbildade på 20 

års sikt. 56 


I den senaste uppföljningen ett år efter examen av Kystudenter som 

examinerats från utbildningar inom hotell, restaurang och turism 

hade cirka 80 procent arbete redan en månad efter examen. Av 

dessa ansåg dock 30 procent att de hade arbetsuppgifter som bara 

krävde utbildning på gymnasienivå. 57 

Enligt en uppföljningsstudie av etableringsgraden 58 tre år efter 

examen för dem som examinerades från en Kyutbildning 2002 och 

2003 och som genomfördes 2006 var bara 48 procent etablerade på 

arbetsmarknaden tre år efter sin examen. 59 

De Kystudenter som examinerades 2002 och 2003 gick utbildningar 

som enligt utbildningsbeskrivningen ledde till yrken med 

benämningar som: Turismkoordinator, Kulturturism, Sportfisketurism, 

Hospitality Management, Affärsturism, Gastronomi – produktion och 

ledning, Affärsutvecklare – Östersjöregion, TRAC – Diplomerad resekonsult, 

Turismentreprenör, Naturturism, Internationell affärs och 

produktutveckling inom turism, Kompetensutveckling inom hotell 

och restaurangbranschen, Projektledning, kultur och IT, Rese och 

turistindustrin, Reseförsäljning, Resor och arrangemang, Turism i 

storstadsregion, Maritim gastronomi (som är en kockutbildning), 

Turism och service och Hotel Management.





examen 

Enligt den uppföljning som genomfördes 2006 hade de som etablerat 

sig på arbetsmarknaden gjort det inom yrken som kundinformatör 

(31 procent), försäljare/demonstratör (9 procent), säljare/inköpare/ 

mäklare (9 procent), storhushåll och restaurang (6 procent). 60 I 

uppföljningen dras slutsatsen att det är troligt att de examinerade, i 

den utsträckningen de får ett arbete, hamnar inom ett yrke som de är 

utbildade för. Studien visar att 7,4 procent av de examinerade arbetar 

som chefer tre år efter sin examen. Det var den högsta andelen chefer 

bland de olika utbildningsområdena inom Kyutbildningen. 

Arbetslivets efterfrågan på kompetens och bedömning av 

framtida utbildningsbehov 

Efterfrågan på utbildade inom hotell, restaurang och turistnäringen 

bedöms öka de närmaste 3–5 åren men också på lite längre sikt. 

I synnerhet ökar efterfrågan på utbildade med relevant yrkeserfarenhet. 

Sysselsättningen har ökat markant de senaste tio åren och 

ökningen ser ut att fortsätta. Rapporter från både Tillväxtverket och 

från Utbildningsrådet för Hotell och Restauranger (UHR) pekar på en 

ökande efterfrågan på utbildade de närmaste åren. SCB:s trender 

och prognoser 2008 med sikte på 2030 konstaterar att det finns en 

brist på utbildade och yrkeserfarna hotell och restaurangutbildade i 

dagsläget men att med dagens utbildningstakt finns det en risk för 

överskott inom prognosperioden. 

UHR lyfter särskilt fram att efterfrågan på kvalificerade kockar 

är stor. Med kvalificerad kock avses kockar med en eftergymnasial 

kompetens, fördjupade kunskaper i matlagning, t.ex. specialisering 

inom olika gastronomiska inriktningar men även kompetenser som 

etik, miljö och ekonomi med relevans för yrkesområdet. UHR föreslår 

också att utbildningen bör avslutas med ett gesällprov för att den 

studerande ska få branschens kompetensbevis. 

UHR lyfter också fram att branschen efterfrågar ledarskapskompetens 

inom kök, matsal, reception, konferens, våningsservice 

och bokning. Den utbildning som efterfrågas ska ge kompletterande 

kompetenser för redan yrkesverksamma i branschen för att de ska 

kvalificera sig för arbetsledningsansvar. 


bedömer myndigheten att volymen kan öka, framförallt 

när det gäller utbildningar inriktade mot kvalificerad kock-/köksmästare 

39





40 

Utbildningsområde Hotell, restaurang 

och turism 




5 

41

62 Utbildningarna är klassificerade enligt 

Svensk utbildningsnomenklaturs inriktning 

(SUN) och motsvarar delar av inriktning 72 

(Hälso och sjukvård) och 76 (Socialt arbete 

och omsorg). SUN är en standard för klassificering 

av enskilda utbildningar och används 

i den officiella statistiken över befolkningens 


42 

Hälso- och sjukvård 

samt Socialt arbete 

och omsorg 



nedanstående kompetenser inom området Hälso och sjukvård samt 

Socialt arbete och omsorg. 62 
















är främst en åldrad befolkning med behov av vård och 

omsorg, stora pensionsavgångar samt omregleringen av apoteksmarknaden. 

Det är framför allt specialistkompetenser med inriktning 

mot äldreomsorg och apotekstekniker som framstår som de yrkeskompetenser 

där det finns en tydlig ökad efterfrågan. 



Utbildningsområdet omfattar Hälso och sjukvård samt socialt arbete 

och omsorg. Antalet Ky och Yhutbildningar som pågick någon 

gång under 2009 var 101 stycken. Utbildningarna var huvudsakligen 

inriktade mot specialistkompetenser inom vård och omsorg, behandlingsassistenter 

och behandlingspedagoger samt tandsköterskor. 

Det fanns även ett fåtal utbildningar med inriktning mot farmaci 

(apoteks tekniker) och optometritekniker. 

Totalt fanns det 2009 cirka 4 300 studerande inom detta utbildningsområde. 

Det genomsnittliga antalet sökande per plats 2009 

inom utbildningsområdet var 3,9, vilket är något högre jämfört med 

snittet totalt för alla utbildningsområden (3,8).









64 Lagen (2008:962) om valfrihetssystem 

(LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009. LOV 

reglerar vad som ska gälla när upphandlande 

myndigheter konkurrensutsätter delar av sin 

verksamhet genom att överlåta till brukaren 

att välja utförare bland leverantörer i ett 

valfrihetssystem. Lagen gäller för kommuner 

och landsting när de inför valfrihetssystem 

för hälsovård och socialtjänster. 

65 Konkurrensverket – http://www.konkurrensverket.se/t/sectionstartpage____4198. 

aspx samt Konkurrensverket (2008) Fritt val i 

vård och omsorg 

66 Avregleringen av apoteksmonopolet innebär 

att från den 1 juli 2009 har inte Apoteket 

AB inte längre ensamrätt att bedriva detaljhandel 

med läkemedel till konsument. 

67 Med adekvat utbildning menas att den 

till nivå och inriktning stämmer överens med 

yrkets krav. 

Examensgraden 63 varierar mellan utbildningsområden och mellan 

olika utbildningsinriktningar. Den genomsnittliga examineringsgraden 

för hela utbildningsområdet Hälso och sjukvård mm var cirka 72 

procent, vilket är högre än den genomsnittliga examineringsgraden, 

66 procent, för samtliga utbildningar. Troligtvis är antalet studeranden 

som kommer ut på arbetsmarknaden högre än antalet examinerade. 

I dagsläget har dock myndigheten inga uppgifter om i vilken 

utsträckning de som inte tar examen ändå får arbete inom det yrke 

utbildningen avser. 

Tandsköterske och apoteksteknikerutbildningar bedrivs enbart 

som Ky/Yhutbildningar. Tandsköterskeutbildningarna är i huvudsak 

1,5 år och flertalet av utbildningarna för apotekstekniker är ettåriga. 

Utbildningarna finns i mellersta och södra Sverige. Utbildningar med 

inriktning mot olika specialistkompetenser är både korta och långa. 

De korta utbildningarna är framför allt de som är inriktade mot äldreomsorg 

eller mot allmän vård och omsorg. 

Det finns näraliggande utbildningar som framför allt folkhögskolor 

bedriver ofta med inriktning mot behandlingsområdet. 



Arbetsgivarna inom utbildningsområdet är framför allt kommuner 

och landsting men det finns även statliga och privata vårdgivare. I 

och med att de huvudsakliga arbetsgivarna är skattefinansierade är 

också området känsligt för konjunktursvängningar. Kommunernas 

och landstingens skatteintäkter påverkas negativt vid lågkonjunkturer, 

vilket innebär att efterfrågan på den här kategorin av kompetenser 

också riskerar att minska vid konjunkturnedgångar. 

Andra faktorer som påverkar efterfrågan är de omregleringar som 

har skett inom området. Införandet av ett valfrihetssystem 64 kommer 

troligtvis att leda till ökad konkurrens på dessa marknader samt 

underlättar för små och medelstora företag att erbjuda tjänster inom 

dessa områden. 65 Om detta även påverkar efterfrågan på de kompetenser 

som yrkeshögskolan utbildar är dock svårt att bedöma. 

Avregleringen av apoteksmonopolet 66 kommer att innebära etableringar 

av fler försäljningsställen. Flera aktörer kommer att finnas på 

marknaden bl.a. genom den försäljning av verksamheter som ägs av 

Apoteket AB. Enligt Farmaciförbundet kommer antalet försäljningsställen 

med fullvärdiga apotek att öka med cirka 700 stycken. 


Enligt SCB beräknas sysselsättningen fram till 2030 öka både inom 

hälso och sjukvården och inom äldreomsorgen, men framförallt 

inom äldreomsorgen. Det ökade behovet beror på en alltmer åldrad 

befolkning fram till 2017. Andelen med adekvat utbildning 67 varierar 

mellan olika yrkesgrupper. Högst andel med adekvat utbildning, 93 

procent, hade yrkesgruppen hälso och sjukvårdsarbete. Andelen 

med adekvat utbildning var lägst, 68 procent, inom socialsekreterare, 

43

68 SCB (2010) Länens arbetsmarknad – befolkning, 

näringsliv, yrken och framtida pensionsavgångar 







ett år efter examen – studerande examinerade 

2008. 

71 En person klassas som etablerad på arbetsmarknaden 

om denne under 2006 hade en arbetsinkomst 

som översteg 175 400 kronor, var 

sysselsatt enligt definitionen i SCB:s sysselsättningsregister, 

inte hade några händelser som 

indikerade arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder samt inte var definierad som 

studerande. 


(2009) På längre sikt – KYstudenter på arbetsmarknaden 

Etablering på arbetsmarknaden för 

KYstudenter tre år efter examen 

73 Avser Svensk standard för yrkesklassificering 

(SSYK) 3152 

74 SCB, Yrkesregistret 2008/Yrken A–Ö 

44 

behandlingsassistenter och fritidsledare. 68 Samtidigt bör det beaktas 

att de som förväntas att gå i pension de närmaste tio åren är också 

de som har en relativt låg utbildningsnivå. Merparten av de som har 

en anställning inom området och som har en eftergymnasial utbildning, 

är i åldern 25–54 år. Om, och med vilka kompetenser, arbetsgivarna 

väljer att kompensera för pensionsavgångar är dock inte helt 

lätt att bedöma. 

Arbetsförmedlingen gör bedömningen att detta är ett område där 

arbetskraft kommer att efterfrågas i framtiden, och där generationsväxlingen 

kommer att bli synlig i stora delar av landet. 

Antalet arbetslösa inom hälso och sjukvård samt socialt arbete 

har det senaste året ökat med dryga 20 procent. 69 Samtidigt finns det 

en betydande variation mellan de olika yrkeskompetenserna. T.ex. 

har antalet arbetslösa med en gymnasial utbildning inom området 

Tandvård minskat. Troligtvis är det gruppen tandsköterskor som står 

för denna minskning i och med att tidigare tandsköterskeutbildningar 

klassades som gymnasiala. 


Myndighetens studie av examinerades sysselsättning året efter 

avslutad utbildning 70 visar att examinerade från utbildningar inom 

hälso och sjukvård samt socialt arbete i mycket hög utsträckning 

fått arbete efter examen och även fått arbete helt eller delvis inom utbildningens 

område. Resultaten tyder på att det finns en efterfrågan 

på personer med eftergymnasial yrkesutbildning inom omsorgs och 

omvårdnadsområdet. Av de totalt 13 undersökta utbildningsområdena 

hamnar hälso och sjukvårdsområdet på andra plats med 

drygt åtta av tio som hade ett arbete inom ett år efter examen. Dessa 

resultat är snarlika jämfört med undersökningen som genomfördes 

2008. Detta återspeglas dock inte i samma utsträckning när det gäller 

etableringsgraden. 71 En uppföljning av examinerades etablering 

på arbetsmarknaden tre år efter examen för dem som examinerades 

2002 respektive 2003 visar att examinerade från detta utbildningsområde 

hamnar på femte plats, av totalt elva utbildningsområden. 72 

Detta kan troligen förklaras av att yrken inom detta område är 

låglöne yrken och att deltidsanställningar förekommer i högre omfattning 

än inom andra yrkesområden. 




Specialistkompetenser inom vård och omsorg 

Antalet anställda inom yrkesgruppen undersköterskor 73 är cirka 167 

000 personer. Av dessa hade närmare 87 procent en högsta utbildning 

på gymnasial nivå och cirka tio procent en eftergymnasial 

utbildning. Andelen 55–64 år är dryga 20 procent vilket innebär att 

cirka 35 000 beräknas gå i pension inom tio år. 74


Yrken A–Ö 

76 SSYK 3461 



yrken A–Ö 

När det gäller undersköterskor bedömer Arbetsförmedlingen att 

den rådande ekonomiska situationen drabbar undersköterskornas 

arbetsmarknad och under det kommande året bedöms konkurrensen 

om jobben bli hård, i synnerhet för dem som har liten erfarenhet från 

yrket. Dock bedömer Arbetsförmedlingen att behovet av att rekrytera 

undersköterskor kommer att öka successivt under de kommande tio 

åren genom ett ökat behov av undersköterskor inom äldreomsorgen. 

Dessutom kommer det att ske stora pensionsavgångar inom yrket. 

Tillgången på utbildade undersköterskor bedöms inte bli tillräcklig 

eftersom alltför få väljer att utbilda sig till yrket. Arbetsförmedlingens 

bedömning är att utbildade undersköterskor har goda möjligheter till 

arbete på fem till tio års sikt. 75 

På kort sikt bedöms efterfrågan på ovanstående yrkesgrupper inte 

öka nämnvärt. På längre sikt bedöms efterfrågan öka, dels med hänsyn 

till den ökade andel äldre som förväntas fram till 2017 dels med 

anledning av de stora pensionsavgångarna bland yrkesgrupperna. 

Utbildningsvolymen minskar betydligt efter 2011 eftersom en stor 

del av utbildningarna är kortare än två år. 


bedömer myndigheten att volymen bör öka inom området, 

framförallt när det gäller inriktning mot äldreomsorg. 

Social omsorg och socialt arbete – behandlingsassistenter och 

behandlingspedagoger 

Antalet anställda inom yrkesgruppen behandlingsassistenter och 

behandlingspedagoger 76 , uppgick 2008 till dryga 17 000 personer. Av 

dessa hade drygt 60 procent en eftergymnasial utbildning (kortare eller 

längre än 3 år). Totalt inom yrkesgruppen var det 17 procent som 

var i åldern 55–64 år. 77 I föregående års ansökningsomgång valde 

myndigheten att minska den totala utbildningskapaciteten inom detta 

område något. 

Arbetsförmedlingens bedömning är att det i stora delar av landet 

råder överskott på behandlingsassistenter, men att det finns regionala 

skillnader. Dessa verkar dock minska. Behandlingsassistenter 

är oftast anställda inom offentlig sektor, och deras arbetsmarknad 

påverkas av vilka satsningar kommunerna väljer att göra inom det 

sociala området. Minskade kommunala skatteintäkter kan medföra 

besparingar i verksamheterna och kommunerna kan därför vara försiktiga 

med att anställa personal. Arbetsförmedlingens bedömning är 

därför att arbetsmarknaden kan komma att ytterligare försvagas för 

yrkesgruppen. Behandlingsassistenter med högskoleutbildning har 

ett mer gynnsamt läge på arbetsmarknaden. 78 

Inom den här yrkesgruppen kommer pensionsavgångarna inte att 

vara lika stora som för övriga yrkesgrupper inom utbildningsområdet. 

På kort sikt bedöms efterfrågan på dessa yrkesgrupper försvagas 

något. På längre sikt behövs en viss kompensation för framtida pensionsavgångar. 

I och med att många av de som arbetar som behandlingsassistenter 

är beroende av den offentliga sektorns satsningar är 

efterfrågan svårbedömd. 

45


yrken A–Ö 

80 Svenskt näringsliv (2010) Att söka men 

inte finna – Svenskt näringslivs rekryteringsenkät 

2010 del 1 



yrken A–Ö 

46 

Statens institutionsstyrelse, SiS, har verksamheter över hela landet 

och har cirka 2 000 årsanställda i befattningen behandlingsassistenter. 

Enligt SiS har de ett stort intresse tillika behov av medarbetare 

med 2årig eftergymnasial utbildning som inte är högskola. 

Enligt SiS utgör yrkeshögskoleutbildningarna viktiga komplement 

till de i övrigt allt starkare kraven på akademisk kunskap. SiS har idag 

svårigheter att rekrytera utbildade behandlingsassistenter på många 

mindre orter varför yrkeshögskoleutbildningarna bedöms viktiga även 

i framtiden. 



Tandsköterskor 

Enligt Arbetsförmedlingen bedöms efterfrågan på tandsköterskor i 

stort sett vara oförändrad under det närmaste året. Det kommande 

året (2011) väntas ingen större förändring, men regionala skillnader 

förekommer. På fem till tio års sikt väntas tandsköterskor ha 

medelgoda möjligheter till arbete bland annat beroende av de stora 

pensionsavgångarna. 79 Enligt en undersökning av Svenskt näringsliv 

bland föreningens medlemsföretag anger vårdföretagen att de har 

haft tydliga svårigheter med att hitta bl.a. tandsköterskor. 80 

Pensionsavgångarna för tandsköterskor förväntas bli betydligt 

större jämfört med övriga yrkesgrupper, tre av tio anställda förväntas 

gå i pension inom tio år. 81 

På kort sikt bedöms efterfrågan i stort inte förändras. På längre 

sikt bedöms efterfrågan öka beroende på stora pensionsavgångar. 

Huvuddelen av tandsköterskeutbildningarna är 1,5 åriga och finns 

framför allt i mellersta och södra Sverige. 


bedömer myndigheten att volymen inte bör öka. 

Farmaciutbildning – Apotekstekniker 

Arbetsförmedlingens bedömning är att omregleringen av apoteksmarknaden 

sannolikt kommer att påverka behovet av apotekstekniker. 

Under 2010 kommer nya aktörer att etablera sin verksamhet på 

många platser i Sverige. Befintliga apotek byter ägare och helt nya 

öppnas. Både Apoteket AB och Farmaciförbundet gör bedömningen 

att behovet av apotekstekniker kommer att öka. Det beror dels på 

omregleringen, dels på att många apotekstekniker går i pension under 

2011 och 2012. 82 Enligt Farmaciförbundet finns en stor oro för att 

det ska uppstå brist på apotekstekniker det närmaste året i och med 

att ett stort antal nya försäljningsställen etableras som fullvärdiga 

apotek. 

På kort sikt bedöms efterfrågan på apotekstekniker öka dels med 

hänsyn till den avreglering som skedde 2009, dels med tanke på den 

pensionsavgång som förväntas de närmaste två åren. Även på längre 

sikt bedöms efterfrågan öka beroende på pensionsavgångar.






bedömer myndigheten att volymen bör öka. 

Utbildningsområde Hälso- och sjukvård 

samt Socialt arbete och omsorg 



Största värde i kartan är 509 

47

48 

6


(SUN) inriktning 21 (Kultur, media och 

design) och 321 (Journalistik och information). 

SUN är en standard för klassificering 

av enskilda utbildningar och används i den 



85 Motsvarar SUN inriktning 212a 

Kultur, media 

och design samt 

Journalistik och 

information 



nedanstående kompetenser inom området Kultur, media och design 

samt inom Journalistik och information 84 . 















Kultur, media och design påverkas av den snabba teknikutvecklingen 

samt hur efterfrågan på tjänster ser ut. Produktion och distribution 

av musik, TV, reklam och media har utvecklats tack vare den nya 

tekniken och idag är det viktigt att nå ut till konsumenterna via olika 

typer av kanaler. Efterfrågan på mediatjänster går idag mer och mer 

mot att kontraktera personal i stället för att anställa. Detta gäller t.ex 

fotografer. Vissa yrken efterfrågas på nya marknader. Ett exempel är 

illustratörer som nu efterfrågas inom dataspelsbranschen. Formgivning 

och design är framtidens konkurrensmedel varför formgivare 

kan komma att öka. 



Utbildningsområdet omfattar Kultur, media och design samt Journalistik 

och information. Antalet Ky och Yhutbildningar som pågick 

någon gång under 2009 var 62 stycken, varav 5 fanns inom journalistik 

och information. Utbildningarna var inriktade mot 

•Musik, dans och dramatik 85 med utbildningar till kantor och 

låtskrivare 

49

86 Motsvarar SUN inriktning 213 



89 Motsvarar SUN inriktning 215z 

90 Omfattar 213b, 213c och 213d 









92 Motsvarar SUN inriktning 214b 

93 Motsvarar SUN inriktning 213b 

94 Kulturdepartementet (2009)Sammanfattning 

av regeringens proposition Tid för kultur, 

2009/10:3 

50 

•Medieproduktion 86 samt Journalistik och information 87 med utbildningar 

till bl.a. manusförfattare, TVproduktionsspecialist, originalare, 

informationsproducent, grafisk designer, arbete med digital 

mediadistribution, yrkesfotograf, teknikinformatör, bildjournalist, 

binderitekniker, ADassistent, prepressoperatör. 

•Formgivning 88 med utbildningar till bl.a. förpackningsdesigner och 

designkoordinator inom möbler och inredning 

•Konsthantverk 89 med utbildningar till glashantverkare och guldsmed. 

I den senaste ansökningsomgången beviljades utbildningar inom 

livesändning, cross media production/sociala medier. 

Merparten av utbildningar var inriktade mot Medieproduktion. 90 

Utbildningsområdet Kultur, media och design totalt omfattar ca fem 

procent av utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan. 


Den genomsnittliga examensgraden för hela utbildningsområdet 

Kultur, media och design mm var cirka 72 procent, 

vilket är högre än den genomsnittliga examineringsgraden, 66 

procent, för samtliga utbildningar. Examensgraden 91 varierar mellan 

olika utbildningsinriktningar. Lägst examensgrad, 43 procent, hade 

inriktningen mot inredningsdesign 92 och högst andel examinerade, 82 

procent, fanns inom inriktningen film, radio och TVproduktion 93. 

Inom konst, musik och dans finns flertalet utbildningar inom Kompletterande 

utbildningar (KU), folkhögskola och högskola. KU regleras 

i en särskild förordning och en utredning har inletts i syfte att 

utreda vilka utbildningar som kan ingå i yrkeshögskolan. Utbildningar 

till kantorer finns också inom folkhögskola och högskola. Inom media 

finns utbildningar inom gymnasieskolan, KU och högskolan. 



Utredningar och betänkanden 

Den nationella kulturpolitiken står inför betydande förändringar och 

ett antal utredningar har gjorts på området. Bl. a propositionen Tid 

för kultur (2009/10:3) som föreslår förändringar i kulturpolitiken. Riksdagen 

fattade beslut om kulturpolitikens inriktning i enlighet med förslaget. 

Genom detta införs ett antal nya kulturpolitiska mål. Nationell 

och regional kulturpolitik kommer att stärkas genom ökad samverkan 

och regionerna kommer att förfoga över statliga medel för att bäst 

stödja kulturutvecklingen i länet. Tanken är att detta ska bidra till att 

kulturskaparnas arbetsmarknad breddas till fler delar av Sverige och 

inte endast koncentrerar sig till storstadsregionerna. Syftet är att en 

ökad samverkan blir att kulturpolitiken stärks så att betydelsen för 

kultur i samhällsutvecklingen ökar. Det finns också förslag på att en 

analysmyndighet ska inrättas 2011 för att utvärdera politikens effekter. 

94 

Utredningen om en nationell musikplattform, I samspel med musiklivet 

– en ny nationell plattform för musiken (SOU 2010:12), föreslår

95 Kulturdepartementet (2010) I samspel 

med musiklivet – en ny nationell plattform för 

musiken (SOU 2010:12) 

96 Justitiedepartementet (2010) – Avtalad 

upphovsrätt (SOU 2010:24) 

97 Intervju med Thommy Andersson, Jazzmusiker 

98 Arbetsförmedlingen (2010) Prognos Kultur 

och media 2010 

att Statens musiksamlingar får ett nytt uppdrag och byter namn till 

Statens musikverk. Uppdraget omfattar både att främja nyskapande 

musik i nära dialog med musiklivet och att bevara och tillgängliggöra 

det musikaliska arvet. Det fria musiklivet får enligt förslaget också 

förstärkt stöd via Kulturrådet. 95 

Upphovsrättsutredningen har bl. a. haft i uppdrag att se över upphovsrättslagens 

avtalsbestämmelser, vilket är ett område där kulturskaparnas 

organisationer under många år pekat på att det finns stora 

behov av reformer då det påverkar olika konstutövare. Ett delbetänkande, 

Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24) har lämnats. 96 

Ny teknik påverkar området och vissa yrken 

Den nya teknikens intåg påverkar detta område i stor utsträckning. 

Ny teknik gör det möjligt att producera musik på nytt sätt men ny 

teknik gör det också möjligt för konsumenterna att köpa eller komma 

åt musik gratis. Möjligheten att ladda ned musik eller lyssna på musik 

via t. ex Spotify gör att musiker behöver tänka om i sin distribution. 

Än så länge använder många musiker både fysisk distribution och 

digital distribution via t.ex. Spotify och iTunes. Den fysiska skivan 

används mest för att promota sin musik. Utvecklingen går också mot 

att musiker väljer att ge ut sin musik enbart i digital form men att de 

vid sidan om detta gör ”special editions” och ”bonustracks” som ges 

ut på vinyl eller EP 97 . 

Även inom media påverkar den nya tekniken och tekniskt kunnande 

är efterfrågat i branschen. Att arbeta med media genom flera 

olika kanaler, såsom sociala medier, interaktiva medier och att det 

görs parallellt blir allt mer vanligt. T ex läggs TVprogram ut gratis på 

webben och visas där så att tittarna kan titta ”on – demand”. 

Fotografyrket påverkas av den digitala tekniken och Internet vilka 

gör fotokonsten billigare och mer tillgänglig. Den stora förändringen 

inom yrket kom i och med den digitala teknikens intåg. Såväl tidningar 

som rörliga medier tar i ökad utsträckning in bilder från privatpersoner. 

Illustratörer får en ny roll då dessa börjar anlitas av dataspelsbranschen. 

iPad och andra läsplattor kommer ge nya möjligheter för digitala 

magasin och tidningar. 

Sysselsättning, arbetslöshet och 

pensionsavgångar 

Arbetsmarknaden inom kultur, media och design har under många år 

varit nedåtgående i antal anställda. Arbetsförmedlingen bedömer att 

arbetslösheten kommer fortsätta att öka under 2010 och ökningen 

kommer att bli störst i åldrarna 25–45 år. Vidare förutspås antalet lediga 

jobb att minska med ca 2 500 under 2010. Arbetsgivarna efterfrågar 

personal med flera yrkeskompetenser och de som har en aktuell 

utbildning som innefattar den nya tekniken blir konkurrenskraftiga. 98 

Många kulturarbetare får inte anställning utan engageras för olika 

projekt under kortare tid eller hyrs in för specifika jobb. Detta leder 

51






















examen 

104 Klassificerat enligt Standard för svensk 

yrkesklassificering, SSYK 

105 SSYK 2453 

106 SSYK 3473 

107 SSYK 2453 

52 

till att t.ex. många musiker och fotografer är egenföretagare. Arbetslöshetssiffrorna 

i mars 2010 visar att området totalt sett har ökat 

med 1,3 procent jämfört med samma tidpunkt 2009. De områden där 

arbetslösheten minskar är området medieproduktion och Bild och 

formkonst som minskar med 3,9 procent vardera. Arbetslösheten har 

ökat mest inom området konst och media med ospecificerad inriktning 

där arbetslösheten var 9,6 procent. Formgivning och konsthantverk 

har ökat med 5,8 respektive 6 procent. 99 

Totalt sett för yrkesgrupperna som utbildningar i yrkeshögskolan 

leder till var åldersgruppen 55–64 år 17 procent. Åldersgruppen var 

störst när det gäller yrkena glashyttearbetare och guld och silversmeder 

där 26 procent kommer att gå i pension de närmaste åren. 100 

Området påverkas dock inte av pensionsavgångar i samma utsträckning 

som andra utbildningsområden då många inom området arbetar 

även efter traditionell pensionsålder. 

Examinerades sysselsättning och 

etableringsgrad 

75 procent av dem som examinerats från Kyutbildning hade arbete 

inom ett år efter avslutad utbildning, varav 18 procent var egenföretagare. 

80 procent av dem som hade arbete ansåg att det motsvarade 

utbildningsområdet. 42 procent av dem som fick ett arbete 

hade redan ett arbete när utbildningen avslutades. 59 procent av de 

examinerade ansåg att arbetet motsvarade utbildningsnivån på utbildningen. 

101 Etablerade 102 på arbetsmarknaden tre år efter avslutade 

studier var endast 44 procent. Här är det stor skillnad i etableringsgrad 

mellan män och kvinnor då männen blev etablerade på arbetsmarknaden 

i högre grad än kvinnorna. 103 




Musik, dans och dramatik 

Inom utbildningsområdet finns utbildningar till bl. a kantor och låtskrivare. 

Dessa yrkesbenämningar återfinns inom yrkena 104 : Kompositörer, 

musiker, sångare inom klassisk musik 105 samt Musiker, dansare, 

sångare m. f 106 . 

Inom ovan nämnda musikyrken fanns ca 6 000 anställda 2008. 

Pensionsavgångarna förväntas bli ca 17 procent på 5–10 års sikt. 

Anställda med längre eftergymnasial utbildning, tre år eller längre 

utgjordes av 49 procent av de anställda. 16 procent hade eftergymnasial 

utbildning som var kortare än tre år. Det var dock skillnader 

mellan musikyrkena då det i gruppen Kompositörer, musiker och 

sångare inom klassisk musik 107 var 60 procent av de anställda som 

hade längre eftergymnasial utbildning och 14 procent som hade kortare 

eftergymnasial utbildning. I gruppen Musiker, sångare, dansare 

m.fl. inom underhållning 108 var andelarna 23 respektive 19 procent.

108 SSYK 3473 


yrken A–Ö 

110 SSYK 3131 

111 SSYK 2451 

112 SSYK 3132 

113 SSYK 3472 

114 SSYK 3471 

115 Arbetsförmedlingen (2010) Var finns 

jobben? 


yrken A–Ö 


Konkurrensen i yrkena är hård och enligt Arbetsförmedlingen är det 

lättare för klassiska musiker att få anställning i en orkester utanför 

storstäderna men att det å andra sidan är lättare att få frilansjobb i 

storstäderna. Enligt Arbetsförmedlingen finns efterfrågan på utbildade 

kyrkomusiker, bl. a kantorer. 109 

På kort sikt bedöms efterfrågan på låtskrivare inte öka. Däremot 

kommer efterfrågan på kantorer att öka. Även om pensionsavgångarna 

är relativt stora så påverkar de inte i stor grad då många musiker 

fortsätter arbeta efter traditionell pensionsålder. I föregående års 

ansökningsomgång beviljades utbildningar till låtskrivare och kantor, 

vilket resulterade i en ökning av antalet utbildningsplatser. 



Medieproduktion samt Journalistik och information 

Inom utbildningsområdet finns utbildningar till manusförfattare, TVproduktionsspecialist, 

originalare, informationsproducent, grafisk designer, 

yrkesfotograf, teknikinformatör, bildjournalist, binderitekniker, 

ADassistent, prepressoperatör. Dessa yrkesbenämningar återfinns 

bland följande yrken: Fotografer 110 , Journalister, författare, informatörer 

111 , Ljud- och bildtekniker 112 , Presentatörer i radio, TV m.m. 113 samt 

Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. 114 

Arbetsförmedlingen förutspår att det inom mediayrken kommer att 

råda stor konkurrens om jobben då det utbildas för många i förhållandet 

till arbetsmarknadens behov trots att pensionsavgångarna 

kommer att bli stora. Överskottet på arbetskraft bedöms dock att bli 

mindre genom generationsväxlingen. 115 

I yrket Fotografer fanns ca 2 000 anställda 2008. Av de anställda 

hade 57 procent gymnasial utbildning medan 21 procent hade en 

kortare eftergymnasial utbildning. 12 procent av de anställda hade en 

längre eftergymnasial utbildning. Anställda i åldersgruppen 55–64 år 

var 19 procent. Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass finns ett 

överskott på fotografer samtidigt som det finns ett stort antal utbildningsplatser. 

Det är svårt att få fast anställning och de stora medieföretagen 

har dragit ner på antalet egna fotografer och köper i stället in 

fotograftjänster vid behov. 116 

I yrket Journalister, författare, informatörer fanns ca 25 800 

anställda 2008. Andelen anställda med gymnasial utbildning var 24 

procent. 30 procent hade en kortare eftergymnasial utbildning. 42 

procent av de anställda hade en längre eftergymnasial utbildning. 18 

procent av de anställda fanns i åldersgruppen 55–64 år. 117 När det 

gäller informatörer bedömer Arbetsförmedlingen att konkurrensen 

om jobben är mycket hård. På 5–10 års sikt ökar rekryteringsbehovet 

av journalister och informatörer något p.g.a. det växande medieutbudet 

och pensionsavgångarna. 

Under senare år har det funnits ett överskott av informatörer. Detta 

har varit särskilt tydligt i storstadslänen och är så även idag. Situationen 

har inte förändrats i någon större utsträckning det senaste året 

53


yrken A–Ö 



yrken A–Ö 



yrken A–Ö 

54 

utan det finns fortfarande för många arbetssökande i förhållande till 

arbetsgivarnas rekryteringsbehov. Särskilt i Skåne och i Stockholm 

är konkurrensen mycket hård, vilket framförallt påverkar dem som är 

nyutbildade inom yrket. Arbetslösheten för informatörer har minskat 

gradvis de senaste åren men framöver förväntas konkurrensen om 

jobben hårdna. 118 

I yrket Ljud- och bildtekniker fanns 2 400 anställda 2008. Den 

största andelen, 55 procent, av de anställda hade gymnasial utbildning. 

24 procent hade en kortare eftergymnasial utbildning och 10 

procent hade en eftergymnasial utbildning som var längre än tre år. 

Åldersgruppen 55–64 år utgjordes av 16 procent av de anställda. 119 

Enligt arbetsförmedlingen är det svårt att få jobb inom yrket. Ny teknik 

har också gjort att vissa rationaliseringar har kunnat göras, vilket 

leder till färre arbetstillfällen. 120 

I yrket Presentatörer i radio, TV m.m fanns ca 400 anställda 2008. 

Av dessa hade 28 procent eftergymnasial utbildning som var kortare 

än tre år medan 18 procent hade en längre eftergymnasial utbildning. 

45 procent av de anställda hade gymnasial utbildning. Åldersgruppen 

55–64 år utgjordes av endast 6 procent av de anställda. 

Inom yrket Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. fanns ca 6 000 

anställda 2008. Av dessa hade 25 procent en eftergymnasial utbildning 

som var kortare än tre år medan 17 procent hade en längre 

eftergymnasial utbildning. Det väntas små pensionsavgångar de 

närmaste 5–10 åren då andelen anställda i åldersgruppen 55–64 år 

2008 endast var 9 procent. 121 Medieproduktion förändras och går mot 

digitala media och sociala media. Utbildade inom detta område kan 

därför komma att efterfrågas. Enligt Arbetsförmedlingen är det hård 

konkurrens om jobben som originalare och det blir allt vanligare att 

yrkesgruppen arbetar på fristående produktionsbyråer och anlitas av 

reklambyråer vid behov. Det finns ett ökat intresse för grafisk formgivning 

och design, vilket gör att fler jobb skapas. Det är samtidigt 

hård konkurrens om jobben. Teknisk utveckling går mycket snabbt 

inom området. Några exempel är nya medier, datorernas programvara 

och teknisk hårdvara. Dessutom sker förändringar i hur produktionsprocessen 

ser ut. 122 

På kort sikt bedöms efterfrågan på medieyrkena ovan minska eller 

vara på samma nivå. Pensionsavgångarna är stora när det gäller fotografer, 

men det finns samtidigt ett överskott som kommer att göra 

att utbud och efterfrågan på yrket kommer att balanseras. 



utbildningar inriktade mot illustration, reklam, grafisk formgivning 

och foto. När det gäller övriga inriktningar bedömer myndigheten 

att volymen inte bör öka. 

Formgivning 

Inom området finns utbildningar till bl. a förpackningsdesigner och 

designkoordinator inom möbler och inredning. Dessa yrkesbenäm

123 SSYK 2456 



yrken A–Ö 

126 SSYK 7322 

127 SSYK 7313 



yrken A–Ö 

ningar hamnar inom yrket Formgivare 123 . Inom denna yrkesgrupp 

fanns ca 6 400 anställda 2008. Av dessa hade 27 procent en eftergymnasial 

utbildning som var kortare än tre år medan 24 procent 

hade en längre eftergymnasial utbildning. 43 procent hade gymnasial 

utbildning. Det väntas små pensionsavgångar de närmaste 5–10 åren 

då andelen anställda 2008 endast var 9 procent. 124 Bedömare inom 

branschen anser att formgivning och design är framtidens konkurrensmedel 

125 , varför det kan tänkas bli en ökning i efterfrågan på 

dessa yrken. 



utbildningar inriktade mot industri- och produktdesign. 

Konsthantverk 

Inom området finns utbildningar till bl.a. Glashantverkare och guldsmed. 

Dessa hamnar inom yrkena Glashyttearbetare m.fl. 126 och 

Guldsmed 127 . I yrkesgrupperna fanns ca 1 000 anställda 2008. 

Andelen med eftergymnasial utbildning kortare än tre år var 8 procent 

medan anställda med längre eftergymnasial utbildning endast 

utgjordes av 3 procent. 54 procent av de anställda hade gymnasial 

utbildning. Inom 5–10 år kommer ca 25 procent att gå i pension. 128 

Arbetsmarknaden för guldsmeder är relativt liten varför det kan vara 

svårt att hitta jobb, men de kommande årens pensionsavgångar 

kommer troligen göra att utsikterna på arbetsmarknaden blir bättre. 

Arbetsmarknaden för glasblåsare är beroende av konjunkturen samt 

hur modet ser ut. Det finns ingen efterfrågan på glasarbetare, men 

p.g.a de kommande pensionsavgångarna kan detta förändras längre 

fram. Det finns dock en relativt god arbetsmarknad inom glas vid 

studioglashyttor. 129 



55









56 


Kultur, media och 

design 

Geografisk fördelning, kommunnivå, 

av beviljad utbildningsvolym med 

avslut januari 2010–januari 2014 



Journalistik och 

information 

Geografisk fördelning, kommunnivå, 

av beviljad utbildningsvolym med 

avslut januari 2010–januari 2014 131 


7 

57


(SUN) inriktning inriktningar 62 och 

64. SUN är en standard för klassificering 

av enskilda utbildningar och används i den 






136 Motsvarar SUN inriktning 640x 

58 

Lantbruk, djurvård, 

trädgård, skog och 

fiske 

Nedan redovisas Myndigheten för yrkeshögskolans analys och bedömning 

av framtida behov av utbildningar med inriktning mot nedanstående 

kompetenser inom området Lantbruk, djurvård, trädgård, 

skog och fiske 132 . 
















är främst strukturomvandlingen och efterfrågan på 

de gröna näringarna. Pensionsavgångarna kommer att vara stora 

men branschen bedöms inte påverkas i någon stor utsträckning då 

strukturomvandlingen och ny teknik gör att alla personer inte ersätts. 

Inom lantbruk och skog finns numera möjligheten att producera biologiskt 

bränsle. 



Utbildningsområdet omfattar lantbruk, djurvård, trädgård, skog och 

fiske. Antalet Ky och Yhutbildningar som pågick någon gång under 

2009 var 52 stycken. Utbildningarna var inriktade mot 

•Lantbruk 133 med utbildningar till bl. a. Driftledare, gårdsmästare, 

agrotekniker, biodlare, ridinstruktör, unghästutbildare och travhästskötare. 

•Trädgård 134 med utbildningar till bl.a. trädgårdsmästare och trädgårdsanläggare 

•Skog 135 med utbildningar till bl.a. skogsmaskinförare och skogsbrukstekniker 

•Djursjukvård 136 med utbildning till djursjukvårdare

137 Motsvarar SUN inriktning 621f 

138 Lantbrukarnas riksförbund (2009) Sveriges 

gröna näringar, fakta 2009 

139 Svenska bioenergiföreningen – http:// 

www.svebio.se/attachments/33/1177.pdf 

140 Bioenergiportalen – http://www.bioenergiportalen.se/?p=1422&m=915 

Merparten av utbildningarna var inriktade mot utbildningar inriktade 

mot hästhållning 137 . Utbildningsområdet Lantbruk, djurvård, trädgård 

skog och fiske omfattar ca sex procent av utbildningsplatserna inom 

yrkeshögskolan. 

I den senaste ansökningsomgången beviljades utbildningar till 

skogsmaskinförare, trädgårdsmästare, arborist och fiskodlare. Dessutom 

beviljades utbildningar till driftledare i lantbruk och utemiljö, en 

ny utbildning till kusk samt en ny utbildning mot företagande i hundbranschen. 


Examensgraden varierar mellan utbildningsområden 

och mellan olika utbildningsinriktningar. Den genomsnittliga examensgraden 

för hela utbildningsområdet var cirka 71 procent, vilket 

är högre än den genomsnittliga examineringsgraden, 66 procent, 

för samtliga utbildningar. Högst var examensgraden för utbildning 

med inriktning mot skogsbruk, som var 95 procent. Lägst var examensgraden 

för utbildning med inriktning mot djurvård, som var 46 

procent. 

Det finns näraliggande utbildningsformer på såväl gymnasial nivå, 

vid gymnasieskolor med inriktning mot naturbruk, som på högskolenivå, 

t.ex. utbildningar vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). På 

gymnasial nivå finns utbildningar inom naturbruksprogrammet som 

inriktas mot djur, lantbruk, skog och trädgård. Inom universiteten 

finns utbildningar bl.a. Lantmästare, Hippologer, Skogsmästare, 

Agronomer, Hortonomer och Trädgårdsingenjörer. Inom yrkeshögskolan 

är utbildningarna framförallt inriktade mot arbets och produktionsledande 

funktioner inom primärproduktionen. Yhutbildningarna 

fyller gapet mellan gymnasiala utbildningar och högskolans utbildningar 

till Lantmästare och Agronom. 



Regeringen mål är att andelen certifierad ekologisk odling till 2020 

ska vara minst 20 procent av jordbruksmarken. Ett av huvudargumenten 

är att målet i sig är en av flera åtgärder för att uppnå de 

nationella miljökvalitetsmålen. I samhället finns också en växande 

trend för lokalproducerade livsmedel. Det finns tusentals småföretag 

som säljer sina produkter direkt till konsumenterna. Lantbrukarnas 

Riksförbund (LRF) uppskattar att det finns minst 5 000 företag med 

denna inriktning som omsätter ca 1 miljard kronor. 138 

Produktionen av el med biobränslen, torv och avfall (biokraft) har 

ökat stadigt under de senaste åren. 139 Användningen av bioenergi i 

Sverige ökar stadigt och inom fjärrvärmesektorn har användningen 

av trädbränslen mer än femdubblats sedan 1990 och användningen 

av pellets har fördubblats de senaste fem åren. Efterfrågan på biodrivmedel 

ökar och har de senaste åren haft en årlig tillväxttakt på 

närmare 50 procent. 140 Skogs och jordbruket står idag för en stor 

59

141 Bioenergiportalen – http://www.bioenergiportalen.se/?p=1422&m=915 

142 Bioenergitidningen – http://bioenergitidningen.se/braensleprogrammet 

143 Skogforsk är det svenska skogsbrukets 

forskningsinstitut, finansierat av skogsnäringen 

och staten. 

144 Svenska skogsbrukets forskningsinstitut 

– http://www.skogforsk.se/sv/forskning/ 

Skogsbransle/ 

145 Futureforests – http://www.futureforests. 

se/download/18.7549e4d91267b3b9887800 

019733/1.Tillv%C3%A4xtparker.pdf 

146 Sveaskog – http://www.sveaskog.se/ 

Forskningochutveckling/Forskningsomraden/Effektivareteknik/ 

147 Avser Svensk näringslivsindelning 

(SNI2002) – 01, 02 och 03 

148 SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatik 

(RAMS) 

149 Jordbruksverket (2009) Fakta om 

svenskt jordbruk 

150 Hästnäringens yrkesnämnd 

151 Lantbrukarnas riksförbund – http://www. 

lrf.se/Garden/Djur/Hast/ 

152 Hästnäringens yrkesnämnd 

60 

andel av den svenska bioenergitillförseln. LRF bedömer i sitt energiscenario 

att den svenska marknaden för bioenergi kan fördubblas 

de närmaste 15 åren. För lantbruk innebär det stora möjligheter att 

dels leverera råvara till värmeverk eller spannmål till etanolindustrin, 

men också att förädla bränslen eller sälja färdig värme och el. 141 

Det satsas pengar på forskning inom biobränsle och bioenergi. 

Bl. a satsar Energimyndigheten 40 miljoner kronor per år under åren 

2007–2010 på programmet ”Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle”. 

Där samlar myndigheten det mesta av den forsknings och 

utvecklingsverksamhet som rör tillförsel och förädling av biomassa 

för energiändamål. 142 Svenska jordbrukets forskningsinstitut (Skogforsks) 

143 utvecklar effektiva system för skogsbränsle. 144 En unik 

forskningssatsning, som SLU, Forskningsprogammet Future Forests 

och Sveaskog står bakom, ska ge svar på hur skogen kan brukas 

för att producera mer timmer, massaved och skogsbränsle på ett 

lönsamt och hållbart sätt. Det vetenskapliga resultatet ska användas 

som underlag för utvecklingen av framtidens skogsbruk. 145 

Enligt Sveaskog är teknikutvecklingen en orsak till att svenskt 

skogsbruk är ledande idag, och den är en nyckel till framgång även i 

framtiden. Tekniska lösningar för nya kransystem för skogsmaskiner 

är något som forskningssatsningen Intelligenta Fordon OffRoad 

(IFOR) innefattar. En teknik som utvecklas är kranspetsstyrning som 

syftar till att, genom ett datoriserat system, dels öka prestationen vid 

kranarbete och dels avlasta föraren och därmed förbättra förarens 

arbetsmiljö. 146 


Sysselsättningen inom jordbruk, skogsbruk och fiske 147 har minskat 

mellan åren 2004 och 2008. Andelen egna företagare 2008 var 59 

procent. Det är de anställda som har minskat i antal medan företagarna 

har varit på ungefär samma nivå under perioden. 148 

Strukturomvandlingen inom jordbruket har gjort att antalet jordbruksföretag 

har minskat och att företagen blivit större i antal anställda. 

Stora teknikinvesteringar har gjorts. En tredjedel av alla företag är 

kombinationsföretag där inkomster från jordbruket kombineras med 

inkomster från närliggande verksamhet såsom t.ex. skogsbruk eller 

entreprenadverksamhet. Det blir också vanligt att jordbruket kombineras 

med turism. 149 

Hästens roll har förändrats de senaste 30 åren och hästens roll 

har förskjutits från hobbyperspektivet till att bli en egen näring. 150 

Sverige är Europas näst hästtätaste land 151 . Hästantalet i Sverige är 

300 000 och 500 000 personer rider regelbundet. Näringen sysselsätter 

28 000 personer och omsätter ca 45 miljarder kronor. I dag 

spelar hästen stor roll främst vid sportverksamhet, som fritidssysselsättning, 

rekreation och rehabilitering. 152 

Inom yrken som utbildningsområdet leder till kommer pensionsavgångarna 

vara relativt stora de kommande 10–15 åren. Detta har 

dock inte så stor effekt på yrkena då strukturomvandlingen och ny 

teknik gör att alla personer inte ersätts. 

Arbetslösheten inom utbildningsområdet var 1,3 procent högre i


mars 2009–mars 2010, 

bearbetad statistik av antal arbetslösa inom 

utbildningsområden, SUN 3siffernivå. 

















examen 

157 Motsvarar Svensk standard för yrkesklassificering 

(SSYK) 1311 

158 SSYK 3211 

159 SSYK 6121 

160 SSYK 6129 

161 SSYK 6130 

162 SSYK 7221 


yrken A–Ö 




mars 2010 än samma period föregående år. Detta motsvaras av 61 

personer. Störst procentuell ökning är det i Djursjukvård och Trädgård 

som hade 27,1 procent (13 personer) respektive 12,8 procent 

(115 personer)högre arbetslöshet i mars 2010 jämfört med samma 

period föregående år. Arbetslösheten minskar mest inom fiske och 

vattenbruk och skog som minskade med 23,7 procent (27 personer) 

respektive 9 procent (83 personer) 153 . 



inom ett år efter avslutad utbildning. Av dessa var 13 procent egenföretagare. 

91 procent av dem som hade ett arbete ansåg att det helt 

eller delvis motsvarade utbildningsområdet. 62 procent av dem som 

fick ett arbete hade redan ett arbete när utbildningen avslutades. 

58 procent av de examinerade ansåg att arbetet motsvarade utbildningsnivån 

på utbildningen. 154 

Enligt undersökningen På längre sikt – Kystudenter på arbetsmarknaden–Etablering 

på arbetsmarknaden för Ky-studenter tre år 

efter examen var utbildningsområdet ett av de områden som hade 

lägst andel etablerade 155 på arbetsmarknaden då andelen etablerade 

var 40 procent. 156 



Lantbruk 

Utbildningarna leder till yrken som driftledare, gårdsmästare, agrotekniker, 

biodlare, ridinstruktör, unghästutbildare, travhästskötare, 

kusk och hovslagare. Dessa yrken finns inom yrkesgrupperna Chefer 

för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 157 , 

Lantmästare och trädgårdsingenjörer 158 , Husdjursuppfödare och husdjursskötare 

159 , Övriga djuruppfödare och djurskötare 160 , Växtodlare 

och djuruppfödare, blandad drift 161 samt Smeder 162. 

I dessa yrkesgrupper fanns 16 900 anställda 2008. På 5–10 års 

sikt kommer 22 procent eller 8 100 av de anställda att gå i pension. 

Gruppen Chefer för mindre företag inom jordbruk, trädgård, skogsbruk 

och fiske, dit driftledare och gårdsmästare hör, var ca 1200 

anställda. Här kommer 31 procent eller 400 av de anställda att gå i 

pension inom 5–10 år. 

Enligt Arbetsförmedlingen kommer djurskötare som inriktat sig 

mot mjölkkor och grisar ha större möjligheter att få jobb än djurskötare 

som är inriktade på hästar och smådjur 163 . Enligt SCB:s rapport 

Trender och Prognoser 2008 råder det brist på djurskötare inom 

lantbruket samtidigt som det är hård konkurrens inom hästskötarjobben. 

164 Inom djurvård är det, enligt Arbetsförmedlingens branschråd, 

vanligt att utländsk arbetskraft används varför det inte är säkert att 

den inhemska, utbildade arbetskraften kommer att användas. 

Enligt Hästnäringens yrkesnämnd behövs yrkeshögskoleutbildningar 

till yrken såsom unghästutbildare, beridare, kuskar och 

hovslagare. 

Lantbruk kan idag också bli producenter av biobränslen då produk 

61

165 SSYK 6112 

166 SSYK 6113 



yrken A–Ö 

169 Konjunkturinstitutet (2010) Konjunkturbarometern 

Företag och hushåll April 2010 


yrken A–Ö 

171 SSYK 6140 

172 SSYK 8331 



yrken A–Ö 

175 Arbetsförmedlingen, Nationellt 

branschråd för Livsmedel, jordbruk och 

trädgård. 

176 Undersökningen Arbetskraftsenkät inom 

skogsbruket gjordes 2009 av Skogs och 

Lantarbetsgivareförbundet i samarbete med 

Arbetsförmedlingen 

62 

tionen av el med biobränslen har ökat stadigt under de senaste åren. 

Dessutom ökar efterfrågan på biodrivmedel. 


bedömer myndigheten att volymen kan öka inom utbildningar 

inriktade mot hovslagare. När det gäller övriga lantbruksinriktade 

utbildningar bedömer myndigheten att volymen inte 

bör öka. 

Trädgård 

Utbildningarna leder till yrken som trädgårdsmästare och trädgårdsanläggare. 

Dessa yrken finns inom yrkesgrupperna Trädgårdsodlare 

165 och Trädgårdsanläggare 166 . Inom dessa två yrkesgrupper 

fanns ca 1 800 anställda 2008 och det väntas pensionsavgångar på 

25 procent eller 450 personer inom 5–10 år. På kortare sikt, inom 5 

år, kommer 12 procent av de anställda att gå i pension. 167 

Enligt Arbetsförmedlingen är det stor konkurrens om de lediga 

jobben samtidigt som det finns svårigheter att hitta utbildad arbetskraft 

inom området. 168 Yrket trädgårdsanläggare är beroende av hur 

det går för byggbranschen. Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer 

företag, andra kvartalet 2010, visar att byggindustrin nu är på väg 

uppåt då såväl byggande som sysselsättning har blivit mer stabilt 169 . 

Det allmänna intresset för parker och gröna anläggningar ökar och 

detta har en positiv effekt på arbetsmöjligheterna för trädgårdsanläggare. 

170 



Skog 

Utbildningarna leder till yrken som skogsmaskinförare och skogsbrukstekniker. 

Dessa yrken finns inom yrkesgrupperna Skogsbrukare 

171 och Förare av jordbruks- och skogsmaskiner 172 . Inom dessa 

två yrkesgrupper fanns ca 1 000 anställda 2008 och det väntas 

pensionsavgångar på 20 procent, eller 200 personer, inom 5–10 år. 173 

Behovet av att rekrytera skogsmaskinförare kommer att öka de kommande 

tio åren till viss del till följd av pensionsavgångarna. Erfarna 

skogsmaskinförare efterfrågas för att kunna hålla hög produktivitet 

på de investeringar som görs. 174 Precis som inom djurvård används 

utländsk arbetskraft inom skogsbruket, särskilt när det gäller skogsvård, 

röjning och plantering. 175 Undersökningen Arbetskraftsenkät 

inom skogsbruket visar att det finns ett rekryteringsbehov av skogsmaskinförare 

på ca 300–400 per år de kommande 2–5 åren. Detta 

påverkas av att tillgången på skogsråvara förväntas vara god i framtiden 

och av bioenergisektorns expansion. 176 


bedömer myndigheten att volymen kan öka inom utbildningar 

till skogsmaskinförare.

177 SSYK 6151 



180 Jordbruksdepartementet (2009) Det 

växande vattenbrukslandet (SOU 2009:26) 


yrken A–Ö 

182 SSYK 3227 

183 Jordbruksdepartementet – http://www. 

sweden.gov.se/sb/d/11105#item114512 

Fiske 

Inom yrket fiskodlare 177 väntas stora pensionsavgångar på 10–15 års 

sikt då andelen i åldern 50–64 år 2008 var 38 procent 178 . Det borde 

därför finnas efterfrågan på fiskodlare. Yrkesgruppen är liten och 

2008 fanns endast 160 anställda inom yrket. 179 Enligt utredningen Det 

växande vattenbrukslandet (SOU 2009:26) bedömdes att det svenska 

vattenbruket har goda tillväxtmöjligheter och kan skapa nya arbetstillfällen 

180 . 



Djursjukvård 

Det är, enligt Svenska djursjukhusföreningen, brist på utbildade djursjukvårdare. 

181 

Inom yrket 182 fanns ca 1 800 anställda 2008. Av dessa fanns endast 

7 procent i åldern 55–64 år. 

Genom att det kommit en ny Lag (2009:302) om verksamhet inom 

djurens hälso och sjukvård från 1 januari 2010 legitimeras djursjukvårdare. 

Yrkestiteln för dessa ska vara djursjukskötare. För att 

bli legitimerad kommer att krävas en examen i djuromvårdnad från 

högskoleutbildning på grundnivå. 183 Detta innebär att yrkeshögskoleutbildade 

inte uppfyller kraven för att få utöva yrket i framtiden. 

Mot bakgrund av ovanstående bedömer myndigheten att inga 

fler utbildningar kan beviljas. 

63



21. Avser platser som för utbildningsintag 

som påbörjas från och med 100101. 

64 

Utbildningsområde Lantbruk, djurvård, 

trädgård, skog och fiske 




8 

65

185 Svensk utbildningsnomenklatur (SUN) 

143x – Annan lärarutbildning för förskola 

och fritidsverksamhet, 146x – Lärarutbildning 

i annat yrkesämne eller praktiskt/ 

estetiskt ämne, 149x – Annan utbildning 

inom pedagogik och lärarutbildning. SUN 

är en standard för klassificering av enskilda 

utbildningar och används i den officiella statistiken 

över befolkningens utbildningsnivå 

och inriktning. 

66 

Pedagogik och 

undervisning 



nedanstående kompetenser inom området pedagogik och undervisning. 

185 
















är väldigt olika för de olika utbildningarna som ingår. 

För Montessoripedagoger påverkas arbetsmarknaden av efterfrågan 

på pedagoger med inriktning mot förskola och grundskolans tidigare 

år. Detta i sin tur påverkas av storleken på barnkullarna under 

olika perioder. I dagsläget finns en stor efterfrågan på pedagoger 

med inriktning mot förskola och grundskolans tidigare år. Montessoripedagogiken 

förefaller också vara efterfrågad. Däremot är det 

stort överskott på barnskötare och för dem är arbetsmarknaden kärv. 

När det gäller Montessoripedagogutbildningen inom yrkeshögskolan 

är det oklart vilken yrkeskategori den riktar sig till, barnskötare eller 

förskollärare? 

För utbildningen Pedagogik – Nya medier påverkas arbetsmarknaden 

av den ökade ITanvändningen inom utbildning och undervisning. 

Även samhällsekonomin är viktig då den påverkar människors 

benägenhet och intresse för utbildning och vidareutbildning. 

Arbetsmarknaden för trafiklärare påverkas av samhällsekonomin 

och av de politiska beslut som påverkar förarutbildningen. I dagsläget 

påverkas efterfrågan på trafiklärare dock mest av de stora 

pensionsavgångarna inom yrkeskåren.



2008–2009 (antal antagna 2008–2009/antal 






187 SCB (2009) Arbetskraftsbarometern 09 

samt Arbetsförmedlingens yrkeskompass/ 

yrken A–Ö. 

188 Högskoleverket (2008) – Elearning 

quality aspects and Criteria for evaluation of 

distant learning in higher education (Report 

2008:11 R) 



Utbildningsområdet pedagogik och undervisning är ett av de mindre 

utbildningsområdena inom yrkeshögskolan. Sista december 2009 

fanns det fyra pågående utbildningsintag (omgångar) till Montessoripedagog 

på halvfart med sammanlagt 100 antagna och två pågående 

utbildningsintag inom Pedagogik–Nya medier med sammanlagt 

60 antagna. Utbildningar till trafiklärare har tillkommit från och med 

år 2010 och är nya inom yrkeshögskolan. De har tidigare haft status 

som påbyggnadsutbildningar. Transportstyrelsen godkänner de 

trafik lärare som genomgått utbildning och uppnått examenskraven. 

Inom Montessoripedagogutbildningen finns 50 antagna med 

avslut 2010 och 50 antagna med avslut 2011. I dagsläget finns inte 

några utbildningsplatser beviljade för 2013 eller 2014. 

Inom Pedagogik – Nya medier finns 28 antagna med avslut 2010 

och 32 antagna med avslut 2011. I dagsläget finns inte några utbildningsplatser 

beviljade för 2013 eller 2014. 

Inom Trafiklärarutbildningen har myndigheten beviljat 206 utbildningsplatser 

med avslut 2011, 220 med avslut 2012 och 140 med 

avslut 2013–Januari 2014. 

Faktiskt antagna studerande alternativt beviljade platser på utbildningar 

med avslut under perioden januari 2010–januari 2014 illustreras 

i diagrammen över utbildningsutbudet i separat bilaga på www. 

yhmyndigheten.se. Där illustreras också prognoser för antalet examinerade 

från utbildningarna. I prognoserna har antalet examinerade 

skattats utifrån den genomsnittliga examensgraden för utbildningen 

under perioden 2008–2009. 186 



Både Arbetsförmedlingen och SCB ser ett ökat behov av lärare med 

inriktning mot förskola och grundskolans tidigare år på grund av att 

barnkullarna som når skolåldern ökar. 187 Samtidigt går många lärare i 

pension framöver. 

När det gäller Nya Medier kan man se en ökad användning av IT i 

undervisningen både i skolan och inom högre utbildning. IT som ett 

sätta att distribuera utbildning och undervisning är idag användbart 

både inom så kallad distansutbildning och i den undervisning som 

sker på plats i klassrummet. 188 Samtidigt som IT ger ökade möjligheter 

att variera och anpassa undervisningen till det som ska läras in 

och dem som ska lära in, ger IT också möjlighet till flexibilitet i tid och 

rum. I Sverige och i västvärlden växer användandet av IT i undervisningen 

och som ett sätt att distribuera utbildning, men även i utvecklingsländer 

i Afrika, Sydamerika och Asien ger IT nya möjligheter att 

sprida utbildning och bildning. 

Hur arbetsmarknaden för trafiklärare kommer att se ut i framtiden 

påverkas bland annat av det ekonomiska läget i landet och av 

67

189 Högskoleverket (2009) Etablering på 

arbetsmarknaden – examinerade 2005/06 

(Rapport 2009:28 R) 

190 NAMEX bygger på en genomgång av 

kursplanerna för samtliga montessoriutbildningar 

i Sverige. Utifrån dessa har ett antal 

grundläggande kriterier tagits fram. Tillsammans 

ger de en tydlig bild av vilka färdigheter 

och kunskaper som en montessorilärare 

behöver för att kunna arbeta i en svensk 

montessoriförskola eller skola. (Svenska 

Montessoriförbundet) 

68 

politisk a beslut till exempel förändringar i förarutbildningen. Det vi 

kan se i dag som påverkar arbetstillfällena för trafiklärare är främst 

det stora antalet som kommer att gå i pension de närmaste åren. 


Som nämnts ovan är pedagogik och undervisning ett av de mindre 

utbildningsområdena inom yrkeshögskolan. I de årliga uppföljningsstudier 

som genomförts av tidigare Myndigheten för kvalificerad 

yrkesutbildning har etableringsgrad eller sysselsättningsgrad inte 

redovisats separat för utbildningsområdet, utan det har redovisats 

tillsammans med utbildningar inom juridik och journalistik. Därför går 

det i dagsläget inte att säga något om etablering eller sysselsättning 

för de Kystuderande inom pedagogik och undervisning som examinerats 

tidigare år. 

I Högskoleverkets studie av etableringen på arbetsmarknaden för 

examinerade 2005/2006 var lärarexamen med inriktning på tidigare 

år, dvs. fritidspedagoger, förskollärare och grundskollärare från 1–7 

klass bland de utbildningar som hade lägst andel utexaminerade 

som var utanför arbetsmarknaden. Etableringsgraden låg på 73 procent 

vilket inte är särskilt högt, men en förklaring till detta kan vara 

att lönerna är relativt låga och att en stor andel arbetar deltid vilket 

gör att de inte når upp till den inkomst som krävs för att definieras 

som etablerad på arbetsmarknaden. 189 En slutsats är ändå att efterfrågan 

på lärare med inriktning på förskola och grundskolans första 

år är stor. 

Arbetslivets efterfrågan på kompetens och myndighetens bedömning 

av utbildningsbehov 

Montessoripedagog 

Utbildningen till Montessoripedagog inom yrkeshögskolan ger en formell 

behörighet som Montessoripedagog med NAMEXdiplomering 

för barnets ålder 3–6 och 6–9 år. 190 Oftast har deltagarna en pedagogisk 

utbildning som lärare, förskollärare eller barnskötare. 

Det är svårt att fastställa arbetslivets efterfrågan på just Montessoripedagoger 

eftersom det saknas tillgång till närmare studier kring 

detta. Varken Arbetsförmedlingens yrkeskompass eller SCB:s arbetskraftsbarometer 

innehåller någon analys vad det gäller efterfrågan 

på Montessoripedagoger. Däremot bedömer Arbetsförmedlingen att 

barnskötare har en svår arbetsmarknad med stor konkurrens om jobben 

medan det är stor efterfrågan på lärare med inriktning på förskolan 

och grundskolans tidigare år. 

I Arbetsförmedlingens platsbank 20100506 finns 48 platsannonser 

där det söks lärare eller förskollärare med Montessoripedagogisk 

utbildning. Endast tre av annonserna avser barnskötare med Montessoripedagogisk 

utbildning. 

Den resultatuppföljning som Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 

genomförde 2008 visade att 13 av 14 studerande från 

den enda utbildningen till Montessoripedagog inom kvalificerad 

yrkesutbildning som utexaminerades i juni 2008 hade arbete i rätt


yrken A–Ö 

192 Studiekanalen.se 

verksamhet ett halvår efter examen. Den enda som inte arbetade var 

studerande. 

Utbildningen i Montessoripedagogik är problematisk inom yrkeshögskolan. 

Arbetsmarknaden för barnskötare är kärv då det finns ett 

stort överskott på denna gymnasiala yrkeskompetens. En barnskötare 

med yrkeshögskoleutbildning i Montessoripedagogik är troligen 

mer efterfrågad än en barnskötare utan. Emellertid kan en barnskötare 

med Montessoripedagogisk utbildning ha svårt att konkurrera med 

en förskollärare eller lärare, oavsett om de senare har Montessoripedagogisk 

utbildning eller inte. 

När det gäller Montessoripedagogutbildningar inom yrkeshögskolan 

avser myndigheten att utreda detta vidare. 

Pedagogik – Nya Medier 

Den avsedda yrkeskompetensen ligger inom pedagogik och medieteknik. 

Tänkbara yrkesroller är: Utbildningsledare, projektledare för 

flexibla utbildningar, nätpedagog, kursproducent av flexibla utbildningar, 

distanshandledare/distanscoach för elever som studerar på 

distans. Denna specialiserade yrkeskompetens kan exempelvis vara 

efterfrågad på utbildnings och HRavdelningar på stora företag och 

organisationer, på utbildningsföretag samt inom utbildningssektorn. 

Vid Myndigheten för yrkeshögskolans kontakter med flera mindre 

företag har det kommit signaler om att kompetens inom nya medier 

efterfrågas i olika utbildningssammanhang och för olika utbildningsformer. 

Myndigheten menar dock att utbildningen inte har särskilt 

hög arbetsmarknadsrelevans i sig själv. För att en studerande med 

denna utbildning ska efterfrågas för en anställning på eftergymnasial 

nivå krävs det att han/hon också har annan pedagogisk utbildning 

eller lärarutbildning. Utbildningen är dock ny och i dagsläget saknas 

underlag för att bedöma hur väl de studerande etablerar sig på 

arbetsmarknaden. 



Trafiklärare 

Trafiklärare undervisar personer som ska ta körkort för personbil, 

motorcykel, buss, lastbil och släpfordon. Enligt Arbetsförmedlingens 

yrkeskompass har efterfrågan på trafiklärare ökat och det är brist på 

trafiklärare i storstadsregionerna. 191 

Nästan 30 procent av dagens trafiklärare kommer att gå i pension 

fram till år 2010, det betyder att det kommer att vara bra möjligheter 

till arbete för trafiklärare. 192 Enligt Arbetsförmedlingens platsbank 

finns det 37 annonser där man söker trafiklärare från Lund i söder till 

Östersund i Norr. Myndigheten ökade antalet utbildningsplatser i den 

senaste ansökningsomgången. 

69





70 



Utbildningsområde Pedagogik och 

undervisning 




9 

71


(SUN) inriktning 58. SUN är en standard 

för klassificering av enskilda utbildningar 

och används i den officiella statistiken över 

befolkningens utbildningsnivå och inriktning. 



72 

Samhällsbyggnad och 

byggteknik 



nedanstående kompetenser inom området Samhällsbyggnad och 

byggteknik 194 . 















Samhällsbyggnadssektorn påverkas starkt av konjunkturen. När den 

nu börjar vända uppåt ökar också byggandet och därmed efterfrågan 

på personal. Stora planerade bygg och infrastrukturprojekt gör att 

efterfrågan bör finnas, framförallt på anläggningsarbete för väg och 

järnväg. Det ökande behovet av renovering, om och tillbyggnad av 

byggnader innebär att utbildade inom detta område bör efterfrågas. 

Pensionsavgångarna kommer att påverka byggsektorn. Bl. a. bör det 

bli efterfrågan på fastighetsskötare/fastighetstekniker. 



Utbildningsområdet omfattar Samhällsbyggnad och byggteknik. Antalet 

Ky och Yhutbildningar som pågick någon gång under 2009 var 

66 stycken. Utbildningarna var inriktade mot 

•Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 195 , allmän inriktning , med 

utbildningar till arbete med GISsystem 

•Byggnadsteknik och anläggningsteknik 196 med utbildningar till bl.a. 

byggproduktionsledare, CADkonstruktör, installationsingenjör, 

järnvägsprojektör, VVSprojektör och anläggningsingenjör, byggingenjör, 

3Dkonstruktör, industrirörmontör, anläggningsdykare, 

drifttekniker, fastighetsingenjör, hisstekniker och lantmäteritekniker


198 Inriktningen omfattar utbildningar 

inriktade mot att konstruera, producera 

samt underhålla hus och alla andra sorters 

byggobjekt, såsom dammar, hamnar, vägar, 

järnvägar, reningsverk, vatten och avloppssystem 

m.m. 



2008–2009 (antal antagna 2008–2009/antal 






200 Inriktningar mot byggnadsteknik, berg 

och anläggningsteknik och byggteknik med 

arkitektur 

201 Utbildningsdepartementet – http://www. 

regeringen.se/sb/d/7176/a/140853/fromdepartment/7176/pressitem/140853?utm_ 

source=Regeringskansliet&utm_ 

medium=RSS&utm_campaign=Nyheter%20 

fr%C3%A5n%20regeringen.se#anc140853 



203 Miljödepartementet – http://www.regeringen.se/sb/d/3358 

•Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 197 , övrig/ospec. inriktning 

med utbildningar till Järnvägstekniker inom ban, kontaktlednings 

eller signalteknik 

Merparten av utbildningarna var inriktade mot Byggnadsteknik och 

anläggningsteknik 198 . Utbildningsområdet omfattar ca 7,5 procent av 

utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan. 


Examensgraden 199 varierar mellan utbildnings områden 

och mellan olika utbildningsinriktningar. Den genomsnittliga examensgraden 

för hela utbildningsområdet var cirka 62 procent, vilket 

är något lägre än den genomsnittliga examineringsgraden, 66 procent, 

för samtliga utbildningar. 


Det finns näraliggande utbildningsformer på gymnasial nivå genom 

bygg och anläggningsprogrammet med inriktningar mot anläggningsfordon, 

husbyggnad, mark och anläggning, måleri och plåtslageri 

samt teknikprogrammet med inriktningar mot samhällsbyggande 

och miljö. Det finns också näraliggande utbildningar inom högskolan i 

utbildningar till t.ex. byggingenjör, byggarbetsledare och olika inriktningar 

inom högskoleingenjörsprogrammen 200 . 

Ett förslag finns också om att ett fjärde tekniskt år ska införas i 

gymnasieskolan redan från 2012, vilket innebär att de första gymnasieingenjörerna 

kommer ut på arbetsmarknaden 2015. 201 Yrkeshögskoleutbildningarna 

har fyllt en viktig funktion för samhällsbyggnadssektorn 

och det kompetensglapp som blivit inom samhällsbyggnad 

och byggteknik i och med införandet av högskoleingenjörsutbildning 

och borttagandet av fyra årig teknisk utbildning, framförallt när det 

gäller att tillgodose kompetensbehovet av produktionsledare inom 

bygg anläggnings och installationsbranschen. När det fjärde året 

kommer tillbaka kan detta komma att förändras. 



Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer företag, andra kvartalet 

2010, visar att byggindustrin kommer att få betydande tillväxt i såväl 

orderingång som produktionsvolym jämfört med första kvartalet 

2010. Kapacitetsutnyttjandet har stigit ytterligare och ligger nu på 

närmare 80 procent. Sysselsättningen har upphört att minska och 

industrin räknar med fortsatt god order och produktionstillväxt. 202 

En ny plan och bygglag (PBL) föreslås ersätta den nuvarande 

lagen (1987:10) samt lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på 

byggnadsverk, m.m. (BVL) och föreslås träda i kraft den 2 maj 2010. 

Den nya lagen innebär att plan och bygglovsprocesserna förenklas 

samtidigt som kontrollen av byggandet skärps. Det införs också nya 

bestämmelser som gör att miljö och klimataspekter ska beaktas vid 

planläggning och byggande. Enligt lagförslaget ska den nya lagen 

träda i kraft den 2 maj 2011. 203 

73

204 Byggvärlden – http://www.byggvarlden. 

se/nyheter/byggprojekt/article143889.ece 

205 Utbildningsdepartementet – http://www. 

regeringen.se/sb/d/12473/a/140839 

Utbildningsdepartementet – http://www. 

regeringen.se/sb/d/12473/a/140839 

206 SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 

(KS) 


jobben? 


jobben? 


jobben? 

210 Byggnadsindustrins yrkesnämnd – 

http://www.byn.se/byn/yrkenibranschen/ 

kortombranschen/default.asp 







74 

Chalmers, KTH och Luleå Tekniska universitet får 18 miljoner för att 

utveckla tunnelbyggandet. 2010–2012 kommer åtta utvecklingsprojekt 

att genomföras på de tre universiteten. Några av målen är bättre 

planering av tunnelbyggen, snabbare och billigare byggmetoder, 

mindre buller och miljökonsekvenser. Projekten finansieras av forskningsrådet 

Formas och BeFo – Stiftelsen för bergteknisk forskning. 204 

Utbildningsdepartementet föreslog i mars 2010 att ett fjärde 

tekniskt år, som leder till en gymnasieingenjörsexamen, ska införas i 

gymnasieskolan. De första gymnasieingenjörerna kan lämna den nya 

gymnasieskolan tidigast våren 2015. De elever som nu går i årskurs 

två på gymnasiets teknikprogram kommer att erbjudas ett extra år 

på gymnasiet, T4, för att kunna bli gymnasieingenjörer. Försöksverksamheten 

föreslås pågå till 2014, när de första eleverna går ut från 

det nya gymnasiet. 205 


Antalet anställda inom byggindustrin har ökat mellan åren 2005 och 

2009, men mellan åren 2008–2009 har antalet anställda legat på ungefär 

samma nivå. 206 Byggverksamheten har drabbats hårt av finanskrisen 

och lågkonjunkturen. Detta har påverkat efterfrågan på byggnadsarbetare. 

Antalet sysselsatta minskade, de lediga jobben blev 

färre och arbetslösheten steg snabbt. Det ser ut som att trenden har 

vänt och försämringen har bromsat in. Låga räntor, köpstarka hushåll, 

ROTavdrag och statliga infrastruktursatsningar är faktorer som 

stimulerar byggandet och därmed också efterfrågan på arbetskraft. 207 

Det ökande behovet av Renovering, om och tillbyggnad av byggnader 

innebär att det också behövs utbildade inom detta område. Inom 

gymnasieskolan är utbildningarna inriktade mot nyproduktion. Enligt 

Sveriges byggindustrier behövs utbildningar som t.ex. inriktas mot 

renoveringsmetoder, breddning till näraliggande yrken, hyresgästbemötande 

samt säkerhets och hälsofrågor. På några års sikt bedömer 

Arbetsförmedlingen att efterfrågan på arbetskraft kommer att 

öka till följd av ökade bygg och anläggningsinvesteringar samtidigt 

som stora pensionsavgångar är att vänta inom flera yrken. 208 

Enligt Arbetsförmedlingens prognos Var finns jobben? är det 

fortfarande god efterfrågan från arbetsmarknaden på civilingenjörer 

inom bygg och anläggning samt elkraft. Det samma gäller för VVSingenjörer. 

209 Enligt Byggnadsindustrins yrkesnämnd kommer Byggindustrin 

att behöva rekrytera 70–95 000 personer på 5–10 års sikt. 210 

Enligt undersökningen Uppföljning av Ky-studerandes sysselsättning 

ett år efter examen – studerande examinerade 2008 verkar 

studerande inom Samhällsbyggnad och byggteknik ha goda förutsättningar 

på arbetsmarknaden trots konjunkturnedgången. 211 

Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer företag, andra kvartalet 

2010, visar att byggindustrin nu är på väg uppåt då den nu har en ökande 

orderingång för första gången på två år. Såväl byggande som sysselsättning 

har blivit mer stabilt. Byggindustrin räknar med att byggandet 

stiger under innevarande kvartal och att antalet anställda väntas öka. 212

213 Boverket (2010) Boverkets indiktatorer 

mars 2010 

214 Boverket (2010) Boverkets indiktatorer 

mars 2010 


mars 2009–mars 2010, 

















på arbetsmarknaden – Etablering 

på arbetsmarknaden för KYstudenter tre år 

efter examen 

219 Motsvarar Svensk standard för yrkesklassificering 

(SSYK) 31123113, 3118, 7124, 

7135, 7137, 7216, 7241 och 7242. 



Enligt Boverkets senaste rapport Boverkets indikatorer förväntas antalet 

påbörjade bostäder att öka med 50 procent från 2009 till 2011. 

Detta antal var under 2009 det lägsta på 11 år. En ökad efterfrågan 

på nya småhus och bostadsrätter gör att bostadsbyggandet nu 

vänder uppåt. 213 Detta medför också att arbetsmarknaden blir ljusare 

inom byggbranschen. 214 

Arbetslösheten inom Samhällsbyggnad och byggteknik hade 

minskat med 2,9 procent i mars 2010 jämfört med samma period 

föregående år. Störst minskning är det inom byggnads och anläggningsteknik 

som minskar med 603 personer eller 7,6 procent. 

Området som hade den största ökningen var Samhällsbyggnad och 

arkitektur som hade ökat med 12,1 procent eller 51 personer. 215 



inom ett år efter avslutad utbildning. Av dessa hade 92 procent 

ett arbete som helt eller delvis motsvarade utbildningsområdet. 73 

procent av dem som fick ett arbete hade redan ett arbete när utbildningen 

avslutades. 67 procent av de examinerade ansåg att arbetet 

motsvarade utbildningsnivån på utbildningen. 216 

78 procent av dem som examinerades 2003 inom Samhällsbyggnad 

och byggteknik var etablerade 217 på arbetsmarknaden efter tre 

år och var ett av de områden som hade högst andel etablerade på 

arbetsmarknaden tre år efter examen. 218 

Arbetslivets efterfrågan på kompetens och bedömning av framtida 


Byggnadsteknik och anläggningsteknik 

Utbildningsområdet leder till yrken såsom bl. a. byggnadsingenjör, 

byggtekniker, anläggningsingenjör, byggsamordnare, CADkonstruktör, 

3Dkonstruktör. järnvägsprojektör, anläggningsdykare, VVSprojektör, 

fastighetstekniker och hisstekniker. Dessa yrkesbenämningar 

hamnar inom yrkena Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker, Elingenjörer 

och eltekniker, Kartingenjörer, Anläggningsarbetare, VVSmontörer, 

Fastighetsskötare, Dykare, Elmontörer och elreparatörer, 

Tele- och elektronikoperatörer. 219 

I yrket Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker fanns 21 600 

anställda 2008. Den största andelen, 43 procent, hade gymnasial 

utbildning medan 28 procent hade en eftergymnasial utbildning som 

var kortare än tre år och 22 procent hade en längre eftergymnasial 

utbildning. I åldersgruppen 55–64 år fanns nästan en fjärdedel av de 

anställda. 220 

I yrket Elingenjörer och eltekniker fanns ca 8 400 anställda 

2008. Andelen anställda med gymnasial utbildning var 50 procent 

medan andelen med eftergymnasial utbildning som var kortare än 

tre år var 30 procent. 16 procent av de anställda hade längre eftergymnasial 

utbildning. I åldersgruppen 55–64 år fanns 14 procent 

av de anställda. 221 Antalet arbetslösa ökade kraftigt under 2009. 

75


yrken A–Ö 



yrken A–Ö 



yrken A–Ö 

227 Sveriges byggindustrier 


yrken A–Ö 



yrken A–Ö 



yrken A–Ö 

76 

Arbetsförmedlingen bedömer dock att arbetsmarknaden kommer att 

vara ganska god på ett års sikt. På fem till tio års sikt väntas arbetsmarknaden 

för yrket bli god till följd av stora pensionsavgångar och 

alltför låga utbildningsvolymer. 222 

Det fanns ca 2 600 anställda inom yrket Kartingenjörer 2008. 

Andelen anställda med gymnasial utbildning var den största gruppen 

och stod för 53 procent av de anställda. 20 procent hade kortare 

eftergymnasial utbildning och 19 procent hade längre eftergymnasial 

utbildning. I yrket är 44 procent i åldersgruppen 55–64 år. Gruppen 

60–64 år var 22 procent. 223 Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass 

har arbetsmarknaden försvagats under 2009 p.g.a konjunkturen. 

Arbetslösheten kommer att fortsätta att vara högre än normalt under 

2010, men på 5–10 års sikt bedöms möjligheterna till arbete vara 

medelgoda. 224 Enligt Lantmäteriet är kartingenjörer anställningsbara 

hos dem endast då de har en högskoleutbildning. 

I yrket Anläggningsarbetare fanns 15 000 anställda 2008. 67 procent 

av dem hade en gymnasial utbildning medan endast fyra procent 

hade en eftergymnasial utbildning som var kortare än tre år och 

en procent hade eftergymnasial utbildning som var längre än tre år. 

Åldersgruppen 55–64 år stod för 23 procent av de anställda. I gruppen 

60–64 år fanns 11 procent av de anställda. 225 Det kommer att behövas 

arbetskraft vid stora väg och järnvägsprojekt. 226 Det kommer 

därför efterfrågas kompetens inom anläggning som inriktas mot roller 

inom väg respektive järnvägsrelaterad verksamhet 227 . På ett års sikt 

kommer arbetsmarknaden att förbättras, framförallt i storstadsregionerna. 

På 5–10 års sikt förväntas möjligheterna till arbete vara goda 

då det utbildas för få i förhållande till arbetsgivarnas behov. 228 

I yrket VVS-montörer fanns ca 17 000 anställda 2008. Gymnasial 

utbildning var vanligast och utgjorde 79 procent av de anställda medan 

anställda med kortare eftergymnasial utbildning endast var fyra 

procent. Anställda i åldern 55–64 år var 17 procent av de anställda. 229 

Efterfrågan på VVSmontörer har minskat till följd av konjunkturen. 

Lediga jobb har blivit färre och arbetslösheten har stigit. Under 2010 

förväntas konjunkturen vända uppåt, vilket medför att det ljusnar på 

arbetsmarknaden för yrket. Det finns goda möjligheter att få jobb 

inom yrket på 5–10 års sikt. 230 

I yrket Fastighetsskötare fanns ca 37 000 anställda 2008. 64 

procent av de anställda hade gymnasial utbildning. Sex procent hade 

eftergymnasial utbildning som var kortare än tre år. Gruppen 55–64 

år stod för 32 procent av de anställda. Läggs gruppen 50–64 år till 

blir andelen nästan 50 procent av de anställda. 231 Yrket påverkas inte 

lika märkbart av konjunkturen som andra yrken inom byggbranschen. 

Kompetenskraven inom yrket har blivit högre och mer avancerade, 

vilket bl.a. får till följd att de yrkesverksamma sköter fler fastigheter 

och att rekryteringsbehovet kan komma att minska. 232 

I yrket Dykare (Anläggningsdykare) fanns 170 anställda 2008. 

Utbildningsnivån är till största delen gymnasial då 66 procent av 

de anställda hade den nivån 2008. 17 procent av de anställda hade 

eftergymnasial utbildning som var kortare än tre år. Gruppen 55–64



yrken A–Ö 


yrken A–Ö 


yrken A–Ö 


år utgjorde endast 7 procent av de anställda medan gruppen 16–34 

år var 41 procent. 233 

I yrket Elmontörer och elreparatörer fanns ca 16 500 anställda 

2008. Av de anställda var 76 procent utbildade på gymnasial nivå. 

Förgymnasial och kortare eftergymnasial utbildning stod för ca 11 

procent vardera. Åldersgruppen 55–64 år utgjordes av 19 procent. 

Arbetslösheten ligger på den genomsnittliga nivån för arbetslösheten 

i Sverige. Under 2010 förväntas konkurrensen om jobben att öka då 

elmontörer kommer att efterfrågas i mindre omfattning än tidigare. 

Stora pensionsavgångar tillsammans med ökade investeringar väntas 

leda till ökad efterfrågan inom några år och på 5–10 års sikt förväntas 

det finnas goda möjligheter till arbete. 234 

Inom yrket Tele och elektronikoperatörer fanns ca 12 500 anställda 

2008. Två tredjedelar av de anställda i yrket 2008 hade 

gymnasial utbildning. 11 procent hade eftergymnasial utbildning som 

var kortare än tre år. Åldersgruppen 55–64 år var 22 procent av de 

anställda medan åldersgruppen Gruppen 50–54 år var 12 procent, 

vilket innebär att pensionsavgångar på ca 34 procent kan väntas de 

kommande 10–15 åren. Enligt Arbetsförmedlingen kommer ingenjörer 

inom elektronik och teleteknik att minska något under det kommande 

året och arbetslösheten kommer att fortsätta vara hög men till följd 

av pensionsavgångarna väntas arbetsmarknaden bli god på 5–10 års 

sikt. 235 

Arbetsmarknaden för yrken såsom Byggnadsingenjörer och 

byggnadstekniker, Elingenjörer och eltekniker, Kartingenjörer, Anläggningsarbetare, 

VVSmontörer, Fastighetsskötare, Elmontörer 

och elreparatörer, Tele och elektronikoperatörer förväntas bli god på 

5–10 års sikt då dessa yrken kommer att påverkas av stora pensionsavgångar. 

236 Av dessa yrken är det är Kartingenjörer och Fastighetsskötare 

som har störst pensionsavgångar på 5–10 års sikt. 237 


bedömer myndigheten att volymen kan öka inom inriktningarna 

VVS, anläggningsarbete (betong- anläggnings- och 

vägarbete) samt utbildningar inriktade mot ombyggnationer, 

fastighetsteknik och järnvägsteknik. Inom övriga inriktningar 


77





78 

Utbildningsområde Samhällsbyggnad 

och byggteknik 



Största värde i kartan är 1 059

10 

79


(SUN) inriktning 52 (Teknik) och 54 

(Tillverkning). SUN är en standard för klassificering 

av enskilda utbildningar och används 

i den officiella statistiken över befolkningens 




80 

Teknik och tillverkning 



nedanstående kompetenser inom området Teknik och tillverkning 239 . 




använt sig av för att bedöma efterfrågan är Arbetsförmedlingen, 

SCB samt rapporter från och kontakter med bransch och intresseorganisationer. 

Efterfrågan har analyserats utifrån signaler från 

arbetslivet, förväntade pensionsavgångar samt förändringar i omvärlden 

t.ex. omregleringar av marknader och förändrade krav på 

utbildade. Utbildningsutbudet redovisas utifrån befintlig volym med 

hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal examinerade 

som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och med 

januari 2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat 



Teknik och tillverkning påverkas av ny teknik, konjunkturen samt 

kommande pensionsavgångar. Bristen på yrkesutbildade tekniker är 

fortsatt tydlig. Efterfrågan på kompetens kommer att bli stora inom 

områden såsom enerigi samt inom kemi och bioteknik. Detta till följd 

av utbyggandet av hållbar energi via biogas och vindkraft. Bl. a kan 

vindkrafttekniker komma att efterfrågas till följd av de stora satsningar 

som planeras i byggandet av vindkraftverk. Tekniska yrken påverkas 

av de stora bygg och infrastrukturprojekt som planeras. 



Utbildningsområdet omfattar Teknik och tillverkning. Antalet Ky och 

Yhutbildningar som pågick någon gång under 2009 var 189 stycken. 

Utbildningarna inom Teknik var inriktade mot 

•Maskinteknik och verkstadsteknik 240 , med utbildningar till bl. a CADdesigner, 

CADkonstruktör, CNCoperatör, drifttekniker, servicetekniker, 

inspektions och provningsingenjör, svetsare, kvalitetstekniker, 

produktionstekniker samt styr och reglertekniker. 

•Energi- och elektroteknik 241 , med utbildningar till bl. a distributionselektriker, 

anläggningsmontör, drift och underhållstekniker, elingenjör, 

elkrafttekniker, automationstekniker, kyl och värmepumptekniker, 

operatör vid värme och fjärrkraftverk och 

vindkrafttekniker samt kyl och värmepumptekniker 

•Elektronik, datateknik och automation 242 , med utbildningar till 

bl.a.automationstekniker, automationsingenjör, robottekniker, hydraulsystemtekniker, 

elektronik och dataingenjör, samt arbete med 

fiberoptik, installation och nätplanering
















•Kemi- och bioteknik 243 , med utbildningar till bl. a processtekniker, 

biogastekniker och vatten och miljötekniker 

•Fordons- och farkostteknik 244 , med utbildningar till tågtekniker, 

busstekniker, flygtekniker, helikoptertekniker 

•Industriell ekonomi och organisation 245 , med utbildningar till bl.a. 

produktionsledare, produktionslogistiker och produktionsutvecklare 

Inom Tillverkning finns tre utbildningsinriktningar inom yrkeshög 

skolan 

•Livsmedelstillverkning 246 , med utbildningar till bagare och konditor 

samt bryggeritekniker 

•Tillverkning av textilier, konfektion och lädervaror 247 , med utbildningar 

till konfektionstekniker, mönsterkonstruktör, skräddare samt 

sko och kläddesigner 

•Tillverkning av trä-, pappers- glas/porslin- och plastprodukter 248 , 

med utbildningar till finsnickare, träsnickare, möbelsnickare och 

inredningssnickare 

Merparten av utbildningarna var inriktade mot Maskinteknik och 

verkstadsteknik samt Energi och elektroteknik. Utbildningsområdet 

som helhet omfattar ca 16 procent av utbildningsplatserna inom 

yrkeshögskolan. Totalt fanns det 2009 cirka 6 900 studerande inom 

detta utbildningsområde. Det genomsnittliga antalet sökande per 

plats 2009 inom utbildningsområdet var 2,9, vilket är lägre jämfört 

med snittet totalt för alla utbildningsområden (3,8). Examensgraden 249 

varierar mellan utbildningsområden och mellan olika utbildningsinriktningar. 

Den genomsnittliga examensgraden för hela utbildningsområdet 

var cirka 62 procent, vilket är något lägre än den genomsnittliga 

examensgraden, 66 procent, för samtliga utbildningar. 


Det finns program inom gymnasieskolan som angränsar till teknikutbildningar 

inom yrkeshögskolan. I den nya gymnasieskolan finns 

El och energiprogrammet (inriktning automation, dator och kommunikationsteknik, 

elteknik och energiteknik), fordons och transportprogrammet 

(inriktning godshantering, karosseri och lackering, lastbil 

och mobila maskiner, personbil, transport)samt teknikprogrammet 

(inriktning design och produktutveckling, informations och medieteknik, 

produktionsteknik, samhällsbyggande och miljö och teknikvetenskap) 

Inom högskolan finns utbildningar i CAD, CAM, CNCteknik, elteknik 

och automation samt utbildningar till högskoleingenjör (med inriktning 

mot maskinteknik och elektroteknik med automationsteknik). 

Det finns också program inom gymnasieskolan som angränsar 

till tillverkningsutbildningar inom yrkeshögskolan. I den nya gymnasieskolan 

finns Restaurang och livsmedelsprogrammet (bl. a. med 

inriktning Bageri och konditori), Hantverksprogrammet (bl. a. med 

inriktning finsnickeri, florist, textil design). 

Även inom högskolan finns utbildningar inom tillverkning som 

angränsar till de utbildningar som finns inom yrkeshögskolan. Konst 

81

250 Teknikföretagen (2009) Viktigast 

251 Verket för innovationssystem (VIN 

NOVA) – http://www.vinnova.se/sv/Press/ 

Pressmeddelanden/2010/2010030346miljonertillforskningsprojektinomfordonsindustrin/ 

253 Elcertifikatsystemet är ett stödsystem 

som syftar till att öka produktionen av förnybar 

el på ett kostnadseffektivt sätt. Genom 

systemet ökar de förnybara energikällornas 

möjlighet att konkurrera med icke förnybara. 

De energikällor som har rätt att tilldelas 

elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa 

biobränslen, solenergi, geotermisk energi, 

vågenergi och torv i kraftvärmeverk. 

252 Dagens nyheter – http://www.dn.se/debatt/viskabygga2000nyavindkraftverkpatioar1.1054315 



ett år efter examen – studerande och 


255 Teknikföretagen (2010) Konjunkturbarometer 

kvartal 1 2010 



82 

närligt kandidatprogram i möbeldesign med inriktning trä, Konstnärligt 

kandidatprogram i textil – kläder – formgivning samt Konstnärligt 

masterprogram i mode och textildesign. 



Åtta procent av Sveriges förvärvsarbetande står för hälften av Sveriges 

export. Enligt Teknikföretagens rapport Viktigast kommer nästan 

varannan krona som satsas på forskning och utveckling från teknikföretag. 

För att teknikbranschen ska få fortsatt framgång förutsätts 

också att samhället ser behoven av att satsa mer på naturvetenskap 

och teknik och t.ex. tillhandahålla attraktiv utbildning till svenska och 

utländska studenter. 250 

Verket för innovationssystem (VINNOVA) satsar 46 miljoner till 

forskningsprojekt inom fordonsindustrin. Interaktionen mellan förare 

och fordon, bärigheten i vägnätet och elarkitektur till framtidens hybridbilar 

är innehållet i några av de tretton projekt som nu finansieras 

inom ramen för programmet FFI – Fordonsstrategisk Forskning och 

Innovation, en gemensam satsning av staten och fordonsindustrin på 

forskning och innovation. 251 

Regeringen beslutade under mars 2010 om en proposition som 

lägger fast nya kvoter i elcertifikatsystemet 252 . Förslaget betyder 

att elcertifikaten förlängs till år 2035. Fram till 2020 kommer därför 

utbyggnadstakten av förnybar elproduktion att öka kraftigt, bland annat 

i form av 2 000 nya vindkraftverk. 253 Efterfrågan på utbildade till t 

ex yrken såsom vindkrafttekniker, m. fl. kan därmed komma att öka. 

Konjunkturen har stark påverkan på branschen. Enligt undersökningen 

Uppföljning av Ky-studerandes sysselsättning ett år efter 

examen – studerande examinerade 2008 är Teknik och tillverkning 

tillsammans med Transporttjänster de utbildningsområden som tydligast 

har påverkats av konjunktursvackan. 254 Teknikföretagens konjunkturbarometer 

visar att det är bilindustrin med leverantörer som är 

de som främst bidrar till att ordervolymerna fortsätter uppåt. 255 

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer företag, andra kvartalet 

2010, visar att tillverkningsindustrin kommer att få betydande tillväxt i 

såväl orderingång som produktionsvolym jämfört första kvartalet 2010. 

Kapacitetsutnyttjandet har stigit ytterligare och ligger nu på närmare 

80 procent. Sysselsättningen har upphört att minska och industrin räknar 

med fortsatt god order och produktionstillväxt. Barometern visar 

att Livsmedels, dryckes och tobaksindustrin, Övrig trävaruindustri, 

massaindustri samt pappers och pappindustri, Textil, beklädnads 

och lädervaruindustrin, Gummi och plastvaruindustrin, Järn och stålverk 

samt Metallvaruindustri och maskinindustri är på väg uppåt. 256 


Arbetsmarknaden för utbildade inom teknik och tillverkning ser ljus ut 

på lång sikt. SCB beräknar att efterfrågan på arbetskraft med utbildning 

inom teknik och tillverkning kommer att öka med cirka 125 000





yrken A–Ö 





mars 2009–mars 2010, 




mars 2009–mars 2010, 



fram till år 2030, medan tillgången endast kommer att öka med ca 

15 000. Den främsta orsaken till bristen är inte åldersstrukturen med 

framtida pensionsavgångar utan snarare svårigheten att rekrytera 

till tekniska utbildningar. Personer med teknisk utbildning kommer 

att efterfrågas i allt högre utsträckning och det är främst personer 

med t ex elektro och datateknisk utbildning, fordonsutbildning samt 

energi och VVSutbildning som bedöms få en större arbetsmarknad. 

Efterfrågan på högskoleingenjörer väntas öka med drygt 20 procent 

fram till 2030. 257 Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass är det 

brist på vissa slags ingenjörer och om hänsyn inte tas till tillfälliga 

konjunktursvackor bör arbetsmarknaden för de flesta slags tekniker 

vara god de närmaste åren. 258 

Inom teknik och teknisk industri blir det allt viktigare med automatiserade 

processer varför ITkompetens kommer att efterfrågas 

alltmer. IT i kombination med det traditionella yrket kommer därför att 

efterfrågas. Rätt utbildning med de nya tekniska inslagen från utbildning 

ger större möjligheter att bli attraktiv på arbetsmarknaden. Detta 

leder i sin tur att nyutbildade är efterfrågade eftersom de har med sig 

det tekniska kunnandet i kombination med IT. 259 

Enligt Teknikföretagen uppgår den genomsnittliga volymtillväxten 

för teknikföretag i Sverige till omkring 4 % per år, men med stora 

årliga variationer. Detta göra att arbetskraftsbehovet är högt. Totalt 

anställs brutto mellan 18 000–30 000 personer per år beroende på 

konjunkturläge. 

Arbetslösheten inom teknikområdet var 4,6 procent högre i mars 

2010 än samma period föregående år. Störst procentuell ökning är 

det i Industriell ekonomi och organisation samt Energi och elektroteknik 

som vardera hade 21,1(69 personer) respektive 14 procent 

(258 personer) högre arbetslöshet. De områden som procentuellt sett 

minskat mest var Kemi och bioteknik som minskat med 11 procent 

(10 personer) och Fordons och farkostteknik som minskat med 8,2 

procent (415 personer). Antalsmässigt minskar gruppen fordons och 

farkostteknik mest medan det är gruppen Maskinteknik och verkstadsteknik 

som ökar mest (567 personer). 260 

Arbetslösheten inom tillverkningsområdet minskade med 3,1 procent 

i mars 2010 jämfört med samma period föregående år. Gruppen 

Tillverkning av textilier, konfektion och lädervaror ökade mest och 

var 6,2 procent (62 personer) högre än motsvarande period 2009. 

Grupp erna Tillverkning av trä, pappers, glas/porslin och plastprodukter 

och gruppen tillverkning och hantering av livsmedel minskade 

med 12,5 (140 personer) respektive 5,8 procent (73 personer). 261 


Under många år har Teknik och tillverkning varit ett område där 

stor andel av de examinerade från Kyutbildningar erhållit arbete 

efter examen. I undersökningen som gjordes av examinerade 2008 

hamnade däremot utbildningsområdet bland de områden som hade 

lägst andel i arbete efter examen. Mycket tyder på att konjunkturnedgången 

har haft en stor inverkan på de studerandes möjligheter att 

83





















examen 

266 Avser Standard för svensk yrkesklassificering 

(SSYK) 3115 och 3119 

267 Avser SSYK 8211 


269 SCB, Yrkesregistret 


yrken A–Ö 


272 Avser SSYK 3113 och 3114 


274 Avser SSYK 7241 och 7242 


84 

få arbete efter examen. Området hade den högsta andelen arbetssökande/arbetslösa 

bland de som utexaminerades under 2008, cirka 

20 procent. 262 

76 procent av dem som examinerats från Kyutbildning 2008 

hade arbete inom ett år efter avslutad utbildning. Av dessa hade 82 

procent ett arbete som helt eller delvis motsvarade utbildningsområdet. 

54 procent av dem som fick ett arbete hade redan ett arbete 

när utbildningen avslutades. 58 procent av de examinerade ansåg att 

arbetet motsvarade utbildningsnivån på utbildningen. 263 

Området var ett av de områden som hade högst andel etablerade 

264 på arbetsmarknaden tre år efter examen. 265 70 procent av dem 

som examinerades 2003 inom Teknik och tillverkning var etablerade 

på arbetsmarknaden tre år efter examen. 



Teknik 

Maskinteknik och verkstadsteknik 

Utbildningarna leder till yrken såsom CADdesigner, CADkonstruktör, 

CNCoperatör, drifttekniker, servicetekniker, inspektions och 

provningsingenjör, svetsare, kvalitetstekniker, produktionstekniker 

samt styr och reglertekniker. Dessa yrkesbenämningar finns inom 

yrkesgrupperna Ingenjörer och tekniker 266 , Verktygsmaskinoperatörer 

267 och Driftmaskinister 268 . 

Det fanns ca 57 100 anställda 2008 inom yrkesgruppen Ingenjörer 

och tekniker. Andelen anställda åldern 55–64 år var 21 procent, varav 

gruppen 60–64 år stod för 10 procent. Inom yrkesgruppen Verktygsmaskinoperatörer, 

dit t ex CNCoperatörer hör, fanns ca 48 700 anställda 

2008. Av dessa kommer 17 procent att gå i pension inom de 

närmaste 10 åren. 269 Enligt Arbetsförmedlingen kommer behovet av 

att rekrytera påverkas av både automatiseringen och rationaliseringen 

som sker samt de kommande pensionsavgångarna. Tillgången på 

utbildade beräknas inte bli tillräcklig. 270 Inom yrkesgruppen Driftmaskinister 

fanns ca 9 000 anställda 2008. 32 procent av de anställda 

kommer att gå i pension inom 5–10 år. 271 

Energi- och elektroteknik 

Utbildningarna leder till yrken såsom distributionselektriker, anläggningsmontör, 

drift och underhållstekniker, elingenjör, elkrafttekniker, 

kyl och värmepumptekniker, operatör vid värme och fjärrkraftverk 

och vindkrafttekniker. Dessa yrkesbenämningar återfinns inom yrkesgrupperna 

Ingenjörer och tekniker 272 , Installationselektriker 273 , Elmontörer, 

tele- och elektronikreparatörer 274 samt Drifttekniker, energi 275 . 

Det fanns ca 91 000 anställda totalt sett i yrkesgrupperna ovan. 

Åldersgruppen 55–64 år stod för 20 procent av de anställda. Inom 

gruppen Ingenjörer och tekniker fanns ca 27 100 av de anställda och 

19 procent av dem väntas gå i pension på 5–10 års sikt. I gruppen Installationselektriker 

fanns ca 25 700 av de anställda och andelen som 

väntas gå i pension på 5–10 års sikt är 14 procent. 2008 fanns ca 29 

000. Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer varav 20 procent av


277 Avser SSYK 3113, 3114 och 3115 




281 Avser SSYK 3113, 3119 


283 SSYK 3145 

284 SSYK 7233 


286 SSYK 7412 

dem väntas gå i pension inom 5–10 år. I gruppen Drifttekniker, energi 

fanns ca 9 000 anställda. 32 procent av dessa väntas gå i pension 

inom 5–10 år. 276 

Elektronik, datateknik och automation 

Utbildningarna leder till yrken såsom automationstekniker, automationsingenjör, 

robottekniker, hydraulsystemtekniker, data och elektronikingenjör 

samt fiberinstallatör och nätplanerare. Dessa yrkesbenämningar 

hamnar inom yrkesgrupperna Ingenjörer och tekniker 277 , 

Tele- och elektronikreparatörer 278 och Industrirobotoperatörer 279 . 

I yrkesgruppen Ingenjörer och tekniker fanns ca 51 900 anställda 

2008. Åldersgruppen 55–64 år utgjorde 20 procent av de anställda. 

Yrkesgruppen Tele- och elektronikreparatörer var 12 500 anställda 

och i åldersgruppen 55–64 år fanns 22 procent av de anställda. 

Gruppen Industrirobotoperatörer hade endast ca 1 100 anställda och 

den äldre åldersgruppen, 55–64 år var 10 procent av de anställda. 280 

Kemi- och bioteknik 

Utbildningarna leder till yrken såsom processtekniker, biogastekniker 

samt vatten och miljötekniker. Dessa yrkesbenämningar återfinns i 

yrkesgruppen Ingenjörer och tekniker 281 . Det fanns 40 800 anställda 

i yrkesgruppen 2008. I åldersgruppen 55–64 år fanns 22 procent av 

de anställda. 282 

Fordons- och farkostteknik 

Utbildningarna leder till yrken såsom tågtekniker, busstekniker, 

flygtekniker och helikoptertekniker. Dessa benämningar återfinns i yrkesgrupperna 

Flygtekniker 283 och Maskinmekaniker, maskinmontörer 

och maskinreparatörer 284 . Inom yrkesgruppen Flygtekniker fanns ca 1 

100 anställda 2008 och åldersgruppen 55–64 år var 21 procent. Inom 

yrkesgruppen Maskinmekaniker, maskinmontörer och maskinreparatörer 

fanns ca 22 500 anställda och 23 procent av de anställda fanns 

i åldersgruppen 55–64 år. 285 



inriktningar mot vindkraft samt mot kemi- och bioteknik. När det 

gäller övriga inriktningar bedömer myndigheten att volymen inte 

bör öka. När det gäller flygtekniker/helikopterutbildningar avser 

myndigheten att utreda detta i särskild ordning. 

Tillverkning 

Livsmedelstillverkning 

Utbildningarna leder till yrken som bagare, konditor och bryggeritekniker. 

Dessa yrken återfinns i yrkesgrupperna Bagare och konditorer 286 

samt Maskinoperatörer, bryggerier 287 . Det fanns ca 4 900 Bagare och 

konditorer anställda 2008. Här fanns 9 procent av de anställa i åldersgruppen 

55–64 år. 288 Arbetsmarknaden för bagare påverkas av att 

produktionen går mer och mer mot att bli automatiserad, vilket leder 

till färre jobb i framtiden. 289 I yrkesgruppen Maskinoperatörer, bryggerier 

fanns ca 1 000 anställda 2008 och 13 procent av dem var i åldern 

55–64 år. 290 

85

287 SSYK 8278 



yrken A–Ö 


291 SSYK 2456 

292 SSYK 7431 

293 SSYK 7433 


295 SSYK 7123 

296 SSYK 7421 



86 

Tillverkning av textilier 

Utbildningarna leder till yrken som konfektionstekniker, mönsterkonstruktör, 

skräddare och sko och kläddesigner. Dessa yrken hamnar 

i yrkesgrupperna Formgivare 291 , Skräddare, modister och ateljésömmerskor 

292 och Tillskärare 293 . I yrkesgruppen Formgivare fanns ca 6 

400 anställda 2008 och 9 procent av dem var i åldersgruppen 55–64 

år. I yrkesgruppen Skräddare, modister och ateljésömmerskor fanns 

ca 650 anställda 2008 och åldersgruppen 55–64 år utgjorde 31 procent 

av de anställda. När det gäller Tillskärare fanns ca 300 anställda 

varav 27 procent var i åldern 55–64 år. 294 

Tillverkning av trä-, pappers- glas/porslin- och plastprodukter 

Utbildningarna leder till yrken som finsnickare, träsnickare, möbelsnickare, 

inredningssnickare. Dessa yrken återfinns inom yrkesgrupperna 

Byggnadsträarbetare, inredningssnickare 295 och Möbelsnickare 

296 . I yrkesgruppen Byggnadsträarbetare, inredningssnickare 

fanns 42 900 anställda 2008. Pensionsavgångarna väntas bli stora 

inom 5–10 års sikt då 19 procent av de anställda var i åldersgruppen 

55–64 år. Det fanns 2 500 anställda Byggnadsträarbetare, inredningssnickare 

2008 och 24 procent av dessa var i åldersgruppen 

55–64 år. 297 

Totalt sett visar tillverkningsområdet inga tecken på stora pensionsavgångar 

förutom i yrkena mönsterkonstruktör och skräddare 

där andelen i åldern 55–64 år var 31 procent 2008 298 och yrket inredningssnickare 

där andelen i åldern 55–64 år var 19 procent . 


bedömer myndigheten att volymen inte bör öka.





Utbildningsområde Teknik och 

tillverkning 




87

88 

11

300 Svensk utbildningsnomenklatur (SUN) 

840b – Utbildning för landtransporter, 840c 

– Utbildning för sjöfart, 840d – Utbildning för 

luftfart och 840x – Annan utbildning inom 

transporttjänster. SUN är en standard för 

klassificering av enskilda utbildningar och 

används i den officiella statistiken över befolkningens 


Transporttjänster 



nedanstående kompetenser inom området Transporttjänster. 300 









Utbildningsutbudet redovisas utifrån två dimensioner, befintlig volym 

med hänsyn till redan startade och beviljade utbildningar samt antal 

examinerade som förväntas komma ut på arbetsmarknaden till och 

med januari 2014. Diagram över utbildningsutbudet redovisas i separat 




är främst behov och efterfrågan på transporter och 

transporttjänster. Efterfrågan påverkas starkt av samhällsekonomin 

och när konjunkturen går ner minskar efterfrågan. I dag ser det ut 

som att konjunkturen är på väg upp och efterfrågan ökar. Oberoende 

av konjunkturen finns det indikatorer på att efterfrågan på transporter 

och transporttjänster ökar generellt. 



Transporttjänster omfattar 5 procent av den totala andelen utbildningsplatser 

inom yrkeshögskolan. Inom området finns utbildningar 

till yrken som logistiker, transportledare, transportplanerare, affärslogistik, 

skärgårdskapten, lokförare och trafikflygare. Yrkeshögskolan 

är den enda utbildningsform som utbildar lokförare vilket för övrigt är 

det enskilt vanligaste yrket för de utexaminerade inom utbildningsområdet 

Transport. 

Den senaste ansökningsomgången hösten 2009 har Myndigheten 

för yrkeshögskolan minskat antalet beviljade utbildningsplatser 

till lokförare. Anledningen var en tillfällig men betydande minskad 

efterfrågan på lokförare. Samtidigt kunde man identifiera en ökad 

efterfrågan i en inte alltför avlägsen framtid på grund av de pensionsavgångar 

som förväntades bland yrkesverksamma lokförare. I de 

diagram som redovisas i bilaga 1 står ”landtransporter” för samtliga 

faktiskt antagna studerande, alternativt beviljade plaster inom lokförarutbildningen. 

89

301 SCB (2009) – Arbetskraftsbarometern 09 

302 Konjunkturinstitutet (2010), Konjunkturbarometern, 

Företag och hushåll, April 2010 

90 

Totalt fanns det drygt 1 800 studerande inom utbildningsområdet 

Transport under 2009. Den genomsnittliga examensgraden för hela 

utbildningsområdet är 70 procent, vilket är en något högre examensgrad 

än för yrkeshögskolan totalt. Troligtvis är andelen studeranden 

som kommer ut på arbetsmarknaden ändå något högre eftersom 86 

procent av de studerande är kvar vid sista rekvireringen av statsbidrag 

och hoppar av i slutet av sin utbildning. 



Efterfrågan på kompetens inom dessa yrken påverkas starkt av 

konjunkturen. När samhällsekonomin går ner sjunker efterfrågan på 

transporter och transporttjänster. I dag tyder dock det mesta på att 

konjunkturen är på väg upp igen efter den senaste nedgången. Detta 

och det faktum att kraven på att hålla kostnader nere med minskade 

lager och effektiva transporter kan innebära ett ökat behov av logistik 

och transportplanering. En ökning av internethandel där varor som 

köps på nätet distribueras hem till kunden kan också innebära en 

ökad efterfrågan på transporttjänster. 


Enligt SCB:s Arbetskraftbarometer 09 finns det i dag god tillgång 

på transportutbildade. Det betyder att konkurrensen om jobben kan 

vara hård, i synnerhet för de nyutexaminerade. På kort sikt bedöms 

behovet att rekrytera transportutbildade att vara oförändrat medan 

det på tre års sikt bedöms öka. 301 

Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för företag och 

hushåll från april 2010 tillhör transportbranschen de branscher som 

nu är på uppgång efter senaste konjunkturnedgången 2008/09. 302 

Sannolikt kommer efterfrågan på utbildade inom transporttjänster att 

öka så länge konjunkturen går upp. 

Arbetslösheten inom transporttjänster har ökat under den senaste 

lågkonjunkturen och ligger relativt högt med 3064 öppet arbetslösa i 

mars 2010 enligt Arbetsförmedlingens statistik. Ökningen det senaste 

året har dock varit relativt låg och jämfört med samma tid 2009 

är ökningen bara 1,3 procent, dvs. 39 personer. Detta kan också vara 

ett tecken på att konjunkturen har vänt uppåt. 

Hur tillgång och efterfrågan av transporttjänster och yrkesgrupperna 

inom detta tjänsteområde kommer att påverkas av pensionsavgångar 

de närmaste åren är svårt att säkerställa. SCB redovisar 

ingen statistik om antalet yrkesverksamma uppdelat på dessa yrken, 

med undantag för lokförare, fartygsbefäl och piloter och därför går 

det inte att se i vilken omfattning, och när yrkesverksamma inom 

dessa yrken uppnår pensionsålder. 

Åldersfördelningen bland yrkesverksamma lokförare visar på en 

jämn fördelning i de olika åldersgrupperna mellan 16 och 65 år. Enligt 

SCB:s yrkesregister är pensionsavgångarna relativt små de närmaste 

tre åren då cirka 148 lokförare går i pension. Därefter kommer pen








yrken A–Ö 


yrken A–Ö 

sionsavgångarna att öka med över 100 procent under de näst kommande 

fem åren då 338 uppnår pensionsålder. Även nästkommande 

femårsperiod uppnår ytterligare 300 yrkesverksamma lokförare 

pensionsålder. 303 

I SCB:s yrkesregister finns inte yrkesbenämningarna skärgårdskapten 

eller sjökapten utan enbart ”fartygsbefäl” inom vilken de 

två yrkesbenämningarna ingår. Yrkesregistret visar en jämn åldersfördelning 

bland yrkesverksamma fartygsbefäl. Men det finns 

några undantag; de närmaste tre åren uppnår 220 yrkesverksamma 

fartygs befäl pensionsålder. Därefter kommer pensionsavgångarna 

att öka med 45 procent under de näst kommande fem åren då 320 

fartygsbefäl uppnår pensionsålder. I åldersgrupperna som är yngre 

än 40 år sjunker antalet yrkesverksamma fartygsbefäl märkbart. 304 

För yrkesgruppen Piloter m.fl. vari trafikflygare ingår visar SCB:s 

yrkesregister att de förväntade pensionsavgångarna är små. De 

flesta yrkesverksamma piloterna finns i åldersgrupperna mellan 35 

och 50 år. Det är dock värt att notera att de fackliga organisationerna 

har drivit kravet att en pilot ska gå i pension redan vid 55 eller 60 års 

ålder även om Luftfartsinspektionen medger en övre åldersgräns på 

65 år. 


I de uppföljningsstudier av Kystuderanden som utförts tidigare år 

går det inte att särskilja sysselsättning för de enskilda yrken som 

utbildningarna leder till. Det man kan se är att studerande från det 

samlade utbildningsområdet Transportutbildningar tillhör gruppen 

som har den högsta sysselsättningsgraden jämfört med andra utbildningsområden 

inom Ky. År 2009 sjönk dock sysselsättningsgraden 

från nästan 100 procent till runt 80 procent. De nyutexaminerade 

drabbades hårt av konjunkturnedgången. 305 



Logistiker 

Logistikyrket kännetecknas av att det är heterogent och det finns 

flera inriktningar att utbilda sig inom. Inriktningarna inom yrkeshögskolan 

återfinns främst inom transport men några ligger också nära 

ekonomiområdet. 

Enligt Arbetsförmedlingens yrkeskompass ökar efterfrågan på 

logistiker på lång sikt, främst inom industrin men också inom partihandeln 

och transportnäringarna. I dag är det dock balans på arbetsmarknaden 

för logistiker. Arbetslösheten som tidigare varit mycket 

låg har det senaste året ökat något, vilket främst drabbat nyexaminerade. 

306 

Lagerchef/logistikchef 

Efterfrågan på lagerchef/logistikchef har minskat samtidigt som befattningarna 

har blivit mer kvalificerade inom partihandel och industri. 307 

91


yrken A–Ö 


yrken A–Ö 


(2009) – På längre sikt – Kystudenter 

på arbetsmarkanden, Etablering 

på arbetsmarkanden för KYstudenter tre år 

efter examen. 


yrken A–Ö 

92 

Transportledare 

En transportledare övervakar och dirigerar transporter av olika slag 

så att det som ska transporteras når sina mottagare. Transportledare 

vid lokaltrafiken och taxiföretag benämns trafikledare eller vägtrafikledare. 

Vid lokaltrafiken övervakar man att tidtabellen följs och att 

trafiken fungerar bra. 

Under lågkonjunkturen har behovet av transporter minskat och 

det har drabbat hela transportsektorn. Arbetslösheten inom yrkesgruppen 

transportledare har ökat det senaste året. Transportledarna 

har dock inte drabbats lika hårt av nedgången som flera andra yrkesgrupper 

inom transportnäringen. Det behövs fortfarande ledning och 

planering av de transporter som sker. Arbetsförmedlingen bedömer 

att det kommer att råda balans mellan tillgång och efterfrågan 

på transportledare det kommande året, även om det skett en viss 

ökning av konkurrensen om jobben. Det kommande året väntas en 

balanserad arbetsmarknad. Arbetslösheten bland transportpersonal 

är lägre än den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige. 308 

Transportplanerare 

Transportplanerare vid företag och industrier undersöker hur de varor 

som företaget tillverkar eller säljer ska transporteras mest effektivt. 

Efterfrågan på transportplanerare påverkas av konjunkturen. När det 

går bra för exportindustrin ökar behovet av transporter. Det är sannolikt 

att efterfrågan på transportplanerare kan öka i framtiden som 

en följd av att ehandeln utvecklas då konsumenterna handlar på 

Internet och får varorna levererade hem. 309 


bedömer myndigheten att volymen inte bör öka när det 

gäller logistiker, lagerchef/logistikchef, transportledare och 

transportplanerare. 

Lokförare 

Det vanligaste yrket för examinerade inom transporttjänster är lokförare. 

Drygt 26 procent av dem som tar ut en examen inom transportområdet 

gör det från en lokförarutbildning. 310 

Arbetslösheten bland lokförare har ökat det senaste året, men 

är ändå relativt låg. Under lågkonjunkturen har behovet av godstransporter 

minskat, vilket innebär ett minskat behov av lokförare. 

Passagerartrafiken påverkas inte i samma utsträckning, men det 

minskande behovet av lokförare för godstransporter innebär att konkurrensen 

om jobben ökat totalt sett. Arbetsförmedlingen bedömer 

att efterfrågan på lokförare är i balans det kommande året. 

Behovet av att rekrytera lokförare kommer enligt samma bedömning 

att öka de kommande tio åren. Anledningarna är att pensionsavgångarna 

under denna tid blir mycket stora och dessutom ser man 

en fortsatt satsning på järnvägstrafik. Tillgången på utbildade lokförare 

bedöms inte vara tillräcklig eftersom för få utbildar sig till yrket 

idag. Arbetsförmedlingens bedömning är att utbildade lokförare får 

goda möjligheter till arbete på fem till tio års sikt. 311

312 Sjöfartsverket (2010) Regeringens rekryteringsuppdrag 

till Sjöfartsverket. Rapport 

20100331. Beteckning 0803114 


yrken A–Ö 



Skärgårdskapten 

En skärgårdskapten arbetar som styrman eller som befälhavare/kapten 

i den skärgårdsbaserade handelsflottan 

Arbetsförmedlingen har inte gjort någon prognos om arbetsmarknaden 

för Skärgårdskaptener. Däremot finns en prognos för 

sjökaptener med sjökaptensutbildning. Tidigare har det varit brist 

på sjökaptener och arbetsmarknaden har varit god för dem med 

en sjökaptensutbildning. I lågkonjunkturen har efterfrågan sjunkit 

något och Arbetsförmedlingen beskriver tillgång och efterfrågan som 

balanserad i dagsläget. I vilken utsträckning arbetsmarknaden för 

skärgårdskaptener påverkas av arbetsmarknaden för sjökaptener är 

inte utrett. Det finns inte heller underlag för att bedöma i vilken utsträckning 

utbildade sjökaptener konkurrerar med skärgårdskaptener 

inom den skärgårdsbaserade handelsflottan. 

Enligt regeringens rekryteringsuppdrag till Sjöfartsverket uppnår 

de studerande inom Kyutbildningen full teoretisk behörighet Klass 

VII, men de får inte fullständig praktik. Under utbildningen kan man 

tillgodoräkna sig 12 månaders sjötid i inre fart, vilket inte motsvarar 

kravet på 18 månader för den som vill arbeta som kapten. 312 



Trafikflygare 

En trafikflygare är pilot på flygplan i den civila luftfarten. Vanligtvis 

ingår två piloter i besättningen, en kapten och en styrman. 

Arbetsförmedlingen gör bedömningen att det kommer att råda 

stor konkurrens om jobben för piloter det närmaste året. Då piloternas 

arbetsmarknad är internationell väljer en del att arbeta utomlands 

när jobben minskar i Sverige. 

Behovet av att rekrytera trafikpiloter bedöms öka något de kommande 

tio åren. En av anledningarna är att antalet passagerare på 

utrikes destinationer väntas öka. De förväntade pensionsavgångarna 

är dock små och bedöms inte påverka efterfrågan i någon större omfattning. 

313 Piloternas arbetsmarknad är internationell och en del väljer 

att arbeta utomlands när efterfrågan minskar i Sverige. Det omvända 

gäller när jobben ökar i Sverige. Då rekryteras piloter som utbildats 

utomlands till Sverige. 



93





94 

Utbildningsområde Transporttjänster 




12 

95

96 

Källförteckning 

Arbetsförmedlingen (2010) Arbetslöshetsstatistik mars 2009–mars 

2010, bearbetad statistik av antal arbetslösa inom utbildningsområden, 


Arbetsförmedlingen (2010) Prognos Kultur och media 2010 

Arbetsförmedlingen (2010) Var finns jobben? 

Arbetsförmedlingens yrkeskompass/yrken A–Ö 

Bioenergiportalen – http://www.bioenergiportalen. 

se/?p=1422&m=915 

Bioenergiportalen – http://www.bioenergiportalen. 

se/?p=1422&m=915 

Bioenergitidningen – http://bioenergitidningen.se/braensleprogrammet 

Boverket (2010) Boverkets indiktatorer mars 2010 

Byggnadsindustrins yrkesnämnd – http://www.byn.se/byn/yrken-ibranschen/kort-om-branschen/default.asp 

Byggvärlden – http://www.byggvarlden.se/nyheter/byggprojekt/article143889.ece 

Dagens nyheter – http://www.dn.se/debatt/vi-ska-bygga-2-000-nyavindkraftverk-pa-tio-ar-1.1054315 

Futureforests – http://www.futureforests.se/download/18.7549e4d912 

67b3b9887800019733/1.Tillv%C3%A4xtparker.pdf 

Gymnasieguiden 

Gymnasieguiden – http://www.gymnasieguiden.se/templates/Search. 

aspx?PageID=206&County=0&Program=sp&Cource=Turism, 

2010-04-26 

http://www.hogskoleguiden.se/Kandidatprogram--_i_Service_ 

Management_Tourism_Management_21039.htm, 2010-04-26 

http://www.jn-gymnasiet.kumla.se/Handel.html, 2010-04-26 

Högskoleguiden 

Högskolelagen 1 kap, 23§. (SFS 1992:1434) 

Högskoleverket (2008) – Elearning quality aspects and Criteria for 

evaluation of distant learning in higher education (Report 2008:11 R) 

Högskoleverket (2009) Etablering på arbetsmarknaden – examinerade 

2005/06 (Rapport 2009:28 R) 

Högskoleverket (2009) Etableringen på arbetsmarknaden – examinerade 

2005/06 (Rapport 2009:28 R) 

IT24: ”Itkonsult ett tomt begrepp” (20100322) 

IT24: Framtidens itkonsult – en praktisk problemlösare på plats, 

(20100309); 

IT24: Håller uppgången i sig? Ja! (20100225), 

IT24: Här ska det anställas (20100202), 

IT24: Lexicon känner av konsultsug i Skåne (20100205), 

IT24: Skriker efter Sharepointkonsulter (20100226); 

ITTjänsteindikatorn Q1 (2010)

Jordbruksdepartementet – http://www.sweden.gov.se/sb/ 

d/11105#item114512 

Jordbruksdepartementet (2009) Det växande vattenbrukslandet 

(SOU 2009:26) 

Jordbruksverket (2009) Fakta om svenskt jordbruk 

Justitiedepartementet (2010) – Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24) 

Justitiedepartementet (2010) Regeringens prop. 2009/2010:204 En 

frivillig revision 

Konjunkturinstitutet (2010) Konjunkturbarometern Företag och hushåll 

April 2010 

Konkurrensverket – http://www.konkurrensverket.se/t/sectionstartpage____4198.aspx 

Konkurrensverket (2008) Fritt val i vård och omsorg 

Kulturdepartementet (2009) Sammanfattning av regeringens proposition 

Tid för kultur, 2009/10:3 

Kulturdepartementet (2010) I samspel med musiklivet – en ny nationell 

plattform för musiken (SOU 2010:12), 

Lag (2009:128) om yrkeshögskolan, 6§ 12. 

Lantbrukarnas riksförbund – http://www.lrf.se/Garden/Djur/Hast/ 

Lantbrukarnas riksförbund (2009) Sveriges gröna näringar, fakta 

2009 

Miljödepartementet – http://www.regeringen.se/sb/d/3358 

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning (2009) På längre sikt – 

Kystudenter på arbetsmarknaden, Etablering på arbetsmarknaden 

för KYstudenter tre år efter examen. 

Myndigheten för yrkeshögskolan (2010) Uppföljning av Kystuderandes 

sysselsättning ett år efter examen – studerande och examinerade 

2008 

SACO (2009) Välja yrke 2009 

SCB (2009) Arbetskraftsbarometern 09 

SCB (2009) Trender och prognoser 2008 befolkningen utbildningen 

arbetsmarknaden med sikte på år 2030 samt 

SCB (2010) Länens arbetsmarknad – befolkning, näringsliv, yrken och 

framtida pensionsavgångar 

SCB, Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) 

SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatik (RAMS) 

SCB, Yrkesregistret 2008 

Sjöfartsverket (2010) Regeringens rekryteringsuppdrag till Sjöfartsverket. 

Rapport 20100331. Beteckning 0803114 

Skogs och Lantarbetsgivareförbundet i samarbete med Arbetsförmedlingen 

(2009) Arbetskraftsenkät inom skogsbruket 

Studiekanalen.se 

Sveaskog – http://www.sveaskog.se/Forskning-och-utveckling/Forskningsomraden/Effektivare-teknik/ 

Svenska bioenergiföreningen – http://www.svebio.se/attachments/33/1177.pdf 

Svenska skogsbrukets forskningsinstitut – http://www.skogforsk.se/ 

sv/forskning/Skogsbransle/ 

97

98 

Svenskt näringsliv (2010) Att söka men inte finna – Svenskt näringslivs 

rekryteringsenkät 2010 del 1 

Teknikföretagen (2009) Viktigast 

Teknikföretagen (2010) Konjunkturbarometer kvartal 1 2010 

Tillväxtverket (2008) Tillväxtverkets årsbok för Svensk turism och 

turistnäring, Fakta & statistik 2008 

Tillväxtverket (2009) Fakta om svensk turism och turismnäringen 

2008 års upplaga 

Utbildningsdepartementet – http://www.regeringen.se/sb/ 

d/12473/a/140839 

Utbildningsdepartementet – http://www.regeringen.se/sb/ 

d/7176/a/140853/fromdepartment/7176/pressitem/140853?utm_ 

source=Regeringskansliet&utm_medium=RSS&utm_ 

campaign=Nyheter%20fr%C3%A5n%20regeringen.se#anc140853 

Verket för innovationssystem (VINNOVA) – http://www.vinnova.se/sv/ 

Press/Pressmeddelanden/2010/2010-03-03-46-miljoner-till-forskningsprojekt-inom-fordonsindustrin-/ 

www.expowera.se 

www.folkhogskola.nu

Varannan i mål. 

Gymnasieskolors förmåga att 

få alla elever att fullfölja sin 

utbildning. 

Kvalitetsgranskningsrapport 2009:1

Myndigheten för yrkeshögskolan presenterar i denna 

rapport, Utbildningsanalys 2010, en nationell bild av 

efterfrågad kompetens i arbetslivet. Det regionala 

behovet kan dock skilja sig från den nationella 

bilden beroende på näringslivsstruktur etc. Analysen 

syftar främst till att informera utbildningsanordnare 

som avser att ansöka om en utbildning ska få ingå i 

yrkeshögskolan. Den är också ett viktigt underlag vid 

myndighetens bedömning av ansökningar. 

Myndigheten för yrkeshögskolan 

Swedish National Agency for 

Higher Vocational Education 

Tel 08586 080 00 

Box 145 

skolinspektionen@skolinspektionen.se 

721 05 Västerås 

Box 23069, 104 35 Stockholm 

www.yhmyndigheten.se

Hämta hela rapporten - Myndigheten för yrkeshögskolan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?