Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Ladda ner hela tidningen som pdf - Kom Ut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
#2<br />
2011<br />
Människopuder<br />
homoerotikens<br />
beskyddare<br />
katastrofal<br />
katastrofhjälp<br />
på resa genom<br />
ett queert usa<br />
första flatfilMen<br />
sen fucking åMål<br />
med robert fux<br />
på grönbete<br />
jakten på<br />
sperMasyskon<br />
harry + draco<br />
teMa asyl<br />
ett rättsosäkert spel
Första gången?<br />
Eller ett år sen sist?<br />
Testa dig under Pride!<br />
Ett samarbEtE mEllan lafa, Posithiva GruPPEn, rfsl, rfsl stockholm,<br />
rfsl unGdom, skum – stockholms skolors unGdomsmottaGninG,<br />
smittskydd stockholm och vEnhälsan.
Tema: aSYL<br />
Experterna kallar det lotteri.<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> granskar den rättsosäkra<br />
asylprocessen.<br />
39<br />
22<br />
Det stora lotteriet 10<br />
När rätt blir fel 16<br />
KRÖNIKA: Är det vi <strong>som</strong> behöver hjälp nu? 18<br />
NOvELL: Landet utanför 20<br />
26<br />
35<br />
Ledare och medverkande 4<br />
KOMPOTT 6<br />
Homoerotikens beskyddare<br />
Tempen på Rio<br />
Limericktävlingen avgjord!<br />
Katharina Nuttalls festivaltips<br />
Kön ska väck<br />
Spermasyskon sökes<br />
KORRESPONDENS 22<br />
LANDET: Haiti<br />
Nödhjälpen <strong>som</strong> stjälpte<br />
BILDREPORTAGE 26<br />
Molly Landreth –<br />
En queer Americana<br />
KULTUR 34<br />
KRÖNIKA: På grönbete<br />
J.K. Rowlings rån mot fansen<br />
Första flatfilmen på 13 år<br />
SEX MED KOM UT 41<br />
Knip <strong>som</strong> knep<br />
Fråga Suzann<br />
REBS DAGBOK 43<br />
Spegellös reflektion<br />
»Folk kastade<br />
sten och<br />
förföljde mig<br />
på gatorna.<br />
Samtidigt<br />
var jag inte<br />
trygg hemma.<br />
Min äldre bror<br />
hatade mig.«<br />
KNEP & KNAS 45<br />
Mest för barn<br />
RFSL-DELEN 47<br />
LEDARE: Christian Antoni Möllerop<br />
Bryt tabu om äldre och sex<br />
Möt Manitza Håfström - årets aktivist<br />
Året var 1998<br />
INTERNDEBATT: Hur kan det bli bättre?<br />
16<br />
KOM UT #2 2011 3<br />
bild jimmy eriksson
ledare<br />
LiveTs LoTTeri<br />
Att mötAs Av myndighetsperso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> har<br />
noll koll på vad det innebär att leva <strong>som</strong> bög i<br />
Kampala, Uganda, men <strong>som</strong> trots detta sitter<br />
med <strong>hela</strong> din framtid i sina händer. Att möta<br />
handläggare <strong>som</strong> tror att svenska ambassadrapporter<br />
är en tillräcklig källa för att avgöra<br />
om just ditt land är säkert att återvända till<br />
för dig, transperson <strong>som</strong> förskjutits av din<br />
familj. Att bemötas med skepsis efter att du<br />
sent omsider vågat berätta för din handläggare<br />
om din homosexualitet. Kan du verkligen<br />
vara trovärdig, du <strong>som</strong> dröjde så länge<br />
med att berätta?<br />
I detta nummer möter du Saima, Jimmy<br />
och Marlene. Flyktingar vars mod att träda<br />
fram och öppet berätta sina historier är<br />
beundransvärt. De representerar många fall<br />
av asylsökande hbt-perso<strong>ner</strong> i den<br />
rättsosäkra svenska asylapparaten.<br />
En molande känsla i magen gör<br />
sig påmind varje dag. Ett hopp<br />
<strong>som</strong> väcks av en inhibition, men<br />
brutalt släcks av ett slutgiltigt<br />
besked om avvisning. Fattat<br />
på ibland undermåliga<br />
grunder. Det har konstaterats<br />
i rapporter<br />
<strong>som</strong> Migrationsverket<br />
själv har<br />
beställt.<br />
medarbetare<br />
4 KOM UT #2 2011<br />
GUniLLA<br />
Kinn<br />
Journalist bosatt i<br />
Harlem, new York.<br />
Hon hamnade i<br />
Haiti av en slump<br />
när republiken fyllde<br />
200 år 2004, och har<br />
varit där sju gånger –<br />
fångad av alla stories<br />
samt av haitisk konst<br />
och musik.<br />
ZAiRA<br />
PERDiGOn<br />
Har gått från<br />
husfotograf till<br />
bildredaktör. Gillar<br />
lindy hop, bad och att<br />
snacka pedagogik, men<br />
mest av allt att inte<br />
göra någonting alls. Vill<br />
ligga raklång på vattnet<br />
och spana upp mot<br />
<strong>som</strong>marhimlen.<br />
Faktum är att i det svenska asyllotteriet är<br />
det upp till enskilda beslutsfattare vem <strong>som</strong> får<br />
stanna och vem <strong>som</strong> tvingas tillbaka. Handläggare<br />
på Migrationsverket går emot verkets<br />
egna riktlinjer. För det finns rättsliga ställningstaganden<br />
<strong>som</strong> säger att det inte ska spela<br />
någon roll att en asylsökande kommit ut sent i<br />
processen.<br />
Ändå anges fortfarande detta <strong>som</strong> skäl till<br />
minskad trovärdighet, och i förlängningen<br />
avvisning. Migrationsverkets ge<strong>ner</strong>aldirektör<br />
svär sig fri, lik<strong>som</strong> Tobias Billström,<br />
ansvarig minister. Lagarna är det inget fel på,<br />
det är alla överens om. Det är i tillämpningen<br />
det brister. Och fram tills att Migrationsverkets<br />
alla asylhandläggare genomgått de<br />
hittills frivilliga hbt-utbildningarna, lär det<br />
inte bli någon större skillnad.<br />
Det är DAgs Att förstå att för att<br />
kunna bedöma hbt-perso<strong>ner</strong>s<br />
asylskäl krävs tillförlitlig,<br />
uppdaterad landkunskap, en<br />
förståelse för hbt-perso<strong>ner</strong>s<br />
specifika villkor och<br />
handläggare <strong>som</strong> följer<br />
sin egen myndighets<br />
riktlinjer.<br />
Karin Lenke<br />
& Malin nord<br />
OSKAR<br />
ODJURET<br />
LAURin<br />
Frilansillustratör och<br />
notorisk samlare av<br />
tuschpennor, snygga<br />
konstböcker och<br />
tidningar. Tillbringar<br />
<strong>som</strong>maren i parken<br />
dubbelvikt över teckningar,<br />
får därför den<br />
brunaste nacken i stan.<br />
MATiLDA<br />
LinDqUiST<br />
Kryssar mellan parallella<br />
verkligheter <strong>som</strong><br />
annonssäljare, student<br />
och timvikarie på<br />
Viking Line. Drömmer<br />
just nu om havsbad,<br />
masteruppsats och<br />
att återfödas <strong>som</strong><br />
krukväxt i Tiina Rosenbergs<br />
arbetsrum.<br />
<strong>Kom</strong> UT<br />
Adress: Box 350, 101 26 Stockholm<br />
E-post: komut@rfsl.se<br />
Tel : 08–501 629 00<br />
Webb: <strong>tidningen</strong>komut.se<br />
Följ oss på: twitter.com/komutred<br />
Gilla oss på: facebook.com/<strong>tidningen</strong>komut<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> är redaktionellt oberoende<br />
och ges ut av RFSL.<br />
Ansvarig utgivare: Karin Lenke, karin.lenke@rfsl.se<br />
Chefredaktörer: Karin Lenke, Mathilda Piehl<br />
(föräldra ledig)<br />
Redaktör: Malin Nord (vik.), malin.nord@rfsl.se<br />
Bildredaktör: Zaira Perdigon,<br />
zaira.perdigon@rfsl.se<br />
Omslag: Jimmy Eriksson<br />
Repro: Jeanette Andersson<br />
Form: Zoopeople<br />
Layout: Daniel Fagge Fagerström<br />
Korrektur: Anna Knöfel Magnusson<br />
Medverkande <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> #2 2011:<br />
Anna Dahlqvist<br />
Anna Giertz<br />
Anna Knöfel Magnusson<br />
Bitte Andersson<br />
Diana Mulinari<br />
Emil Åkerö<br />
Erik Heggestad<br />
Gunilla Kinn<br />
Ida Måwe<br />
Jimmy Eriksson<br />
Kai Bergendal<br />
Katrin Bienzle Arruda<br />
Klara Lundholm<br />
Lars Jonsson<br />
Molly Landreth<br />
Oskar Odjuret Laurin<br />
Reb Kerstinsdotter<br />
Robert Fux<br />
Suzann Larsdotter<br />
Trifa Shakely<br />
Ulrika Stahre<br />
Annonser: Matilda Lindquist<br />
annons@rfsl.se 0729 20 75 48<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> finns även <strong>som</strong> taltidning.<br />
Kontakta komut@rfsl.se för information<br />
och ett gratis smakprov.<br />
Prenumeration:<br />
Privatperson 200 kr, övriga 240 kr<br />
Prenumerationsavgift kan sättas in på bankgiro<br />
377-2969. Ange namn och adress.<br />
RFSL-medlemmar får <strong>tidningen</strong> hem i brevlådan.<br />
Upplaga: 19 000 ex. ISSN 0280-8528<br />
Tryckeri: Norra Skåne Offset<br />
Papper: G-print 100 g
kOMPOTT<br />
Self Portrait,<br />
1985<br />
© RobeRt<br />
MaPPlethoRPe<br />
Foundation<br />
homoerotikens<br />
beskyddare<br />
I slutet av 1970-talet hängde Robert Mapplethorpe<br />
med sina vän<strong>ner</strong> Patti Smith, Andy<br />
Warhol och Grace Jones, och knäppte en och<br />
annan bild <strong>som</strong> kom att bli ikonisk. Samtidigt<br />
plåtade han sig och sina bögkompisar i olika<br />
s/m-lekar. Särskilt omtalad är bilden där han<br />
penetrerar sig själv med en oxpiska. I backspegeln<br />
förfärades en del över att bilderna – <strong>som</strong><br />
tagits innan upptäckten av hivviruset – var en<br />
realtidsdokumentation av »pestspridning«.<br />
Tempen på Rio<br />
Text & bild: Katrin Bienzle Arruda<br />
Jandira Queiroz, 35.<br />
Aktiv i det globala forumet<br />
Sexuality Policy Watch.<br />
Hur är läget i Rio de Janeiro?<br />
– Rio är en utmärkt stad för homosexuella<br />
killar, full av uteställen<br />
och aktiviteter. För lesbiska ser det<br />
tyvärr annorlunda ut. Jag skulle<br />
våga påstå att det inte finns ett<br />
enda ställe specifikt för lesbiska.<br />
6 KOM UT #2 2011<br />
Att Mapplethorpe själv dog i aids, bidrog till<br />
fler stigmatiserande attityder till hans konstnärskap.<br />
Till och med efter sin död, vid 43 års<br />
ålder, 1989, fick han sina bilder censurerade.<br />
Mest känd är han kanske för sina homoerotiska<br />
porträtt av nakna män med atletiska<br />
kroppar. Att många av männen var svarta<br />
och avbildades anonyma, utan några visuella<br />
ledtrådar om tid och rum, likt antika statyer,<br />
har lett till diskussio<strong>ner</strong> om hans fetishering av<br />
Anledningen är förstås macho-kulturen<br />
och att män har mer pengar<br />
än kvinnor. Kvinnor har i allmänhet<br />
större ansvar för familjen, även<br />
homosexuella kvinnor.<br />
Vilken är den viktigaste hbtfrågan<br />
nu?<br />
– Den strafflöshet <strong>som</strong> råder för<br />
hatbrott och diskrimi<strong>ner</strong>ing mot<br />
hbt-perso<strong>ner</strong>. Som det ser ut i dag<br />
utreds sällan hatbrott riktade mot<br />
hbt-perso<strong>ner</strong>. Samtidigt ökar de,<br />
enligt statistiken.<br />
Vad är det bästa med karnevalen<br />
i Rio de Janeiro?<br />
svarta mäns kroppar. Ett annat känt motiv är<br />
blommor, vars ståndare ofta stod i fokus. När<br />
nu Fotografiska ställer ut över 200 bilder är det<br />
möjligt att för första gången på svensk mark få<br />
en heltäckande bild av ett av 1900-talets allra<br />
mest betydande konstnärskap.<br />
<strong>Ut</strong>ställningen Robert Mapplethorpe, an extensive<br />
retrospective pågår mellan 17 juni och 2<br />
oktober, på Fotografiska i Stockholm.<br />
– Den fungerar lite <strong>som</strong> en<br />
frizon för många, det mesta är tilllåtet.<br />
Skillnaden är kanske speciellt<br />
stor för travestis <strong>som</strong> under karnevalen<br />
utses till sambadrottningar<br />
och får positiv uppmärksamhet,<br />
det skulle man önska höll i sig<br />
under resterande delen av året.<br />
Joarez Morais, 47.<br />
Ordförande för karnevals -<br />
gruppen Banda das Quengas.<br />
Viktigaste hbt-frågan just nu?<br />
– För mig är det viktigaste just<br />
nu att diskrimi<strong>ner</strong>ingsskydd för
ild CReatiVe CoMMonS<br />
Världens bästa limerickar:<br />
LIMERIcKTäVLINGEN<br />
AVGJoRD!<br />
I <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> 1/2011 efterlyste vi<br />
queera limericks, efter att<br />
ha konstaterat att ordvitsen<br />
fortfarande dras med<br />
allvarlig heteronormativitet.<br />
På <strong>tidningen</strong>komut.se har<br />
bidragen strömmat in. Det<br />
är tydligt att det funnits<br />
ett uppdämt behov av att<br />
skapa putslustig, queer<br />
ordkonst.<br />
Efter<strong>som</strong> heteronormativitetens<br />
dominans<br />
i och med detta<br />
äntligen är över i<br />
limerickbranschen,<br />
presenterar vi:<br />
en späd liten dam från Bordeaux<br />
är blyg och står helst i en vrå.<br />
Hon har blommor på kjolen<br />
och bränns lätt i solen<br />
– men nog fan är hon flata ändå!<br />
/Katarina<br />
en räddhågsen flata från Klinte<br />
hon ville men vågade inte<br />
Men när hon till slut<br />
ändå våga’ kom ut<br />
gick det fantastiskt geschwint se!<br />
/Annamaria Bauer<br />
en queer person uti Vrå,<br />
var på klubb och blev nödgad att gå,<br />
på damtoalett,<br />
där gjorde hen ett,<br />
och på herrarnas gjorde hen två.<br />
/Peter Palotai<br />
Vinnarna har fått varsitt ex av RFSL:s<br />
jubileumsbok Över regnbågen i brevlådan.<br />
homosexuella och transperso<strong>ner</strong><br />
införs och att hbt-perso<strong>ner</strong><br />
inkluderas i diskrimi<strong>ner</strong>ingslagstiftningen.<br />
Är Brasilien ett bra land för<br />
hbt-perso<strong>ner</strong>?<br />
– Trots att en stor procent av<br />
befolkningen<br />
i Rio<br />
de Janeiro<br />
är homosexuella<br />
och<br />
travestis,<br />
saknas<br />
grundläg-<br />
FeSTiVAlSOMMAR MeD KATHARinA nuTTAll<br />
RocKSTJäRNANS BäSTA TIPS!<br />
hultsfredsfestivalen,<br />
hultsfred 14-16 juli<br />
Ett starkt minne jag har är när jag spelade<br />
där 2004 eller 2005 med artisten Ane Brun.<br />
Samma kväll spelade ett av mina favoritband<br />
Radiohead. Känslan av att få stå mitt i folkhavet<br />
och höra pianointrot till låten Pyramid Song<br />
fick mig att vråla rakt ut JAAA! Vi sov senare i<br />
sovsäck i lastutrymmet på en van. Jag spelar<br />
den 14 juli på Hultsfred och fyller år samma<br />
dag. Det ska bli så himla kul!<br />
Storsjöyran, Östersund 28-30 juli<br />
Jag spelar den 28 juli och ser mycket fram<br />
emot att även få uppleva elektronika-akten Niki<br />
& The Dove <strong>som</strong> spelar samma kväll <strong>som</strong> jag.<br />
Pridefestivalen, Stockholm 1-7 augusti<br />
Pridefestivalen gillar jag och rekommenderar<br />
varmt. Stolt uppträder jag den 5 augusti på<br />
den fina scenen i Kungsträdgården.<br />
Öyafestivalen, oslo 9-13 augusti<br />
När jag spelade där för några år sedan, hängde<br />
jag innan vår konsert backstage med en ganska<br />
så cool, lite äldre amerikansk kvinna <strong>som</strong> senare<br />
visade sig vara Sonic Youths frontfigur och basist<br />
Kim Gordon.<br />
Helt chockad<br />
blev jag inbjuden<br />
att se Sonic<br />
Youths konsert<br />
från scenen<br />
tillsammans med<br />
bandets familjer,<br />
det var ett ma-<br />
Kim Gordon giskt ögonblick!<br />
Malmöfestivalen, Malmö 19-26 augusti<br />
Jag spelade där 2005 och ett fint minne jag<br />
har är att hemresan från Malmö på en söndag<br />
gande tolerans och respekt.<br />
Hbt-perso<strong>ner</strong> är inte bara en<br />
minoritet utan syns så gott <strong>som</strong><br />
aldrig på högre uppsatta poster<br />
inom företag eller inom politiken.<br />
Detta förändras, men alldeles för<br />
långsamt.<br />
Magaly Penélope, 52.<br />
Transformativ skådis<br />
och krönt till Drottning<br />
Banda das Quengas.<br />
Vilken är den viktigaste hbtfrågan<br />
just nu?<br />
– Ge<strong>ner</strong>ellt är det viktigaste<br />
naturligtvis ökad respekt. Sedan<br />
finns det mer specifika behov,<br />
många transperso<strong>ner</strong> tycker till<br />
exempel att det viktigaste just nu<br />
är att id-handlingarna stämmer<br />
överens med individens egen uppfattning<br />
om sitt kön.<br />
Vad drömmer du om?<br />
– Min dröm är en bättre uppväxt<br />
för unga homosexuella och transperso<strong>ner</strong>,<br />
olik den värld jag växte<br />
upp i. Jag drömmer om en värld<br />
där det för varje år, för varje ge<strong>ner</strong>ation<br />
blir lite lättare för de unga<br />
att våga vara det eller »den« de är.<br />
tog cirka 12 timmar efter<strong>som</strong> vi stannade vid<br />
varje loppisskylt vi såg. Vi fyllde upp bilen<br />
med grejer vi hittade längs vägarna och kom<br />
lyckliga hem till Stockholm. En fin roadtrip helt<br />
enkelt!<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> passar på att även rekommendera<br />
Queertopiafestivalen, <strong>som</strong> i år äger rum 18-21<br />
augusti i Norberg.<br />
Katharina nuttall, artist och producent.<br />
aktuell: med nya, tredje skivan Turn Me On.<br />
Född: i Drammen, Norge, älskar Stockholm,<br />
Sverige. Gillar: bra TV-serier och den kompromisslösa<br />
och uttrycksfulla sångerskan<br />
Nina Simone. Vill: åka på roadtrip och bila<br />
genom <strong>hela</strong> USA. bästa Prideminne: när<br />
jag själv spelade på festivalen 2008.<br />
En fin konsert och fantastisk kväll.<br />
KOM UT #2 2011 7<br />
BilD SARA MAc Key
KOMPOTT<br />
kön ska VÄCK<br />
På kongressen i Malmö tidigare i år,<br />
beslutade Feministiskt initiativ att<br />
lägga ett förslag om att avskaffa<br />
juridiskt kön. <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> ställde några<br />
frågor till talespersonen Sissela<br />
Nordling Blanco.<br />
Varför vill ni avskaffa juridiskt kön?<br />
– Vi vill att det tillsätts en statlig utredning<br />
<strong>som</strong> tittar på möjligheterna att avskaffa juridiska<br />
kön. Idag sker en registrering av kön <strong>som</strong> inte<br />
Vd:n för Bamseförlaget är<br />
oförstående till kritiken mot<br />
samarbetet mellan världens<br />
starkaste björn och myndigheten<br />
8 KOM UT #2 2011<br />
»Jag tycker att det<br />
är rätt att Bamse<br />
informerar om<br />
allting.«<br />
/Ola Andréasson<br />
speglar verklighetens många olika sätt att göra<br />
kön på. Hela den här uppdelningen i två kön<br />
<strong>som</strong> förväntas medföra vissa egenskaper, att<br />
man ser ut på ett visst sätt och är varandras<br />
motsatser är väldigt begränsande och det är ett<br />
problem att staten är med och legitimerar det.<br />
Men om det inte går att dela in i kön, hur<br />
ska då orättvisor kunna synliggöras?<br />
– Det går att kartlägga och undersöka<br />
ojämlikhet på andra sätt än genom automatisk<br />
anslutning till ett juridiskt kön. Tanken med en<br />
utredning är att undersöka vilka möjligheter<br />
<strong>som</strong> avvisar ensamkommande<br />
flyktingbarn. special<strong>tidningen</strong><br />
»Bamse, Mim och Meles« <strong>som</strong><br />
förlaget gjort på uppdrag av<br />
Migrationsverket sände chockvågor<br />
genom seriefigurens vuxna<br />
fanskara. 70- och 80-talister<br />
enades i sin avsky mot Bamses<br />
politrukartade kursändring.<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> håller ändå med Vd<br />
ola andréasson om att Bamse<br />
gott kunde informera ännu<br />
mer. ett bra ämne är hur hbtperso<strong>ner</strong>s<br />
flyktingskäl bedöms<br />
på oklara grunder av handläggare<br />
<strong>som</strong> inte följer verkets egna<br />
riktlinjer. läs mer på sida 16.<br />
BIld Jonas Göth<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> finns för att lösa de sakerna på andra vis.<br />
I slutändan är den stora frågan om det finns<br />
politisk vilja för att ta itu med diskrimi<strong>ner</strong>ing<br />
eller inte.<br />
I den ideala världen, vad spelar kön för roll?<br />
– I den ideala världen tänker jag mig att kön<br />
är något <strong>som</strong> något man förhåller sig till på ett<br />
icke-dogmatiskt sätt. Man får bekänna sig till<br />
ett kön om man vill, och till vilket kön man vill.<br />
Alla har rätt till skydd från diskrimi<strong>ner</strong>ing på<br />
grund av andras uppfattningar om kön, men<br />
ett kön är inget <strong>som</strong> tvingas på en.<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong> hUrrar!<br />
För Pakistans högsta domstol<br />
<strong>som</strong> har beslutat att ge transperso<strong>ner</strong><br />
möjlighet att kryssa<br />
i en egen könskategori, i vissa<br />
offentliga dokument. Till dessa<br />
hör de nationella id-korten.<br />
Detta ska ses i ljuset av att den<br />
största gruppen transperso<strong>ner</strong><br />
i Pakistan, hijras, ofta lever i ett<br />
extremt socialt och ekonomiskt<br />
utanförskap.
BIld BJörn larsson rosVall<br />
Varför finns seed siblings?<br />
– En del barn <strong>som</strong> blivit till<br />
med spermadonation är nyfikna<br />
på sitt genetiska ursprung, det<br />
visar vetenskapliga studier. Därför<br />
har vi startat ett matchningsregister<br />
där barn från donatorer<br />
i danska spermabanker kan hitta<br />
varandra. De flesta föräldrar och<br />
barn blir medlemmar i sådana<br />
här register för att de är nyfikna.<br />
»Liknar mina halvsyskon mig till<br />
utseende och personlighet?« är<br />
den vanligaste frågan.<br />
det låter <strong>som</strong> att det handlar<br />
mycket om att hitta genetiska<br />
halvsyskon, går det även att få<br />
kontakt med donatorn?<br />
– Vid behov kan man också<br />
söka kontakt med spermadonatorn.<br />
Även donatorerna själva<br />
vill ibland veta att barnen mår<br />
bra och anmäler sig då till ett<br />
matchningsregister. I den studie<br />
<strong>som</strong> gjorts av anonyma donatorers<br />
erfarenhet ansåg samtliga att<br />
de fått en positiv upplevelse av<br />
kontakten med barnen <strong>som</strong> de<br />
gett upphov till.<br />
Är det så viktigt att veta var<br />
den där spermien kom ifrån?<br />
– Jag startade Seed Siblings<br />
efter att ha tagit del av forskning<br />
där donatorbarn själva berättar<br />
hur de tänker kring matchningsregister.<br />
Men en del föräldrar kan<br />
värja sig emot tanken att deras<br />
barn har ett genetiskt ursprung<br />
i en donator. Det är till exempel<br />
sant att nästan 90 procent av<br />
de par <strong>som</strong> fått barn i Sverige<br />
Maria med<br />
dottern Linnea,<br />
<strong>som</strong> kommit till<br />
med do<strong>ner</strong>ad<br />
sperma på<br />
Storkkliniken i<br />
Köpenhamn.<br />
match maker<br />
Maria Hasselblad är grundaren till Scandinavian<br />
Seed Siblings, ett matchningsregister för barn<br />
<strong>som</strong> kommit till genom spermadonation från<br />
danska spermabanker.<br />
med spermadonation, enligt en<br />
studie från slutet av 1990-talet,<br />
väljer att inte berätta för sina<br />
barn om deras ursprung. Dessa<br />
heteropar vill – till vilket pris <strong>som</strong><br />
helst – dölja ursprunget till »den<br />
där spermien«.<br />
– Enligt forskningen har barn<br />
till lesbiska par en mer öppen<br />
relation till sin icke-genetiska<br />
förälder och vågar berätta om<br />
sökandet efter halvsyskon.<br />
Vad behöver man för att<br />
kunna få reda på sin donator eller<br />
sina genetiska halvsyskon?<br />
– Den <strong>som</strong> vill bli medlem i<br />
Scandinavian Seed Siblings eller<br />
bara har frågor kan kontakta oss<br />
på mejladressen info@seedsibling.org.<br />
Donatorbarn eller deras<br />
föräldrar kan bli medlemmar om<br />
sperman <strong>som</strong> använts kommer<br />
från en dansk sädbank – de<br />
största heter Cryos International<br />
och Nordic Cryo Bank (även<br />
kallad European Sperm Bank).<br />
Donatorbarn under 18 år behöver<br />
målsmans underskrift. För att<br />
bli medlem bör du veta det så<br />
kallade donatornumret – en identifikationskod<br />
<strong>som</strong> varje donator<br />
får på de danska sädbankerna.<br />
Är du osäker på donatornummer<br />
och spermabankens namn, fråga<br />
kliniken där inseminationen eller<br />
IVF:en ägde rum.<br />
Se även www.seedsibling.org.<br />
Seed Siblings har medlemmar<br />
i Danmark, Sverige, England,<br />
Tyskland och Australien.<br />
ÖPPEN FÖR<br />
FÖRSLAG<br />
www.mp.se/pride<br />
Vi är öppna för dina förslag – vilket Sverige<br />
vill du ha 2025? Miljöpartiet är mitt uppe i<br />
en partiprogramsrevidering. Vi vill att du<br />
tycker till om vår politik och om vad <strong>som</strong> är<br />
viktigt för ett Sverige 2025. Du berättar, vi<br />
lyssnar. Bekväma soffor är en bra start för<br />
samhällsförbättring.<br />
i MILJÖPARTIETs TÄLT :<br />
Öppet videobås – Partistyrelsen har gjort<br />
det, våra medlemmar har gjort det. Inför<br />
kameran kan du berätta vilket Sverige du<br />
vill ha år 2025.<br />
Öppen barnomsorg – Skötbord,<br />
mikro för barnmat och vattenkokare.<br />
Öppen scen – Visa vad du går för!<br />
Delta i Miljöpartiets egen maskerad i<br />
paraden – fina priser att vinna i kategorierna<br />
grönast!, skönast!, modernast!, djärvast!,<br />
glammigast! & mossigast!
det stora<br />
lotter¡et<br />
TEMA ASYL Sveriges förmåga<br />
att ge skydd till förföljda<br />
hbt-perso<strong>ner</strong> är starkt<br />
begränsad. Migrationsverket<br />
saknar kunskap att bedöma<br />
flyktingskäl och experter<br />
ifrågasätter rättssäkerheten.<br />
Möt Jimmy, Marlene och Saima<br />
<strong>som</strong> alla väntar på besked om<br />
de får stanna eller tvingas<br />
återvända till hot och förföljelse.<br />
Text Anna Dahlqvist & Ida Måwe<br />
Bild Jimmy Eriksson<br />
10 KOM UT #2 2011
SAIMA: JAG Flydde<br />
överGrepp Från<br />
polIS och Släkt<br />
I Pakistan är jag en känd dragqueen.<br />
Jag uppträdde tre gånger i<br />
veckan och hade många fans. Det<br />
finns en miljon pakistanier <strong>som</strong><br />
lever <strong>som</strong> jag men vi är inte accepterade<br />
<strong>som</strong> människor. Jag har<br />
blivit misshandlad av polisen flera<br />
gånger. En gång blev jag våldtagen<br />
av ett gäng poliser. De klippte<br />
av mitt hår och rakade bort mina<br />
ögonbryn.<br />
Jag är gift och har tre barn. Min<br />
fru och jag har ingen kärleksrelation,<br />
utan är goda vän<strong>ner</strong>. Äktenskapet<br />
var en bra lösning efter<strong>som</strong><br />
hon ville komma undan ett arrangerat<br />
äktenskap med en äldre man.<br />
Flykten till Sverige är en lång<br />
historia. Min pappa är död men<br />
hans familj kan inte acceptera att<br />
jag är en dragqueen. De, <strong>som</strong> är<br />
muslimer, kan inte heller acceptera<br />
att jag är kristen. När vi var på besök<br />
i deras by låste de in <strong>hela</strong> min<br />
familj. De våldtog mig och min fru.<br />
De tog med min elvaårige son ut<br />
och sedan hörde jag tre skott. De<br />
dödade honom.<br />
Vi lyckade fly från byn. Jag<br />
betalade en flyktingsmugglare<br />
och kom till Sverige för snart ett<br />
år sedan. Först fick jag avslag från<br />
Migrationsverket men mitt juridiska<br />
ombud ansåg att underlaget var<br />
för dåligt och Migrationsverket gav<br />
henne rätt. Nu har de gjort en ny<br />
intervju med mig och snart får jag<br />
veta om jag får stanna i Sverige.<br />
Min familj är i Kashmir och väntar<br />
på mitt besked.<br />
I Pakistan kommer vi aldrig att<br />
vara säkra. Där finns ingen <strong>som</strong><br />
skyddar oss.<br />
Saima eller Muhammad Yaqoob<br />
hoppas kunna genomgå ett könsbyte<br />
i Sverige. Hon har alltid känt<br />
sig <strong>som</strong> en flicka. I Pakistan tillhör<br />
hon en grupp <strong>som</strong> kallas hijras.<br />
Hijras är födda <strong>som</strong> män men lever<br />
könsöverskridande på olika sätt.<br />
KOM UT #2 2011 11
TEMA ASYL<br />
Rättssäkerheten för hbt-flyktingar<br />
kan liknas vid ett lotteri. Avslagen<br />
från både Migrationsverket och<br />
migrationsdomstolarna visar prov<br />
på inskränkthet och okunnighet,<br />
säger Stig-Åke Petersson.<br />
Sedan 1970-talet har han arbetat frivilligt<br />
för RFSL med hbt-perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> flytt till<br />
Sverige. På den tiden var det homosexuella<br />
män från Spanien och Grekland <strong>som</strong> kom<br />
hit. Idag är många hbt-flyktingar män från<br />
Mellanöstern och de senaste åren har kvinnor<br />
från afrikanska länder varit en stadigt<br />
växande grupp.<br />
Anna Lindblad är jurist på Rådgivningsbyrån<br />
för asylsökande och flyktingar och<br />
har drivit flera fall med hbt-flyktingar de<br />
senaste åren. Hon uttrycker sig mer försiktigt<br />
än Stig-Åke Petersson men det råder ingen<br />
tvekan om att även hon ser brister i rättssäkerheten<br />
för hbt-perso<strong>ner</strong>.<br />
– Många av dem <strong>som</strong> vi tycker har fått<br />
felaktiga beslut är just hbt-perso<strong>ner</strong>. Ibland<br />
får man en känsla av att Migrationsverket<br />
betraktar sexualitet <strong>som</strong> en privatsak. Tankesättet<br />
har inte hunnit ikapp lagen, reso<strong>ner</strong>ar<br />
hon.<br />
Det är en lång eftersläpning. Före 1997 gavs<br />
uppehållstillstånd för hbt-perso<strong>ner</strong> på humanitära<br />
grunder. Men för fjorton år sedan<br />
ändrades utlänningslagen och förföljelse på<br />
grund av sexuell läggning blev ett asylskäl i<br />
Sverige. 2006 blev det en del av flyktingdefinitionen.<br />
Det förs inte någon statistik över<br />
ansökningar om uppehållstillstånd utifrån<br />
sexuell läggning men Stig-Åke Peterson får<br />
kännedom om ungefär 50 till 60 fall varje år.<br />
Enligt honom är det mycket få <strong>som</strong> får stanna<br />
och de senaste åren har det blivit svårare.<br />
– Flyktingstatusen ger ett starkt skydd.<br />
Det är inte lagen <strong>som</strong> är problemet, utan tilllämpningen,<br />
säger han.<br />
Iran är ett av de exempel <strong>som</strong> Stig-Åke<br />
Petersson lyfter fram. Migrationsverket har<br />
i avslag skrivit att de iranska beviskraven för<br />
homosexuella handlingar är såpass stränga<br />
att risken att dömas är mycket liten.<br />
– Det krävs fyra vittnen, ett erkännande<br />
<strong>som</strong> upprepas fyra gånger och sedan ska<br />
domaren döma utifrån sitt sunda förnuft –<br />
men vi vet att det förekommer tortyr i Iran<br />
och domarna hämtas inte sällan från det<br />
konservativa prästerskapet, säger Stig-Åke<br />
Petersson.<br />
12 KOM UT #2 2011<br />
Juristen Anna Lindblad konstaterar att<br />
Migrationsverkets personal ofta har en<br />
alltför ytlig kunskap om situationen för hbtperso<strong>ner</strong><br />
i olika länder. Pakistanska Muhammad<br />
Yaqoobs fall (se Saima sidan 11), <strong>som</strong><br />
Anna Lindblad arbetar med, är ett exempel.<br />
– Jag begärde att domstolen skulle återförvisa<br />
ärendet till Migrationsverket för att<br />
det var för dåligt utrett. De höll med om det.<br />
Det var uppenbart att handläggaren inte<br />
hade någon kunskap om livet <strong>som</strong> transperson<br />
i Pakistan. Han hade aldrig hört talas<br />
om begreppet »hijras« och det räcker med<br />
att googla på det ordet för att få en massa<br />
information.<br />
Hon är också kritisk till Migrationsverkets<br />
alltför försiktiga intervjuer med hbt-perso<strong>ner</strong>.<br />
Det finns en rädsla för att ställa personliga<br />
frågor, menar hon, en rädsla <strong>som</strong> kan<br />
vara förödande.<br />
– Man måste lära sig att utreda även det<br />
<strong>som</strong> uppfattas <strong>som</strong> personligt. Det kan vara<br />
svårt att ställa ingående frågor om sexualitet<br />
men det måste göras i de här fallen.<br />
Alexandra Segenstedt, <strong>som</strong> är jurist på<br />
Röda Korset, konstaterar att svensk flyktingpolitik<br />
kan beskrivas <strong>som</strong> ge<strong>ner</strong>ös ur ett<br />
jämförande internationellt perspektiv men<br />
det betyder inte att det inte finns brister i de<br />
bedömningar <strong>som</strong> görs:<br />
– Det kan handla om just genusrelaterad<br />
förföljelse där vi till exempel har sett att man<br />
felaktigt hänvisar till att den asylsökande kan<br />
få skydd av myndigheter i hemlandet, säger<br />
hon.<br />
Att det finns brister i Migrationsverkets<br />
hantering av hbt-fall är ingen hemlighet.<br />
2009 och 2010 genomförde Migrationsverket<br />
projektet Beyond Borders med syfte att<br />
förbättra personalens hbt-kompetens. Våren<br />
2010 kom två rapporter <strong>som</strong> Migrations-<br />
verket beställt från externa konsulter inom<br />
ramen för Beyond Borders. Kritiken mot<br />
Migrationsverket är skarp.<br />
Dan eliasson är chef för Migrationsverket.<br />
Hans beskrivning av Migrationsverkets<br />
förmåga att hantera hbt-fall ser i korthet<br />
ut så här: Rapporterna från 2010 visade på<br />
kunskapsluckor och det är bekymmersamt<br />
men i grund och botten är systemet rättssäkert.<br />
Och med Beyond Borders är Migrationsverket<br />
på väg att bli, eller kanske redan<br />
är, den myndighet med bäst hbt-kompetens i<br />
Sverige. Dan Eliasson berättar att fler utbildningsinsatser<br />
inom hbt-området pla<strong>ner</strong>as.<br />
När Beyond Borders avslutades 2010<br />
hade cirka 600 av de drygt 3000 perso<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> arbetar på Migrationsverket gått en<br />
hbt-utbildning, <strong>som</strong> var frivillig. Av asylprövningens<br />
personal var det ungefär en fjärdedel<br />
<strong>som</strong> tog chansen.<br />
– Alla kan inte vara experter på allt. Därför<br />
tvingar vi inte personalen att vara med på<br />
alla kurser. Men ledningen har deltagit, säger<br />
Dan Eliasson.<br />
<strong>Ut</strong>bildningarna fortgår, men enligt uppgift<br />
blir de regelmässigt inställda på grund av<br />
för få anmälningar. Carlos Dìaz är en av dem<br />
från RFSL <strong>som</strong> utbildar Migrationsverkets<br />
personal:<br />
– När jag inleder en utbildning får gruppen<br />
berätta om sina förväntningar på dagen.<br />
De flesta har själva valt att gå utbildningen,<br />
de tycker att frågor om kön och sexualitet<br />
är både intressanta och angelägna för deras<br />
yrke. Det får mig indirekt att tänka på alla<br />
andra <strong>som</strong> aldrig har anmält sig.<br />
en sak <strong>som</strong> kritiseraDes i Beyond Bordersrapporterna<br />
var det underlag <strong>som</strong> används<br />
för att bedöma hbt-perso<strong>ner</strong>s asylskäl. In-<br />
»Det finns en rädsla<br />
för att ställa personliga<br />
frågor, en rädsla <strong>som</strong><br />
kan vara förödande.«
JIMMY:<br />
JAG OutAdes I MedIA<br />
Jag är från Uganda och var där<br />
en av landets få öppna hbtperso<strong>ner</strong>.<br />
I oktober 2009 kom<br />
jag till Sverige i samband med<br />
ett utbytesprojekt via RFSL.<br />
Bara några veckor innan hade<br />
ett nytt lagförslag presenterats<br />
i vårt parlament. Som homosexuell<br />
i Uganda har jag många<br />
gånger utsatts för trakasserier<br />
av både allmänhet och polis.<br />
Jag har blivit uthängd med<br />
namn och bostadsort i media<br />
och kallats för en av landets<br />
»top homosexuals«. Med det<br />
nya lagförslaget skulle situationen<br />
förvärras avsevärt. Därför<br />
bestämde jag mig för att stanna<br />
i Sverige.<br />
Jag har varit här i snart 1,5 år<br />
och fortfarande inte fått något<br />
beslut om uppehållstillstånd av<br />
Migrationsverket. Det har varit<br />
mycket strul med handläggarna.<br />
Jag tycker att det är väldigt<br />
jobbigt att vänta. Det är svårt<br />
att leva i ovisshet, att inte veta<br />
vad <strong>som</strong> händer i morgon.<br />
Min tillvaro har löst sig bra<br />
här och jag kän<strong>ner</strong> stort stöd<br />
från den svenska hbt-rörelsen.<br />
Jag bor hos en familj, lär mig<br />
svenska och jobbar. Samtidigt<br />
sms:ar jag varje dag med min<br />
mamma i Uganda. Hon är en<br />
väldigt viktig person i mitt liv.<br />
Mamma tycker att jag gjorde<br />
rätt <strong>som</strong> stannade i Sverige<br />
med tanke på omständigheterna.<br />
Jag är övertygad om att sådana<br />
<strong>som</strong> jag en dag kommer<br />
bli accepterade i Uganda, även<br />
om det inte blir i morgon eller<br />
under min livstid.<br />
Strax innan denna tidnings<br />
pressläggning fick Jimmy<br />
besked om att han fått asyl och<br />
får stanna i Sverige. Ett och ett<br />
halvt års väntan är över.<br />
KOM UT #2 2011 13
TEMA ASYL<br />
formation om situationen i olika länder finns<br />
samlad i en databas. I rapporten beskrivs den<br />
utifrån ett hbt-perspektiv <strong>som</strong> »oklar«, och<br />
får kritik för att den bygger på »ett fåtal icke<br />
balanserade och ofta ouppdaterade källor.«<br />
– Landinformationen är inte en bibel,<br />
inget facit. Det är den enskilda berättelsen<br />
<strong>som</strong> står i centrum. Handläggarna ska<br />
bedöma om historien är trovärdig, säger Dan<br />
Eliasson.<br />
Kärnan i ett beviljande kan något förenklat<br />
beskrivas så här: en trovärdig berättelse<br />
<strong>som</strong> visar att den asylsökande hyser en<br />
välgrundad fruktan för förföljelse.<br />
Bedömningen ska vara framåtsyftande. Vi<br />
ska värdera sannolikheten för att en person<br />
kommer att utsättas för förföljelse om hon<br />
eller han återvänder. En lättare misshandel<br />
ger till exempel inte självklart rätt till skydd<br />
säger Dan Eliasson.<br />
Men det måste vara svårt att bedöma trovärdigheten<br />
och hur välgrundad fruktan är<br />
utan kunskap om situationen i landet. Både<br />
Stig-Åke Petersson och Anna Lindblad ger<br />
exempel på hur avgörande det är med just en<br />
djupare kännedom om läget i olika länder.<br />
fallet meD östafrikanska silvia väcker ytterligare<br />
tvivel kring landkunskap. Hon<br />
hade blivit utsatt för hot och trakasserier av<br />
privatperso<strong>ner</strong> under en längre tid innan<br />
hon flydde till Sverige. I hennes hemland<br />
straffas homosexualitet med upp till 15 års<br />
fängelse. Ändå anser Migrationsverket att<br />
hon, efter<strong>som</strong> hon hittills inte haft problem<br />
med myndigheterna i landet, bör söka skydd<br />
där – hos en myndighet <strong>som</strong> alltså står för en<br />
kriminalisering av hennes sexualitet. Silvia<br />
har idag blivit avvisad i alla instanser, inklusive<br />
Migrations överdomstolen.<br />
Vi har gott om exempel att diskutera men<br />
Migrationsverkets chef kommenterar inte<br />
enskilda fall. Ge<strong>ner</strong>ellt säger han – redan<br />
efter en minuts intervju – att det inte finns<br />
några problem med rättssäkerheten för hbtflyktingar.<br />
Han tar upp att Migrationsverkets<br />
beslut sällan ändras i nästa instans, migrationsdomstolen.<br />
Samtidigt kritiserar han<br />
migrationsdomstolarna och säger att de brister<br />
i hbt-kompetens. <strong>Ut</strong>ifrån den kritiken är<br />
det faktum att migrationsdomstolarna oftast<br />
går på Migrationsverkets linje uppenbarligen<br />
ingen garanti för rättssäkerheten när det gäller<br />
hbt-perso<strong>ner</strong>.<br />
Migrationsdomstolarna sorterar under<br />
14 KOM UT #2 2011<br />
»Migrationsverket anser<br />
att hon ska söka skydd<br />
hos en myndighet <strong>som</strong><br />
kriminaliserar hennes<br />
sexualitet.«<br />
Förvaltningsrätten. Dit kan den <strong>som</strong> fått<br />
avslag vända sig för att överklaga Migrationsverkets<br />
beslut. Peter Enander är chefsrådman<br />
på Förvaltningsrättens migrationsenhet<br />
i Stockholm. Han svarar på Eliassons kritik:<br />
– Vi utbildar regelbundet vår personal<br />
inom olika områden. Senast i höstas gick<br />
några perso<strong>ner</strong> Röda korsets kurs om genus<br />
och asylrätt.<br />
Han konstaterar att domarna är ge<strong>ner</strong>alister,<br />
<strong>som</strong> dömer i många olika sorters mål. Men<br />
verkar inte särskilt oroad över att det skulle<br />
råda en kompetensbrist inom hbt-området<br />
<strong>som</strong> påverkar rättssäkerheten i besluten.<br />
– Tanken är att vi ska kunna rätta till<br />
bristerna i Migrationsverkets bedömningar.<br />
Däremot inte sagt att domstolen lyckas till<br />
hundra procent, men vi gör ett ärligt försök,<br />
säger Peter Enander.<br />
Vi går ett steg till och söker det politiska<br />
ansvaret. På Rosenbad tar den moderata migrationsministern<br />
Tobias Billström emot. Han<br />
beskriver rättssäkerheten för hbt-flyktingar<br />
<strong>som</strong> »ganska hög« men säger att han inte är<br />
nöjd med sakernas tillstånd idag.<br />
– Det finns ingenting <strong>som</strong> inte kan bli<br />
bättre. Hade jag tyckt det hade jag inte gett<br />
Migrationsverket i uppgift att förbättra sig<br />
på detta område. I varje regleringsbrev till<br />
verket har jag gett dem i uppgift att utbilda<br />
personalen i hbt-frågor.<br />
På frågan om Dan Eliassons kritik mot<br />
migrationsdomstolarnas kompetens bollar<br />
Billström tillbaka ansvaret till Migrationsverket.<br />
– Jag kan ha förståelse för Dan Eliassons<br />
synpunkter, men jag tror ändå att den bästa<br />
medicinen är att försöka se till att så mycket<br />
<strong>som</strong> möjligt kommer fram redan i första<br />
stadiet. Har inte hbt-flyktingen fått hjälp<br />
att berätta där, så kommer uppgifterna att<br />
viktas lättare och lättare. Och då får vi ingen<br />
förändring.<br />
migrationsministern vill själv helst prata om<br />
hur mycket regeringen satsat på hbt-frågorna<br />
– inte minst när det gäller flyktingfrågan.<br />
Som öppet bisexuell har han deltagit i riksdagens<br />
hbt-nätverk. Han konstaterar att det är<br />
kunskapsunderskottet inom svensk offentlig<br />
förvaltning <strong>som</strong> är roten till att hbt-perso<strong>ner</strong><br />
blir felaktigt behandlade. På asylområdet<br />
är det inte lagstiftningen <strong>som</strong> är problemet,<br />
utan beteendet och kompetensen hos ansvariga<br />
myndigheter. Han tycker att Migrationsverket<br />
arbetar i rätt riktning.<br />
– Beyond Borders ge<strong>ner</strong>erade två externa<br />
konsultrapporter, vilket faktiskt är ganska<br />
ovanligt inom svensk statsförvaltning. Men<br />
det är inte förrän jag sett nästa återrapport,<br />
<strong>som</strong> täcker åren 2006-2010, <strong>som</strong> jag är<br />
beredd att dra några slutsatser om hur vi går<br />
vidare, säger Tobias Billström.<br />
Juristen Anna Lindblad är positiv till<br />
utbildningsinsatserna men har ännu så länge<br />
inte märkt av någon förändring.<br />
– För tio år sedan satsade man på att<br />
utveckla kompetensen kring barn, sedan var<br />
det kvinnor och på båda de områdena har det<br />
blivit bättre. Nu sker förhoppningsvis detsamma<br />
för hbt-perso<strong>ner</strong>. Det finns definitivt<br />
mycket att bli bättre på.<br />
Silvia heter egentligen något annat.<br />
Anna Dahlqvist och Ida Måwe är frilansjournalister,<br />
med stort intresse för hbt- och asylfrågor.<br />
De har tidigare uppmärksammat ämnet,<br />
senast i Ordfront magasin (1/2011).<br />
På nästa uppslag: Läs om hur handläggarna<br />
går emot Migrationsverkets rättsliga riktlinjer.
MArlene:<br />
Folk kAStAde Sten<br />
Jag kommer från Bisjkek, huvudstaden<br />
i Kirgizistan. Redan<br />
<strong>som</strong> liten drogs jag till smycken<br />
och lekte bara med flickor. Min<br />
mamma reagerade inte över det<br />
då. Med tiden blev det dock ett<br />
problem. Familjen sa till mig att bli<br />
normal och ta på mig byxor. Men<br />
jag kan inte förändra mitt inre.<br />
Förra året förvärrades den<br />
politiska situationen i vårt land.<br />
Det gjorde att stämningen blev<br />
fientligare mot hbt-perso<strong>ner</strong>. Jag<br />
är utbildad tandläkarassistent,<br />
men fick inga jobb. Folk kastade<br />
sten och förföljde mig på gatorna.<br />
Samtidigt var jag inte trygg hemma.<br />
Min äldre bror hatade mig. Vid<br />
ett tillfälle skadade han mig med<br />
kniv. Till slut kunde jag varken gå<br />
ut eller vara hemma. Jag kunde<br />
inte andas fritt.<br />
Det var min bögkompis <strong>som</strong><br />
hjälpte mig med flygbiljetten. Jag<br />
kände till Sverige sedan tidigare.<br />
Som tonåring lyssnade jag på<br />
Roxette och Ace of Base. Jag<br />
hade läst att Sverige var det första<br />
landet i världen <strong>som</strong> skyddade<br />
transsexuellas rättigheter. När<br />
jag kom hit förra året tyckte jag<br />
naturen var så vacker och människorna<br />
så vänliga. Och vilken frihet<br />
att kunna ha på sig vad <strong>som</strong> helst!<br />
I Kirgizistan kunde jag inte<br />
få visum till Sverige, utan bara<br />
till Litauen. Migrationsverket vill<br />
därför inte pröva mitt ärende,<br />
utan menar att asylansökan måste<br />
ske i Litauen. (Enligt Dublinförordningen<br />
ska Marlenes fall prövas i<br />
Litauen, efter<strong>som</strong> det var hennes<br />
första ankomstland inom EU. Det<br />
spelar ingen roll att förföljelse på<br />
grund av sexuell läggning eller<br />
könsidentitet inte är ett asylskäl i<br />
Litauen.)<br />
Men om jag åker dit är jag<br />
säker på att jag hamnar i fängelse.<br />
Att återvända till Kirgizistan är<br />
inte heller något alternativ. Där är<br />
jag helt skyddslös.<br />
Marlene Ryskulov är 29 år och<br />
transsexuell från Kirgizistan. Hon<br />
drömmer om att en dag leva ett<br />
helt normalt liv i ett land <strong>som</strong><br />
accepterar henne, att ha ett jobb<br />
och kanske en familj.<br />
KOM UT #2 2011 15
TEMA ASYL<br />
när rätt blir fel<br />
Handläggarna följer inte Migrationsverkets<br />
egna riktlinjer för hur hbt-flyktingars asylskäl<br />
ska bedömas. Istället för rättssäkerhet möts<br />
flyktingar av raljerande utlåtanden.<br />
Text Anna Dahlqvist & Ida Måwe<br />
Bild Bitte Andersson<br />
De senaste åren har Migrationsverket kommit<br />
med tre rättsliga ställningstaganden <strong>som</strong><br />
gäller hbt-flyktingar. Tanken är att de ska<br />
vara bindande för personalen. Men så fungerar<br />
det inte. <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong>:s granskning visar att<br />
handläggarna går emot de egna riktlinjerna.<br />
16 KOM UT #2 2011<br />
Första ställningstagandet kom 2009 och<br />
handlar om situatio<strong>ner</strong> där hbt-perso<strong>ner</strong><br />
kommer ut sent i asylprocessen. Det slår fast<br />
att tidpunkten inte ska påverka Migrationsverkets<br />
bedömning.<br />
Ändå har det fortsatt att ha betydelse. I<br />
ett fall från 2010 fick en irakisk man avslag<br />
på sin asylansökan på grund av den sena<br />
informationen om hans sexuella läggning.<br />
I motiveringen står att »... det är märkligt i<br />
sammanhanget att du efter att ha vistats i<br />
Sverige i cirka nio månader plötsligt inser,
efter att avslag meddelats från Migrationsverket,<br />
att människor i Sverige kan leva öppet<br />
med sin sexuella läggning.« Lite längre fram<br />
konstaterar Migrationsverket att det inte är<br />
sannolikt att mannen är homosexuell.<br />
I januari i år presenterade Migrationsverkets<br />
rättschef Mikael Ribbenvik ett nytt rättsligt<br />
ställningstagande. Den här gången gällde<br />
det rätten att leva öppet i sitt hemland. Där<br />
står att verket inte ska ställa krav på att den<br />
MIGRATIONSVERKET<br />
Migrationsverket är en statlig myndighet<br />
<strong>som</strong> prövar asylansökningar från perso<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> söker skydd från krig och förföljelse.<br />
De utfärdar även visum till människor <strong>som</strong><br />
vill bosätta sig i Sverige, komma på besök<br />
samt beviljar svenskt medborgarskap.<br />
Den <strong>som</strong> får avslag på sin ansökan kan<br />
överklaga till någon av de tre Migrationsdomstolarna<br />
i Stockholm, Göteborg eller<br />
Malmö. Högsta instans är Migrationsöverdomstolen<br />
i Stockholm.<br />
asylsökande ska leva »diskret« i sitt hemland.<br />
Det är ett förtydligande av vad <strong>som</strong> redan<br />
står i Migrationsverkets interna handbok för<br />
personalen.<br />
Ändå är mer eller mindre uttalade krav på<br />
att sexualiteten ska döljas ett återkommande<br />
problem för de asylsökande. Ett exempel är<br />
Diana, <strong>som</strong> kommer från ett land i Östafrika.<br />
När hennes förhållande blev känt misshandlades<br />
hennes flickvän. Grannarna kastade sten<br />
och hotade dem till livet. Flickvännen flydde<br />
landet men Diana flyttade till ett hotell. Hon<br />
försökte ändra sitt utseende och smög till jobbet<br />
tidiga morgnar. Efter en dryg månads tid<br />
av hemlighållande och skräck flydde hon till<br />
Sverige. I hennes fall ifrågasätter Migrationsverket<br />
att hon kunde stanna kvar i landet i en<br />
månad trots att hennes lesbiska förhållande<br />
blev känt. Migrationsverket tar den tid hon<br />
stannade <strong>som</strong> ett bevis för att hon inte riskerar<br />
så mycket om hon återvänder.<br />
enligt Dan eliasson, chef för Migrationsverket,<br />
utgår handläggarna alltid från den<br />
sökandes egen berättelse.<br />
– Alla rättsliga ställningstaganden är bindande<br />
instruktio<strong>ner</strong> för våra medarbetare.<br />
Handläggarna ska följa ett rättsligt ställningstagande<br />
och gör det i regel. Men man<br />
måste komma ihåg att alla ärenden vi prövar<br />
är unika. Det går inte att skriva ett ställningstagande<br />
<strong>som</strong> täcker in alla situatio<strong>ner</strong>.<br />
Dan Eliasson framhåller att Migrationsverket<br />
internt försöker följa upp rättsliga<br />
ställningstaganden för att se om det finns<br />
ytterligare behov av stöd och information.<br />
Migrationsminister Tobias Billström (M)<br />
tycker att arbetet på Migrationsverket ändå<br />
går i rätt riktning.<br />
Men vad betyder rättsliga ställningstaganden<br />
om man inte följer dem?<br />
– Om ställningstagandena inte följs så är<br />
det en utbildningsfråga, därför har regeringen<br />
valt att strama upp och förbättra den<br />
delen.<br />
Artikelns Diana heter egentligen något annat.<br />
KOM UT #2 2011 17
TEMA ASYL<br />
Öldrickande. Skratt. Fest och dans. Men<br />
också allvar och tydliga politiska slogans.<br />
Hbt-rörelsen i Argentina marscherar i<br />
Buenos Aires precis <strong>som</strong> den gjort de senaste<br />
åren. Men ”la marcha del orgullo” (Pride) är<br />
i år annorlunda än tidigare. Det smakar seger<br />
och det luktar hopp. För trots protester från<br />
delar av den katolska kyrkan har Argentina<br />
nu fått en ny lag om samkönade äktenskap.<br />
Bilden på Che Guevara med målade läppar<br />
pryder <strong>hela</strong> avenyn där paraden går.<br />
Mitt i detta härliga kaos där en ny ordning<br />
skapas har jag tagit på mig ansvaret att förklara<br />
för mina älskade argentinska systrar/<br />
queer-feminister det nästan omöjliga: landet<br />
Sverige.<br />
»Min kusin var där«, eller »min storasyster<br />
bodde i Göteborg«, eller »jag besökte min<br />
mamma i Stockholm men missade Pride där«<br />
är koder <strong>som</strong> skapar en närhet till landet<br />
där jag numera bor men också en närhet<br />
till den argentinska historien. Undertexten<br />
i kommentarerna lyder: Vi har också blivit<br />
drabbade. Vår familj splittrades också under<br />
militärdiktaturen. För dessa – mina kära<br />
argentinska systrar/queer-feminister – är<br />
Sverige liktydigt med landet där människor<br />
<strong>som</strong> de älskade en gång skyddades från politisk<br />
förföljelse.<br />
Det är därför nästan omöjligt för mig att<br />
förklara att vi faktiskt pratar om det Sverige<br />
18 <strong>Kom</strong> ut #2 2011<br />
Är det<br />
vi <strong>som</strong><br />
behöver<br />
hjÄlp nu?<br />
Diana Mulinari synar<br />
självgodheten i den<br />
svenska hbt-rörelsen.<br />
där myndigheterna arbetar extra hårt för att<br />
under mars månad försöka kasta ut två små<br />
barn med syftet att få deras psykiskt sjuka<br />
mamma (en gömd flykting) att inställa sig<br />
inför de svenska migrationsmyndigheterna.<br />
Eller det Sverige där turkiska transperso<strong>ner</strong><br />
(<strong>som</strong> trodde sig vara säkra här) trakasserades<br />
på öppen gata i Malmö och sedan åter av polisen<br />
när de försökte anmäla trakasserierna.<br />
»Vi kanske kan ge er asyl här – ja, det<br />
kanske är vår tur nu« säger Mariana vars<br />
regnbågsfärgade jungfru-Maria-halsband<br />
verkar trivas mellan dans och politiska plakat.<br />
Alla skrattar. <strong>Ut</strong>om jag <strong>som</strong> ler försiktig<br />
inför detta tankeexperiment.<br />
Den svenska hbt-rörelsen, eller <strong>hela</strong> den<br />
europeiska för den delen, har en del att lära<br />
från den latinamerikanska. Inte minst när<br />
det gäller dennas förmåga att finnas i det<br />
offentliga, förmåga till vardagskonfrontatio<strong>ner</strong>,<br />
förmåga att ingå<br />
försiktiga men fruktbara allianser<br />
med fackföreningsrörelsen samt<br />
vad gäller politiska ställningstaganden<br />
för demokrati och mot<br />
neo-liberalism. Men, men… Den<br />
svenska hbt-rörelsen har alltid<br />
uppfattat och lokaliserat sig själv<br />
<strong>som</strong> en givare, inte <strong>som</strong> en<br />
mottagare. Det är andra<br />
<strong>som</strong> tar emot vår hjälp.<br />
Bild dodo Parikas<br />
För vi har kommit längre än dem. Men vad<br />
händer när situationen förändras – eller rättare<br />
sagt vad händer nu när situationen har<br />
förändrats?<br />
diana Mulinari<br />
Diana Mulinari är professor vid Centrum för<br />
genusvetenskap, Lunds Universitet, och var<br />
en av dem <strong>som</strong> såg till att etablera intersektionalitet<br />
<strong>som</strong> begrepp och verktyg i svensk<br />
akademi och aktivism.<br />
»För dem<br />
är sverige<br />
liktydigt med<br />
landet där<br />
männi skor<br />
<strong>som</strong> de<br />
älskade<br />
en gång<br />
skyddades<br />
från politisk<br />
förföljelse.«
Läs mer om DO:s aktiviteter på<br />
www.do.se/pride2011<br />
Love is Liberal!<br />
Vi ses på SthlmPride!<br />
http://www.folkpartiet.se/hbtliberaler<br />
Lärarförbundet på Pride<br />
Är du lärare och hbt-person? Häng med oss på Pride och<br />
bli medlem i vårt nätverk.<br />
Lärarförbundet medverkar i flera seminarier under Pride, bland annat ”Är skolan en garderob för mig <strong>som</strong><br />
lärare?”. Självklart deltar vi också i paraden. Välkommen att gå med oss! Vill du vara med på vår picknick<br />
innan paraden? Anmäl dig då till britt-marie.gerdin@lararforbundet.se senast den 4 augusti.<br />
Läs mer om våra seminarier och andra aktiviteter på vår webbplats; lararforbundet.se/pride.<br />
Lärarförbundets hbt-nätverk är en plattform för att diskutera frågor <strong>som</strong> handlar om att vara hbt-person<br />
och arbeta i skolan. Bli medlem via lararforbundet.se/hbt.<br />
lararforbundet.se/pride
Med flykting avses, enligt 1951 års flyktingkonvention,<br />
en person <strong>som</strong> befin<strong>ner</strong> sig utanför<br />
sitt land, därför att han eller hon kän<strong>ner</strong><br />
välgrundad fruktan för förföljelse på grund<br />
av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss<br />
samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa<br />
eller politiska uppfattning, och <strong>som</strong> inte kan<br />
eller på grund av sin fruktan inte vill begagna<br />
sig av detta lands skydd. Enligt svensk lag<br />
gäller detta oberoende av om förföljelsen utgår<br />
från landets myndigheter eller om dessa inte<br />
kan antas bereda trygghet mot förföljelse av<br />
enskilda.<br />
20 KOM ut #2 2011<br />
landet utanför<br />
Text Trifa Shakely<br />
Bild Anna Giertz<br />
Haven gav sig ut på äventyr, lämnade skeppen<br />
övergivna på stranden.<br />
Under den trötta eftermiddagssolen rider<br />
du på de salta vågorna och reser, din skugga<br />
spökar fortfarande överallt på stadens skändade<br />
gator, ditt rop ekar tvivlande på Guds<br />
existens från alla trasiga öppningar <strong>som</strong> en<br />
gång var fönster.<br />
En spådam hade sett ditt öde i kaffesumpens<br />
mörka djup, i din handflatas krokiga<br />
vägar, i din febriga panna.<br />
»Kära barn: I ditt liv finns det en kvinna<br />
vars ögon är gudarnas magiska verk, vars<br />
vilda hår reser sig över världens alla hörn.<br />
En kvinna vars skratt är melodier och sång<br />
och vars mun är av äkta rubin, vars skönhet<br />
hjärtat begär, vars dansande gång öppnar<br />
alla ingångar till de förbjudna landskapen av<br />
lust.«<br />
Du teg när flygplanet skrämde staden,<br />
när tystnaden infann sig och döden var ett<br />
faktum.<br />
Du väntaDe ocH teg, hon var ditt kall. Inget<br />
gick att avslöja, inga sånger sjöng ut dina<br />
känslor. Poesin fick bevara det hemliga. Dö-
den kurade i varje gathörn, för öron kunde<br />
höra, tungor kunde skvallra och hennes liv<br />
låg i dina händer, så du teg. Du såg bara på<br />
när barnen förvandlades till människopuder<br />
flygandes med landminornas skärvor i luften,<br />
när flaggorna byttes ut och staden ännu låg<br />
våldtagen under solen, tröstad av kvinnor i<br />
svart och lera. Ingen kom åt dig, du var inte<br />
inblandad.<br />
»Och du kommer att lida, dina smärtor<br />
kommer att tvinga dig till underkastelse och<br />
skam, du kommer att leta upp henne i vågornas<br />
turkosa glimt och i städernas sömniga<br />
likgiltighet. Kära barn, ditt livs berättelse är<br />
skriven med tårar. Ur dina sorger kommer<br />
frön och ur dem kommer träd och grönskande<br />
skog att växa, från djupet av din smärta<br />
fram till världens slut.« sade spågumman.<br />
Jag blev kär och jag blev tokig av kärleken<br />
och ur min kärlek kom lidandet och tystnaden.<br />
Hon var helt utom räckhåll; grannflickan,<br />
vägg i vägg. Och jag ville så gärna<br />
doppa mina fingrar i svärtan i hennes hår, om<br />
så bara en gång innan döden hann ifatt oss, få<br />
öppna hennes flätor i lugnet, smaka på hennes<br />
skratt, drunkna i hennes ögon.<br />
Så jag reste iväg.<br />
Inte av krigen trött inte av döden skrämd<br />
inte av törsten uttorkad. Inte av sorger nedbruten.<br />
Oberörd genom alla begravningar, alla<br />
kroppsdelar, all hunger. Jag angav mina<br />
vän<strong>ner</strong> i förhören, anmälde mig frivilligt till<br />
alla stridens sidor. Jag höll kvar henne inom<br />
mig <strong>som</strong> en skatt, lät mig överleva genom allt.<br />
Hon gav mig ett namn, hon gav mig tystnaden<br />
och gav mig väntan.<br />
Mina kollegor på sjukhuset tror fortfarande<br />
att jag lider av apati.<br />
Jag packade våra kärleksgåvor i min ryggsäck:<br />
Ett rött hårband, en sval vindpust <strong>som</strong><br />
bär våra viskningar, och en äkta stjärna fallen<br />
ur explosio<strong>ner</strong>nas fest över staden.<br />
Så du gav dig i väg?<br />
Jag gav mig i väg.<br />
Farväl, sa du, farväl och på återseende.<br />
Och vinkade <strong>som</strong> i att vi ses snart. Som att<br />
jag kommer att återvända. Som att glöm mig<br />
inte.<br />
Du <strong>som</strong> söker asyl måste berätta för Migrationsverket<br />
vem du är. Det är ditt ansvar<br />
att styrka din identitet. Hur väl du gör det<br />
kommer att ha betydelse för dig under lång<br />
tid framåt, till exempel när du ska skaffa ett<br />
svenskt ID-kort, öppna ett bankkonto, söka<br />
medborgarskap och svenskt pass eller få rätt<br />
till pension.<br />
Allt jag har är en bild av skeppens dammiga<br />
skrov i solens hetta, stadens rui<strong>ner</strong><br />
och vinden <strong>som</strong> bär mig. Och min ryggsäck,<br />
lysande av den fallna stjärnan. Min existens<br />
deklarerar jag genom att nämna min älskades<br />
namn och min kärlek <strong>som</strong> för alltid ska leva.<br />
Ett beslut om att avslå din ansökan om<br />
asyl betyder att du inte har rätt till uppehållstillstånd<br />
i Sverige. Du har rätt att nöjdförklara<br />
dig eller överklaga beslutet, men du<br />
bör pla<strong>ner</strong>a för ett återvändande även om du<br />
överklagar.<br />
Så du började omformulera dig. Det fanns<br />
jurister <strong>som</strong> skulle justera din historia, rationella<br />
människor <strong>som</strong> kunde ta bort onödiga<br />
detaljer ur din berättelse. Göra den trovärdig,<br />
sann och begriplig.<br />
Ja det blev ett brev <strong>som</strong> jag inte förstod,<br />
för saknaden fanns fortfarande kvar fast snön<br />
hade förfrusit hettan i min kärlek, jag hade<br />
blivit av med mina minnen, blivit av med mitt<br />
namn och färgen på mina ögon. Mina historier<br />
hade barskrapats. Vinden och haven och<br />
bergen <strong>som</strong> jag besteg fick inte plats under<br />
resans återskapande. Spågummans saga<br />
ströks i sista versionen av överklaganden<br />
<strong>som</strong> skulle lämnas in tre veckor efter beslut<br />
om avslag. Vi gjorde om allt. Skrev mekaniskt<br />
om kriget, antalet handgranater över taket,<br />
om faderns död och syskonens försvinnande,<br />
tid och datum. Jag blev mer och mer naken,<br />
blev av med allt och började förändras.<br />
Juristen blev nöjd till slut, de skickade in<br />
papperna i tid.<br />
Men saknaden hade du kvar?<br />
TEMA ASYL<br />
Saknaden hade jag kvar.<br />
Och jag hade lärt mig tiga om förälskelsens<br />
alla detaljer, om alla värdefulla element<br />
<strong>som</strong> sagan – min flykthistoria – utgjordes av.<br />
När Migrationsverkets avvisnings- eller<br />
utvisningsbeslut blivit fastställt efter domstolsprövning<br />
betyder det att beslutet vunnit<br />
laga kraft och att du måste lämna Sverige. Du<br />
ansvarar själv för att lämna landet och att vid<br />
behov ta fram resehandlingar och pla<strong>ner</strong>a för<br />
din resa.<br />
Allt detta är mig totalt likgiltigt nu.<br />
Att återvända stanna att gömma att vara<br />
inte vara.<br />
mitt namn har jag glömt och en ny identitet<br />
<strong>som</strong> inte är jag har blivit fastställd. Mina<br />
fingeravtryck lämnar spår vid varje gräns jag<br />
korsar, i mig fanns ett ljus <strong>som</strong> jag inte fin<strong>ner</strong>,<br />
och alla jasmindoftande mörka gränder<br />
<strong>som</strong> en gång i tiden utgjorde platsen för<br />
min saknad ersätts av taggtrådar, kartor och<br />
stämplar.<br />
Vem ska möta mig nu på den ensamma<br />
stranden utan hav, när de inte ville bära mig<br />
fattig från min förflutna och tom på all glöd.<br />
Vem skulle vilja ha mig i sin famn när min<br />
kropp inte längre är min – urvattnad är spådamens<br />
berättelse!<br />
Ur min smärta växer inte ens tårar på<br />
Migrationsverkets handläggare.<br />
Jag vet orden i den sista avskedsceremonins<br />
sega stund:<br />
låt oss prova: Mig kommer du alltid att<br />
minnas, dig kommer jag att glömma.<br />
Farväl.<br />
Farväl!<br />
Spågummans berättelser är en fri tolkning av<br />
dikten Framtidsberätterskan (The Fortune<br />
Teller), av den syriska poeten Nizar Qabbani.<br />
Trifa Shakely är initiativtagare till kampanjen<br />
Ain t I a woman: för papperslösa kvinnors<br />
rätt till skydd. Hon är även chefredaktör på<br />
tidskriften Bang.<br />
KOM UT #2 2011 21
KORRESPONDENS<br />
JuSt nu<br />
Den katastrofala jordbävningen<br />
<strong>som</strong> drabbade Haiti förra året<br />
slog sönder stora delar av infrastrukturen<br />
och gjorde många<br />
människor permanent hemlösa<br />
och hänvisade till tältläger.<br />
För många har det inneburit<br />
ökad fattigdom, osäkerhet och<br />
otrygghet, vilket också har drabbat<br />
hbt-perso<strong>ner</strong>. Fyra av fem<br />
perso<strong>ner</strong> på Haiti lever i extrem<br />
fattigdom. I takt med att den<br />
sociala otryggheten har brett<br />
ut sig har också frekvensen av<br />
hatbrott från allmänheten och<br />
godtyckliga arresteringar av<br />
hbt-perso<strong>ner</strong> från polisen ökat,<br />
samtidigt <strong>som</strong> tidigare nätverk<br />
och communitys slagits sönder<br />
i kaoset. Flera hiv-, hbt- och<br />
kvinnoorganisatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> varit<br />
ett viktigt stöd för hbt-perso<strong>ner</strong><br />
har blivit kraftigt reducerade då<br />
många medlemmar och personal<br />
22 KOM UT #2 2011<br />
LAndet:<br />
HAITI<br />
Katolsk konservatism<br />
breder ut sig i landet<br />
<strong>som</strong> slogs i spillror<br />
efter jordbävningen<br />
januari 2010.<br />
dog under jordbävningen och<br />
kontor förstördes.<br />
Hbt-RöRelSen<br />
Även innan Haiti drabbades av<br />
jordbävning var det ett land i<br />
fattigdom, med stora miljöproblem,<br />
kriminalitet och polisvåld<br />
till följd av decennier av diktatur.<br />
Ekonomisk segregation leder till<br />
att även hbt-perso<strong>ner</strong> segregeras<br />
från varandra och på Haiti finns<br />
inte en enad rörelse. Få hbt-perso<strong>ner</strong><br />
är öppna och det har varit<br />
svårt att organisera sig på grund<br />
av diskrimi<strong>ner</strong>ing och fattigdom.<br />
Katolska kyrkans starka ställning<br />
har påverkat samhällets attityder<br />
i hbt-frågor, både vad gäller samkönad<br />
sexualitet och överskridande<br />
av könsnormer. Det sociala<br />
stigmat blev tydligt då Michèle<br />
Pierre-Louis kunde godkännas av<br />
parlamentet <strong>som</strong> premiärminister<br />
först då hon efter ihärdiga rykten<br />
Mexiko<br />
offentligt förnekat att hon skulle<br />
vara lesbisk. Samtidigt tillskriver<br />
sig nästan hälften av befolkningen<br />
till traditionen av voodoo <strong>som</strong><br />
har en öppenhet för variatio<strong>ner</strong><br />
av sexualitet och könsidentitet.<br />
Viss synlighet finns: 2008 höll<br />
en liten grupp den första öppna<br />
hbt-manifestationen under World<br />
Aids Day och det finns några olika<br />
hbt-inriktade organisatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong><br />
verkar i landet.<br />
lagStiftning<br />
Samkönade sexuella handlingar<br />
har inte varit kriminaliserade i<br />
Haiti på många hundra år. Landet<br />
blev <strong>som</strong> första land i Latinamerika<br />
självständigt från fransk kolonialmakt<br />
efter en slavrevolution<br />
1804, och Frankrike hade tidigare<br />
tagit bort sina sodomilagar. Haiti<br />
tvingades att betala ett stort skadestånd<br />
till Frankrike, vilket varit<br />
förödande för landets ekonomi<br />
uSa<br />
Republiken Haiti<br />
Huvudstad: port au prince<br />
Folkmängd: 9,7 miljo<strong>ner</strong> (2010)<br />
Statskick: Republik<br />
Yta: 27 750 km2, (1/16 av Sveriges yta)<br />
Religion: katoliker 80 procent, protestanter<br />
16 procent, baptister 10 procent, pingst<br />
4 procent, adventister 1 procent, övriga<br />
3 procent (muslimer, bahia m.fl). Ca 50<br />
procent utövar samtidigt haitisk voodoo,<br />
en religion med afrikanska rötter uppblandad<br />
med karibisk ursprungsbefolknings tro<br />
och katolicism.<br />
Kriminalisering: Samkönade sexuella<br />
handlingar är inte kriminaliserade. andra<br />
rättigheter erkänns ej, så<strong>som</strong> samkönade<br />
äktenskap eller samkönad adoption.<br />
fram till idag. Under större delen<br />
av 1900-talet har Haiti dessutom<br />
inte varit demokratiskt utan dels<br />
ockuperat av USA och sedan<br />
diktatoriskt styrt under familjen<br />
Duvalier. När Duvalier avsattes<br />
1986 antogs en konstitution<br />
<strong>som</strong> garanterar allas grundläggande<br />
fri- och rättigheter och<br />
till vilken hbt-perso<strong>ner</strong> hänvisar<br />
när det gäller likabehandling<br />
och skydd mot diskrimi<strong>ner</strong>ing.<br />
Politiskt har landet sedan dess<br />
dock varit mycket instabilt och<br />
när presidenten Aristides avsattes<br />
2004 tillsattes en FN-styrka<br />
för att upprätta lag och ordning,<br />
<strong>som</strong> fram till idag verkar för att<br />
upprätthålla något slags ledning i<br />
landet. Kort sagt har lagstiftning<br />
för hbt-perso<strong>ner</strong> varken varit det<br />
stora problemet eller till hjälp, då<br />
det korrumperade rättssystemet<br />
fungerar väldigt dåligt.<br />
klara lundholm
en pojke leker med en<br />
ballong bland soporna<br />
på fältet i slummen i<br />
Cité Soliel, ett av Port<br />
au Prince absolut fattigaste<br />
områden.<br />
bild JeRkeR ivaRSSon<br />
/aftonbladet bild<br />
KOM UT #2 2011 23
Hjälp <strong>som</strong> stjälper<br />
Jordbävningskatastrofen i Haiti har gjort<br />
hbt-perso<strong>ner</strong> mer utsatta än tidigare. Både<br />
trygga hus och nätverk raserades och nu<br />
riskerar välmenande men heteronormativa<br />
hjälpinsatser att förstärka utanförskapet.<br />
Text Gunilla Kinn<br />
– JoRdbävningen föRStöRde livet för alla<br />
haitier, utom eliten. Det har blivit svårare att<br />
leva öppet <strong>som</strong> gay, berättar den haitisk-amerikanska<br />
teologen och pastorn Irene Monroe<br />
på telefon.<br />
– Men nu handlar allt om att klara vardagen<br />
– och det är kämpigt i dagens Haiti vare<br />
sig man är homo- eller heterosexuell.<br />
Irene Monroe kom med sin haitiska familj<br />
till USA <strong>som</strong> barn på 1970-talet. Nu är hon<br />
24 KOM UT #2 2011<br />
knuten till Harvard-universitetet, men reser<br />
ofta till Haiti. Efter jordbävningen har hon<br />
exempelvis följt med sin flickväns grupp<br />
med svarta, amerikanska, lesbiska läkare <strong>som</strong><br />
stått för akutsjukvård i lägren.<br />
– Vi <strong>som</strong> tillhör den haitisk-amerikanska<br />
diasporan kan vara öppna med vår kärlek<br />
när vi besöker Haiti. Men skulle vi leva där<br />
permanent vore det inte OK.<br />
Sexuella minoriteter saknar skydd,<br />
och diskrimi<strong>ner</strong>ing är vanligt. Homo- och<br />
bisexuella och transperso<strong>ner</strong> lever dolt eller<br />
marginaliserat, och stöts ofta bort av sina<br />
familjer.<br />
– Det finns element i den haitiska kulturen<br />
<strong>som</strong> är rätt queer och har homoerotiska<br />
inslag, <strong>som</strong> rara-musiken och karnevalsriterna.<br />
De ger fattiga haitier utrymme att leva<br />
ut sin sexualitet, berättar Irene Monroe.<br />
– Eliten, medel- och överklassen, kan
den rasade katedralen<br />
i Haitis huvudstad Port au<br />
Prince. jordbävningen den<br />
12 januari 2010 varade i 35<br />
sekunder. flera efterskalv<br />
följde, det kraftigaste<br />
endast sju minuter efter<br />
huvudskalvet.<br />
bild uRban andeRSSon<br />
/aftonbladet bild<br />
samlas till soiréer<br />
på avskilda platser<br />
där det går att vara<br />
öppen med sin läggning.<br />
Jordbävningen<br />
har knappt ändrat<br />
på det.<br />
– Men det<br />
privatliv <strong>som</strong> fattiga<br />
haitier, de allra<br />
flesta, ur sexuella<br />
irene monroe<br />
minoritetsgrupper<br />
lyckades skaffa sig existerar inte längre;<br />
alla lever så fruktansvärt tätt tillsammans i<br />
flyktinglägren. Där går det knappast att vara<br />
öppet gay.<br />
JoRdbävningen i JanuaRi 2010 varade bara en<br />
halv minut, men den vållade en av de största<br />
humanitära katastrofer världen skådat – med<br />
omkring 250 000 döda. Efter<strong>som</strong> huvudstaden<br />
Port au Prince låg nära epicentrum<br />
förstördes såväl hundratusentals hem <strong>som</strong><br />
landets infrastruktur.<br />
Regeringen, poliskåren, skolor och andra<br />
institutio<strong>ner</strong> brakade samman, och över en<br />
miljon haitier hamnade i drygt 1 200 små och<br />
stora intern-flyktingläger – i ett redan djupt<br />
dysfunktionellt, utfattigt land.<br />
Återuppbyggnaden sker extremt långsamt,<br />
av flera anledningar – <strong>som</strong> att utlovade biståndspengar<br />
hålls inne i väntan på att Haitis<br />
nye president ska tillträda, och att kapaciteten<br />
för att forsla undan rasmassor är usel.<br />
Under tiden bor människor extremt tätt<br />
inpå varandra, i trånga läger med skjul, tält<br />
och enkla presenningar. Stämningen i lägren<br />
är pressad och frustrerad, och det har kommit<br />
en rad rapporter om den otrygghet kvinnor<br />
och barn kän<strong>ner</strong>, och om sexuella övergrepp.<br />
Men en fäRSk Studie – grundad på fältarbete<br />
från i fjol – från International Gay and Lesbian<br />
Human Rights Commission (IGLHRC) visar<br />
att homo- och bisexuella har det extra svårt.<br />
Jordbävningen har förstärkt utsattheten.<br />
Gaymän har, enligt rapporten, försökt<br />
lägga sig till med mörkare röst och andra<br />
maskulina drag för att undvika trakasserier<br />
och för att de varit rädda att inte få del av<br />
sjukvård och annan hjälp annars. Intervjuade<br />
vittnar om att de blivit hånade av poliser när<br />
de velat anmäla brott.<br />
»Jordbävningen slog sönder de rörelsemönster,<br />
de nätverk av vän<strong>ner</strong>, familjer och<br />
grannar, samt förstörde de dörrar, fönster<br />
och väggar <strong>som</strong> tidigare hade gett någon<br />
form av trygghet« står det i studien, <strong>som</strong><br />
tagits fram av IGLHRC i samarbete med<br />
haitiska SEROvie (<strong>som</strong> arbetar med hivinformation<br />
och hiv-vård).<br />
Vidare konstateras att hjälparbetet sker<br />
heteronormativt.<br />
»Alltför många tjänstemän och ledare<br />
för ideella organisatio<strong>ner</strong> arbetar efter de<br />
felaktiga föreställningarna att hbt-människor<br />
inte möter större utsatthet än befolkningen i<br />
stort, att de är alltför få för att förtjäna uppmärksamhet,<br />
eller inte förtjänar hjälp givet<br />
andra offer och överlevare.«<br />
Exempelvis är det vanligt att dela ut<br />
matpaket enbart till kvinnor, efter<strong>som</strong> internationell<br />
erfarenhet visar att resurserna då<br />
når barnen bäst. Men homo- och bisexuella<br />
haitiska män lever ofta i kvinnolösa hushåll,<br />
och har blivit helt utan tilldelning.<br />
Rapporten näm<strong>ner</strong> liknande erfarenheter<br />
från andra naturkatastrofer, <strong>som</strong> jordbävningarna<br />
i Chile och Pakistan samt orkanen<br />
Katrina.<br />
»Även om jordbävningar, översvämningar,<br />
flodvågor och andra naturfenomen kommer<br />
att fortsätta ske finns det ingenting <strong>som</strong><br />
är naturligt med hur vissa sociala grupper<br />
nekas tillgång till adekvat boende, utbildning,<br />
anställningar, säkerhet och andra<br />
grundläggande mänskliga rättigheter <strong>som</strong><br />
skulle kunna mildra katastrofens inverkan.<br />
Jordbävningar sker naturligt, men homofobisk<br />
diskrimi<strong>ner</strong>ing gör det inte.«<br />
till bilden HöR att det finns fler amerikanska<br />
missionsgrupper i Haiti än någonsin.<br />
Kyrkornas arbete är avgörande för att hjälpa<br />
människor att klara sig, men det finns läror<br />
med inslag av homofobi – och företrädare<br />
<strong>som</strong> menar att jordbävningen berodde på<br />
haitiernas syndiga leverne.<br />
KORRESPONDENS<br />
HjäLPinSAtSer<br />
Som SLAgit feL<br />
efter<strong>som</strong> matpaket enbart delas<br />
ut till kvinnor, blir kvinnolösa hushåll<br />
utan hjälp. Lesbiska i Haiti har också<br />
rapporterat att de inte fått tillgång till<br />
matranso<strong>ner</strong> på lika villkor <strong>som</strong> kvinnor<br />
<strong>som</strong> haft hjälp av män i de ofta stökiga<br />
och våldsamma matköerna.<br />
efter tsunamin i indiska oceanen 2004<br />
nekades hijras (transperso<strong>ner</strong> i indien<br />
<strong>som</strong> ofta beskrivs <strong>som</strong> ett tredje kön)<br />
tillgång till nödbostäder efter<strong>som</strong> de var<br />
könsuppdelade enbart till kvinnor och<br />
män. de fick heller inte tillgång till matkuponger<br />
eller den änkepension, <strong>som</strong> gavs<br />
till kvinnor vars män avlidit fick.<br />
efter jordbävningen i Chile i februari<br />
2010 nådde hjälpen inte de fattigare<br />
stadsdelarna, där många hbt-perso<strong>ner</strong><br />
bor. inte heller prioriterades sexarbetardistrikten<br />
där många transkvinnor<br />
arbetar och bor.<br />
efter orkanen Katrina i södra USA,<br />
2005, blev många transperso<strong>ner</strong> utestängda<br />
från könssegregerade nödboenden,<br />
och en transkvinna, Sharlie<br />
dominique, greps för att ha duschat<br />
i damernas duschrum, trots att en<br />
volontär tillåtit detta efter att dominique<br />
förklarat sin oro och rädsla inför att<br />
duscha bland män. Hon satt inlåst i fem<br />
dygn, men släpptes sedan<br />
fri utan att åtalas.<br />
Källa: IGLHRC<br />
– Folk kan inte vara öppna med sin sexuella<br />
läggning när de har att göra med vissa<br />
kyrkor, säger Irene Monroe.<br />
– Men om Haiti vore ett fungerande samhälle<br />
skulle vi nog faktiskt se fler exempel<br />
på hatbrott. För många <strong>som</strong> lever i tältlägren<br />
handlar allt nu om att överleva och klara<br />
vardagen. Då blir till och med ens sexuella<br />
läggning, hur grundläggande den än är, ett<br />
senare behov.<br />
KOM UT #2 2011 25
en Queer<br />
americana<br />
Bild Molly Landreth<br />
Det börjaDe <strong>som</strong> en personlig resa, där Molly<br />
Landreth ville undersöka sin egen plats i det queera<br />
amerikanska communityt.<br />
Fem år senare har projektet växt till en omfattande<br />
webbaserad dokumentation. Tillsammans<br />
med den australienska videokonstnären Amelia<br />
Tovey har Molly Landreth rest över <strong>hela</strong> USA, och<br />
resultatet: Embodiment: A Portrait of Queer Life in<br />
America, består av fotografier och kortfilmer om<br />
var och en av dem de träffat längs vägen. En motberättelse,<br />
eller omskrivning skulle man kunna<br />
säga, av den domi<strong>ner</strong>ande normbilden av vad det<br />
innebär att leva i USA.<br />
– Det queera communityt är mångskiftande,<br />
komplext och gränslöst, långt bortom vad jag någonsin<br />
hade anat. Queera liv finns överallt, i varje<br />
liten stad, i varje kyrka och förort. Vi frodas och<br />
kämpar och bara lever våra liv. Jag började med<br />
att försöka bevisa det för andra, men har verkligen<br />
själv blivit överraskad i processen, säger Molly<br />
Landreth.<br />
Bilderna är tagna på platser <strong>som</strong> betyder<br />
mycket för perso<strong>ner</strong>na. De har också själva valt<br />
vilken, eller vilka, identiteter de vill representera.<br />
Amelia Toveys filmkamera synliggör processen,<br />
hur ett porträtt och en personlig berättelse skapas.<br />
Den första kortfilmen publicerades 1 juni, på<br />
www.embodimentusa.com. De andra kommer att<br />
släppas löpande under året.<br />
malin Nord<br />
26 KOM UT #2 2011
jill before Gay Pride, Iowa<br />
– Bilden är tagen i Cedar Rapids<br />
2008. Jag var i Iowa för att jag<br />
ställde ut bilder från serien där.<br />
Galleriägaren bjöd in mig att<br />
stanna i stan en vecka och skapa<br />
nya bilder. Första kvällen var<br />
det vernissage och Jill var där.<br />
– Jag tilltalades genast av<br />
hennes klarröda hår och blå<br />
ögon, mot hennes superbleka<br />
hud. Hon påminde mig om målningar<br />
av kvinnor genom västerländsk<br />
historia. Jag frågade om<br />
jag fick fota henne. Hon hade<br />
aldrig varit på någon gaybar eller<br />
pridefestival och var väldigt<br />
tveksam till att ställa upp. Hon<br />
var blyg men med något slags air<br />
av sorgsenhet och klokhet. Hon<br />
ville inte att jag skulle komma<br />
hem till henne efter<strong>som</strong> elen<br />
hade blivit avstängd. Bilden<br />
togs i en liten lägenhet <strong>som</strong> jag<br />
bodde i, samma dag <strong>som</strong> det<br />
var Cedar Rapids Gay Pride.<br />
Det var nästan 40 grader varmt<br />
och fuktigt. För mig är bilden<br />
en kombination av alla dessa<br />
beståndsdelar.<br />
KOM UT #2 2011 27
River and Dutch, Brooklyn, New York<br />
28 KOM UT #2 2011<br />
Jason and Star, Columbus, Ohio<br />
– Jag träffade Jason och Star genom Sile,<br />
en legendarisk drag king, <strong>som</strong> jag egentligen<br />
hade åkt till Ohio för att fotografera.<br />
Jag hade hört talas om henne i flera år och<br />
hittade henne till slut via MySpace. Hon<br />
var väldigt peppad på mitt projekt och<br />
ville hjälpa mig att hitta ännu fler ickevita<br />
perso<strong>ner</strong>. Hon bjöd över sin »utökade<br />
queerfamilj«, vilken inkluderade Jason<br />
och Star. Tyvärr tog det så lång tid att fotografera<br />
dem att det blivit mörkt när det<br />
var Siles tur. Bilden av henne blev därför<br />
aldrig tagen.<br />
– Jason och Star var goda vän<strong>ner</strong>, inte<br />
lovers, men de ville posera sexigt för att<br />
sudda ut könsdistinktionen mellan dem<br />
och visa sin närhet på ett lekfullt sätt. Jason<br />
hörde av sig för några månader sedan,<br />
han är nu Miss Gay Ohio!<br />
Rosco and Roommate After the Haircut,<br />
Seattle, Washington<br />
– Bilden av Rosco och hans rumskompis<br />
togs i Seattle, inte långt ifrån där jag bor.<br />
Rosco hittade mig via ett massmejl <strong>som</strong><br />
Washington State Gender Alliance hade<br />
skickat ut. Han öppnade dörren i exakt<br />
det han har på sig på bilden. Han hade varit<br />
på en fest kvällen innan med temat »klä<br />
dig <strong>som</strong> din hjälte«, och jag väckte honom.<br />
Han hade klätt ut sig till Sitting Bull, den<br />
ursprungsamerikanska hövdingen <strong>som</strong><br />
sägs ha varit en »two spirit« (varken man<br />
eller kvinna), precis <strong>som</strong> Rosco.<br />
– Han visade mig runt i sitt hem <strong>som</strong><br />
var <strong>som</strong> ett museum över anarkistisk<br />
konst, växter, musikinstrument och<br />
smutsiga skor. Vi hade inte ens kommit<br />
till fotograferandet innan hans rumskompis<br />
kom hem och påminde om att han<br />
var skyldig henne en hårklippning. Han<br />
rakade henne och därefter var de redo att<br />
ta porträttet.
KOM UT #2 2011 29
30 KOM UT #2 2011
onni and jo, seattle, Washington<br />
– Det här var en av de första bilderna jag<br />
tog i serien, 2005. Det var faktiskt innan<br />
själva projektet hade ett namn. Jag höll på<br />
och plåtade en massa och försökte komma<br />
på vad det var jag letade efter, och varför<br />
jag kände mig tvungen att fota queercommunityt.<br />
– Jag träffade de här två perso<strong>ner</strong>na av<br />
en slump. De var vän<strong>ner</strong> till vän<strong>ner</strong> och<br />
jag fick höra att de skulle vara »perfekta<br />
för projektet«. <strong>Ut</strong>an att veta något om<br />
dem åkte jag och träffade dem. När de<br />
öppnade dörren var de klädda i chassidisk<br />
drag. De var väldigt engagerade i<br />
en performance <strong>som</strong> de hade skapat <strong>som</strong><br />
utforskade relationen mellan två pojkar i<br />
en hebreisk skola <strong>som</strong> blir kära i varandra.<br />
Jag kände att jag genast fick kontakt med<br />
dem, deras performance, deras hem. Det<br />
förkroppsligade den komplexa, performativa<br />
queera känslan <strong>som</strong> jag letade efter.<br />
De gav mig en väldigt ärlig plåtning <strong>som</strong><br />
verkligen blottade kärleken mellan deras<br />
karaktärer, och vänskapen mellan dem<br />
två. Den här plåtningen gjorde det klart<br />
för mig varför jag tyckte att det var viktigt<br />
att ta dessa bilder.<br />
KOM UT #2 2011 31
Cooper, oakland, Kalifornien<br />
32 KOM UT #2 2011
Travis at »Gay Skate«,<br />
Glendale, Kalifornien<br />
Simon and West, 9 am,<br />
Seattle, Washington<br />
Andy, Oakland, Kalifornien<br />
KOM UT #2 2011 33
KULTUR<br />
I sista boken om Harry Potter, satte J.K.<br />
Rowling stopp för alla fantasier om framtida<br />
homoerotik mellan karaktärerna. Läs om<br />
epilogen <strong>som</strong> snuvade fansen på konfekten.<br />
j.k. rowlings rån<br />
mot fanSen<br />
»Harry stirrade på brevet länge. Draco skulle<br />
komma, hans Draco skulle komma. Å, äntligen.<br />
Det hade gått flera veckor sedan de sågs<br />
senast. Senast de var nära varandra. Harry<br />
tittade på klockan. Fem över halv sju. Snart.<br />
Snart skulle två halvor bli <strong>hela</strong> igen.«<br />
Så inledS en typiSk SlaSh – erotiska berättelser<br />
skrivna av fans – mellan karaktärerna Harry<br />
Potter och Draco Malfoy från J.K. Rowlings<br />
böcker. I Harry Potter-seriens sju böcker får<br />
vi följa dessa antagonister från tidiga till sena<br />
tonår. Fans har fyllt på samspelet mellan Potter-världens<br />
alla karaktärer genom att skriva<br />
egna historier, så kallad fan fiction. Slash är ett<br />
av sätten att skriva fan fiction på, med fokus<br />
på sexskildringar mellan olika figurer. Ofta<br />
34 KOM UT #2 2011<br />
skapas slash utifrån homoerotiska stämningar<br />
mellan olika karaktärer. Harry och Draco är<br />
populära att kombi<strong>ner</strong>a (eller slasha <strong>som</strong> det<br />
kallas, uttrycket kommer från tecknet »/« <strong>som</strong><br />
sätts mellan karaktärernas namn).<br />
Den sublima homoerotiska stämningen i<br />
böckerna öppnar för lusläsning och sönderanalyserande,<br />
det finns <strong>hela</strong> forum där<br />
relatio<strong>ner</strong> mellan karaktärerna diskuteras,<br />
där Rowlings verk analyseras <strong>ner</strong> till minsta<br />
stavelse. I många fall övergår analyserna till<br />
önsketänkande och fritt fantiserade, vilket<br />
ge<strong>ner</strong>ar fanfiction och slash, där i princip allt<br />
är tillåtet.<br />
i Slutet av den abSolut SiSta Harry Potterboken<br />
Harry Potter och dödsrelikerna gjorde<br />
Bild EnEada<br />
Rowling något <strong>som</strong> sände chockvågor<br />
genom det globala fan fiction-sällskapet.<br />
Istället för att lämna öppet för framtida<br />
tolkningar, och fortsatt slashing, skrev<br />
hon en epilog <strong>som</strong> effektivt slog hål på alla<br />
förhoppningar om homosexuella utsvävningar<br />
i framtiden. Rowling knöt istället<br />
ihop relationssäcken med ett heteronormativt<br />
vem-tar-vem. Irriterande för många<br />
slashare <strong>som</strong> kände sig begränsade i sin frihet<br />
att fantisera, när nu framtiden ristades i<br />
heteronormativ sten.<br />
Besvikelsen en del fans kände går inte att<br />
ta miste på. På ett forum skriver signaturen<br />
Mimmi:<br />
»Jag tyckte att boken var en av de bättre,<br />
men jag blev också besviken över epilogen.<br />
/…/ För övrigt skulle det vara kul om någon<br />
slashfic med Harry/Draco blev ›officiell‹. Jag<br />
menar, de älskade ju varandra egentligen.<br />
Det vet ju alla«.<br />
beSvikelSen tenderar att handla om vilka<br />
relatio<strong>ner</strong> läsarna anser är de korrekta. De<br />
<strong>som</strong> får sina teorier bekräftade är mer glada<br />
åt epilogen än de vars fantasier blir slagna<br />
i spillror. Men även det går att lösa, citatet i<br />
inledningen kommer från en slash med titeln<br />
Jag slutade aldrig älska dig av signaturen<br />
»Flamestodustloverstofriends« publicerad<br />
på fanfiction.net. Den utgår från epilogen<br />
och fortsätter där Rowling slutade, men utifrån<br />
premissen att Harry och Draco har ett<br />
hemligt förhållande <strong>som</strong> vuxna. Så kan fansens<br />
fantasier fortsätta, trots Rowlings rån.<br />
emil åkerö
sOM en Kviga på grönbeTe<br />
vi överlevde! Först är man <strong>som</strong> en kviga på<br />
kosläpp, glädjesparkar bakut, råmar runt och<br />
rullar i ängar av klorofyll. Man vill ut med<br />
allt det gamla, in med ljuset, nya överkast<br />
och peelad hy. Det skrovliga trötta måste<br />
bort, skrubbas och förnyas med pimpsten,<br />
rotfruktsborstar, sandblästring vad<strong>som</strong>helst.<br />
Men sen, mitt i ystra glädjen kommer<br />
insikten om allt <strong>som</strong> skulle hinnas med och<br />
kroppsprojektet <strong>som</strong> glömdes bort under<br />
snöhalvåret. Träningskortet <strong>som</strong> högtidligt<br />
inhandlades, simhallen <strong>som</strong> skulle bli ens nya<br />
hem. Man gick ut hårt i vanlig ordning, halvsprang<br />
hukande över hala badhusgolv för att<br />
hinna <strong>ner</strong> i vattnet snabbt snabbt, fort skyla<br />
synderna och börja paddla kroppshyddan<br />
längd efter längd <strong>som</strong> ett vilset försöksdjur.<br />
Tyst samförstånd i bassängen, simma på och<br />
bit ihop, tänk bort nackspärren, it gets better.<br />
Och vi kallsöp kissvattnet med klor smak,<br />
körde om trögflytande pensionärer och<br />
drivande plåster, snörpte irriterat på munnen<br />
åt plaskande barn i fel bana och mumlade att<br />
det här är fan ingen lekstuga, det är på liv och<br />
död. Vi ska förvandlas, förpuppas, vi kommer<br />
hinna om vi bara orkar stå ut med nästa tråkiga<br />
tjugofem meter. Men till slut verkade de<br />
flesta ha gett upp, sakta glesades antalet simmande<br />
ut tills man själv knappt mindes när<br />
senaste besöket gjordes. Ångesten hälsade<br />
på och tog med sig en stor bit prinsesstårta<br />
till kaffet. Nähäru sa man i spegeln, nu går du<br />
och köper ett riktigt gymkort <strong>som</strong> alla andra<br />
har, kostar på dig en personlig tränare, han<br />
med heliumrösten och blåvita Carolatänderna<br />
<strong>som</strong> alla rekommenderar; du får köra tills<br />
du spyr säger han, jättebra för motivationen,<br />
boka honom. <strong>Ut</strong> rullade de rosa pengarna,<br />
handduken matchades med vattenflaskan<br />
och man lät sig packas in i en kåldolme av<br />
mikroporstyg <strong>som</strong> avleder svett. Inget skulle<br />
få blänka, droppa, rinna! Det jobbiga med<br />
trampmaski<strong>ner</strong>na är att de färdigtränade<br />
människorna, de <strong>som</strong> bara ler avmätt men<br />
aldrig svettas, alltid står bredvid. Inte <strong>som</strong> en<br />
själv, litervis, det forsar ändlöst ur varenda<br />
por, gråa tröjan blir svart, det sipprar skvalar<br />
forsar, man trampar vatten nu, dränker<br />
<strong>hela</strong> lokalen, fyller det förbannade jävla<br />
gymmet upp till taket med en tsunami av<br />
svett och alla dör, ingen överlever. Och allt<br />
skulle ju vara så enkelt. Om man åtminstone<br />
hade börjat prome<strong>ner</strong>a! Hunnit gå oftare<br />
i vårsolens sken med kompisarna, plockat<br />
små tussilago och satt i äggkopp, klivit runt<br />
dubbelvikt i buskagen och nypt nässlorna<br />
medan de ännu var späda, storögt pekat på<br />
ulliga backsippor och olika sorters yrvakna<br />
däggdjur. Eller varför inte kär, det<br />
kunde man väl ändå ha hunnit bli.<br />
Stormande kär, så man fått sväva<br />
uppåt och framåt efter islossningen.<br />
Och gärna kär av en händelse,<br />
bara sådär i förbifarten. Först<br />
en flyktig blick mot varandra<br />
bakom apelsi<strong>ner</strong>na på Ica,<br />
sen en till när man valde<br />
mellan billiga eller dyra<br />
pyttipannan borta vid<br />
frysdisken. Känt hur<br />
det brände till i magen<br />
och sen vara hjälplöst<br />
fast. Telefonnummer<br />
på baksidan av<br />
kvitto, dunkdunk i<br />
<strong>hela</strong> kroppen, vi kan<br />
väl ta ett glas vin eller<br />
nåt och snubbla hem<br />
med fulla matkassar<br />
omtumlad och glädjetjutandes<br />
i kroppen. Man<br />
borde hunnit ha riktigt<br />
KULTUR<br />
<strong>Kom</strong>mer Robert Fux hinna andas innan <strong>som</strong>maren är slut?<br />
bra sex med en eller flera. Nya, vettiga fantastiska<br />
perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> man aldrig kunde tro<br />
bodde i samma stad <strong>som</strong> en själv. Fantastiska<br />
knapplösa knull <strong>som</strong> räcker länge, nästan<br />
ända till Pride. Men så plötsligt inser man att<br />
tusenåriga vintern visserligen är över, men<br />
det är våren plötsligen också, <strong>som</strong>maren är<br />
ju redan här och nu hetsar sill och potatis,<br />
sen är det badbryggor och isglass <strong>hela</strong> vägen<br />
bort till rötmånad, kräftskiva och lingonris<br />
igen. Så det är väl lika bra att luta sig tillbaka<br />
och nöja sig med vad man har, det <strong>som</strong><br />
kommer. It gets better, oavsett om man har<br />
synliga biceps eller inte. Glad <strong>som</strong>mar!<br />
robert fux<br />
Robert Fux är skådespelare och artist. Sedan<br />
årsskiftet ingår han i ensemblen på Stockholms<br />
stadsteater. Under våren spelade han<br />
i kritikerrosade monologföreställningen<br />
Sugarstar Sockerstjärna i Skärholmen.<br />
ȁngesten<br />
hälsade på<br />
och tog med<br />
sig en stor bit<br />
prinsess tårta<br />
till kaffet.«<br />
KOM UT #2 2011 35
KULTUR<br />
Kyss mig handlar om Mia<br />
(Ruth Vega Fernandez)<br />
och Frida (liv Mjönes) <strong>som</strong><br />
inleder en kärleksrelation,<br />
samtidigt <strong>som</strong> Mia pla<strong>ner</strong>ar<br />
att gifta sig med sin pojkvän.<br />
de är dessutom styvsystrar<br />
efter<strong>som</strong> Mias pappa och<br />
Fridas mamma förlovat sig.<br />
bild nordiSk film<br />
tretton år senare<br />
I <strong>som</strong>mar<br />
kommer den<br />
första svenska<br />
långfilmen med<br />
lesbiskt tema<br />
sedan 1998 och<br />
Fucking Åmål.<br />
36 KOM UT #2 2011<br />
lagom till pride, den 29 juli, har skånebaserade<br />
regissören Alexandra-Therese Keinings<br />
film Kyss mig premiär. Den är hennes andra<br />
långfilm efter debuten Hot Dog (2002) och<br />
något så ovanligt <strong>som</strong> en svensk långfilm om<br />
två kvinnor <strong>som</strong> blir kära (när den ena på<br />
väg att gifta sig med en man). Vilket, för den<br />
<strong>som</strong> undrar, inte gjorts sedan Fucking Åmål.<br />
Det finns säkert flera förklaringar till<br />
detta. En är att filmens värld är mansdomi<strong>ner</strong>ad,<br />
både vad gäller andelen regisserande<br />
och producerande kvinnor och de teman<br />
<strong>som</strong> tas upp och anses intressanta. Som Elise<br />
Karlsson påminde om i en krönika i Svenska<br />
Dagbladet den 16 april: inte många filmer<br />
klarar Bechdel-testet, det vill säga att de<br />
innehåller två kvinnor, <strong>som</strong> talar med varandra,<br />
om något annat än män.<br />
Jag träffar producenten och skådespelaren<br />
Josefine Tengblad, <strong>som</strong> arbetat med Kyss<br />
mig sedan starten 2008. Hon påpekar bristen<br />
på kärleksfilmer med flator och berättar om<br />
hur svårt de hade det i början att, få finansiering<br />
till projektet från bland andra Svenska<br />
Filminstitutet, SFI.<br />
När idén fanns och finanser skulle säkras<br />
pitchades filmen <strong>som</strong> något helt nytt. Vilket<br />
den på ett sätt är med tanke på den lesbiska<br />
frånvaron i svensk film. På ett annat sätt är<br />
det temat förstås hur gammalt <strong>som</strong> helst<br />
– vem har inte sett triangeldrama på film?<br />
Men man måste ha en ytlig uppfattning om<br />
vad kärleksrelatio<strong>ner</strong> betyder för att inte<br />
uppfatta skillnaden mellan en hbt- och en<br />
heterotriangel.<br />
inStällningen från Svenska Filminstitutet<br />
var delvis kallsinnig. Då filmkonsulenten<br />
Lars G Lindström efterträdde Lisa Ohlin<br />
(<strong>som</strong> hade gett ett litet utvecklingsstöd),<br />
ansåg han att stöd inte förtjänades.<br />
Jag ringer upp Lars G Lindström. Han<br />
får inte kommentera enstaka projekt, men<br />
talar om kriterier <strong>som</strong> representativ bredd,<br />
utrymme för äldre i branschen och nya talanger,<br />
att narrativ och dramaturgi fungerar.<br />
Samtidsdramat är den vanligaste formen och<br />
därför är konkurrensen också störst där.<br />
Om Lars G Lindström intresserar sig för<br />
flatfilm? Nej, om den skulle vara ett kriteri-
Bild MEMFiS FilM aB<br />
Elin och agnes, Fucking Åmål.<br />
L-word.<br />
um med högt värde menar han att det i så fall<br />
blev inom dokumentärgenren. Stöd handlar<br />
till sist om kvalitetsbedömning. Vilket, <strong>som</strong><br />
vi alla vet, har med förförståelse, kunskap,<br />
personlighet och smak att göra. En subjektiv<br />
objektivitet. Eller tvärtom.<br />
SkådeSpelarenS perSpektiv<br />
I ett debattinlägg skriver Rikard Wolff om<br />
hur homosexuella skådespelare diskrimi<strong>ner</strong>as<br />
inom teater och film.<br />
»på film finns en stark motvilja att låta<br />
homosexuella spela homosexuella. exemplen<br />
är hur många <strong>som</strong> helst. Straighta<br />
skådespelare hyllas när de spelar bögar,<br />
Brokeback mountain, A single man och<br />
här hemma Patrik 1,5 och Fyra år till.<br />
på teatrarna vill man ogärna att öppet<br />
homosexuella spelar straighta. Skälen är<br />
diffusa, men landar oftast i ›man köper<br />
inte det‹. Jag anar att det är den betalande<br />
publiken man syftar på.«<br />
(Expressen, 6 maj 2011).<br />
95 år av SvenSk queerfilm*<br />
vingarne (1916)<br />
fram för lilla märta (1945)<br />
flicka och hyacinter (1950)<br />
tabu (1977)<br />
g – <strong>som</strong> i gemenskap (1983)<br />
amorosa (1986)<br />
pensionat oscar (1995)<br />
när alla vet (1995)<br />
fucking åmål (1998)<br />
livet är en schlager (2000)<br />
Skenbart – en film om tåg (2003)<br />
patrik 1,5 (2008)<br />
fyra år till (2010)<br />
*Spelfilmer med bärande<br />
queera element.<br />
När man till sist kontaktade konsulenten<br />
Suzanne Glansberg gick det bättre, och då<br />
hade man också redan säkrat intresset från<br />
flera andra håll. Och på vägen fått synpunkter<br />
på karaktärerna men inget <strong>som</strong> har betytt<br />
något för hur filmen till slut blivit.<br />
– Vi valde frihet framför pengar, säger<br />
Josefine Tengblad. Vi ville berätta en historia<br />
på vårt sätt, för att vi ansåg att historien<br />
måste berättas.<br />
Lesbiska på film skildras vanligtvis, om de<br />
alls är med, <strong>som</strong> extrema på något sätt. Antingen<br />
lite Lisbeth Salander-galna, eller bara<br />
vanligt galna. Olyckliga, komplicerade, deprimerade.<br />
Undantagen är möjligen de flesta karaktärerna<br />
i L Word (men de är å andra sidan<br />
så stiliserade att de nästan blir karikatyrer).<br />
Eller tv-filmatiseringen av Tipping the Velvet.<br />
Kyss mig är i skrivande stund inte visad<br />
någonstans. Det är svårt att förhålla sig till en<br />
film man inte sett. Den sägs beskriva vanliga<br />
människor på ett helt vardagligt sätt. Bara<br />
lite vackrare.<br />
Vanliga, inte galna, flator. Det är nytt.<br />
ulrika Stahre<br />
KULTUR<br />
Hej Jenifer<br />
Malmqvist, regissör,<br />
är det lättare<br />
att göra hbt-film i<br />
Polen?<br />
– Jag har ju<br />
gått på Polska<br />
Nationella<br />
Filmskolan i<br />
o'dz' <strong>som</strong> är en ö av tolerans jämfört<br />
med resten av det homofoba Polen. På<br />
skolan har jag inte stött på motstånd<br />
mer än från någon enstaka totalt okunnig<br />
person, överlag var inte flat-temat<br />
ett stort problem. Med examensfilmen<br />
Födelsedag fick jag känna på en del<br />
idiotisk kritik.<br />
Var det svårt att få gehör för din film<br />
Födelsedag?<br />
– I Sverige fick jag under manusstadiet<br />
bland annat höra att filmen skulle<br />
varit fräsch kanske för 20 år sen, och nu<br />
mer kännas <strong>som</strong> en gäspning. Men det<br />
bara peppade mig och dessutom fick<br />
jag mycket påhejande också. I Polen sa<br />
någon att den var <strong>som</strong> en »Scandinavian<br />
folk lore Sci fi movie« – i framtiden<br />
kommer man att se tillbaka på denna<br />
unika tid i Sverige då några lesbia<strong>ner</strong><br />
höll på med insemination, ett fenomen<br />
<strong>som</strong> kommer att försvinna helt, hahaha.<br />
Men överlag fick vi fin feedback i<br />
Polen och vi vann till och med Grandprix<br />
»Ung Film«–klassen på Gdynia<br />
Filmfestival, Polens motsvarighet till<br />
Guldbaggegalan. Nu har filmen visats<br />
på fler än hundra festivaler över <strong>hela</strong><br />
världen.<br />
Bästa flatfilmen någonsin?<br />
– Jag måste säga Fucking Åmål för<br />
den betydde så mycket när den kom.<br />
Den är kanske mest en coming-of-age,<br />
men samtidigt ett synliggörande av livs<br />
levande flator <strong>som</strong> jag aldrig tidigare<br />
hade varit med om. En annan film <strong>som</strong><br />
också kom på 1990-talet var independentfilmen<br />
Go Fish från USA. Att se den<br />
kändes <strong>som</strong> att någon öppnade fönstret<br />
i ett jäkligt instängt rum. Fast det var<br />
då det.<br />
ulrika Stahre<br />
KOM UT #2 2011 37
OM LIVET INTE<br />
ÄR EN SCHLAGER LÄNGRE<br />
Är du utsatt för våld av din part<strong>ner</strong>, hedersrelaterat våld eller hatbrott?<br />
RFSLs Brottsofferjour finns för dig <strong>som</strong> är hbt-person. Vi erbjuder dig professionellt<br />
samtal och stöd. Vi finns också för dig <strong>som</strong> tror att någon hbt-person i din närhet är<br />
utsatt. Ring oss på 020-34 13 16 eller maila till boj@rfsl.se.<br />
rfsl.se/boj<br />
020-34 13 16
KOM UT #2 2011 39
ja respekt.<br />
Vi tror på en Gud<br />
<strong>som</strong> inte gör skillnad på människor.<br />
till<br />
Vi arbetar för hbt-perso<strong>ner</strong>s rättigheter.<br />
Vill du också engagera dig?<br />
Bli medlem idag.<br />
HBT-SOCIALDEMOKRATER<br />
socialdemokraterna.se/hbts<br />
www.svenskakyrkan.se/pride
KNIP SOM KNEP<br />
HemligHeten bakom starkare och ibland multipla<br />
orgasmer är PC-muskeln. Detta gäller<br />
både perso<strong>ner</strong> med fitta och kuk. Att träna<br />
sina pc-muskler (knipövningar) är många<br />
gånger en bra investering i sexlivet med<br />
sig själv och/eller andra.<br />
Först och främst gäller<br />
det att leta reda på vilken<br />
muskel det är frågan om.<br />
Om du är osäker så kan<br />
du hitta den genom att<br />
knipa av strålen när du<br />
kissar, den muskeln du<br />
använder då är PC-muskeln.<br />
Att göra så är ett test<br />
för att identifiera muskeln<br />
men ska inte användas för<br />
att träna. Som med all träning<br />
av muskler så behövs regelbunden<br />
träning, kör åtminstone två pass per dag<br />
med cirka 30-50 knip.<br />
Hos kvinnor eller perso<strong>ner</strong> med fitta så<br />
kan orgasmer återkomma flera gånger genom<br />
fortsatt stimulering. Detta kan ske allt<br />
från efter några sekunder till flera minuter.<br />
Fråga suzann<br />
Gräns för frekvens<br />
Hej! Hur ofta ska man ha sex för att hålla relationen<br />
och sexlivet levande? finns det någon<br />
»undre gräns«? kan man ha för mycket sex,<br />
finns det någon »övre gräns« för när det blir<br />
sexmissbruk?<br />
/finsex, 78<br />
Det finns inga gränser, varken någon övre<br />
eller undre för hur ofta man bör ha sex. Detta<br />
varierar under livets olika faser och kan vara<br />
olika för olika perso<strong>ner</strong>. Var och en måste<br />
själv känna vad man behöver för att må bra<br />
och sedan kommunicera detta med eventuella<br />
part<strong>ner</strong>. Om man själv kän<strong>ner</strong> lust men<br />
inte part<strong>ner</strong>n kan onani var ett alternativ.<br />
Ibland behöver man lägga <strong>ner</strong> tid och engagemang<br />
för att hålla lusten vid liv och andra<br />
perioder är man ständigt kåt och har väldigt<br />
mycket sex.<br />
En av de viktigaste grundstenarna i sex är<br />
kommunikation och även på detta område är<br />
det bra att prata om hur man vill ha det. Det<br />
Bild erik HeGGestad<br />
Det går att utan vila direkt gå över till nästa<br />
så kallade platåfas följd av orgasmer. Efter<br />
den första orgasmen så fortsätter du eller din<br />
part<strong>ner</strong> att stimulera, om det känns ömt kan<br />
du byta område en aning.<br />
Även mÄn ocH perso<strong>ner</strong> med kuk<br />
kan få multipla orgasmer.<br />
Orgasm och ejakulation är<br />
två olika saker även om<br />
de många gånger kommer<br />
samtidigt. Orgasm<br />
är njutningskänslan<br />
<strong>som</strong> man kän<strong>ner</strong> och<br />
utlösningen är en mer<br />
mekanisk process <strong>som</strong><br />
kommer av <strong>ner</strong>vimpulser.<br />
Genom att lära sig skilja på<br />
sädesuttömning och orgasm och nå<br />
klimax utan sädesuttömning, uppnås multipla<br />
orgasmer. Hur gör man då? Det gäller<br />
att träna på att ligga nära orgasm och ligga<br />
kvar där. När du är på väg att ejakulera, sakta<br />
<strong>ner</strong>, andas djupt och spänn pc-muskeln.<br />
När vätskorna väl blandat sig i urinröret så<br />
kan också vara så att man kän<strong>ner</strong> hudhunger<br />
och längtan efter närhet även om man inte<br />
vill ha sex.<br />
Vad gäller sexmissbruk handlar det snarare<br />
om att behovet av sex blir tvångsmässigt.<br />
Sex blir ett sätt att döva ångest. Om sexvanorna<br />
för med sig stora problem och leder<br />
till att man inte kan sköta jobbet/studierna,<br />
börjar ljuga eller smussla med vad man håller<br />
på med och mår dåligt efteråt, kan det vara<br />
tecken på sexmissbruk. Om man har sex eller<br />
ona<strong>ner</strong>ar flera gånger om dagen varje vecka<br />
och mår bra av det så är det inte sexmissbruk.<br />
nej till Hivtest, vad Göra?<br />
jag har gått till min ungdomsmottagning och<br />
velat testa mig för hiv men de sa då att jag<br />
inte behövde det. jag vill ändå testa mig, vad<br />
ska jag göra?<br />
/Osäker kille<br />
Så bra att du vill ta ansvar för dig själv och<br />
andra genom att testa dig för hiv! Om man<br />
sEX MED KOM uT<br />
går det inte att hålla tillbaka, du har då nått<br />
»the point of no return« och ejakulationen<br />
är ett faktum. När du lyckas med att inte få<br />
utlösning men ligger nära kan du känna en<br />
njutningskänsla i samband med muskelsammandragningar.<br />
Dessa kan intensifieras med<br />
mer träning. På detta sätt går det att få flera<br />
orgasmer utan att ejakulera.<br />
TIPS: GYM-GASM<br />
Det finns bra träningsredskap på gymmet<br />
där du kan passa på att träna dina<br />
pc-musker samtidigt <strong>som</strong> du tränar andra<br />
muskelgrupper. Du vet att du kan knipa<br />
dig till en orgasm, det gäller bara att ha<br />
pokerface!<br />
suzann larsdotter<br />
sexolog, jobbar <strong>som</strong> utbildare och med<br />
hiv och hälsa på rFsl:s förbundskansli.<br />
Favorit på tv: kriminalporr <strong>som</strong><br />
Criminal Minds, Csi, efterlyst m fl.<br />
Mest överskattade sexplatsen:<br />
På sandstrand, det blir bara irriterande<br />
sandkorn överallt!<br />
Idol: kajsa Grytt<br />
har haft oskyddat sex med en annan person<br />
är det bra att gå och testa sig för hiv. (För<br />
kvinnor <strong>som</strong> har sex med kvinnor är risken<br />
dock oerhört liten). Hivtestning ska alltid<br />
uppmuntras och vara lättillgänglig för alla.<br />
Det är tråkigt att du blev avrådd men hör av<br />
dig dit igen och säg att du fortfarande vill ta<br />
ett test. Alternativt går du till sjukhuset eller<br />
vårdcentralen och ber om ett test.<br />
KOM UT #2 2011 41
Vem du än älskar<br />
Hiv-Sveriges främsta mål är att:<br />
• Arbeta mot diskrimi<strong>ner</strong>ing av hivpositiva<br />
• Bekämpa negativa attityder mot hivpositiva<br />
• Arbeta för hivpositivas rättigheter i samhället<br />
• Synliggöra hivpositivas situation i samhället<br />
www.hiv-sverige.se<br />
Som hivpositiv person kan du bli enskild medlem i Hiv-<br />
Sverige. Medlemsavgiften är 100 kr för 2011.<br />
Enskilda perso<strong>ner</strong> oavsett hivstatus och företag kan<br />
genom att bli stödjande medlem i Hiv-Sverige visa sin<br />
solidaritet med hivpositiva och hjälpa oss i arbetet med att<br />
underlätta livet samt förbättra villkoren för perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong><br />
lever med hiv i vårt land. Medlemsavgiften är 500 kr för<br />
enskild stödperson och 2000 kr för företag.<br />
Medlemsavgiften betalas in på plusgiro 16 03 51-3 (Hiv-<br />
Sverige). Ange namn och e-postadress på inbetalningen.<br />
POSITIVA GRUPPEN SYD<br />
Vi är en förening för perso<strong>ner</strong> boende i södra Sverige och<br />
<strong>som</strong> lever med hiv.<br />
www.pgsyd.nu<br />
POSITIVA GRUPPEN VÄST<br />
En förening att räkna med - för alla hivpositiva och alla<br />
<strong>som</strong> är engagerade i kampen mot hiv i västra Sverige.<br />
www.pgvast.se<br />
CONVICTUS<br />
En ideell, politisk och religiöst obunden förening <strong>som</strong><br />
arbetar i Sverige, Estland och Ukraina med hemlöshet,<br />
missbruk och hälsa.<br />
www.convictus.org<br />
PG SYD
Namn: Reb Kerstinsdotter. Uppfinning jag längtar efter: Något <strong>som</strong> gör att all information från exempelvis böcker bara sjunker in i en.<br />
Finaste färgkombinationen: Gult och gult! Favorit på tv: 30 Rock. Om jag fick bestämma skulle: Också studenter kunna bli sjuka och få<br />
ha semester. Mobilsignal: Sony Ericsson. Lycka är: Att sova länge, sol, växter och dans i alla former.<br />
SpEGEllöS REflEKtiON<br />
rEBs DaGBOK. Reb tampas med kursare, danslärare och flatklubbar.<br />
Vemodet väcks när det är dags att lämna RFSL Stockholm.<br />
Mars<br />
Det finns undantag i alla grupper,<br />
så också på juristlinjen.<br />
Det svåra är bara att hitta och<br />
dessutom börja prata med dem.<br />
Men nu händer det, och äntligen<br />
har jag uppnått målet att ha<br />
studiekamrater också i den här<br />
terminens grupp. Istället för att<br />
slänga ilskna blickar mot den<br />
<strong>som</strong> säger det mest irriterande<br />
om »vänsterfolk« eller »vegetaria<strong>ner</strong>«<br />
finns det fint folk att gå<br />
på rast med.<br />
I slutet av månaden är det<br />
dags för årsmöte för RFSL<br />
Stockholm. Vi <strong>som</strong> avgår tackar<br />
för oss och är både lättade och<br />
vemodiga. För att fira går jag på<br />
Moxy och dansar. Jag tror att det<br />
finns ett stort intresse för klub-<br />
bar <strong>som</strong> vänder sig till tjejer, men<br />
för mig <strong>som</strong> inte identifierar mig<br />
<strong>som</strong> tjej och dessutom gärna raggar<br />
på killar blir det något av en<br />
personlig konflikt med flatklubbar.<br />
Det slår mig hur mycket jag<br />
saknar klubben Slick och hoppas<br />
på dess återuppståndelse! Särskilt<br />
nu när Högkvarteret också<br />
kommer att stänga.<br />
april<br />
Jag började söka <strong>som</strong>marjobb<br />
redan i januari, men till ingen<br />
framgång. I april går jag på två<br />
intervjuer och får ett otal nej<br />
från de juristbyråer jag sökt till<br />
efter<strong>som</strong> nämndemannauppdraget<br />
hindrar mig från att söka<br />
tjänst på domstol och ett antal<br />
myndigheter. Jag vet redan<br />
innan jag söker att jag inte har<br />
tillräckligt bra betyg och skyller<br />
mig själv för att jag fokuserat<br />
på andra saker än tentor,<br />
framför allt föreningsaktivism.<br />
Jag intalar mig att det har varit<br />
viktigt och lärorikt och bra för<br />
världen och så vidare. Det är till<br />
liten tröst i slutet av april när<br />
mitt hopp står till att i augusti bli<br />
koncernchef på ett bemanningsföretag<br />
genom att få rekommendatio<strong>ner</strong><br />
på Facebook.<br />
Danswise har jag och A börjat<br />
på ett nytt ställe. Vi är på samma<br />
nivå <strong>som</strong> innan, men med lärare<br />
och deltagare <strong>som</strong> är ovana vid<br />
begreppen »förare« och »följare«.<br />
Allt <strong>som</strong> oftast får vi <strong>som</strong> dansar<br />
heta »killar« och »tjejer«. I en<br />
liten grupp där två par av tio be-<br />
står av bio-kvinnor blir det absurt<br />
och tråkigt. I övrigt fastnar jag<br />
framför de enorma speglar <strong>som</strong><br />
täcker väggarna. Min relation<br />
till min kropp är förvisso bättre<br />
nu än innan bröstborttagningen,<br />
men jag vill ändå inte titta på den<br />
när jag dansar. Därför har jag gått<br />
och längtat efter att april skulle<br />
få avslutas med livsnödvändig<br />
fettaktivism på Fettivalen, arrad<br />
av nätverket Fat:Up. Vi skulle<br />
hylla fet-het och problematisera<br />
samhällets, communityts och vår<br />
egen syn på mitt och andras fett,<br />
samtidigt <strong>som</strong> jag förmodligen<br />
skulle gråta en skvätt över min<br />
oförmåga att dansa inför den där<br />
spegeln. Tyvärr ställdes Fettivalen<br />
in i sista sekund och jag får<br />
vänta lite till.<br />
KOM UT #2 2011 43<br />
bild AnnA fock
Vi utbildar framtidens polis<br />
för ett tryggare samhälle.<br />
www.polishogskolan.se<br />
VI VILL FÅ SAKER ATT HÄNDA!<br />
Centerpartiet deltar i Stockholm Pride 2011<br />
för alla människors lika rätt och värde.<br />
Besök vårt tält i Kungsträdgården<br />
eller kom med oss i prideparaden!<br />
www.centerpartiet.se www.stockholmscentern.se<br />
<strong>Ut</strong>sätter din familj dig för hot,<br />
våld och kränkningar för att du är hbt?<br />
<strong>Kom</strong> och träffa oss<br />
i Kungsträdgården!<br />
1 - 7 augusti 2011<br />
www.csthlm.se<br />
Du är inte ensam!<br />
Vi är kurator och psykolog, till oss ringer du<br />
gratis och ditt nummer syns inte på någon<br />
telefonräkning.<br />
0200-160 160<br />
info@heder.nu<br />
Heder.nu är ett nationellt projekt <strong>som</strong><br />
drivs av RFSL Rådgivningen Skåne.<br />
Du har rätt till<br />
ett bra liv utan våld!<br />
Vi på BOJ erbjuder dig <strong>som</strong> är utsatt för våld<br />
från din part<strong>ner</strong>, hatbrott eller andra brott:<br />
• Medmänskligt stöd och någon att prata<br />
med <strong>som</strong> lyssnar<br />
• Information om rättsprocessen och stöd<br />
vid en eventuell rättegång<br />
• Stöd vid myndighetskontakter<br />
• Information om ekonomisk ersättning<br />
och skadestånd<br />
Kontakta oss gärna om du har frågor eller vill ha vårt stöd.<br />
Läs mer på www.boj.se eller www.ungaboj.se
KOM UT #2 2011 45
Bli medlem nu!<br />
Kampanjpris 100 kronor för ett år. Få en specialdesignad regnbågsscarf!<br />
Gör det bättre<br />
DET FINNS MYCKET SOM KAN GÖRAS BÄTTRE. Familjepolitiken måste<br />
bli bättre. Hiv-positivas, asylsökande hbt-perso<strong>ner</strong>s och transperso<strong>ner</strong>s<br />
mänskliga rättigheter måste respekteras bättre. Kampen mot hatbrotten<br />
måste bli bättre. Unga hbt-perso<strong>ner</strong>s situation måste förbättras. Och Sverige måste<br />
bli bättre på att uppmärksamma situationen för hbt-perso<strong>ner</strong> i andra länder. Under<br />
<strong>hela</strong> kampanjtiden kommer det också vara möjligt för NYA medlemmar (<strong>som</strong> inte varit<br />
medlemmar på minst 12 månader) att bli medlemmar i RFSL till kampanjpriset 100<br />
kronor. Vi vill att så många <strong>som</strong> möjligt ska ha möjlighet att hjälpa oss att göra det<br />
bättre!<br />
BLI MEDLEM I RFSL på www.rfsl.se/blimedlem - eller genom att skicka ett SMS till<br />
72550 med texten RFSL MEDLEM och personnummer ÅÅMMDDXXXX, t.ex. ”RFSL<br />
MEDLEM 7707170000”. Alternativt RFSL MEDLEM och e-postadress XX@YY.se.<br />
Medlemsavgiften på 100 kronor belastar då automatiskt din telefonräkning. Är du<br />
under 27 blir du automatiskt medlem i RFSL Ungdom.<br />
RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transperso<strong>ner</strong>s rättigheter.<br />
Besök RFSL:s hemsida för ytterligare information: www.rfsl.se
RFSL<br />
delen<br />
Kim Friele, norsk hbt-pionjär.<br />
Ledare: BRyt taBU om äldRe och Sex<br />
Sexologen Thor Langfeldt beskriver den<br />
mänskliga sexualiteten <strong>som</strong> en utveckling<br />
från äcklighet till äcklighet. Om man är<br />
liten ska man för allt i världen inte tafsa på<br />
snoppen, under puberteten är sex spännande,<br />
är du över 20 så är sex helt fantastisk – du<br />
kan även få professionell hjälp om ditt sexliv<br />
i perioder är lite tråkigt. I åldern 50 så börjar<br />
det bli lite äckligt. Är man över 60 rynkar<br />
man på näsan – eeeeew, är det verkligen möjligt?<br />
Den norska hbt-pionjären Kim Friele<br />
slog ett slag för äldresex på ett seminarium<br />
2006. Hon konstaterade att »min mus är inte<br />
död, den är högst levande«. Församlingen<br />
blev knäpptyst, Kim föddes 1935.<br />
På den årliga hivkonferensen Chaps i Storbritannien<br />
var en av nyheterna att antalet<br />
hivpositiva över 50 år ökar betydligt. Det<br />
fattas hivprevention efter<strong>som</strong> insatserna<br />
<strong>som</strong> finns riktar sig mot de Ȍldersgrupper<br />
<strong>som</strong> har ett aktivt sexualliv«. Till skillnad<br />
från seminariet 2006 var detta en oerhört<br />
fnittrig församling där panelen försökte få<br />
fram att det finns en sjuklig mentalitet kring<br />
ålder och kropp. Panelen hade en poäng:<br />
En amerikansk studie visar att bland äldre<br />
homosexuella har 1 av 3 blivit diskrimi<strong>ner</strong>ad<br />
på grund av sin ålder eller etnicitet i det egna<br />
communityt. Forskning antyder också att så<br />
många <strong>som</strong> 20 procent av unga homosexuella<br />
män har eller har haft ätstörningar.<br />
En sak är säker, det finns en norm för den<br />
perfekta kroppen och ser vi statistiken i ett<br />
sammanhang är normen tydligt kopplad till<br />
ålder och den påverkar oss på olika sätt.<br />
Under förra årets Stockholm Pride var det<br />
bara ett av flera hundra seminarier i Pride<br />
House <strong>som</strong> berörde frågan om ålderdomen.<br />
Diskuteras frågan materialiseras den oftast<br />
till att handla om boende och mitt påstående<br />
är att frågan om äldre och sex fortfarande<br />
präglas av tabu och äcklighet – boendediskussionen<br />
däremot, är lätt att föra.<br />
I den minimala mängden forskning <strong>som</strong><br />
finns på äldre hbt-perso<strong>ner</strong> visar det sig att<br />
frågorna <strong>som</strong> är aktuella för unga hbt-perso<strong>ner</strong>,<br />
ensamhet, psykisk ohälsa osv. återkommer<br />
när man blir äldre. Statistik från Storbritannien<br />
visar att vi måste bredda diskussionen<br />
och göra sexualpolitiken och hivpreventionen<br />
relevant för alla åldrar. RFSL är på gång och<br />
RFSL:s avdelningar har börjat lyfta frågan,<br />
bollen har verkligen börjat rulla.<br />
Låt oss gemensamt jobba mot att sex<br />
och kärlek monopoliseras i en åldersnorm<br />
<strong>som</strong> fastställs enligt bäst före<br />
datum. Där har vi ett ansvar,<br />
unga <strong>som</strong> gamla.<br />
christian antoni möllerop<br />
vice förbundsordförande<br />
Bild cReative commonS, Gad.<br />
RFSL<br />
Riksförbundet för homosexuellas,<br />
bisexuellas och transperso<strong>ner</strong>s<br />
rättigheter.<br />
RFSl<br />
Box 350<br />
101 26 Stockholm<br />
Telefon: 08-501 629 00<br />
Hemsida: www.rfsl.se<br />
Besök: Sveavägen 59, Stockholm<br />
E-postadresser<br />
Förbundets officiella:<br />
forbund@rfsl.se<br />
Förbundsordförande Ulrika Westerlund:<br />
ulrika.westerlund@rfsl.se,<br />
vice förbundsordförande Christian<br />
Antoni Möllerop: christian.antoni.<br />
mollerop@rfsl.se, verksamhetschef<br />
Maria Sjödin: maria.sjodin@rfsl.se<br />
<strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong>:s kongressvalda<br />
redaktionsråd:<br />
Lena Edenbrink, RFSL Nord<br />
Karl-Erik Irina Nielsen, RFSL Örebro<br />
Johnny Rydh, RFSL Regnbågen<br />
Anders Spegel, RFSL Stockholm<br />
Janne Bromseth, RFSL Stockholm<br />
Redaktionsrådet nås på<br />
redaktionsradet@rfsl.se<br />
RFSl har 27 lokala avdelningar.<br />
För kontakt med din närmaste avdelning,<br />
gå in på www.rfsl.se eller<br />
ring förbundet: 08-501 629 00<br />
KalendaRiUm<br />
axplocK<br />
29 jUni – 3 jUli<br />
Queer till fjälls<br />
Under Regnbågsdagarna på Storulvåns<br />
fjällstation samlas regnbågsfamiljer<br />
för att äta god mat, delta<br />
i gemensamma aktiviteter och<br />
umgås. Mer information:<br />
www.storulvan.se Frågor <strong>som</strong> rör<br />
bokning: 0647-72200<br />
30 jUni<br />
premiär i Borås<br />
Sommarmagasinet i RFSL Borås<br />
regi drar igång och har sedan<br />
öppet <strong>som</strong>marens alla torsdagar<br />
(utom 4/8). 18 år. Magasingatan 1, kl<br />
22-02. Fri entré. www.rfsl.se/boras<br />
6-10 jUli<br />
Konstkollo<br />
För dig mellan 13-26 år <strong>som</strong> är<br />
queer, trans, gay, homo, vet inte,<br />
KOM UT #2 2011 47
Bild linnea oRnStein<br />
Hon blev ÅReTS akTiviST<br />
Manitza Håfström, 29, fick Robert Karlsson Svärds<br />
minnespriser vid förtroenderådet i Norrköping i maj.<br />
Slumpen gjorde henne till aktivist.<br />
DeT äR baRa TRe ÅR SeDan Manitza Håfström<br />
blev stående vid ett bokbord på Karlstad universitet,<br />
i ett samtal om RFSL:s arbete. Idag<br />
är hon vice ordförande i ungdomsförbundet<br />
och suppleant i RFSL Värmland.<br />
– Värmland är känt<br />
för att vara homofo-<br />
biskt, det finns en del<br />
nazistgrupperingar<br />
här och det underlättar<br />
inte att SD har invalda<br />
representanter i<br />
kommunfullmäktige.<br />
Att arbeta med RFSL<br />
är att kämpa för ett<br />
samhälle jag vill leva i.<br />
Det handlar ju om mig personligen, min rätt<br />
att vara den jag vill.<br />
En stor del av arbetet går ut på att göra<br />
RFSL Värmland till en trygg plats för medlemmarna.<br />
Där ska alltid finnas någon att<br />
prata med. De besöker även högstadie- och<br />
gymnasieskolor över <strong>hela</strong> länet.<br />
– Många ungdomar har fördomar om hbtperso<strong>ner</strong><br />
trots att de aldrig ens pratat med<br />
en hbt-person. Inte vad de kanske har varit<br />
medvetna om i alla fall.<br />
48 KOM UT #2 2011<br />
Jag är fortfarande<br />
förbannad på att<br />
de ville skrämma<br />
mig till tystnad.<br />
Därför är det viktigt, menar hon, att våga<br />
stå för den man är. Själv kom hon ut i en tidningsintervju<br />
2007, i Wermlands Folkblad.<br />
– Jag behövde komma ut för att själv må<br />
bra. Och om jag vågar kanske någon annan<br />
gör det också. Vi<br />
måste visa oss starka<br />
tillsammans.<br />
vad driver dig?<br />
– Ibland hör skolorna<br />
av sig själva för<br />
att där är dålig stämning.<br />
Och om ungdomarna<br />
får, om så bara<br />
lite ökad förståelse, då<br />
räcker det för att det<br />
ska kännas helt fantastiskt.<br />
vilka är de viktigaste frågorna i värmland<br />
just nu?<br />
– I Karlstad försöker vi få ett bättre<br />
samarbete med kommunen och landstinget.<br />
Efter<strong>som</strong> alla jobbar ideellt behöver vi hjälp<br />
för att nå allmänheten. Karlstad kommun<br />
har sagt att de vill bli en av de tio mest hbtvänliga<br />
kommu<strong>ner</strong>na i Sverige. De har börjat<br />
hbt-certifiera ungdomsmottagningar och<br />
vårdcentraler och driver ungdomskaféet<br />
Bfree i Karlstad. Deras visio<strong>ner</strong> är bra, men<br />
ännu finns mycket att göra och om vi inte ligger<br />
på händer kanske inte så mycket.<br />
vad borde de göra?<br />
– Jag var med och startade upp Värmland<br />
Pride 2008. Få politiker visade sig i paraden.<br />
Jag uppfattade det <strong>som</strong> att de inte ville<br />
förknippas med »de där homoperso<strong>ner</strong>na«.<br />
I år arrangeras Prideparaden för fjärde året.<br />
Politikerna behöver synas för att folk ska<br />
förstå att Karlstad är en okej plats att vara<br />
hbt-person på.<br />
Förra årets Prideparad var turbulent för<br />
Manitza Håfström. En man hotade henne<br />
och krävde att hon skulle stoppa paraden,<br />
vilket uppmärksammades i flera medier.<br />
Journalisterna undrade om hon inte var<br />
rädd. Och varje gång svarade hon likadant.<br />
Självklart kan hon inte låta sig påverkas. Då<br />
skulle hon och alla andra människor <strong>som</strong><br />
värnar om ett fritt och öppet samhälle förlora.<br />
Och allt arbete hon lagt <strong>ner</strong> på att försöka<br />
motverka homofobin skulle vara förgäves.<br />
hur tänker du idag om det <strong>som</strong> hände?<br />
– Jag har blivit hotad på internet tidigare,<br />
och det har inte rört mig i ryggen. Men förra<br />
året blev det personligt efter<strong>som</strong> folk ringde<br />
direkt till mig. Jag är fortfarande förbannad<br />
på att de ville skrämma mig till tystnad.<br />
vad har hänt sedan dess?<br />
– Efter det <strong>som</strong> hände har kommunen fått<br />
upp ögonen för att det kan vara jobbigt att<br />
vara hbt-person här. Det stödet hade vi behövt<br />
långt tidigare, men det är ju fantastiskt<br />
om de börjar förstå problemet nu.<br />
malin nord<br />
Manitza Håfström<br />
Medlem i RFSL sedan: 2008.<br />
Viktigaste frågorna: Få bättre samarbete med<br />
kommunen, och fler medlemmar till förbundet.<br />
Bästa aktivistminnet: Förra årets Pride. Det<br />
kom nästan 200 perso<strong>ner</strong> från <strong>hela</strong> Sverige för<br />
att stötta vårt arbete. Tidigare hade 50–60 perso<strong>ner</strong><br />
gått i paraden. Det var helt fantastiskt.<br />
Gör helst när jag är ledig: Kollar film, surfar<br />
på Youtube, myser med min hund Drutten<br />
samt pendlar till Göteborg för att umgås med<br />
kvinnan jag dejtar. Hobby: Har en streetdansgrupp<br />
med en kompis. Sitter vid datorn.<br />
Drömmer om: Ett hbt-vänligt samhälle. Och<br />
att få ett jobb efter<strong>som</strong> jag är arbetssökande.<br />
Bäst på TV: Serien Glee och Världens bästa<br />
hotell.
Kamp i storformat<br />
ÅRET VAR 1998. En hel rörelse ändrade riktning när<br />
Stockholm arrangerade Europride 1998.<br />
Dagen efter Den första priDeparaDen, den 25<br />
juli 1998 rapporterade Svenska Dagbladet:<br />
»Efter tre timmar nådde paraden Skansen. Finaldagens<br />
klimax var lördagskvällens artistgala.<br />
Och med Europride på Skansen får väl<br />
den homosexuella frigörelsen sägas ha blivit<br />
så rumsren att den är snudd på museal« På<br />
sätt och vis var det också så det blev. <strong>Ut</strong>trycket<br />
»den homosexuella frigörelsen« sattes på<br />
museum. Rörelsen levde kvar i ny tappning.<br />
Homosexuella ingår nu <strong>som</strong> en beståndsdel i<br />
den koalition av liknande intressen <strong>som</strong> kallas<br />
hbt-rörelsen eller hbtq-rörelsen. Frigörelsens<br />
timma hade slagit på så sätt att erkännande<br />
vunnits. På Skansen inledningstalade<br />
arbetsmarknadsminister Margareta Winberg.<br />
Detta var något nytt att en minister officiellt<br />
markerade regeringens välsignelse.<br />
mycKet var nytt 1998 med Europride. Namnet<br />
i sig var nytt. Åren innan hade det hetat<br />
Homofestivalen. Dessförinnan Homosexuella<br />
frigörelseveckan. Arrangören var ny.<br />
En ideell paraplyorganisation hade tagit på<br />
sig att arrangera. Tidigare hade alltid RFSL<br />
Stockholm varit huvudarrangör. Konceptet<br />
med Pride Park var nytt. Under mer än tio<br />
år framåt skulle detta koncept stå sig, med<br />
en inhägnad i Tantolunden dit besökaren<br />
betalade entré i form av »dogtag« eller<br />
dagspass. Att kommersiella aktörer i form<br />
av sponsorer önskade synas var också nytt,<br />
lik<strong>som</strong> det stora mediaintresset. De <strong>som</strong> låg<br />
bakom Europride lyckades förvandla en festival<br />
av begränsat format och med begränsad<br />
attraktionskraft till en festival i storformat<br />
av riksintresse. 1998 var det över 15 000 <strong>som</strong><br />
tågade till Skansen. År 2010 beräknas uppåt<br />
40 000 ha deltagit i den böljande parad <strong>som</strong><br />
brukar vara årets största demonstrationståg i<br />
Stockholm.<br />
Det hade börjat med att en grupp aktivister,<br />
utan RFSL:s godkännande, hade ansökt<br />
om och fått Europride till Stockholm. Aktivisterna<br />
byttes efter hand ut och kompletterades<br />
av ett antal proffs. Två <strong>som</strong> kan nämnas<br />
är reklambyråchefen Helena Westin, <strong>som</strong><br />
var ordförande, och tv-producenten Nicke<br />
Johansson, <strong>som</strong> var inflytelserik sekreterare<br />
Hans Fassbinder på paradvägen <strong>som</strong> detta<br />
år gick från tantolunden till Skansen.<br />
i Pridestyrelsen. QX deltog <strong>som</strong> en effektiv<br />
motor i marknadsföringen av detta, Stockholms<br />
första Pride.<br />
Det tema <strong>som</strong> valdes var »Unity Through<br />
Diversity«. Det fanns en önskan att fokusera<br />
på mångfalden inom rörelsen och att den i<br />
sig var en styrka. Denna mångfald, <strong>som</strong> alltid<br />
existerat, hade under många år satts lite på<br />
undantag till förmån för ett budskap om att<br />
homosexuella var precis <strong>som</strong> alla andra. Med<br />
andra ord inte sjuka och perversa undantagsfigurer,<br />
utan rätt normala och därför berättigade<br />
att få rättigheter. Europride bjöd även<br />
in transsexuella och transvestiter under sitt<br />
paraply och hade en ambition om Pride <strong>som</strong><br />
en mötesplats för queera individer oavsett<br />
sexuell läggning och könsidentitet. Det var i<br />
samband med Europride begreppet transperson<br />
först började användas.<br />
Europride var likt en häftig storm <strong>som</strong><br />
banade väg för den omdaning <strong>som</strong> skulle<br />
följa. Inom tre år hade RFSL bestämt sig för<br />
att börja verka även för transperso<strong>ner</strong> och<br />
hbt-begreppet hade fötts. Sättet rörelsen såg<br />
på sig själv förändrades från en stundtals<br />
ängslig normalitetssträvan till ett mer stolt<br />
hyllande av avvikelsen. På Skansen den där<br />
<strong>som</strong>markvällen i juli ringdes det gamla ut<br />
och det nya in. Dock inte med några nyårsklockor<br />
men väl genom att publiken brast ut i<br />
allsång när Dana International framförde det<br />
årets Eurovision-vinnare Diva.<br />
lars jonsson<br />
lite allt möjligt och gillar att vara<br />
kreativ. Konstkollot håller hus ca<br />
1 timme från Stockholm. RFSL Ungdom<br />
betalar allt. Sen avanmälan<br />
kostar 500 kr. Mer info på<br />
www.rfslungdom.se<br />
8-16 juli<br />
Grilla på Kristianstadsdagarna<br />
Under <strong>hela</strong> stadsfestivalen är det<br />
extra öppet i föreningslokalen, där<br />
den traditionsenliga grillfesten arrangeras<br />
den 16 juli. Adress: Norra<br />
kanalgatan 2. Grillen tänds klockan<br />
18. Inget inträde. Telefon 044 –10<br />
65 90. www.rfsl.se/kristianstad<br />
28 - 30 juli<br />
Kondomtält på Storsjöyran<br />
<strong>Kom</strong> till det mysiga kondomtältet<br />
<strong>som</strong> RFSL Östersund har i samarbete<br />
med Jämtlands Läns Landsting.<br />
För artister, priser, boende:<br />
www.storsjoyran.se<br />
16 auGuSti<br />
jubileumsmiddag<br />
RFSL Göteborg firar 30 år med<br />
storslagen middag på självaste<br />
årsdagen av grundandet den 16/8<br />
1971. Mer information: www.rfsl.se/<br />
goteborg/jubileum<br />
17 auGuSti<br />
Invigning av RFSL Malmös nya kafé,<br />
<strong>som</strong> är öppet varje onsdag kl 18-21.<br />
Adress: Gasverksgatan 11. Ring på<br />
klockan med regnbågsflaggan!<br />
7 September<br />
Startgrupp för transperso<strong>ner</strong><br />
Stargruppen riktar sig till dig <strong>som</strong><br />
är 15-25 år. Vid 8 tillfällen med början<br />
den 7 september, träffas vi och<br />
pratar om sådant <strong>som</strong> är viktigt<br />
för dig. Tid: 18-20.30 Plats: RFSL<br />
Stockholm Sveavägen 59. Gratis.<br />
Anmälan görs på:<br />
startgrupptransit@stockholm.rfsl.se<br />
I augusti drar RFSL Stockholm även<br />
igång en terapigrupp för transsexuella<br />
mellan 15-25 år. Kontakta<br />
kuratorer@stockholm.rfsl.se<br />
KOM UT #2 2011 49
Debatt<br />
HuR Ska DeT bli bäTTRe?<br />
Micke Kazarnowicz är inte nöjd med hur Rädda Barnen<br />
hanterat kritiken mot deras kampanj »Det blir bättre«.<br />
DeT finnS oRganiSaTioneR <strong>som</strong> gör hbt-vänliga<br />
kampanjer. Det finns organisatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong><br />
använder sig av homofoba kampanjer. Men<br />
de <strong>som</strong> ställer till med mest skada för hbtsamhället<br />
är organisatio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> agerar <strong>som</strong><br />
Rädda Barnen i Sverige. De <strong>som</strong> tror att de är<br />
hbt-vänliga när de i själva verket är exkluderande<br />
och jobbar ur ett heteroperspektiv.<br />
2010 gick en våg av självmord bland unga<br />
hbt-perso<strong>ner</strong> i USA.<br />
Det de hade gemensamt<br />
var att de inte<br />
betedde sig könsstereotypt<br />
eller att de avslöjades<br />
med att vara<br />
homosexuella. Det inspirerade<br />
journalisten<br />
Dan Savage att starta<br />
gräsrotsrörelsen »It<br />
Gets Better«. Vuxna hbt-perso<strong>ner</strong> uppmanades<br />
att i videosnuttar berätta för barn och<br />
ungdomar att det blir bättre. Kampanjen har<br />
idag bidrag från över 10 000 perso<strong>ner</strong>.<br />
»iT geTS beTTeR« inspirerade ett amerikanskt<br />
evenemang där man skulle bära lila för att<br />
öppet visa stöd för hbt-perso<strong>ner</strong> och hbtungdomar.<br />
Jag tog initiativet att starta den<br />
lila dagen i Sverige. Den gick av stapeln 27<br />
oktober förra året. Över 100 000 perso<strong>ner</strong><br />
deltog.<br />
I april meddelade TV3 och Rädda Barnen<br />
att de ska köra kampanjen »Det blir bättre« i<br />
Sverige. Man talade om att det var en svensk<br />
version av »It Gets Better« och använde sig<br />
av Joel Burns omtalade »It Gets Better«video<br />
för att göra reklam för programmet.<br />
Det lät lite märkligt att en organisation <strong>som</strong><br />
under fem år motsatt sig svensk lagstiftning<br />
om rätten för samkönade par att prövas<br />
<strong>som</strong> adoptionsföräldrar, helt plötsligt kör en<br />
kampanj för hbt-perso<strong>ner</strong>. Det skulle visa sig<br />
att Rädda Barnen än idag inte bryr sig om<br />
hbt-perso<strong>ner</strong> mer än på pappret.<br />
Rädda Barnens version av »Det Blir<br />
Bättre« riktar sig nämligen varken till hbtperso<strong>ner</strong>,<br />
eller till barn och ungdomar i<br />
första hand. Det är en ren reklamkampanj för<br />
50 KOM UT #2 2011<br />
De säger »folk«<br />
men menar<br />
»heterosexuella«.<br />
att få fler månadsgivare till Rädda Barnen.<br />
Budskapen i originalet riktade sig alltid till<br />
hbt-ungdomar, även om filmerna ibland<br />
gjordes av straighta perso<strong>ner</strong>. Historierna i<br />
Rädda Barnens version handlar om allt från<br />
fosterhemsplaceringar till misshandlande<br />
föräldrar. Bortsett från det märkliga i att<br />
säga »Det blir bättre« till barn vars föräldrar<br />
misshandlar dem, reduceras återigen hbtperspektivet<br />
till något<br />
i marginalen.<br />
Anders Max-<br />
son, pressansvarig<br />
på Rädda Barnen,<br />
svarade på kritiken på<br />
min blogg:<br />
Har vi snott en<br />
kampanj? Vi tycker<br />
inte det. »It gets<br />
better« är en kampanj/rörelse <strong>som</strong> i första<br />
hand fokuserar på HBT-ungdomar, men inte<br />
bara på dem. [ ...] För där »Pride« är ett väl<br />
inarbetat begrepp hos alla svenskar vid det<br />
här laget, så är »it gets better« inget <strong>som</strong> folk<br />
i Sverige automatiskt kopplar till rörelsen i<br />
USA.<br />
efTeR DeTTa uTTalanDe har det varit tyst,<br />
trots att vi är flera <strong>som</strong> påtalat den bristande<br />
logiken i Rädda Barnens hållning. De har<br />
inte talat med grundaren av »It Gets Better«,<br />
men anser sig ha tolkningsföreträde om vad<br />
en kampanj startad och driven av hbt-perso<strong>ner</strong><br />
går ut på. De säger »folk« men menar<br />
»heterosexuella«, efter<strong>som</strong> kampanjen varit<br />
klart etablerad i hbt-samhället. Joel Burns,<br />
<strong>som</strong> spelat in ett av de mest kända »It Gets<br />
Better«-talen besökte även Sverige i februari<br />
<strong>som</strong> hederspristagare på QX-galan, just tack<br />
vare sitt uppmärksammade tal. I Rädda Barnens<br />
värld är helt enkelt inte hbt-perso<strong>ner</strong><br />
lika mycket »folk« <strong>som</strong> heterosexuella.<br />
micke Kazarnowicz<br />
initiativtagaren bakom den svenska versionen<br />
av »it Gets Better«, av och för hbt-perso<strong>ner</strong>,<br />
på www.detblirbättre.se.<br />
REPLIK:<br />
Ju större spridning,<br />
desto bättre.<br />
i teveserien »det blir bättre« delade<br />
människor med olika sexuell<br />
läggning med sig av sina livsberättelser<br />
och försökte inge hopp<br />
hos alla unga <strong>som</strong> kän<strong>ner</strong> att livet<br />
inte är värt att leva. vi exkluderar<br />
ingen. och just därför anklagar<br />
micke Kazarnowicz oss för att<br />
arbeta ur ett heteroperspektiv.<br />
»det blir bättre« hade ett<br />
barnperspektiv. i Sverige tar 50<br />
barn livet av sig varje år. det är<br />
vårt fokus.<br />
vi har insett att vi inte varit<br />
tydliga nog med hur vi ser på<br />
barns rättigheter i ett hbtq-perspektiv.<br />
vi förstår att människor<br />
känt sig kränkta av vårt tidigare<br />
remissvar 2001 om samkönade<br />
pars rätt att adoptera. vi är uppriktigt<br />
ledsna för detta.<br />
men vi vill se framåt, påverka<br />
och förändra. är det inte var vi står<br />
Vi har inte varit<br />
tydliga nog.<br />
idag och vad vi vill göra i framtiden<br />
<strong>som</strong> borde vara i fokus? Rädda Barnen<br />
har 2011 bland annat diskuterat<br />
samarbete med RFSl och vi håller<br />
på att reparera vårt kunskapsglapp<br />
när det gäller hbtq-frågor. det är en<br />
ärligt menad satsning <strong>som</strong> vi hoppas<br />
ska visa sig i vårt arbete.<br />
vi tror att ju mer andan bakom<br />
»it gets better« sprids desto<br />
bättre. om teveserien »det blir<br />
bättre« har hjälpt en enda av våra<br />
ungdomar att känna mer livslust,<br />
så har vi bidragit till det <strong>som</strong> vi<br />
finns till för.<br />
Elisabeth Dahlin<br />
Ge<strong>ner</strong>alsekreterare Rädda Barnen<br />
deBatteRa<br />
i <strong>Kom</strong> <strong>Ut</strong>!<br />
Vässa pennan och<br />
skicka in ditt bidrag<br />
till komut@rfsl.se.
LINKÖPINGS UNIVERSITET<br />
WWW.LIU.SE/NYSTUDENT<br />
Gränsöverskridande utbildning och<br />
forskning i världsklass, en nära<br />
dialog med arbetsliv och<br />
samhälle och över 27 000<br />
studenter <strong>som</strong> satsar<br />
hårt och har galet<br />
roligt under tiden<br />
– välkommen till ett<br />
ovanligt komplett<br />
universitet!
Avsändare:<br />
RFSL<br />
Box 350<br />
101 26 Stockholm<br />
FLIRTIGT SNACK ÄR INTE VÅR<br />
STARKA SIDA / FLIRTY CHATTING<br />
ISN’T OUR STRONGEST SUIT<br />
Men sex är det! Så oavsett om du vill ha tips på skönare eller säkrare<br />
sex kan du chatta med oss och kanske få inspiration till din nästa flirt.<br />
sexperterna hittar du på qruiser.com och på rfsl-chatten. / But sex is!<br />
So regardless of whether you want <strong>som</strong>e tips on hotter or safer sex you can<br />
chat with us, maybe to find inspiration for your next flirt. You’ll find<br />
sexperterna on qruiser.com and in the rfsl chat room.<br />
POSTTIDNING B
Change language