Oppna Forelasningar hosten 2008sep08.pdf - Högskolan i Kalmar

ÖPPNA 

FÖRELÄSNINGAR 

Välkommen till en ny spännande höst med Öppna 

Föreläsningar – kostnadsfria populär vetenskapliga 

föreläsningar live, via distansstudio i Kalmar och Växjö 

eller ljudfil i mp3-format. 

Program 

hösten 2008 

Ledarskap & företagsutveckling ...................... sid 3 

Skog & miljö ................................................. sid 5 

Liv & hälsa .................................................... sid 8 

Skolmiljö .................................................... sid 11 

Sjöfart ....................................................... sid 14

2 

ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR 

– Ett samarbete mellan Högskolan i Kalmar och Växjö universitet 

Sedan våren 2004 har Högskolan i Kalmar sänt Öppna föreläsningar. Populärvetenskapliga 

förläsningar som har syftet att visa upp lärosätets forskning och undervisning för 

omvärlden. Under hösten 2008 sänds nya spännande föreläsningar! Det nya för denna 

termin är att projektet Öppna föreläsningar nu drivs av både Högskolan i Kalmar och 

Växjö universitet. Föreläsningarna kommer att sändas växelvis från Kalmar och Växjö 

av forskare från respektive lärosäte. När föreläsningarna sänds från Kalmar kommer 

man kunna följa föreläsningarna och ställa frågor via storbild i Växjö och vice versa. 

Föreläsningarna sänds även till ett stort antal distansstudior runt om i Sverige. 

Ett nytt universitet tar form 

Högskolan i Kalmar och Växjö universitet har tillsammans bestämt sig för att 

arbeta för en fusion mellan de två lärosätena. November 2007 tog styrelserna 

ett beslut att lägga fram ett förslag till regeringen om ett sammangående, ett 

förslag som rektorerna Agneta Bladh och Johan Sterte lämnade till högskole- och 

forskningsminister Lars Leijonborg juni i år. Planen är att det nya universitetet, 

Linnéuniversitetet, slår upp sina portar den 1 januari 2010. 

Ett plus ett är mer än två 

Vi vill skapa ett nytt universitet utifrån de två lärosätenas samlade styrkor och 

att ta tillvara möjligheterna att skapa nytt innehåll och nya former i samband 

med fusionen. Intentionen är att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas 

vid två campus, i en omfattning som i stort sett motsvarar nuvarande 

förhållanden. 

Anmälan 

Anmälan görs senast tre dagar innan respektive föreläsning. Du anmäler dig direkt 

via Högskolan i Kalmars hemsida, www.hik.se/oppna alternativt Växjö universitets 

hemsida www.vxu.se/oppna. Observera att Sjöfartsföreläsningarna bara hålls i Kalmar 

och inte distanssänds, samt att dessa föreläsningar inte kräver någon föranmälan. 

Alla föreläsningarna är gratis och på frukostföreläsningarna bjuder vi på kaffe/te, 

fralla och frukt! 

Föreläsningar via mp3 

Är du rädd för att missa en föreläsning? Ingen fara, nu går det att ladda ner föreläsningarna 

till din dator eller mp3-spelare! Du kan även prenumerera på våra föreläsningar, 

så kallad podcasting. Mer information om vår podcasting och hur du går 

tillväga hittar du på hemsidan, se kontaktinfo sista sidan.

ÖPPNA 


INFORMATION & ANMÄLAN 

TID Torsdagar 07:45 - 09:00, frukost från 07:30 

ANMÄLAN Senast tre dagar innan respektive föreläsning till 

www.hik.se/oppna eller www.vxu.se/oppna. Vid frågor se 

kontakt uppgifter på baksidan (OBS! Begränsat antal platser) 

PLATS I KALMAR Stora studion i Högskole biblioteket, Stagneliusg. 

4, ingång via gaveln. 

PLATS I VÄXJÖ Multimediasalen, plan 3 i universitetsbiblioteket. 

FÖRELÄSNINGARNA ÄR GRATIS Och VI bJuDER På 

FRuKOST! 

ledarskap & 

företagsutveckling 

TORSDAG 11 SEPTEMbER 

e-handel i ett strategiskt företagsperspektiv 

Att införa e-handel i en verksamhet är i första hand en strategisk fråga 

där verksamhetens informationshantering står i centrum och där tekniska 

detaljfrågor hela tiden ställs mot uppsatta strategier. Ett sådant strategiskt 

förhållningssätt till e-handelsinförande präglas av ett starkt driv efter att 

integrerar informationsflöden, att omvandla data till beslutsunderlag, 

samt att processförbättra. I mångt och mycket 

handlar det om ett helhetsperspektiv och livscykelperspektiv 

på e-handelsengagemanget. Utmaningen som föreläsningen 

kretsar kring är den att inte betrakta verksamhetens e-handels 

och informationssystems engagemang som en tekniks uppgradering, 

utan som strategisk verksamhetsutveckling. Modeller och metoder 

kommer att belysas med tonvikt på aspekter kring beslutsfattande 

inför e-handelsprojekt och realiserandet av potentiell nytta. 

John Jeansson är Fil mag inom Informatik och Leif Marcusson 

är Ekonomie doktor i informationssystem vid Handelshögskolan 

BBS på Högskolan i Kalmar. 

3

4 

TORSDAG 2 OKTObER 

”Globaliseringen, nya villkor för svensk industri” 

Outsourcing, Wintelism, Immateriella tillgångar, Konkurrenskraft, 

Produkt utveckling 

Sarah Philipson är universitetslektor i marknadsföring och chef för 

marknadsföringsavdelningen på Ekonomihögskolan vid Växjö universitet. 

Hon var under 25 år managementkonsult och företagsledare 

i media, telecom och verkstadsindustri; bl.a. Aftonbladet, Telia och ABB. 


Coachens uppgift – att skapa lusten till arbete och 

därmed glädje i vardagen 

Att som ledare skapa ett klimat där utmaningar blir spännande och lusten till arbete 

ger goda prestationer är en svår men inte alls omöjlig uppgift. Att jobba med den 

positiva sidan hos varje individ är nyckeln till framgång. Att se alla och 

ge en god feedback borde vara en självklarhet, men hur gör man? 

Carl-Axel Hageskog är professor i Idrottens ledarskap vid Växjö universitet. 

Han har en bakgrund som gymnastiklärare och tenniscoach. 

Under 20 års tid coachade Carl-Axel många svenska tennisspelare på 

världstouren och han var även förbundscoach/kapten för det svenska 

tennislandslaget (Davis Cup-laget) tiden 1983-2002. 

Per Göran Fahlström, universitetslektor i idrottsvetenskap vid Växjö 

universitet. Han är den ende i Sverige som doktorerat på coaching och 

har bland annat jobbat med juniorlandslagscoaching. 

TORSDAG 13 NOVEMbER 

När strategiska visioner och framtidsbilder blir verklighet 

Ökad internationalisering skapar nya möjligheter och utmaningar för människor, företag 

och offentliga organisationer. Många, till och med hela regioner hamnar i ett mönster där 

man defensivt låter sig begränsas till att i efterhand reagera på förändringar i omvärlden 

istället för att proaktivt agera för att skapa en bättre framtid. Framgångsrikt strategiarbete 

bygger på att gemensamt med andra viktiga partners se möjligheterna. Hur fångar man 

då möjligheterna i det nya, stora och okända och vad kan samverkan 

mellan företag, skolor och offentliga aktörer betyda för att lyckas? 

Petter Boye är ekonomie doktor och universitetslektor i företagsekonomi 

vid Handelshögskolan BBS på Högskolan i Kalmar. Han 

har mångårig erfarenhet som affärsutvecklare och strategikonsult i 

företag och offentlig verksamhet.

ÖPPNA 



TID Torsdagar 07:45 - 09:00, frukost från 07:30 

ANMÄLAN Senast tre dagar innan respektive föreläsning till 

www.hik.se/oppna eller www.vxu.se/oppna. Vid frågor se 

kontakt uppgifter på baksidan (OBS! Begränsat antal platser) 

PLATS I KALMAR Stora studion i Högskole biblioteket, Stagneliusgatan 

4, ingång via gaveln. 

PLATS I VÄXJÖ 18 september och 9 oktober, i Multimediasalen, 

plan 3 i universitetsbiblioteket. 30 oktober och 20 

november, Karlavagnen, plan 1 i M-huset, Campus. 

FÖRELÄSNINGARNA ÄR GRATIS Och VI bJuDER På 

FRuKOST! 


Skogen och bioenergin 

skog & miljö 

Är det skogen som ska stå för den ökade efterfrågan på 

bioenergi? Vad innebär det egentligen och hur måste 

vi sköta skogarna för att producera 

tillräckligt mycket biomassa för att 

klara energiförsörjningen? Hur kommer 

skogarna att se ut i framtiden? Vilka mängder bioenergi finns 

idag och vilka tekniker finns för att få ut bioenergin ur skogen? 

Harald Säll, lektor, vid institutionen för teknik och design, Växjö 

universitet. Undervisar för privatskogsbruk och studenter i skog 

och träteknik samt forskar i projekt som berör virkesmätning, virkesegenskaper 

samt frågor som gör trä mer formstabilt och rötbeständigt. 

Bengt Nilsson, doktorand i skog och träteknik, institutionen för 

teknik och design, Växjö universitet. 

5

6 


Bakterier och virus i 

havsvatten 

Världshaven täcker 72% av vår planet, 

och till skillnad från liv på land så domineras 

livet i havet av mikroorganismer. 

Det finns ungefär en miljard bakterier 

per liter havsvatten, vilket gör marina 

bakterier till en av de talrikaste organismgrupperna 

på jorden. Dessa bakterier 

spelar en avgörande roll för kolets globala 

kretslopp. Studier av deras arvsmassa avslöjar 

en enorm biologisk mångfald bland dessa havets 

små invånare. Många bakterier dödas av virusinfektioner, 

och det finns omkring 10 gånger fler virus 

än bakterier i havsvatten. Det är därför inte svårt att inse 

att marina virus kan påverka bakteriesamhällets 

artsammansättning och näringsämnenas kretslopp i oceanerna. 

Spännande ny forskning undersöker nu vilken roll interaktionerna 

mellan bakterier och virus spelar, i syfte att bättre förstå 

havens produktivitet. 

Lasse Riemann är docent i marin mikrobiologi vid naturvetenskapliga 

institutionen på Högskolan i Kalmar. 


Lövträd och lövträ – nya möjligheter 

Lövträ är ett fantastiskt material som kan se ut och användas på otaliga 

sätt. Lövskog förknippar vi ofta med många fler positiva 

saker än produktion av kvistrent virke. Hur 

ska vi göra för att producera attraktiva skogar och 

råmaterial till industrin? Vilka är de nya produkterna? 

Här bjuds du en exposé över lövträets och 

lövträdens möjligheter och speciella egenskaper. 

Rikard Jakobsson är lektor vid institutionen för 

teknik och design, Växjö universitet och särskilt 

inriktad mot hållbart familjeskogsbruk. 

Jimmy Johansson är doktorand i skog och träteknik 

med inriktning mot nya produkter och produktionssystem 

för lövträ.


Återföring av aska från förbränning av 

skogsbränsle 

I takt med att utnyttjandet av skogsbränsle ökar, ökar också 

mängden aska som tas ut från förbränningsugnarna. Askan, som 

är starkt basisk, skulle om den återförs till skogsmark, kunna 

höja pH-värdet i marken samtidigt som den tillförde mängder 

av nyttiga näringsämnen till skogen. Aska måste, på grund av 

kemisk sammansättning, hanteras med stor försiktighet. Den 

måste prepareras för att bli hanterbar, den måste kunna lagras 

och den måste kunna spridas på ett enkelt och billigt sätt. Stora 

mängder aska och andra restprodukter från tex. massaindustrin 

läggs idag på deponi. På Högskolan i Kalmar har 

forskning om askåterföring pågått sedan mitten av 

1990-talet och en granuleringsteknik har utvecklats som 

kanske innebär ett genombrott för askåterföring till skogsmark. 

Tommy Claesson är universitetslektor i Geologi vid naturvetenskapliga 

institutionen på Högskolan i Kalmar. 

7

8 

ÖPPNA 



TID Torsdagar 07:45 - 09:00, frukost 

från 07:30 

ANMÄLAN Senast tre dagar innan respektive 

föreläsning till www.hik.se/oppna eller 

www.vxu.se/oppna. Vid frågor se kontaktuppgifter 

på baksidan (OBS! Begränsat 

antal platser) 

PLATS I KALMAR Stora studion i 

Högskole biblioteket, Stagneliusgatan 4, 

ingång via gaveln. 

PLATS I VÄXJÖ 25 september, 6 och 27 

november, Multimediasalen, plan 3 i 

universitetsbiblioteket. 

16 oktober, Karlavagnen, plan 1 i M-huset, 

Campus. 

FÖRELÄSNINGARNA ÄR GRATIS Och 

VI bJuDER På FRuKOST! 

liv & hälsa 


Hur har vi det men framför allt hur tar vi det? Om sociala 

relationers betydelse vid hjärtkärlsjukdom 

Stress och hjärt-/kärlsjukdom förknippas allt oftare med varandra. Och i en allt mer 

stressad vardag liksom en påtaglig medicinsk-teknisk hälso- & sjukvård tänker vi på 

hur det ena eller andra ingreppet kan hjälpa oss att återta hälsa och välbefinnande. 

Men hur är det med sociala relationer? Vilken roll spelar socialt stöd och nätverk 

för att hålla oss eller åter bli friska och krya. 

Bengt Fridlund, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och 

socialt arbete på Växjö universitet. Bengt Fridlund har lång klinisk 

erfarenhet av patienter med hjärt-/kärlsjukdom och hans forskarintresse 

startade på 80-talet om hur socialt stöd och nätverk påverkar 

individens, parets och familjens hälsa


Den friska hälsobranschen och den sjuka vården? 

Hälsobranschen har aldrig tidigare mått så bra. Antalet privata vårdgivare ökar och 

det vimlar av hälsokonsulter, friskvårdsföretag, personliga tränare, kostrådgivare, 

livsstils-coacher, etc. Idag finns det gott om alternativ till den offentliga ’vårdapparaten’ 

för den som känner sig krasslig. Föreläsningen ger en översikt över hälsobranschen 

med utgångspunkt i frågan: hur kommer det sig att branschen har expanderat så 

kraftigt under senare år? 

Föreläsningen tar upp två tänkbara förklaringar. Dels kan det handla om ett mer 

eller mindre berättigat missnöje med tillgängligheten, bemötandet och innehållet 

hos den offentliga sjukvården. En annan – lite mindre snäll – förklaring går ut på 

att vi som individer har blivit allt mer kroppsfixerade. Besatta av orealistiska ideal 

om hälsa, skönhet och ungdom lever vi våra liv med en ständigt 

gnagande känsla av otillräcklighet. En känsla som hälsobranschen 

har förstått att utnyttja. 

Johan Hansson, är lektor i företagsekonomi vid Handelshögskolan 

BBS på Högskolan i Kalmar och ansvarig för ett utbildningsprogram 

inom Health Management. 


När glasögon inte hjälper – som förr 

Att drabbas av nedsatt syn är något som drabbar 

många, särskilt i högre ålder. Ögats brytningsfel 

kan korrigeras med glasögon 

eller kontaktlinser, men när åldersförändringar 

i näthinnan gör sig gällande 

hjälper glasögonen inte lika 

bra som förr. 

Denna föreläsning tar upp problematiken 

och vilken hjälp som finns när 

ingen medicinsk behandling står till buds. Forskningen 

i Vision Enabling laboratoriet om synskadade med förlorad 

central syn som nu finns på Högskolan kommer också 

att beskrivas. 

Jörgen Gustafsson är Leg.Optiker/Tekn Dr, den tredje optikern 

som disputerat i Sverige. Arbetar som universitetslektor på optikerutbildningen 

vid naturvetenskapliga institutionen på Högskolan 

i Kalmar. 

9

10 


Att leva det normala livet 

Socialt arbete är en praktik som arbetar med människor som på olika sätt bryter mot 

samhällets normer. Ett centralt mål är att motverka utanförskap, något som ofta 

görs genom att det som betraktas som ett så kallat ”normalt svensson liv” lärs ut och 

visas upp. På behandlingsinstitutioner är exempelvis ofta vardagslivet med alla dess 

göromål centrala inslag i behandlingen, man lagar mat, tvätt och städar som en del 

i vägen mot ett liv utan droger eller kriminalitet. Andra viktiga vardagsinslag kan 

vara att ta hand om sin kropp, utföra någon form av arbete eller bara att stiga upp på 

morgonen. Socialt arbete är utifrån detta en verksamhet som återspelar samhällets 

föreställningar om hur vi skall leva och det uttrycker våra föreställningar om vad vi 

betraktar som normalt. Vad säger då det sociala arbetets praktik om vad som är det 

”normala” livet? Hur är detta länkade till vardagsliv, hälsa och kropp? Kan vi i det 

sociala arbetets praktik se hur vi alla förväntas leva? 

Tina Mattsson är universitetslektor i socialt arbete, socionom 

och genusvetare på Högskolan i Kalmar. Hon är intresserad av 

hur kön, sexualitet, klass och etnicitet blir en del av det socialt 

arbetes praktiker. I sin avhandling I viljan att göra det normala 

gör hon en kritisk analys av hur genusperspektivet integrerats i 

missbrukarvården och visar hur viljan att uppmärksamma och 

synliggöra kvinnor och män i både behandling och i personalgrupp 

bidrar till ny stereotypifiering och underordning.

ÖPPNA 



TID Tisdagar 16:00 - 17:30 

ANMÄLAN Senast tre dagar innan respektive föreläsning 

till www.hik.se/oppna eller www.vxu.se/oppna. 

Vid frågor se kontakt uppgifter på baksidan (OBS! 

Begränsat antal platser) 

PLATS I KALMAR Stora studion i Högskolebiblioteket, 

Stagneliusgatan 4, ingång via biblioteket. 

PLATS I VÄXJÖ Multimediasalen, plan 3 i universitetsbiblioteket. 

FÖRELÄSNINGARNA ÄR GRATIS! 

skolmiljö 

TISDAG 16 SEPTEMbER 

Kan självförtroende göra någon skillnad? 

Att kunna läsa bra är grundläggande för att kunna fungera väl i det moderna samhället 

där man måste kunna läsa och förstå texter av olika slag. Då larmrapporter, kring 

hur många ungdomar som slutar skolan utan att kunna läsa och skriva, regelbundet 

presenteras är det viktigt att försöka förklara variationen i läsförmåga och att försöka 

identifiera faktorer som påverkar barns och ungdomars läsförmåga och därför kan 

ge information om hur denna kan förbättras. 

Föreläsningen kommer att försöka ge en bild av hur viktig en 

positiv självbild är vilken i sin tur är starkt påverkad av tidigare 

erfarenheter av framgångar eller misslyckanden. För att kunna 

sörja för att alla elever har goda möjligheter att bli goda läsare 

är det ett viktigt uppdrag för lärare och utbildare i skolan att 

stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga att lyckas. 

Lena Swalander är universitetslektor i psykologi på Humanvetenskapliga 

institutionen vid Högskolan i Kalmar 

11

12 

TISDAG 7 OKTObER 

Att lära engelska på 2000-talet – om att använda Internet 

i engelskundervisningen 

Föreläsningen ger inspiration till hur den nya webbresursen Språklänkportalen (www. 

spraklankportalen.se) kan användas för att göra engelskundervisningen mer varierad 

och individanpassad med hjälp av Internet. 

Maria Estling Vannestål, universitetslektor i engelska vid Växjö 

universitet och Högskolan i Kalmar. Maria är utbildad gymnasielärare 

i engelska och svenska och undervisar bl.a. i språkfärdighet 

och didaktik, handleder lärarstudenters uppsatsarbeten samt håller 

fortbildning för verksamma lärare. Maria leder temagruppen ”IKT 

i engelskundervisning” inom forskningsprojektet Ung Kommunikation. 

TISDAG 11 NOVEMbER 

Hur kan skolan använda sig av Science Centers i 

undervisningen? 

Science Centers arbetar för att väcka barns och ungdomars intresse för teknik och 

naturvetenskap. Det handlar om att upptäcka själv, att lära sig genom experiment och 

spännande och roliga upplevelser. Kan kreativiteten ökas med hjälp av det arbetssätt 

som Science Centers arbetar utifrån är en viktig fråga. Science Centers har en verksamhet 

som skall vara mycket hands on, detta kan göra att verksamheten delvis upplevs 

som ett nöjesfält där man upptäcker på egen hand! Det är därför viktigt att det finns 

duktiga pedagoger som kan handleda och förklara för besökaren. Hands on måste leda 

till Minds on, det gäller att hinna reflektera och dra slutsatser. 

Föreläsningen kommer att handla om hur man arbetar med Science 

centers och vilka positiva effekter denna typ av undervisning 

har. 

Bernth Norén är verksamhetschef för eXperimentLabbet vid Högskolan 

i Kalmar.

TISDAG 2 DEcEMbER 

“Film och medier i lärarutbildning och lokal skolutveckling” 

Mathias Ahrn och Jan-Eije Hammaräng berättar och ger exempel på hur film och 

nya medier används i olika ämnen i undervisningen och hur lärarstudenter på ett 

medvetet sätt involveras i utvecklingsarbetet. Arbetet 

sker inom ramen för forskningsprojektet Ung Kommunikation. 

Mathias Ahrn och Jan-Eije Hammaräng, högstadielärare 

Teleborg Centrum och medverkande i forskningsprojektet 

Ung kommunikation 

13

14 

ÖPPNA 



TID 18:00 - 19:30 

ANMÄLAN Ingen föranmälan krävs. Fri entré! 

FRåGOR Jonas Hagström, 0480-497646, 

jonas.hagstrom@hik.se 

PLATS Sjöfartshögskolans aula, B135, 

Landgången 4. 

DESSA FÖRELÄSNINGAR håLLS 

ENDAST På PLATS I KALMAR! 

Medarrangörer: Kalmar Sjöfartsförening, Kalmar 

Sjökaptensgille, Klubb Maritim, Statens Maritima Museer 

sjöfart 

MåNDAG 8 SEPTEMbER 

The Swedish Club – fartygsförsäkring 

med lokal förankring och globalt 

engagemang 

Frekvensen av allvarliga fartygsolyckor har fördubblats under de senaste 

fem åren. Med en fördubbling av kostnaden per olycka över samma tidsperiod 

innebär detta en fyrdubbling av totalkostnaden. 

The Swedish Club (även Sveriges Ångfartygs Assurans Förening) bildades år 1872 

i Göteborg. Föreningen är idag ett av världens ledande, ömsesidiga marina försäkringsbolag. 

Försäkringstjänsterna omfattar Kasko, Protection & Indemnity, Freight 

Demurrage Defence och Krig. 

Mer än 80% av föreningens medlemmar finns idag utanför Sverige. 

Huvudkontoret är placerat i Göteborg och lokalkontor finns i Pireus, Hong Kong 

och Tokyo. 

Martin Hernqvist, Manager, Maritime Resource Management (MRM), The Swedish 

Club, berättar om hur fartygsförsäkring fungerar, dess historik och utveckling. 

Han berättar även om hur olyckor kan förebyggas.

TISDAG 28 OKTObER 

Den berusade spindeln – 

skepparhistorier från Österlen 

En kärleksfull skildring av Österlen, dess historia och 

särart. Skillinge framstår inte som en sluten och isolerad 

plats, tvärtom, den vänder sig mot världen. Gubbarna 

som vandrar till ljugarbänken är ofta skeppare och 

mångbefarna sjömän, och i historierna på bänken rör 

de sig hemvant mellan märkliga upplevelser i exotiska 

hamnar och hemortens märkvärdiga händelser. 

Maria Lancing, konstnär och författare, 9:e generationen i en sjömanssläkt från 

Österlen berättar om skrönorna i sin fars bok samt illustrerar med bilder på skutseglationen 

tagna av hennes farmor och farfar. 

TISDAG 18 NOVEMbER 

Waxholmsbolaget – skärgårdstrafik i Stockholms 

skärgård 

Waxholmsbolaget bildades redan 1869. Det ansvarar för den kollektiva 

sjötrafiken i Stockholms hamn och skärgård. Rederiet ligger 

på framkant i den tekniska utvecklingen med modernt tonnage 

samtidigt som trafik bedrivs med ångdrivna traditionsfartyg. 

Henry Westerberg, operativ chef, Waxholmsbolaget presenterar 

företaget samt kravbilden på de nya fartyg som byggs. Han berör 

även försök med förnybara bränslen samt fördelarna med AIS sett 

ur rederiets perspektiv. 

Pelle Teiner, befälhavare M/S Skärgården, en av ”våra gamla studenter”, berättar om 

sitt drömjobb som skeppare i Waxholmsbolaget. Han berör även skärgårdstrafikens 

speciella villkor med åretrunttrafik och isnavigering. 

TISDAG 2 DEcEMbER 

Ubåt – en dold styrka 

Ubåten är till sin natur dold, ubåten är tyst! Ubåtens främsta uppgift är dold underrättelseinhämtning 

men den bedriver även anfall, minering och specialuppdrag, så 

som inträngning och sabotage. 

Ingebrikt Sjövik, löjtnant & rekryteringsofficer, 1:a ubåtsflottiljen, berättar om den 

svenska ubåten ”Gotland”, ett högteknologiskt fartyg, dess uppgifter och tekniken 

ombord. Han gör även en internationell jämförelse baserad på erfarenheter gjorda 

under samövningar med Amerikanska flottan. 

15

Program hösten 2008 

SEPTEMbER 

8 The Swedish Club – fartygsförsäkring med lokal förankring och 

globalt engagemang, Martin Hernqvist, sid 14 

11 e-handel i ett strategiskt företagsperspektiv, 

John Jeansson och Leif Marcusson, sid 3 

16 Kan självförtroende göra någon skillnad? – Lena Swalander, sid 11 

18 Skogen och bioenergin, Harald Säll och Bengt Nilsson, sid 5 

25 Hur har vi det men framför allt hur tar vi det? Om sociala relationers 

betydelse vid hjärtkärlsjukdom, Bengt Fridlund, sid 8 

OKTObER 

2 Globaliseringen, nya villkor för svensk industri, Sarah Philipson, sid 4 

7 Att lära engelska på 2000-talet – om att använda Internet i 

engelskundervisningen, Maria Estling Vannestål, sid 12 

9 Bakterier och virus i havsvatten, Lasse Riemann, sid 6 

16 Den friska hälsobranschen och den sjuka vården? Johan Hansson, sid 9 

23 Coachens uppgift – att skapa lusten till arbete och därmed glädje i 

vardagen, Carl-Axel Hageskog och Per Göran Fahlström, sid 4 

28 Den berusade spindeln – skepparhistorier från Österlen, 

Maria Lancing, sid 15 

30 Lövträd och lövträ – nya möjligheter, Rikard Jakobsson och 

Jimmy Johansson, sid 6 

NOVEMbER 

6 När glasögon inte hjälper – som förr, Jörgen Gustafsson, sid 9 

11 Hur kan skolan använda sig av Science Centers i undervisningen? – 

Bernth Norén, sid 12 

13 När strategiska visioner och framtidsbilder blir verklighet, 

Petter Boye, sid 4 

18 Waxholmsbolaget – skärgårdstrafik i Stockholms skärgård, 

Henry Westerberg och Pelle Teiner, sid 15 

20 Återföring av aska från förbränning av skogsbränsle, 

Tommy Claesson, sid 7 

27 Att leva det normala livet, Tina Mattsson, sid 10 

DEcEMbER 

2 Film och medier i lärarutbildning och lokal skolutveckling, 

Mathias Ahrn och Jan-Eije Hammaräng, sid 13 

2 Ubåt – en dold styrka, Ingebrikt Sjövik, sid 15 

MER 

INFORMATION 

Kalmar 

Linda Leonhardt 

Avdelningen för 

omvärldskommunikation 

Högskolan i Kalmar 

391 82 KALMAR 

Tel: 0480-44 69 11 

E-post: 

linda.leonhardt@hik.se 

www.hik.se/oppna 

Växjö 

Sofia Rylow 

Planeringsenheten 

Växjö universitet 

351 95 VÄXJÖ 

Tel: 0470-70 80 82 

E-post: sofia.rylow@vxu.se 

www.vxu.se/oppna

Oppna Forelasningar hosten 2008sep08.pdf - Högskolan i Kalmar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?