ModErNiTETENs MaTErialiTET - Lunds universitet

Modernitetens materialitet
Det bästa tycks vara att ta fasta på modernitetens egenskap av en framåtblickande
livsform, en tro på framsteg och utveckling, en i bokstavlig bemärkelse
progressiv livsform, som formar de stora massornas tillvaro. Webers, Horkheimers
och Adornos berömda Entzauberung der Welt är ett väsentligt element
i modernitetens mentalitet, dvs. att ”världen förlorar sin trolldomskraft” som
Sven-Eric Liedman översätter det (1997:45).
Vad gäller materialiteten är huvudfrågan: när avsätter moderniteten tydliga
spår i de bredare folklagrens materiella värld? Detta relaterar naturligtvis till
såväl industrialismen och den liberala ekonomin, som till vetenskapens framsteg
i en sekulär tolkningsram, men även till förändrat politiskt tänkande.
Det var framför allt decennierna efter Napoleonkrigen som utgjorde
modernitetens egentliga genombrott i västra och norra Europa och i östra
Nordamerika. Då fick industrikapitalismen drivande kraft genom de stora
infrastrukturella utbyggnadsprojekten. Åren kring 1830 började utbyggnaden
av världens järnvägsnät, vilket under de första 20 åren fram till århundradets
mitt krävde en tredubbling av produktionen av järn och kol i Storbritannien.
Detta var det egentliga genombrottet för industrisamhället, vilken betydde
betydligt mer för industrialismens genombrott på bred front än vad ångdrivna
gruvpumpar och spinnmaskiner hade gjort (jfr Hobsbawm 1997:46f, 69). Ungefär
samtidigt mekaniserades vävandet i Storbritanniens textilindustri och
industrialismen spred sig över till de europeiska och nordamerikanska kontinenterna.
Marknaderna för industriprodukter växte explosionsartat. Inom kort
började också de stora interkontinentala ångbåtslinjerna att byggas ut, vilket
ytterligare ökade efterfrågan på järn och kol.
Vid samma tid fick Adam Smiths idéer om den liberala ekonomin sitt slutgiltiga
genombrott, något som omedelbart fick återverkningar också i vanligt
folks materiella kultur (jfr Shackel 1998). Som ett politiskt kvitto på dessa förändringar
utbröt åren kring 1830 såväl en andra fransk revolution, som ett antal
liberala reformrörelser i andra länder, vilka sammantaget kan sägas ha satt
punkt för aristokratins dominans i samhällslivet i västra Europa. 1830 har med
rätta kallats den borgerliga revolutionen och den (övre) medelklass som nu fick
makten kom att dominera Västerlandet fram till tiden efter Första Världskriget
(Hobsbawm 1997:150ff ). 1830 segrade också det allra första nationalistiska upproret,
i Grekland, vilket gav inspiration för andra till nationell formering.
1830 är ett märkesår också vetenskapligt. Då publicerade Charles Lyell sin
Principles of Geology, och ungefär samtidigt författade Gideon Mantell artikeln
The Age of Reptiles som för första gången relativt korrekt beskrev dinosauriernas
tidsålder. Dessa var de första av de verk som skulle komma att underminera
skapelseläran, genom att beskriva jordens utveckling som oerhört lång. När, en
91