ModErNiTETENs MaTErialiTET - Lunds universitet

112
Modernitetens materialitet
symboliskt schackdrag hade platsens diskursiva laddning förändrats helt. Kachcheribyggnadens
högre belägenhet visade tydligt vilka som hade makten.
avläsNiNgar av EN flErTYdig kroNoTop
Det pratas och skrivs ofta om ”det moderna projektet”, en fras som låter bra,
men som trots allt bara är jargong. Moderniteten var aldrig ett projekt. Den
var en kronotop, som hävdades initialt, och som kronotop levdes den, i en bestämd
tid och i ett bestämt rum, och den levdes i relation till andra.
Det vanligaste sättet att läsa av moderniteten i materiella lämningar är att
koncentrera sig på endera konsumtionsmönster – moderniteten anses avspeglas
i konsumtionen av masstillverkade produkter (t.ex. Shackel 1998) – eller på
ordnandet av det sociala rummet, vilket anses kunna avspegla lönearbetets och
maktens nya strukturer (t.ex. Delle 2008). Här har istället ett försök gjorts att
använda andra diskursivt laddade företeelser.
När man i den vetenskapliga litteraturen har diskuterat imperialismens
ideologier har det oftast handlat om frågor kring ras (som diskursivt begrepp)
och/eller klimat, och de materiella konnotationerna som anförs handlar om
företeelser som t.ex. de asiatiska ”hill stations” där avståndet till den koloniserade
var den viktigaste faktorn. Här visar jag istället på betydelsen av omkodningen
av befintliga platser och på inskrivningen i befintliga landskap av nya
element som uttrycker en ny hierarkisk ordning.
Inför artikelns färdigställande har jag haft värdefull hjälp av Sumana Ratnayake,
CTR, Lunds universitet och Department of Pali & Buddhist Studies, Peradeniya
University, som orienterat mig i buddhismens natursyn och som har låtit mig ta
del av ett ännu opublicerat manuskript. Förre vicedirektören vid Jordbruksministeriet
i Sri Lanka, G.A.S. Ranaweera, har gjort mig förtrogen med de kandyanska
trädgårdarna. Dr Rathnasiri Prematillake och Dr Seneviratne Epitawatta har varit
mina följeslagare i Sri Lankas odlingslandskap. De är samtliga förtjänta av mitt
varma tack. Detsamma gäller Gert Magnusson, med vilken jag under många år,
oftast en passant, diskuterat dominansdiskurser, trädgårdar och annat intressant,
vilket med tiden har mognat till bestämda idéer, och Per Lagerås som har hjälpt
mig med botanisk nomenklatur. Tack också till min hustru Mala Fernando Mogren,
min chefslogistiker och översättare, förutan vilken forskning i Sri Lanka vore
betydligt svårare.