ModErNiTETENs MaTErialiTET - Lunds universitet
ModErNiTETENs MaTErialiTET - Lunds universitet
ModErNiTETENs MaTErialiTET - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
110<br />
Modernitetens materialitet<br />
Under Andra Världskriget underställdes hela ön, även guvernören och den<br />
civila förvaltningen, Commander-in-Chief Amiral Layton och Peradeniya<br />
Botanic Gardens togs över av militären i mars 1942. Från början av 1944 var<br />
trädgården högkvarter för Lord Mountbattens över 7 000 man starka South<br />
East Asia Command och ett antal temporära byggnader uppfördes i trädgården<br />
för detta ändamål ( Jackson 2009: 220f ). I filmen The Bridge on the River<br />
Kwai, som spelades in på Ceylon, spelar botaniska trädgården så att säga sig<br />
själv i egenskap av högkvarter.<br />
De båda strukturerande element jag här har studerat, allén och gräsmattan,<br />
finns även i mindre botaniska trädgårdar. Peradenyias lilla filialträdgård<br />
i låglandet, Heneratgoda Botanic Garden vid Gampaha, anlades 1876 i syfte<br />
att acklimatisera gummiträden från Amazonas, men också här på trädgårdens<br />
begränsade 16 hektar, möter vi såväl ett par alléer som en större gräsmatta. Alléerna<br />
består dels av en kungspalmsallé från porten mot sydväst till en centralt<br />
placerad rondell, dels av en nordsydlig axel från rondellen ner till den före<br />
detta södra porten (trädgården har nyligen utvidgats), men detta är originellt<br />
nog en allé av utsparade och delvis planterade inhemska regnskogsträd av olika<br />
arter. Eftersom denna allé utgår från platsen för det första gummiträdet i Asien<br />
kallas den i dagligt tal för ”The Amazon”. Längs dess östra sida utbreder sig<br />
en ”Great Lawn”. Det ansågs alltså nödvändigt även i Heneratgoda, vars hela<br />
existensberättigande var gummiplantornas acklimatiserande, att anlägga dessa<br />
implicit maktdiskursiva landskapselement.<br />
I de botaniska trädgårdarna finns en dubbel diskurs förborgad bland växterna.<br />
Dels finns just detta efterliknande av ”hemma i Europa”, där det aristokratiska<br />
godset är idealet. Det är emellertid också en annan imperialistisk diskurs som<br />
anas. Vi skulle kunna formulera den som makten över landskapet självt. Dels<br />
en makt över den explosivt yppiga tropiska naturen, som ordnades, förstods och<br />
därmed kontrollerades. Dels en manifestation av makt över det kulturlandskap i<br />
vilket anläggningarna inskrevs. Man förändrade helt enkelt platsens kodning.<br />
aTT föräNdra plaTsErs kodNiNg<br />
När botaniska trädgården i Peradeniya anlades hade platsen redan en kodning<br />
som kunde avläsas som ett uttryck för en inhemsk hierarkisk ordning. Där<br />
fanns en kunglig trädgård och i den fanns rester efter buddhistiska monument.<br />
Att trädgården anlades just på denna mark beror naturligtvis till en del på att<br />
den var tillgänglig; då kungadömet upplöstes 1815 övergick den singalesiska<br />
kronans egendomar till den brittiska. Det kan också ses som ett hävdande av<br />
överhöghet. Genom att omvandla marken till en ekonomisk botanisk trädgård