ModErNiTETENs MaTErialiTET - Lunds universitet

102
Modernitetens materialitet
märkas hemma i England (Williamson 1999:47); kolonierna var således ur fas
med moderlandets utveckling.
Gräsmattan sågs som den koloniala trädgårdens centrum och var platsen
för sociala aktiviteter, där kolonins européer ur den sociala hierarkins övre
strata umgicks, medan infödda tjänare höll sig respektfullt utom synhåll när
de inte serverade. Den fick därigenom en symbolisk laddning av det lokala
dominansförhållandet.
Gräsmattan var en kostsam lyx. Det är ofta mycket svårt att anlägga och
sköta gräsmattor i tropikerna och ändå kan de vara enorma och omfatta flera
hektar. Hugh Fraser Macmillan, i hans på sin tid populära och flera gånger
återutgivna Tropical planting and gardening with special reference to Ceylon
(1935) skriver att det kan vara svårt att så gräsmattor i tropikerna. Det bästa är
att skära torvor från en tätt betad betesmark och lägga ut dem på avsett ställe.
Läsaren får själv föreställa sig vilken inverkan det kan ha haft på boskapsskötseln.
Han rekommenderar också att man, under perioder av svår torka,
vattnar rikligt för att undvika bruna fläckar (Macmillan 1935:66). Inte heller
här upplyses vi om effekterna på det omgivande jordbruket. Den måste klippas
2–3 gånger per vecka under regnperioden, vilket skedde med kortlie, och på
större gräsmattsytor med en oxdragen gräsklippningsmaskin sedan dessa blivit
tillgängliga (Macmillan 1935:67).
Gräsmattan betraktades som ”absolut nödvändig” (Roberts 1998:122). Man
skulle kunna säga att det hierarkiska, koloniala samhället till en del konstituerades
av dessa gröna rum.
Att man vinnlade sig om att anlägga och sköta en så improduktiv och svårskött
landskapsform i en så utilistiskt präglad miljö som en botanisk trädgård,
måste ses som ett uttryck för en implicit maktdiskurs.
a s i aT i s k T r ä d g å r d s T r a d i T i o N – f o r M E l l
ocH iNforMEll
I asiatisk trädgårdstradition finns en geometrisk tradition som framhäver rätlinjighet,
symmetri, hierarki och ordning, allt omgärdat av murar eller vallar.
Detta är en ursprungligen persisk trädgårdsdesign som går tusentals år tillbaka
i tiden. Sådana trädgårdar kallades pairi daeza, ett avestiskt ord som helt enkelt
betyder muromgärdad, och som lånades till grekiskan (παραδεισοσ) då Gamla
Testamentet översattes, för att beteckna Edens lustgård, och sedermera till
arabiskan (firdous) när man i Qur’an ville beskriva det islamiska paradiset.
Indiens trädgårdskonst före medeltiden är känd utifrån skriftliga källor av
högst varierande karaktär, Mahabharata, Kama Sutra, olika shastras och tidiga