ModErNiTETENs MaTErialiTET - Lunds universitet

Modernitetens materialitet
längs vägarna under en tid innan bilismen, då färd i häst och vagn kunde vara
långsam, tidsödande och klimatiskt påfrestande, men det finns även en klart
estetisk funktion och en tanke om kolonialmaktens ordnande av landskapet
ligger implicit. Man planterade oftast regnträd (Albizia saman), ett träd som
på singalesiska kallas mara eller para-mara (väg-mara), på tamil enal vakai.
Trädet kommer ursprungligen från Centralamerika och norra Sydamerika
och introducerades på Ceylon 1851. Det blir 25–30 meter högt, med grova
stammar och en tät utbredd paraplyliknande krona som oftast täcker hela
vägbanan. Vid blomningen är det översållat av rosa blommor (Miththrapala
& Miththrapala 1998:16). De boulevardliknande gatorna i Cinnamon Gardens,
elitens residenskvarter i Colombo, har fortfarande åtskilliga skuggande
mara-träd, men längs landsvägarna börjar de försvinna. De huggs ner när
vägarna behöver breddas.
Det är kanske få som tänker på gräsmattor som dominansdiskursiva
element; det senaste halvseklets villaförorter har gjort gräsmattan normal intill
osynlighet. 1700- och 1800-talens gräsmattor var emellertid något helt annat.
De förmedlade status; här bor en person som dels har råd att avsätta enorma
ytor för improduktiva gräsmattor, dels har råd att låta sköta dem. Det brittiska
uttrycket att det tar tre generationer att skapa en gentleman och dubbelt så
lång tid att skapa en högklassig gräsmatta, säger det mesta.
De europeiska privatträdgårdarna i kolonierna kan betraktas som ett slags
förlängningar av bostadshusen. Istället för det asiatiska inåtvända huset med
sin atriumliknande miniatyrträdgård i mitten, byggde européerna bungalowliknande
villor, inte utan palladianska rötter, med öppna planlösningar och
omgivna av verandor för ventilationens skull och en markant portik vid ingången
för solens och regnens skull. Allt arrangerades utifrån parametrarna
sval bris och skugga, och för att fullt ut kunna dra nytta av luftcirkulationen
krävdes relativt stora tomter. På tomterna anlades hybrida trädgårdar, där tropisk
grönska blandades med nostalgiska reminiscenser från hemlandet (Roberts
1998). Småningom växte hela villastäder upp intill de gamla stadscentra i
de koloniala huvudstäderna, såsom Chowringhi i nuvarande centrala Kolkata
(Calcutta) och Cinnamon Gardens i Colombo. Trädgårdarna var försedda med
blommor och fruktodlingar och frön och sticklingar fick man från botaniska
trädgården om en sådan fanns inom räckhåll.
Ännu vid 1700-talets slut, längre än hemma i Europa, anlade man strikt
formella trädgårdar, med raka linjer som skapade djupperspektiv, medan man
en bit in på 1800-talet hade börjat lösa upp geometrin, plantera grupper av träd
här och där, och framför allt skapa stora gräsmattor (Roberts 1998:119). Vid
denna tid hade redan en reaktion mot Capability Browns parklandskap börjat
101