Folksagor

Folksagor
Ett specialarbete i
Svenska, särskild behörighet
Dagfolkhögskolan Trollhättan
Läsåret 95-96
Karin Dahlberg D5

Inledning
Jag skall i mitt arbete belysa och analysera folksagorna och deras
betydelse och innebörd. Jag kommer längre fram att försöka förklara
vad just denna saga (som jag gjort ett utdrag ur) vill säga och vad
den egentligen handlar om. Något som jag tyckte var viktigt att ha
med är vad som är typiskt för folksagan och dess uppbyggnad. Vad
forskarna och de stora psykologerna har att säga om folksagor har
fascinerat och inspirerat mig i detta specialarbete.
Folksagan fungerade ursprungligen som en berättelse som försökte
projicera önskningar och behov i de samhälleliga erfarenheternas
struktur. Med detta menar jag att folksagan var en skildring av den
egna erfarenheten och ibland skedde lite försköning och fantasi för
att göra den mer intressant. Strukturen på folksagan stämmer bra
överens med den syn man hade på syndafallet under den tyska
romantiken, möjligen har det ett samband med den tyska
romantikernas stora intresse för just folksagan. Troligen började
folksagorna att berättas muntligt i den lant-feodala miljön på 1700talet.
Senare nedtecknades sagorna av flera författare, de som är
mest kända för de norska folksagorna är bröderna Grimm. De sagor
som Grimm nedtecknade var från början inte riktade till barn, utan
skulle roa vuxna. Oavsett varifrån stoff och motiv kom återknyter
folksagan alltid till den sociala situationen för underklassen på
landet. När Grimm förde sagan på papper och den kom till den
borgerliga barnkammaren fick den en helt annan social betydelse.
Det sägs att sagoläsning för barnen började i början av 1800-talet.
När de då fick höra folksagorna var de ej så bra omstrukturerade
och barnet hamnade i konflikt med sig själv, de förstod inte
innehållet. Bröderna Grimm bearbetade sagorna och gjorde bland
annat omformuleringar, utsmyckningar, vilket hade som följd att
det blev en saklig skildring som inte tillät åhöraren att själv fantisera
och arbeta med sagan. Enligt bröderna Grimm låg värdet av att
folksagorna berättades för barnet ”för att hjärtats första tanke och
styrka ska vakna och växa i deras rena och milda ljus” .
Vad jag har kommit fram till genom att skriva detta arbete utgående
från min egen teori om folksagan, är att man genom fantasins hjälp
återspeglade verkligheten. Genom att det berättades från ställe till
ställe så blev det små förändringar från gång till gång. Folket
bearbetade på så sätt sina strapatser och vad de hade gått i genom i
det verkliga livet. När sedan författare skrev ner sagorna, blev de
2

formade på ett sätt som lever kvar än idag. Folksagan används i dag
mycket inom psykologin och kan hjälpa barn som har psykiska
problem. Det är också värt att poängtera att den också används till
mycket annat. Det är inte bara barn som roas av dessa underbara
sagor utan många vuxna tycker om att läsa sagor från urminnes
tider. De flesta vuxna kommer säkert ihåg mer än en folksaga som
de fick höra när de var små. På ett eller annat sätt så följer de på ett
omedvetet sätt människan genom hela livet. Genom att skriva detta
arbete kommer jag att ha ett annat synsätt på folksagan som jag
tycker är oerhört intressant.
3

”Det var en gång en kung som hade sju söner, och dem höll
han så mycket av, att han inte kunde undvara dem alla på
en gång. En av dem måste han alltid ha hos sig. När
kungasönerna var vuxna, skulle sex av dem ut på friar stråt.
Men den yngste ville fadern ha kvar hemma, och de sex
skulle hämta en prinsessa till honom också.
Kungen gav nu sina sex söner de praktfullaste dräkter man
kan tänka sig. De lyste och glänste om dem lång väg. Och
de fick var sin häst, som hade kostat många daler. Och så
drog de bort. Sedan de hade varit på många kungsgårdar
och sett på prinsessorna där, kom de omsider till en kung,
som hade sex döttrar. Så vackra kungadöttrar hade de
aldrig förr skådat. Och så friade de till var sin. Sedan de fått
prinsessornas ja, satte de dem i sadeln framför sig och begav
sig på hemväg. Men de glömde alldeles, att de också skulle
föra med sig en prinsessa åt den yngste brodern, som satt
hemma hos fadern. Så betagna var de av sina fästmör. När
de hade färdats ganska lång väg, kom de till en brant
fjällvägg, där trollet bodde. Trollgubben kom ut, och när
han fick se dem, förtrollade han dem och gjorde dem till
stenoder, både prinsarna och prinsessorna.”
Detta var ett utdrag ur en saga som heter ”Trollet som inte hade
hjärtat på sig” ur boken: Sagor av Asbjørnsen och Moe som är
utgiven 1992. Sagan är ner skriven och publicerad första gången i
början på 1700-talet.
I boken ”Svenska folksägner” av Bengt af Klintberg skriver han att
”Sagan är mera poetisk och sägner är mera historiska” det kan
tolkas som att sagan på ett sätt kan återge en ”historisk” verklighet.
Någon riktig gräns för vad som är saga eller sägen finns egentligen
inte, någonstans flyter de i varandra på ett eller annat sätt. Sagorna
berättas som underhållning utan att man behöver tro på dem. De
består i regel av en mängd episoder som avlöser varandra efter ett
speciellt schema, där tretals upprepningar är väldigt vanliga.
Huvudpersonen är alltid en hjälte som ”håller” upp hela sagan, ofta
presenteras han när denne står i begrepp att ge sig ut i världen och
läsaren får följa honom ända till det lyckliga slutet. Sagorna
tillfredsställer primära mänskliga krav och önskningar: Förmågan
4

att kunna överblicka djupen i tid och rum och att få förbindelser
med andra levande ting. Detta är något som folksagor lyckas bra
med och det är ibland detta som skiljer folksagan och konstsagan åt.
Folksagan kan ibland luta åt vuxenlitteraturen och det beror på att
sagorna ofta innehåller dubbla budskap, de har ofta något att ge
både till vuxna och barn. Ofta finns det förbud eller villkor som
personen i sagan inte kan hålla, detta kallas sagans episka drivkraft,
det vill säga det som för handlingen framåt. Dessa ”brott” eller
”avfall” kan också vara ett steg i utvecklingen och
mognadsprocessen. Folksagorna handlar ofta om utveckling och
sökande mot ideala mål. Sagan är ofta terapeutisk och framställer
positiva hjälte gestalter som det är lätt att identifiera sig med. Den
väcker ofta stark affekt och gör det möjligt för oss att se vår
verklighet och att uppnå en lycklig lösning. Sagan kan också påvisa
att vi inte bör låta jaget eller överjaget kuva det animala i vår natur,
utan vi måste göra rättvisa åt varje element. De stora och
karaktäristiska dragen för denna saga och andra folksagor kan
sammanfattas på detta sätt:
Moral: Sagan centrar sig på den yngste sonen som inte får följa
med de andra bröderna. Den yngste får till sist den fagraste av alla
svärdöttrarna efter diverse strapatser. Sagan låter också djur och
natur förena sig med den yngste sonen för att hjälpa honom på
vägen till sitt mål. Men först måste han visa prov på sin vänlighet
och godhet genom att dela med sig av sin lilla matsäck till korpen,
föra laxen till vattnet samt att ge vargen sin dåliga häst.(De tre
stegen).
Förebild: Folksagan är en slags utvecklingshistoria som visar att
man tillslut måste lämna föräldrahemmet, söka sig ut i världen, för
att finna sig själv och sin egen roll. Folksagan vill också visa att det
finns svårigheter på vägen men de är inte svårare än att dessa går att
lösa, och tillslut finns det ett lyckligt slut för alla. Genom detta kan
barnet stärkas i tilltron till sin egen förmåga och känna att det finns
en mening med livet. Sagan är en vägledning i den psykiska
processen. För det lilla barnet som startat sin frigörelse process kan
det vara viktigt att höra hur kungen skickar i väg sina söner för att
5

finna sig en fästmö. Kungen visar ändå att han håller av dem och vill
att de skall komma tillbaka lyckliga.
Förvandling och under:
Sagan förmedlar sin optimistiska syn på
tillvaron genom att låta det ske under och förvandlingar som
naturliga inslag i det episka förloppet. Allt förändras till det bättre så
småningom. Är det onda makter som står bakom förvandlingen är
dessa aldrig definitiva och det sker alltid en återförvandling till det
rätta igen. I denna saga är det trollet som inte har något hjärta som
förvandlar de goda till stenar, han blir senare tvungen att förvandla
dem till sitt rätta element igen. Om sagans under skriver Tolkien i
sitt samlingsvolym ” Ringens värld” (1980) ”Det primära kravet i
sagolandets hjärta är, att inbillade under förverkligas, oberoende av
det föreställande sinnet”. Att sagor kan uppfattas som en troshandling,
ett påstående om att underverk är möjliga. Magiska
föremål eller annan hjälp på vägen tilldelas ofta hjälten/hjältinnan
när hon/han skall lösa den uppgift som sagan handlar om. Först
måste han/hon bevisa sin godhet genom olika prov. I regel är det tre
prov som skall genomföras. Magin finns ofta i folksagan som ett
moraliskt mönster, det blir det yttre tecknet på kärlekens
kraftresurser, när huvudpersonen ställs inför en mycket stor och
omöjlig uppgift.
Episk form:
Episk form: Folksagan tillhör den muntliga diktningen som
berättades genom direktkontakt mellan berättaren och åhöraren.
Genom att berättarna såg och hörde reaktioner som blev hos
åhörarna kunde de ständigt förbättra sagorna. Detta resulterade i att
de dåliga sagorna ”försvann” och de bättre finslipades och blev
ännu bättre. Under 1800-talet nertecknade folkloristerna sagorna
och ”fryste” dem i den form som vi känner igen dem. Sagans epik är
händelseinriktad och är utformad på ett sätt som gör att lyssnaren
hela tiden tänker hur det skall gå sedan. Denna spänning finns när
den unge prinsen är hos sin tilltänkta och de försöker att lista ut var
trollet har sitt hjärta. Under tre dagar försöker de med sin list att
hitta hjärtat, och trollet börjar att undra vad kungadottern ska med
det till. Hela tiden finns det en risk för att bli avslöjad och det kan få
stora konsekvenser. Sagan berättas rakt på sak i kronologisk
ordning, detta är något som brukar vara vanligt och lite typiskt för
6

folksagan. Bakom denna enkla epik ligger det mycket kunskap om
berättandets ädla konst, om stegringseffekter och kontrasteffekter
mm.
Flertydlighet: Sagan är i konstform unik genom att ha olika
innebörd för olika människor och olika åldrar. Både vuxna och barn
kan bli tillfredsställda genom spänning, tröst, hopp och genom lustupplevelser.
Sagan skapar också kontakter mellan vuxen och barn
och de känner att de är på samma plan i berättelsen. Undersagan är
ofta frikostig med överraskningar, och alla vill bli överraskade av
berättelsen och i verkliga livet på ett eller annat sätt.
Symboler: Genom sitt enkla men ändå så raffinerade symbolspråk
pekar sagan ut en väg för den unga människan, som ibland kan
känna sig förvirrad och osäker i livet och i tillvaron. Detta kan ge
henne trygghet och vägledning genom vardagen och genom det
som gör henne osäker. Symboler kan också tala till oss genom det
som finns i vårt omedvetna, de talar också till vårt medvetna och alla
de tre sidorna i vår natur: detet, jaget, överjaget och till vårt behov
av jagideal. Barnets rättsuppfattning kan ibland såras av att de
oskyldiga i sagan dör, men barnet kan konstatera att den som är
ond skall straffas. Ofta brukar den onde vara en elak häxa, ett stort
elakt troll eller en otäck varg. Symboler uttrycker vad det innebär att
vara människa, att frigöra sig, utveckla sig, att leva och att uppleva
kärlek. Det outsägbara sägs bäst med symboler. Den mänskliga
hjärnan använder sig också av symbolbilder i sin kreativa
verksamhet, speciellt när man sover används de i drömmarna. Hur
viktigt det är med symboler och fantasi (som på ett sätt hänger ihop)
vet ju de flesta. Alla människor behöver och har en fantasi som inte
går att styra. Carl Gustav Jung (Jung 1964) beskriver på ett bra sätt
begreppet symbol ”Ett ord eller en bild är symbolisk, när med den
menas någonting utöver dess uppenbara och närliggande betydelse.
Den har en vidare, omedveten aspekt, som aldrig är noggrant
definierad eller fullt förklarad. Inte heller kan man hoppas att i
framtiden kunna förklara eller definiera den. När tanken söker
symbolen, leds den till föreställningar och idéer, som undandrar sig
förnuftets grepp”. Han skriver också ” Lär er så mycket ni någonsin
kan om symbolik, glöm sedan bort alltsammans…”. Vad han menar
7

är att man inte slaviskt skall komma ihåg alla tolkningar, men att
man bör ha en viss hållning och kulturell bakgrund för att kunna
använda sig av det som finns i vår kultur.
Jag har i mitt sökande efter att se vad de olika symbolerna betyder
kommit fram till att det finns flera olika tolkningar beroende på hur
de beskrivs i sagan. Det jag kommer att ta upp är det som jag har
kommit fram till när jag har analyserat ”Trollet som inte hade
hjärtat på sig”. Sen finns det ju naturligtvis andra symboler och
element som jag inte kommer att ta upp här, för det finns så många.
Sagans element:
Tid och miljö: Det finns ingen riktig tidsbestämning i folksagan utan
den börjar ofta med ”Det var en gång…..” eller ”Det var en gång för
länge sedan…..”. Sen kommer en presentation om sagans
huvudperson och tema. Handlingen är väldigt snabb och det sker
ibland snabba växlingar från lugn till dramatik. Ibland kan sagan
handla om något som hände för länge sedan, och det som hände var
långt bort i den stora världen. I början visas deras hjälte, den yngste,
token, tjänaren, styvdottern etc i en hopplös situation. Denna
struktur hänger samman med de lägre klasserna som fanns förr i
samhället. De hade ofta inte någon möjlighet att göra motstånd mot
den skärpta utsugningen som fanns i samhället på det tiden. Ett
bättre liv kunde de bara föreställa sig utopiskt, genom sagor.
Personerna har sällan några riktiga namn utan nämns med
beskrivningar. Huvudpersonerna kan ha riktiga namn medan de
övriga i sagan kallas för far, mor, styvmor. I finare sagor står
kungen som far i huset och drottningen som mor, barnen är prinsar
och prinsessor. Allt för att försköna sagan och göra den trevligare
och skapa en drömsituation.
Att ge sig ut i världen och ställas inför en svår uppgift: Sagorna
handlar ofta om att lämna det säkra och söka det okända. Ofta är
den som ska ge sig ut i världen, också den som saknar resurser, den
som man tror inte kommer att klara uppgiften för alla hinder på
vägen. Denne klarar sig ofta väldigt bra. I denna saga är det den
minste sonen som skall leta efter sina bröder som har blivit
förvandlade till stenar. Han klarar sig på vägen tack vare hjälp av
8

snälla djur. Schematisk psykologi finns också med i bilden som visar
det goda och det onda i sagan både genom vem som är ond och god
och genom vad som är rätt och fel.
Hjältarna som sagan bygger på: Hjältarna är sunda, starka och
flexibla. Det gör att hjälten står för goda ideal och alltid är den som
till slut segrar. Att vinna är en garanti för det som hjälten gör och
visar att det han gör är det enda riktiga. I bland kan magiska
föremål tillfalla hjälten som hjälp på vägen. Finns det inga magiska
föremål så har hjälten djur och andra goda ting till sin hjälp.
Snälla djur i sagan: Det kan vara djur som man inte förknippar med
snällhet i vanliga fall till exempel räv och varg. Men det kan också
vara fåglar och fiskar som är sårbara och har råkat ut för en fara
och behöver hjälp. Det snälla djuret står för den naturliga energin,
som för det bästa i vårt inre. Prinsen får den hjälp han behöver i
sagan efter att han har visat sig godhjärtad, genom att hjälpa korpen
som håller på att svälta. Prinsen har ej mycket mat men delar ändå
med sig av det han har att äta. Korpen är då mycket tacksam. Lite
senare träffar prinsen på en lax som ligger på land och inte kan
komma ner till vattnet, han hjälper den då till vattnet. Därefter
stöter han på en varg som är mycket hungrig. Han ber att få äta upp
prinsens dåliga häst och i stället skall prinsen få rida på vargens
rygg. Vargen erbjuder också att visa honom vägen till hans mål.
Olika steg i berättelsen: De tre upprepningarna börjar alltid på
samma sätt, så att man lätt kan följa med i sagan. I denna saga börjar
alltid upprepningarna med ”Åh, kära söta du......”. Djuren begär
aldrig något i gentjänst utan är så tacksamma för att de har fått
hjälp. De tre stegen gör att det är lätt att följa med i sagan, därför att
man vet att de kommer och att de inleds på samma sätt. Tre steg
betyder att man ska bemästra verklighetens krav och de tre
elementen: Himmel, jord, vatten. Olika steg kan också stå för att
man skall vara tålig och kunna lösgöra sig och kunna gå vidare. Att
det ibland förekommer sjutal i berättelsen står för den antika
världens himmelgudar. Man vävde in det man trodde på, och som
var goda ting för människan. Ett exempel i sagan ”Trollet som....” är
9

att det finns sju söner och de skall finna sig sju vackra fästmör som
de kan gifta sig med.
Följeslagaren: Denne följer personen genom hela sagan, i detta fall
prinsen. Vargen instruerar och visar hur prinsen skall bära sig åt för
att få ett lyckligt slut. Följeslagaren står som en symbol för det
omedvetna i människan. Jag tolkar det som en trygghet genom livet
att vi bland får vägledning när vi inte vet. Senare i sagan är det
kungadottern som handleder prinsen och hjälper honom att
överlista det elaka trollet. Som belöning för att han hjälper alla ur
denna hemska situation får han gifta sig med den fagra prinsessan.
Hon är den fagraste av alla tilltänkta.
Elaka troll och jättar: I många fall är dessa väsen starkt överdrivna
och de uppfattades som fantasiprodukter som man berättade om i
underhållande syfte. Men det fanns också en tid när man trodde på
troll och jättar. Trollen uppfattades som kollektiva väsen. De bodde i
berg och högar och detta återspeglas i folksagorna. Ofta var det så
att det man själv trodde på, eller hade trott på, vävdes in i
folksagorna för att de skulle bli trovärdiga, och det var bra att ta till
när fantasin tog slut. Det sades att det fanns troll när folket hittade
stora hål och stora stenar. Detta var innan man insåg att det var
inlandsisen som orsakat dessa märkliga ting. Att detta sedan
användes i folksagorna gjorde att det blev lite extra krydda tillvaron.
Om trollet då inte var ett verkligt väsen som man inte själv kunde
träffa på, så fanns det ändå regionala traditioner där ordet troll har
haft en annan betydelse.
I folksagan handlar det om den onde som till slut skall besegras och
straffas. Ofta så spricker de onda eller ramlar ut för ett stup eller dör
på ett annat plågsamt sätt.
Det farliga: I alla folksagor finns det något stort och svårt som
huvudpersonen skall utföra. Här är det ett elakt troll som har
förvandlat alla han ser. För att befria alla måste trollets hjärta hittas
och trollet måste luras för att det skall lyckas. Under denna episod
finns det hela tiden risk för att huvudpersonerna skall bli avslöjade.
Detta är en slags stegring i sagan, och det finns med i sagan för att
10

hålla spänningen uppe. Det farliga kan också stå för det okuvade
detet som med sin energi inte hörsammat jaget och överjaget. Alltid
måste ändå det goda segra över det onda, och så sker även i denna
saga. Trollet kan till slut inte hålla inne med sin hemlighet, om var
han har sitt hjärta, utan han försäger sig. Detta står för att man
alltid skall vara ärlig och alltid säga sanningen. Detta var något som
man redan på den tiden då folksagorna skrevs ville att alla skulle
förstå vikten av. På så vis kunde man påvisa det indirekt på ett
skickligt sätt. Ofta förekommer det drastiska medel för att
åstadkomma förvandlingar och hjälten har ofta blivit varnad för
förvandlingar och annat farligt. Ibland händer det att han har blivit
förbjuden att gå till vissa platser eller utföra saker, dessa förbud
överträds nästan alltid.
Upprepningar och långa förklaringar: Folksagorna består ofta av en
mängd upprepningar, det finns sagor som endast är uppbyggda på
detta sätt. Andra sagor är uppbyggda genom ett visst mönster med
stegringseffekter och andra formuleringar. När prinsen skall hitta
trollets hjärta och denne har för sagt sig, är ett bra exempel på detta.
Hjärtat finns långt bort vid en sjö, där det finns en kyrka och i denna
kyrka finns det en brunn, i denna brunn finns en and, denna and
har ett ägg och i ägget finns trollets hjärta. Något som är ganska
klassiskt är att landskapet på vägen dit ofta förklaras väldigt
ingående. Färden brukar ofta gå över ”hedar och åsar”, ”över berg
och dal” , ”stock och sten”, ofta sker färden under många dagar.
Råkar huvudpersonen ut för svårigheter under färden får han hjälp
av dem han varit god mot tidigare i folksagan. Prinsen får här hjälp
av vargen att komma till sjön, och de simmar tillsammans över sjön
till ön. På kyrkan sitter nyckeln alldeles för högt. Han får då hjälp
av korpen som vargen ropar på och korpen tar ner den. Prinsen
lockar sen på anden i brunnen, anden tappar ägget och prinsen får
hjälp av laxen som han hjälpt tidigare. Något som är ganska konstigt
är att det tar flera dagar för prinsen och vargen att ta sig till ön där
ägget finns. När han sen behöver hjälp av de som kan hjälpa honom
tar det inte så lång tid innan de kommer till undsättning!? Men så är
det i sagans värld, så också i folksagorna.
11

Upplösningen på berättelsen och det lyckliga slutet: Upplösningen
sker alltid efter lite dramatik och spänning. Även här får den lille
prinsen råd av vargen angående hur han skall bära sig åt. För att
kunna bryta förvandlingen avsina bröder och deras tilltänkta, lurar
och pressar dom trollet. Genom att klämma på det ömtåliga hjärtat
så att trollet får mycket ont bryter trollet förvandlingen för att
skonas ifrån sin smärta. Det visar sig senare att trollet, som har burit
sig mycket illa åt, ska straffas och prinsen klämmer på hjärtat så det
går sönder och trollet spricker. Detta visar klart och tydligt att den
som är ond skall straffas. Den syftar på att i verkligheten är det
likadant.
Lyckliga rider de sedan allihop tillbaka till kungen och slottet.
Kungen är mycket lycklig över att alla hade klarat sig så bra. Han är
också mycket stolt över sin yngste son, som han till en början
tvivlade på. Han hade aldrig trott att denne skulle kunna föra alla
tillbaka igen. Detta är en typisk handling i sagan, vilken visar den
lyckliga återföreningen och det trygga slutet om att allt gick bra till
sist. Det är en belöningsmoral som visar att det lönar sig att vara god
i alla väder. Den yngsta bruden är fagrast av dem alla och de ställer
till med ett stort bröllop som varar länge och har det inte slutat så
håller det på än. Att man inte slutar direkt utan väver in att de håller
på än, ger läsaren känslan av att det inte var så länge sedan som
detta hände. För barn kan det vara en trygghet (och en förvissning
om) att det onda är över och att alla fortfarande är lyckliga. I bland
kan det finnas berättarkommentarer och ett litet ordspråk som
förknippas med folksagan. Det finns alltid rikliga måltider med i
bilden som avslutning på berättelsen, att personerna i handlingen
inte hållit sina villkor och gjort förbjudna saker gör inte så mycket
när upplösningen blir lycklig.
Sigmund Freud
Intressant tycker jag är vad psykoanalytikerna har att säga om
folksagan och om att fantisera ihop sagor, som till en viss del
relaterar till verkligheten. Den som intresserar mig mest är Sigmund
Freud och hans teori om sammanhanget mellan fantasi och
verklighet. Freud skriver i sin artikel Der Dichter und das
Phantasieren (Diktaren och fantiserandet) 1907: ”Man kan säga att
den lycklige aldrig fantiserar, bara den otillfredsställde. Ouppfyllda
önskningar är fantasins drivkraft och varje fantasi är en
12

önskeuppfyllelse, ett korrektiv till den otillfredsställande
verkligheten.”
På detta sätt beskriver han orsaksförhållandet mellan fantasi och
verklighet. Utifrån detta kan det sägas att fantasin är nödvändigt för
den otillfredsställdes realitet. Den uppstår som jagets
försvarsmekaninsm mot den verklighet som är omöjlig att stå ut med
och som inte ger något hopp om omedelbar förändring. Det som
Freud tycker är karaktäristiskt för fantiserandet, är dess förhållande
till tiden: ”Den förbinder ett aktuellt intryck med en tidigare önskan
och en framtida uppfyllelse.”
Freuds tes är att människan under sömnen och i drömmarna var
regressiv och gick tillbaka till en lägre funktionsnivå så att
drömsymboliken och dröminnehållet fick en primitiv och infantil
karaktär.
År 1913 publicerade Freud en liten artikel kallad ”Märchenstoffe in
träumen”, i inledningen på denna säger han bl.a. ” Det är inte
överraskande att psykoanalysen tycks bekräfta vårt antagande om
den viktiga roll som folksagan spelar i våra barns psykologi. Hos en
del människor kommer minnet av deras favoritsaga att överskugga
minerna från deras egen barndom, vi har gjort sagan till en skärm
för deras minnen. Man ser också ofta i drömmar element av
situationer hämtade från folksagor. Tolkar man sådana element
närmare kommer patienten att projicera en konkret och viktig saga
som association./………../ Men det är inte möjligt att ge mer än en
liten antydan om relationen mellan folksagan och berättelsen från
drömmarens barndom och hans neuros.”
Man kan då av detta säga att de barn som i sagorna fått hjälp i sina
utvecklingskriser, därigenom kan tänkas ha fått mera mod,
generositet och energi. Detta är viktiga egenskaper för att klara sig i
dagens samhälle.
13

KÄLLFÖRTECKNING
Asbjørnsen och Moe Sagor
Bettelheim Bruno Folksagornas innebörd och betydelse
Brutal Paul Jan Sagan och det omedvetna språket
Fredén Gustaf Östan om solen nordan om jorden
Holmberg Hans Sagans återkomst
Holmberg Hans Sagans nya former
af Klintberg Bengt Svenska folksägner
Lüthi Max Det var en gång
Richter Dieter Saga, Fantasi och social inlärning
14