Här - Från One.com

Här - Från One.com Här - Från One.com

from dynam.it.com More from this publisher

22.09.2013 Views

Ekologisk psykologi Det finns en paradox i modern psykologisk forskning. De flesta psykologer skulle utan vidare hålla med om, att det mänskliga beteendet är ett av psykologins viktigaste studieområden - ja, somliga skulle rent av hävda, att beteendet är psykologins enda legitima studieområde. Trots denna läpparnas bekännelse till beteendestudium finner man emellertid vid en genomgång av forskningslitteraturen i psykologi, att mycket få undersökningar har gjorts av det beteende, som faktiskt förekommer naturligen. Den amerikanske psykologen Wright gick igenom den barnpsykologiska forskningen under 1900-talets första hälft, sådan den avspeglade sig i de viktigaste tidskrifterna på området. Bland tusentals forskningsrapporter fann han endast en handfull, som hade något att säga om det naturligen förekommande beteendet. ' I stället för att studera naturligen förekommande beteende har psykologerna ofta ägnat sig åt att konstruera alltmer raffinerade laboratoriesituationer, där människan - försökspersonen - instrueras att bete sig enligt vissa instruktioner. Endast en smal sektor av försökspersonens beteende är av intresse, och även inom denna smala sektor ordnar man det vanligen så, att valmöjligheterna blir få. Man kan t ex intressera sig för de skattningar, som en försöksperson gör av sina upplevelser på en förelagd skattningsskala eller för hur många uppgifter som han -kan lösa på ett intelligenstest. Det kan givetvis vara både väsentligt och värdefullt att på detta sätt kontrollera variationsmöjligheterna hos beteendet. Man bör emellertid göra klart för sig, att denna typ av studier inte säger mycket om det vida spelrum, som det naturligen förekommande beteendet rör sig inom. På ett likartat sätt har den moderna psykologin begränsat variationen i situationen. Inom den differentiella psykologin försöker man hålla situationen i görligaste mån 64

Ekologisk psykologi

Det finns en paradox i modern psykologisk forskning. De

flesta psykologer skulle utan vidare hålla med om, att det

mänskliga beteendet är ett av psykologins viktigaste studieområden

- ja, somliga skulle rent av hävda, att beteendet

är psykologins enda legitima studieområde. Trots

denna läpparnas bekännelse till beteendestudium finner

man emellertid vid en genomgång av forskningslitteraturen

i psykologi, att mycket få undersökningar har gjorts

av det beteende, som faktiskt förekommer naturligen. Den

amerikanske psykologen Wright gick igenom den barnpsykologiska

forskningen under 1900-talets första hälft,

sådan den avspeglade sig i de viktigaste tidskrifterna på

området. Bland tusentals forskningsrapporter fann han

endast en handfull, som hade något att säga om det naturligen

förekommande beteendet. '

I stället för att studera naturligen förekommande beteende

har psykologerna ofta ägnat sig åt att konstruera

alltmer raffinerade laboratoriesituationer, där människan

- försökspersonen - instrueras att bete sig enligt vissa

instruktioner. Endast en smal sektor av försökspersonens

beteende är av intresse, och även inom denna smala sektor

ordnar man det vanligen så, att valmöjligheterna blir

få. Man kan t ex intressera sig för de skattningar, som en

försöksperson gör av sina upplevelser på en förelagd

skattningsskala eller för hur många uppgifter som han

-kan lösa på ett intelligenstest. Det kan givetvis vara både

väsentligt och värdefullt att på detta sätt kontrollera

variationsmöjligheterna hos beteendet. Man bör emellertid

göra klart för sig, att denna typ av studier inte säger

mycket om det vida spelrum, som det naturligen förekommande

beteendet rör sig inom.

På ett likartat sätt har den moderna psykologin begränsat

variationen i situationen. Inom den differentiella psykologin

försöker man hålla situationen i görligaste mån

konstant och studerar den uppkomna variationen i beteende,

som man försöker tillskriva egenskaper hos personen.

Detta är det klassiska personalistiska arbetssättet.

Att tillskriva psykologiska fenomen egenskaper hos personer

är mycket vanligt både hos forskare, psykologistuderande

och människor i allmänhet. Vårt språk är fullt

av egenskapsbeskrivande termer, och ingenting är lättare

rån att uppfinna nya sådana termer för att beskriva något

visst psykologiskt fenomen; för att ge en "förklaring"

till det. En person som åker buss, när andra tar taxi, sägs

vara snål, en som inte skrattar samtidigt med andra saknar

humor, osv. Inom den differentiella psykologin har

man byggt upp en avancerad matematisk-statistisk teori

för studier av egenskaper. I ett stort antal undersökningar

(se Mischel, 1973) har man funnit, att egenskaperna i allmänhet

är avsevärt mindre genomslagskraftiga, än vad

man i allmänhet tror; dels så att skilda manifestationer

av vad som definitionsmässigt är en och samma egenskap

inte samvarierar, och dels så att man med mått på egenskaper,

t ex intelligens eller personlighetsdrag, sällan kan

göra särskilt goda förutsägelser av hur väl en person lyckas

anpassa sig till sin miljö.

Det måste alltså finnas någonting annat förutom personlighetsegenskaperna

som är av betydelse för vad som

händer personen och hans anpassning. Detta någonting

kan vara att söka i miljön. Inom experimentell psykologi

studerar man effekten av miljöegenskaper (stirnulusegenskaper).

Man brukar emellertid endast utvälja en smal

sektor av miljön för variation och håller allting annat i

görligaste mån konstant. Man kan t ex studera effekten

av hunger på problemlösningsförmåga och varierar då

hunger genom att försökspersonerna får vara utan mat

ett visst antal timmar. Alla andra aspekter på situationen

hålls konstanta. I ett annat experiment kan man studera

effekten av frustration på aggressivitet. En grupp försökspersoner

utsätts för frustration, en annan inte. Effekten

på deras beteende utvärderas. Endast frustrationen

skiljer grupperna. Allting annat hålls under kontroll.

Denna typ av experimentell uppläggning är naturligtvis

av mycket stor betydelse för forskarens möjligheter att

dra slutsatser om orsak och verkan. Forskaren vill isolera

de effektiva komponenterna i situationspå verkningarna.

På detta sätt kommer han emellertid att systematiskt undvika

att studera just det stora spektrum av situationsvariation,

som förekommer i den naturliga miljö, i vilken

människor lever. Om vi vill kunna uttala oss om effekterna

på beteendet av den stora variationen bör vi gå ut

och studera den direkt.

Behovet av sådana fältstudier påpekades, som vi sett i

kapitel 2, av Brunswik redan på trettiotalet. Brunswiks

argument har emellertid endast mycket långsamt fått

någon effekt på den psykologiska forskningen. En av de

forskargrupper, som tidigast uppmärksammade problematiken

och engagerade sig i empiriska studier av den

naturligen förekommande miljön och det naturligen förekommande

beteendet, leddes av de amerikanska psykologerna

Roger Barker och Herbert Wright.

Den första psykologiska fältstationen

Barker och Wright startade år 1947 en fältstation för

studium av det naturliga beteendet i ett litet samhälle (ca.

800 invånare) i Kansas. I Barkers och Wrights rapporter

går samhället under pseudonymen Midwest. Fältstationen

i Midwest har försökt sig på att göra inte mindre än en

totalinventering av miljöer och beteenden i Midwest, och

man har särskilt intresserat sig för barnen.

I de första undersökningarna följde man ett litet antal

barn med intensiva beteendestudier under en viss bestämd

tidsperiod. I boken "One boy 's day" från 1951 rapporterade

Barker och Wright en mödosam och detaljerad

undersökning aven dag i en pojkes liv. Här rapporteras

in i minsta detalj på sida efter sida allt det, som pojken

hade för sig under den angivna dagen. Några tiotal liknande

dagstudier föreligger i fältstationens arkiv liksom

ett större antal studier av mindre detaljerad art avseende

längre tidsperioder. I dessa tidiga undersökningar fann

Barker och Wright, att beteendet i vissa avseenden tycktes

bero mindre på, vilket barn de studerade, än på vilken

situation barnen befann sig i. Detta kan tyckas själv-

klart ur suntförnuftsmässig synpunkt men visar på den

lindhet, som en lång tids arbete inom en viss forskningstradition

kan medföra. Psykologer skolas helt enkelt till

att se beteendet som förorsakat av personens egenskaper,

och det kommer som en överraskning, när man upptäcker

att detta är ett felaktigt perspektiv. Barker och Wright

'ann, att helt nya begrepp krävdes för att beskriva och

:örklara den förekommande beteendevariationen. År 1955

publicerade de boken "Midwest and its children", och i

denna bok framlades de flesta av de begrepp som skulle

bli centrala för den ekologiska psykologin. I detta kapitel

skall vi huvudsakligen uppehålla oss vid ett av dessa

begrepp, begreppet beteenderam ("beha vior setting") .

Miljöbeskrivning inom den ekologiska psykologin

Manniskor lever i en miljö, som i stor utsträckning är

ordnad och strukturerad efter vissa mönster. Detta allmänna

påstående kan göras såväl för den delen av miljön

som skapats av människan själv som för miljö i allmänhet.

Här är vi emellertid intresserade endast av den

människoskapade miljön.

Den människoskapade miljön kan beskrivas som bestående

av ett antal enheter, kallade synomorfer, som var

och en för sin definition hänvisar både till vissa fysiska

egenskaper och till vissa beteendemönster. En synomorf

är alltså en miljöenhet, som är avgränsad i rum och tid,

och som är anpassad till en viss typ av beteende. Beteendesidan

skall förstås som en social norm, det är inte frågan

om enskilda individers beteende utan om det beteende

man har att förvänta hos människor i allmänhet.

I ett lexikon kan man finna exempel på många synomorfer,

som alla definieras dels i fysiska termer och dels med

hjälp av beteendenormer. Några exempel: en väg är en

plan yta (fysisk egenskap) avsedd för transport av människor

eller varor (beteendenorm) ; en affär är ett ställe

innehållande vissa varor (fysiskt attribut) som utbjudes

till försäljning (beteendenorm) ; en park är ett stycke

mark (fysisk egenskap) som avses för rekreation (beteendenorm).

Synomorfer är naturliga och i allmänhet av alla välkända

miljöenheter. Deras viktigaste egenskaper är att de

definieras utan stöd i någon speciell psykologisk teori,

att de har en i tid och rum bestämd utsträckning, samt

att de åtskiljs från sin omgivning genom en bestämd

gräns. En kvadratkilometer i en stad uttagen på måfå är

i allmänhet inte en synomorf. Ett sådant område skulle

inte vara förbundet med någon speciell beteendenorm,

och det skulle heller inte ha någon klar och uttalad gräns

gentemot närliggande områden.

Som vi strax skall se, är det ofta naturligt att sammanföra

synomorfer i större grupper, och en sådan grupp av

synomorfer kallar vi för en beteenderam. En beteenderam

utmärks liksom de ingående synomorferna av att den har

en bestämd lokalisation i tid och rum, och av att den

åtskiljs från omgivningen genom en klar gräns. I beteenderamen

finns två komponenter, dels beteende och dels

beteendeobjekt. Tag t ex en lektion i engelska i ett klassrum.

Detta är en beteenderam. Beteendet består aven

viss sorts interaktion mellan lärare och elever och av elevernas

enskilda arbete. Beteendeobjekten består av tavla,

bänkar, papperskorg, etc.

I en beteenderam finns det en synomorfisk relation

mellan beteendet och beteendeobjekten. Detta innebär att

objekten är ordnade på så sätt, att de understödjer den

speciella aktivitet, som beteenderamen är avsedd för.

Bänkarna i klassrummet är uppställda i viss ordning på

så sätt att lärare och elever sitter mitt emot varandra.

Märk också att beteenderamen är oberoende av vilka

speciella individer, som befolkar den vid en viss given

tidpunkt. Läraren kan bytas ut, liksom eleverna. Lektionen

i engelska kan ändå upprepas och kommer att ha

bibehållit många av sina väsentliga egenskaper (men

naturligtvis inte alla, eftersom de faktiska skeendena vid

en viss tidpunkt givetvis också beror på, vilka speciella

individer som deltar i aktiviteten). De ekologiska psykologerna

har vid upprepade tillfällen demonstrerat, att

beteenderamarna har en utomordentligt stor inverkan på

vilket beteende, som de enskilda individerna utför. Begreppet

beteenderam är därför värdefullt och fruktbart.

Det tillåter en strukturering av miljön, som är relevant

ed avseende på människors beteende.

Det kan ibland vara svårt att avgöra, om två eller flera

.nomorfer skall sammanföras till en och samma beteen-

~eram. De ekologiska psykologerna har därför konstruerat

vissa mått med vars hjälp man studerar relationen

ellan synomorferna sinsemellan och även relationen mel-

.an de aktuella synomorferna och omgivningen.

Några exempel: både kontor och verkstad hos en firma

:ör bilreparationer i Midwest visade sig tillhöra samma

oeteenderam. Läroverkets latinlektioner tillhörde en an-

. an beteenderam än läroverkets lektioner i engelska.

En inventering av beteenderamarna inom ett samhälle

~ ler en organisation kräver en noggrann utredning. De

använda metoderna har vi här endast kunna antyda. Den

tresserade läsaren hänvisas till Barker (1968) och Wicser

(1979 a).

De personer som agerar inom en viss beteenderam har

; allmänhet olika funktioner eller roller. De personer som

nehar nyckelbefattningar, och som alltså har en kri-

'sk betydelse för att aktiviteten skall fortgå i enlighet

med beteenderamens program, kan vi kalla för aktörer.

Ovriga mera passiva deltagare kan vi en smula schema-

:iskt kalla åskådare. Distinktionen mellan aktörer och

hkådare är, som vi senare skall se, av stor betydelse för

en förståelse av hur aktiviteten inom beteenderamen upp-

.evs av olika deltagare.

Antalet deltagare, speciellt antalet aktörer, inom en be-

:eenderam är ofta av kritisk betydelse för att aktiviteten

skall kunna genomföras. Ett fotbollslag måste ha ett visst

antal spelare, en skolteater behöver skådespelare för ett

visst antal roller, osv. Troligen finns det många gånger

också krav på ett visst antal åskådare inom en beteenderam,

även om dessa krav kan vara mindre klart uttalade.

En skolteater vill inte spela inför helt tomma bänkar, inte

heller inför en handfull åskådare. Om antalet deltagare

: beteenderamen sjunker under en viss nivå, och var nivån

.igger bestäms förstås av vilken aktivitet det är frågan

om, så finns det alltså en risk för att programmet ej kan

genomföras. Det är då rimligt att anta, att man kommer

att utöva påverkningar på individer för att få dem att

deltaga i aktiviteten. Vidare kommer särskilt aktörerna i

en underbemannad beteenderam att få arbeta hårdare och

ta på sig ett större ansvar, än om bemanningen är mera

adekvat. Det är också rimligt att tro, att kraven på aktörernas

förmåga och kunskaper minskar allteftersom underbemanningen

blir större och större.

Det tycks alltså vara rimligt att tro, att det föreligger

vissa väsentliga skillnader mellan underbemannade och

adekvat bemannade beteenderamar. Det är också rimligt

att tro, att dessa skillnader avspeglar sig i deltagarnas

upplevelser. I en underbemannad beteenderam kan man

anta, att deltagarna kommer att uppleva ett större ansvar

och engagemang, att de kommer att vara mer engagerade

i gruppens aktiviteter än medlemmar i adekvat bemannade

eller överbemannade beteenderamar.

Dessa antaganden har formulerats av Barker, och de

har prövats framför allt i studier, som man genomfört i

stora och små skolor. Vi skall nu kortfattat redogöra för

några av dessa studier. Barker tycks ha stimulerats till

dessa ideer av iakttagelsen att människorna i Midwest var

"övertecknade", splittrade på många uppdrag.

Små och stora skolor

Ar 1964 publicerade R. G. Barker och P. V. Gump boken

"Big school, small school". Denna bok beskriver ett forskningsprojekt,

som med utgångspunkt i den ekologiska

psykologin och Barkers antaganden om underbemanningens

effekter jämförde stora och små skolor. Tretton läroverk

(high schools) i Kansas med ett elevantal, som varierade

från 35 till 2.287, undersöktes. I varje skola gjordes

en inventering av förekommande beteenderamar, dock

med det viktiga förbehållet att endast frivilliga fritidsaktiviteter

medtogs, alltså ej den reguljära skolundervisningen.

Exempel på beteenderamar som medtogs är: basketbollmatch,

skoldans, julfest, teaterföreställning. Y tligr

sett kan det tyckas, att aktiviteter av detta slag är av

mindre betydelse än den reguljära undervisningen, men

det är troligt att sådana aktiviteter har betydelse för elevernas

anpassning till skola och kamrater.

Antalet beteenderamar under ett visst läsår visade sig

vara större för större skolor. Den allra största skolan hade

189 beteenderamar, medan medelvärdet för de små skolorna

var 49. I en intensivstudie av elever i näst sista årskursen

fann man emellertid att antalet deltagare per beeenderam

var avsevärt större i den stora skolan, i genomsnitt

36, jämfört med de små skolorna, i genomsnitt Il.

Vidare fann man, att i den stora skolan tenderade eleverna

att hålla sig till aktiviteter av likartat slag, medan

eleverna i de små skolorna uppsökte beteenderamar av

mer varierande natur.

Annu viktigare är förmodligen följande fynd: man

specialstuderade vilka elever, som deltog som aktörer i en

given beteenderam. och vilka som var mer passiva, åskådare.

Man fann då, att i de små skolorna var eleverna i

genomsnitt mer än dubbelt så ofta aktörer som i den stora

skolan (ca 1 gång per månad i den stora skolan och mer

än 2 gånger per månad i de små skolorna). Under tre

månader hade 28 % av eleverna i den stora skolan inte

varit aktörer i någon beteenderam alls, medan endast 2 %

i de små skolorna varit lika passiva. Detta avspeglar en

tendens, som återkommer på flera ställen i undersökningen:

det föreföll som om det i den stora skolan utbildades

en ganska avsevärd grupp "outsiders", elever som

helt enkelt var utanför gemenskapen, och som aldrig

tycktes inbjudas till att deltaga i några ansvarsfulla roller.

I en specialstudie intresserade man sig särskilt för

elever med mindre goda förutsättningar att lyckas i skolan;

alltså elever med en låg IK och från hem, där föräldrarna

ej bedrivit högre studier. Det är väl känt från

många undersökningar, att elever med en sådan bakgrund

tenderar att klara sig mindre väl i skolarbetet. Om man

nu jämförde dessa "marginella" elever med de övriga i de

små skolorna, fann man ingen skillnad i graden av deltagande

i aktiviteterna. Här fanns alltså ingen selektiv

utstötning av de marginella eleverna. En sådan selektiv

utstötning var mycket tydlig i den stora skolan. De mar-

ginella eleverna var helt enkelt utanför, engagerades inte

som aktörer i några väsentliga roller.

Ytterligare ljus över skillnaden mellan små och stora

skolor kastades av de svar som eleverna gav på en fråga

om, vilka positiva upplevelser de haft av deltagande i de

nämnda aktiviteterna. I de små skolorna tenderade man

att nämna upplevelser av att man lärt sig något, att man

fått en svår uppgift och lyckats, att man deltagit i en

aktiv och entusiastisk grupp. I de stora skolorna däremot

nämndes andra typer av upplevelser: den passiva åskådarens

njutning ("det var mycket intressant att höra de ideer

och argument som framfördes av debattdeltagarna").

Vidare nämndes såsom positivt känslan av att vara med

i en stor människoskara, som t ex under fotbollsmatcher.

E. P. Willems (1967) har presenterat särskilda analyser

av elevernas känslor av ansvar i förhållande till inom

beteenderamarna pågående aktiviteter i små och stora

skolor. Willems rapporterade två studier på små och stora

skolor, en utförd 1961 och en 1965. Genom intervjuer

undersöktes elevernas ansvarskänsla. Både marginella och

reguljära elever ingick i undersökningen.

Intervjuerna gällde fem utvalda beteenderamar, som

hade förekommit under skolåret. Beteenderamarna var

något olika i de olika skolorna, men ett försök gjordes

att matcha dem, så att de blev så lika som möjligt. De

beteenderamar som utvaldes i en av de små skolorna var:

basketbollmatch, skoldans, teaterföreställning, tidningsförsäljning,

picknick. De skäl som eleverna uppgav för

deltagande i dessa beteenderamar kodades och för varje

elev beräknades antalet uppgivna skäl som gav uttryck

för en ansvarskänsla.

Det förelåg ingen skillnad mellan marginella och reguljära

elever i de små skolorna, medan däremot skillnaden

var påfallande i de stora. Det framkom i den fortsatta

analysen, att den skillnad i ansvarskänsla mellan små och

stora skolor, som fanns för båda typerna av elever, försvann

för de reguljära eleverna, om man tog hänsyn till

att de deltagit olika ofta som aktörer i beteenderamar i

små respektive stora skolor. (Som väntat deltog de oftare

som aktörer i de små skolorna). Skillnaden mellan små

och stora skolor för de marginella eleverna var emeller-

'd fortfarande helt klar, även om samma kontroll gjores

där.

Generalisering av resultaten

De resultat som presenterades av Barker och Gump 1964

och i andra studier av den forskargruppen har sedermera

utvidgats och generaliserats. Barker och Gumps underökning

baserades på endast ett fåtal skolor i Kansas.

Deras resultat presenterades också föga detaljerat. Inga

närmare studier av enskilda beteenderamar eller grupper

av beteenderamar rapporterades. En studie som råder bot

på dessa brister publicerades 1969 av L. L. Baird. Baird

undersökte ett stickprov om sammanlagt ca 21.000 elever,

om 1966 genomgick ett särskilt testprogram avsett för

high schoolstudenter, som vill söka in på college. Förutom

sedvanliga kunskapsprov ingick i testprogrammet ett

frågeformulär, där eleverna tillfrågades om sina prestaioner

i vissa fritidsaktiviteter, som t ex konst, musik,

teater, etc. Svaren utvärderades på en skala, där man fick

högre poäng ju mera självständig och krävande prestation

man utfört. För att få högsta poäng krävdes en ganska

hög prestationsnivå. Eleverna fick också uppge, vilka

planer de hade att deltaga i fritidsaktiviteter på college-

• o

mvan.

En metodologisk svårighet i Barker och Gumps studie

var att de små skolorna var belägna i små samhällen,

medan den stora skolan var belägen i en större stad. Det

är därför inte otänkbart, att de effekter som man iaktagit

kan har berott på skillnader mellan stadskultur och

landsortskultur. I Bairds undersökning fanns det möjlighet

att kontrollera för detta. Han hade nämligen information

om inte bara skolornas utan också om bostadsortens

storlek. Bostadsorterna indelades i fyra klasser:

landsbygd, småstad (mindre än 50.000 inv.), förort och

storstad. Skolorna indelades efter antalet elever i sista

klassen. Aven skolorna indelades i fyra grupper: mindre

än 25 elever i sista klassen, 25-99, 100-399 och mer

än 400.

Totalt undersöktes sex typer av prestationer, nämligen

naturvetenskap, konst, författarskap, ledarskap, musik

och teater. I fyra av de sex områdena fann man signifikant

högre prestationsnivå hos elever från små läroverk:

musik (minsta effekten), författarskap och ledarskap (något

större effekter), och teater (mycket stor effekt).

Bostadsortens karaktär hade effekt på tre av de sex

områdena, ehuru effekterna i allmänhet var avsevärt

mindre än för skolstorleken. Det föreföll alltså, som om

den iakttagna effekten inte i första hand skulle vara att

återföra på en skillnad mellan landsbygdskultur och stadskultur.

Planerna för deltagande i fritidsaktiviteter på collegenivå

var ungefär desamma för elever från stora och små

läroverk. Frågan är nu, om de effekter som kunde iakttagas

i faktiska presentationer på läroverksnivå också

skulle återkomma på collegenivå. Baird följde en grupp

om ca 5.000 elever under de första två åren i college.

Deras prestationer i college-miljön utvärderades därefter

på samma sätt, som man tidigare utvärderat deras prestationer

i high school-miljön. Han fann då, att det inte

tycktes föreligga någon skillnad mellan elever från små

och stora läroverk.

Nästa naturliga fråga är att studera eventuellt förekommande

skillnader mellan små och stora colleges. För

att göra detta beräknade Baird korrelationer mellan college-prestationer

och college-storlek. Han fann genomgående

negativa värden, dvs bättre prestationer i små

colleges.

Bairds studie visar, att de av Barker och Gump rapporterade

effekterna tycks ha en avsevärd generalitet,

men att eventuella långtidseffekter på enskilda individer

inte kunde beläggas. A. W. Wicker och hans medarbetare

har i en serie arbeten intresserat sig för att försöka generalisera

Barker och Gumps resultat till en annan typ av

organisation, nämligen kyrkor. Wicker och Mehler rapporterade

1971 en sådan studie. I denna studie undersöktes

särskilt nyinskrivna medlemmar med avseende på

hur stort tryck de upplevde att deltaga i olika kyrkliga

aktiviteter. Medlemmarna fick skatta hur välkomna de

c r- e sig, och i vilken utsträckning de kände sig skyldiga

-- deltaga i tre aktiviteter, nämligen kyrkokören, en

: rening för gifta par och en särskild förening för män

--",.. kvinnor. Wicker skaffade också data på, hur ofta

emmarna deltog i högmässan, och hur mycket pengar

::.= donerade till kyrkan under ett år. Studien utfördes

en liten kyrka (338 medlemmar) och med en stor

rza (1.599 medlemmar).

Enligt Barkers underbemanningsteori skulle de nya

-edlemmarna i den mindre kyrkan utsättas för ett större

-::::: k att deltaga i kyrkans aktiviteter, eftersom beteendearna

där förmodligen krävde större insatser från de

kilda medlemmarna. Detta borde avspegla sig i de nya

-edlemmarnas skattningar av i vilken mån de kände sig

: - ldiga att deltaga. Man fann också en klar skillnad i

z.enna riktning mellan den stora och den lilla kyrkan.

Dersamrna gällde storleken på de penningsummor som

::.onerades till kyrkan under ett år. Större penningsumzaor

gavs av medlemmar i den mindre kyrkan. I en undersökning

av frekvensen högmässobesök i ett stort antal

" yrkor av varierande storlek fann emellertid Wicker och

:'ans medarbetare ingen tendens till en större deltagar-

::ekvens i de mindre kyrkorna. (Wicker, McGrath, &

Armstrong, 1972). Denna studie tycks vid en första an-

Jlick inte vara förenlig med de tidigare rapporterade

resultaten. Vi skall återkomma till den senare i kapitlet.

Barker och Wright (1955) samt Barker och Schoggen

1973) jämförde Midwest med en engelsk småstad, kallad

oredale. I båda samhällena gjordes en totalinventering

av samtliga beteenderamar under ett år, en gigantisk uppzift.

(Varje beteenderam skall i Barkers system utvareras

i över 200 variabler). Många intressanta resultat

:ramkom, t ex beträffande könsskillnader. Kvinnor till-

3ringade mindre tid i beteenderamarna, med undantag för

skola och kyrka och sammanhang där samtal och ernotionell

upplevelse dominerade.

I senare arbeten har man oftast undvikit totalinventeringar

av populationen av beteenderamar i ett samhälle.

Med framgång studerar man begränsade delar av organisationer

och då ofta bara. i vissa avseenden. Man kan

sålunda undersöka hur väl en serviceorganisation tillgodoser

klienters eller patienters behov. Man har även

intresserat sig för hur styrning från en ram till en annan

lyckas eller misslyckas, som när en stadig myndighet försöker

styra verksamhet på lokalplanet. Hur ramarna relateras

till varandra och skiktas i en maktstruktur är dock

föga undersökt. Intressant är också vad som skapar nya

ramar och hur de vidmakthålls.

De undersökningar som vi rapporterat hittills har alla

byggt på fältdata d v s man har inte genomfört några i

strikt mening godtagbara experiment. Därför kan de iakttagna

skillnaderna mellan t ex små och stora skolor eventuellt

ha berott på någonting annat än skolstorlek. Visserligen

ger det förhållandet, att resultaten predicerats

utifrån en teori, och att de bildar ett sammanhängande

och meningsfullt mönster, en viss garanti för tolkningarnas

riktighet. Det är emellertid ändå angeläget att genomföra

strikt experimentella studier för att vara på den

säkra sidan. En sådan undersökning har rapporterats av

R. N. Petty och A. W. Wicker (1974). I denna studie

arbetade Petty och Wicker med ett sällskapsspel, där två

eller tre spelare skulle samarbeta om att föra fram en

liten elektriskt driven bil på en bilbana. Föraren kunde

endast själv se delar av banan och måste ha hjälp aven

eller två medspelare. Två medspelare krävdes emellertid

för att uppgiften skulle kunna genomföras smidigt. Detta

var den adekvat bemannade beteenderamen. När endast

en spelare var tillgänglig, blev uppgiften ganska besvärlig

och stressande att genomföra. Detta var den underbemannade

beteenderamen. Efter det att experimentet

genomförts och resultaten rapporterats till deltagarna,

fick de skatta sitt upplevda engagemang och ansvar. Man

fann då i enlighet med teorin ett större upplevt engagemang

och ansvar hos deltagarna i den underbemannade

betingelsen. Observera emellertid, att denna studie i 'sig

själv är svår att tolka, då graden av underbemanning

samvarierar med gruppstorlek. De iaktagna effekterna

kan måhända återföras på gruppstorleken som sådan.

Senare studier refererade av Wicker (1979 b) tyder på att

gruppstorlek inte är den verkningsfulla faktorn,

I en serie undersökningar har Wright (1970) intresserat

sig för jämförelser av barns beteende och miljö i små och

stora samhällen. Resultaten är i många avseende parallella

med vad som framkommit vid studier av små och

stora organisationer. Ett litet samhälle erbjuder färre beeenderamar

än ett stort, men antalet personer/ram är

.också mindre. Detta leder till ett ökat tryck på medlemmarna

att engagera sig som aktörer. Wright visar också

att i ett litet samhälle har barnen bättre kunskaper om

sin miljö och där förekommande ramar, kanske beroende

på att de koncentrerar sina aktiviteter på ett mindre antal

ramar.

Storlek hos organisationer har naturligtvis studerats

inom många olika psykologiska forskningsinriktningar

förutom den ekologiska psykologin. De resultat man fått

fram har inte alltid explicit relaterats till beteenderamar,

men man kan generellt anta, att sannolikheten för underbemannade

beteenderamar är större i mindre organisationer.

Skillnaden mellan små och stora organisationer är

därför av intresse ur den ekologiska psykologins synpunkt.

En sammanställning av resultat ges av Barker och

Gump i boken "Big school, small school". Här är några

axplock ur deras lista av skillnader mellan individer i

små och stora organisationer.

1. I små organisationer har man mindre frånvaro.

2. I små organisationer har man mindre personalomsätt-

nll1g.

3. Personal i små organisationer är mer punktlig.

4. I små organisationer är man oftare villig att ställa

upp frivilligt när det behövs.

5. I små organisationer tar man oftare självständigt ansvar.

6. I små organisationer är .rnan mer intresserad av hur

det går för företaget.

7. Man umgås med varandra i små organisationer.

8. Kommunikationen är enklare i små organisationer.

9. I små organisationer har man bättre gruppsammanhållning,

och man tycker mera om varandra.

10. Den upplevda tillfredsställelsen är större i små orgarusationer.

11. I små organisationer finner man arbetet mera meningsfullt.

Alla dessa resultat är förenliga med Barkers underbemanningshypotes.

Underbemanning får givetvis inte vara alltför drastisk

eller för långvarig. Då uppstår stress och missnöje. Man

fann t ex i en studie av bevakningspersonal i en nationalpark

(Wicker & Kirmeyer, 1976) att en viss stress i början

av säsongen medförde positiva känslor av ökat engagemang

men att dessa känslor så småningom avlöstes av

trötthet.

Diskussion och teoretisk vidareutveckling

Låt oss nu för ett ögonblick återvända till den tidigare

nämnda studien av Wicker, McGrath och Armstrong, där

man fann, att ingen effekt kunde beläggas av kyrkostorlek

på deltagande i högmässan. Vid närmare eftertanke

tycks denna studie kunna tjäna bra som ett exempel på

att Barkers hypotes inte får tillämpas urskillningslöst, utan

att man noga måste utreda, om en beteenderam verkligen

är underbemannad eller ej. Det kan ju mycket väl vara

så, att en viss beteenderam faktiskt inte är underbemannad

i en mindre organisation, och så kan mycket väl ha

varit fallet i den nämnda studien. Barkers hypotes gäller

ju faktiskt endast beteenderamar och deras grad av

bemanning, inte direkt organisationsstorleken. Om man

antar, att antalet deltagare i högmässan i de mindre kyrkorna

klart överskred en lägre acceptansnivå, och detta

kan man förmodligen anta när det gäller amerikanska

förhållanden - om än inte för svenska - så har man

faktiskt ingen anledning att vänta sig, att Barkers hypotes

skall slå in. Någon underbemanning föreligger helt

enkelt inte i de mindre kyrkorna i just denna beteenderam.

Wicker och hans medarbetare föreslog därför, att graden

av bemanning skulle beskrivas på ett mer nyanserat

sätt. Man kan tänka sig dels att dela upp deltagarna i

eteenderam i två klasser, vilket vi gjort tidigare, och

eskriva graden av bemanning separat för de två klasserna.

Man kan också arbeta med ett mer komplicerat

egrepp - utbytbarhet. Om en deltagare i en beteenderam

är utbytbar mot en annan, föreligger en annan situaion,

än om han inte är det. Man kan tänka sig att man

lassindelar alla deltagarna i en beteenderam på så sätt,

att deltagarna i varje sådan klass är utbytbar sinsemellan

men inte mot någon annan klass. Graden av bemanning

kan sedan anges separat för varje sådan klass.

Annu ett begrepp som Wicker föreslår är beteenderamens

kapacitet, d v s hur många deltagare inom de skilda

kategorierna som beteenderamen kan ackommodera. Detta

är ofta ett mycket påtagligt mått t ex i fråga om teaterföreställningar

och fotbollsmatcher. I andra fall kan gränsen

vara mera flytande. Wicker fann, att kapacitetsmåttet

var relaterat till närvarofrekvensen i högmässan i

kyrkostudien.

När underbemanning föreligger, är beteenderamen hotad.

Svårigheter uppkommer att genomföra ramens program.

En beteenderam kan emellertid hotas även på andra

sätt än genom underbemanning, t ex genom att en eller

flera personer inte förstår eller vägrar att följa programmet.

Barker har i boken "Ecological Psychology" diskuterat

vilka mekanismer som kan tänkas träda i funktion

under sådana förhållanden. Med någon schematisering

kan man säga, att Barkers teoretiska program huvudsakligen

har varit inriktat på de mekanismer, som håller en

beteenderam vid liv när den utsätts för hot.

Om man väl känner en rams syfte och struktur borde

man kunna föreslå förbättringar. Wicker (1979 b) har beskrivit

hur ekologiska psykologer gett förslag om bättre

organisation av bl a väntetider och kö-ordning. En del av

förslagen är mycket enkla och kunde mycket väl läggas

fram utan hänvisning till begrepp ur den ekologiska psykologin.

Eftersom de ekologiska psykologerna är relativt

oteoreriska i sin syn på beteenderamar tenderar deras

praktiska förslag att ligga mycket nära det sunda förnuftet

- men säkert har de hjälp av sitt begreppssystem

när det gäller att hitta fruktbara problem.

Det finns emellertid många andra och ännu obesvarade

frågor att ställa om beteenderamar. Vilka funktioner har

beteenderamarna socialt och individuellt? Det förefaller

tveksamt, om begreppet beteenderam är fruktbart när

det gäller att nå en funktionell förståelse av sociala eller

individualpsykologiska fenomen. Hur som helst är det

uppenbart, att skilda beteenderamar rimligtvis måste ha

mycket olika funktioner, och att teorin måste byggas ut

i så måtto att en förståelse för dessa funktioner kan nås.

Barker talar visserligen om s k genotyper, vilka skulle

utgöra grupper av beteenderamar av mycket likartat slag,

men denna klassifikation ligger ännu på en mycket beskrivande

och konkret nivå.

Beteenderamen är utmärkt som en förklaring till en

stor del av individens beteende, nämligen det som han

utför, när han väl är medlem aven beteenderam. Den

kan emellertid inte förklara, varför individen har blivit

medlem av ramen i fråga, och lika litet kan begreppet

beteenderam förklara det successiva valbeteende som en

individ visar, när han väljer den ena beteenderamen efter

den andra. Beslutsfattande av dessa slag förefaller bäst

kunna förstås ur individualpsykologisk synvinkel.

Ibland kan man tycka, att den ekologiska psykologin

är något ytlig, kanske rent av snusförnuftig. De påpekanden

som görs ligger sällan långt ifrån den naivpsykologiska

förståelsen av beteende. Det vore emellertid ett misstag

att så lätt avfärda den ekologiska psykologin. Barker och

hans medarbetare har pekat på ett antal mycket betydelsefulla

beteendeterminanter, och det hade snarast varit

ägnat att förvåna, om något så betydelsefullt redan inte

varit välkänt för de flesta människor på en sunt-förnuftsmässig

nivå. Man kan emellertid också fråga sig hur betydelsefulla

från en djupare psykologisk synpunkt de krafter

som utvecklas av beteenderamarna är. Beror inte vår

utveckling, vår personlighet, på tidig uppväxtmiljö och

relationer till några få personer i vår omgivning? Vad

man svarar på den frågan är kanske i dag närmast en

smaksak. Det kan emellertid förefalla fruktbart att se de

förhållanden som den ekologiska psykologin pekar på

som en beskrivning av just de ramar, som individerna

har att agera inom. I en torftig miljö, där ingen frågar

efter ens medverkan, finns små möjligheter till att utveckla

sådana talanger som i en annan miljö hade kunnat

leda till personlig tillfredsställelse och som kunde ha varit

en god jordmån för ett spirande självförtroende. Jag

påminner om skillnaderna mellan små och stora skolor,

ramför allt för de marginella eleverna, som tenderade att

bli "outsiders" i de stora skolorna.

Planering av social och fysisk miljö torde kunna ha

något att vinna på att utnyttja de resultat som den ekologiska

psykologin presterat. Det är ganska uppenbart, att

stora enheter medför vissa påtagliga nackdelar, som är

ganska svåra att komma till rätta. med. Små enheter

kan medföra nackdelar även de, om än av annat slag.

Tack vare att den ekologiska psykologin lyckats belägga

vissa klara nackdelar med stora organisationer, ges planerarna

argument för att ta hänsyn till denna faktor i sin

slutliga sammanvägning av för- och nackdelar med olika

organ isa tionsstorlekar.

Diskussionsfrågor

1. Vad tror du händer med aktiviteten, när grupperna

blir små och med bred marginal understiger den undre

gränsen för att framgångsrikt kunna genomföra en

viss beteenderam?

2. Vilka är de tänkbara fördelarna med en stor organisation?

Diskutera metoder med vars hjälp även små

organisationer kan få del av dessa fördelar.

3. Gör upp ett schema över en dag i ditt liv, t ex, gårdagen,

och notera vilka beteenderamar du deltog i.

Hur påverkades ditt beteende av deltagandet i dessa

beteenderarnar? Hur upplevde du ditt deltagande? Var

du åskådare eller aktör? Fanns det någon skillnad i

dina upplevelser i de två funktionerna?

4. Samtliga i artikeln citerade arbeten har behandlat

undersökningar som har utförts i USA och England.

Diskutera om resultaten kan vara unika, eller om t ex

motsvarande undersökningar av små och stora skolor

skulle ge likartade resultat i Sverige.

5. De undersökningar som citerats berör effekten av

underbemanning. Spekulera kring motsvarande effekter

av överbemanning på olika punkter i en beteenderam,

t ex både för aktörer och åskådare. Skissera en

studie för att undersöka de effekter som du antar skulle

uppkomma av överbemanning.

6. Vilka synpunkter skulle du utifrån den ekologiska

psykologins resultat vilja lägga på planering av ett

bostadsområde?

7. Tror du att beslutsstrukturen inom en organisation

påverkar de beteenderamar, som där förekommer, och

de upplevelser, som de deltagande individerna har?

Diskutera t ex en auktoritär beslutsstruktur och en

demokratisk.

Litteraturförtecknin g

Anderson, N. H. Application of an additive mode! to impression formation.

Science, 1962, 138, 817-818.

An averaging mode! applied to the size-weight illusion. Percep-

tion & Psychophysics. 1970, 8, 1-4.

Cognitive algebra. I L. Berkowitz (Ed.}, Advances in experimental

social psychology. Vol. 7. New York: Academic Press,

1974.

AIgebraic rules in psychological measurement. American Scientist,

1979, 67, 555-563. (a).

Information integration theory in deve!opmental psychology. In

F. Wilkening, }. Becker & T. Trabasso (Eds), Information integration

by children. Hillsdale, N.}.: Erlbaum, 1979. (b).

Angell, }. R. Psycbology, New York: Holt, 1904.

Armelius, K. Cue intereorrelation and redundancy in probabilistic

inference tasks. Umeå Psychological Reports, Supplement no. 1,

1976.

Arvey, R. D. Unfair discrimination in the employment interview:

legal and psychological aspects. Psychological Bulletin, 1979, 86,

736-765.

Asch, S. E. Forming impressions of personality. Journal of Abnorma!

and Social Psychology, 1976, 41, 258-290.

Attneave, F. Perception and related areas. I S. Koch (Ed.), Psycbolo-

gy: A Itudy of science. Vol. 4. New York: McGraw-Hill, 1962.

Baird, L. L. Big school - smaH school: A critical examination of

the hypothesis. Journal of Educational Psychology, 1969, 60,

253-260.

Bandura, A. Social learning theory. Englewood Cliffs, N.}.: Prentice-

Hall, 1977.

Barker, R. G. On the nature of the environment. Journal of Social

lssues, 1963, 19, 17-38.

Explorations in ecological psychology. American Psychologist,

1965, 20, 1-14.

Ecological psychology. Stanford : Stanford University Press,

1968.

Barker, R. G., & Gump, P. Big school, small school. Stanford : Stanford

University Press, 1964.

Barker, R. G., & Schoggen, P. Qualities of community life. San

Francisco: }ossey-Bass, 1973.

189

Barker, R. G., & Wright, H. F. One boys day. New York: F

& Row, 1951.

Barker, R. G., & Wright, H. F. Midwest and its children. -ew.

Harper & Row, 1955.

Birnbaum, M. H. Comparison of two theories of "ratio" and

rence" judgements. Journal of Experimental Psychology: G.

1980, 109, 304-319.

Björkman, M. Studies in predictive behavior. Scandinavian [os

Psychology, 1966, 7, 43-57.

Stirnulus-event learning and event learning as concurr -.

cesses. Organizational Behavior and· Human Performance,

2, 219-236.

The effect of trarrung and number of stimuli on the

variance in correlation learning. Umeå Psychological Repo

no. 2.

Individual performance in a single-ene probability learnicz

Scandinavian Journal of Psychology, 1969, 10, 113-123. -

On the ecological relevance of psychological research. S:

navian Journal of Psychology, 1969,10, 145-157 (b).

Ekologisk psykologi. Stockholm: AWE-Gebers, 1978.

Bolles, R. c., & Bailey, D. E. Importance of object recognition -constancy.

Journal of Experimental Psychology, 1956, 51, ::.:-

225.

Boring, E. G. The Stirnulus-error. American Journal of PS)C-

1921, 32, 449-47l.

Sensation and perception in the history of experimental p._

logy. New York: Appleton-Century, 1942.

A History of experimental psychology. New York: Ap

Century-Crofts, 1952.

Brehmer, B. Ett försök till generalisering av Brunswiks lins.;-:.A)=~

teori och en tillämpning av den generaliserade teorin på i ;

av fysikaliska lagbundenheter. Licentiatavhandling, Umeå

sitet, 1967.

Preliminaries to a psychology of inference. Scandinavian Jo

of Psychology, 1979, 20, 193-210.

Brett, G. S. A history of p sycbology: Ancient and patristic.

Allen, 1912.

A history of psychology: Mediaeval and earl y modern ;

London: Allen, 1921.

Bruner, J., & Goodrnan, C. Value and need as organizing fa , •

perception.

42, 33-44.

Journal of Abnorma] and Social Ps ycbology, :

Bruner, J. S., Godonow, J. J., & Austin, G. A. A stud y of thi.-

New York: Wiley, 1966.

190

Brunswik, E. Wahrnehmung und egenstandswelt. Leipzig: Devticke,

1934.

Psychology as a science of objective relations. Philosophy of

Science, 1937, 4, 227-280.

Probability as a determiner of rat behavior. Journal of Experi-

mental Psycbology, 1939,25, 175-197.

Thing constancy as measured by corrdation coefficients. Psycho-

logical Review, 1940, 47, 69-78.

Organismic achievement and environmental probability. Psycho-

logical Review, 1943, 50, 255-272.

Distal focussing of perception: size-constancy in a representative

sample of situations. Psychological Monographs, 1944, no. 254.

The conceptual framework of psychology. International Encyc-

lopedia of Unified Science, 1952, 1, no. 10.

Perception and the representative design of psychological expe-

riments. 2: a uppl. Berkeley: University of California Press, 1956.

Scope and aspects of the cognitive problem. I H. Graber, R.

Iessor, & K. Hammond (Eds.), Cognition: The Colorado-Symposium.

Cambridge: Harvard University Press, 1957.

Cartwright, D. Lewinian theoryas a contemporary systematic frame-

work. I S. Koch (Ed.), Psycbology: A study of a science. Vol. II.

New York: McGraw-Hill, 1959.

Casey, E. S. lmagining: A phenomenological stud y, BIoomington,

Indiana: University of Indiana Press, 1976.

Colaizzi, P. F. Psychological research as the phenomenologist views it.

I R. S. Vall e & M. King (Eds.), Existential-phenomenological

alternatives for psychology. New York: Oxford University Press,

1978.

Cleary, T. A., Humphreys, L. G., Kendrick, S. A., & Wesman, A.

Educational uses of tests with disadvantaged students. American

Psycbologist, 1975, 30, 15-41.

Cronbach, L.]. Five decades of ..public controversy over mental testing.

American Psychologist, 1975, 30, 1-14.

Dewey, J. The reflex arc .concept in psychology. Psychological Rei-ieu-,

1896, 3, 357-370.

Douglas, W. O. The autobiograpb y of William O. Douglas. New

York: Random House, 1979.

Eisler, H. Similarity in the continuum of heaviness with some metho-

dological and theoretical considerations. Scandinavian J ou mal of

Psychology, 1960, 1, 69-81.

The ability to estimate differences: Note on the Birnbaum

subtractive model. Perception and Ps ycbopbysics, 1978, 24, 185-

189.

191

Ekman, G. Some aspects of psychophysical research. I W. _. ~

blith (Ed.), Sensory Communication. New York: Wi1er '

Ekman, G., & Bratfisch, O. Subjective distance and emori

vement: A psychological mechanism. Acta Ps ycbologirx

24, 446-453.

Elashoff, J., & Snow, R. E. (Ed.), Pygmalion revisited. War-

Ohio: C. A. Jones, 1971.

Epstein, S. The stability of behavior. II. Implications for PSYC-="'F=-

research. American Psychologist, 1980, 35, 790-806.

Ericsson, K. A., & Simon, H. A. Verbal reports as data. Ps tc

Review, 1980, 87, 215-25l.

Estes, W. K. The statistical approach to learning theory. : -

(Ed.), Psychology: A Study of a Science. Vol. II.

McGraw-Hill, 1959.

von Fieandt, K. Dressurversuche an der Farbenwahrnehmunz. ,-

fur das Gesamte Psychologie, 1936, 96, 467-495.

von Fieandt, K. Ober Seben van Tiejengebilden bei u'e,'_

Beleucbtungs ricbtung. Helsingfors, 1938.

Fullerton, G. S., & Cattell, ]. McK. On the perception of s ~

rences. Philadelphia: Publications of the University o,

vania, No. 2, 1892.

Gagne, R. M., & Beard, ]. G. Assessment of learning o

R. Glaser (Ed.), Advances In instructional psycbology.

Hillsdale, N. ].: Erlbaurn, 1978.

Gaito, J. Measurement scales and statistrcs : Resurgence of =~

misconception. Psychological Bulletin, 1980, 87, 564-56-.

GhiseJli, E. E. The validity of occupational aptitude tests. 'ew '

Wiley, 1966.

Gibson, ]. ]. Perception as a function of stimulation. I S. Kocb

Psychology: A Study of a Science. Vol r. New York: _ f

Hill, 1959.

Giorgi, A. Psychology as a human science. New York: Har;

Row, 1970.

Goldberg, L. R. Simple models or simple processes ? American P:, -

logist, 1%8, 23, 483-496.

Goleman, D. The new competency tests: Matching the right peop =

the right jobs. Psychology Today, 1981, 15, no. 1, 35-46.

Gordon, R. A. & Rudert, E. E. Bad news concerning IQ tests. S

logy of Education, 1979, 52, 174-190.

Goude, G. On fundamental messurement in psychology. St:oowe'=

Almqvist & Wiksell, 1962.

Greeno, J. G. Psychology of learning, 1960-1980. One partier; .-'

observations. American psychologist, 1980, 35, 713-728.

Guilford, J. P. Psychometric methods. New York: McGraw-HiU. : ~

192

Guilford, ]. P. The nature of human intelligence. New York:

McGraw-Hill, 1967.

Hammond, K. Probabilistic functionalism: Egon Brunswik's integration

of the history, theory, and method of psychology. I K.

Hammond (Ed.), The Psychology of Egon Brunswie. New York:

Holt, Rinehart, & Winston, 1966.

Harre, R., & Secord, P. F. The explanation of social bebauiour, Oxford:

Basil BlackweIl, 1972.

Heider, F. Ding und Medium. Symposion, 1926, 1, 109-157.

Leistung des Wahrnehmungssystemes. Zeitschrift fur Psycbolo-

gie, 1930, 114, 371-394.

Environmental determinants of psychological theories. Psycbo-

logical Review, 1939, 46, 383-410.

The psychology of interp ersonal relations, New York: Wiley,

1958.

Heidbreder, E. Seuen psycbologies. New York: Appleton-Century,

1933.

Helson, H. Adaptation-leve! tbeory. New York: Harper & Row, 1964.

Hjelmquist, E., Sjöberg, L., & Montgomery, H. Undervisningspsykologi,

Pedagogiska tillämpningar av kognitiv psykologi. Stockholm:

Almqvist & Wiksell, 1978.

Hochberg, J. Representative sampling and the purposes of perceptual

research: Pictures of the world, and the world of pictures. I K.

Hammond (Ed.), The Psychology of Egon Brunswie. New York:

Holt, Rinehart, & Winston, 1966.

Holt, E. B. The Freudian wish and its place in etbics. New York:

Holt, 1915.

Hull, C. L. The concept of the habit-family-hierarchy and maze

learning.

Psychological Review, 1934, 41, 33-54, 134-154.

Principles of behavior. New York: Appleton, 1943,

Humphrey, G. Tbineing. New York: Wiley, 1951.

Hunter, W. S. The psychological study of behavior. Psychological

Review, 1932, 39, 1-24.

Hunter, ]. E., & Schmidt, F. L. A critical analysis of the statistical and

ethical implications of various definitions of "test bias." Psycho-

logical Bulletin, 1976, 83, 1053-1071.

Hunter, ]. E., Schmidt, F. L., & Hunter, R. Differential validity of

employment test by race: A comprehensive review and analysis.

Psychological Bulletin, 1979, 86, 721-735.

Hursch, c., Hammond, K., & Hursch, J. Some methodological considerations

in multiple-ene probability studies. Psychological Re-

view, 1964, 71, 42-60.

193

Jensen, A. R. Bias in mental testing. New York: The Free ?

1980.

Katz, D. Die Erscheinungsweisen der Farben. Zeit scbri]t #r :

cbologie, 1911, Erg. bd. 7.

Kelley, H. H. Attribution theory in social psychology. I D. L:

(Ed.), Nebraska symposium on motivation. Lincoln: Uni

of Nebraska Press, 1967.

Kenrick, D. T., & Stringfield, D. O. Personality traits and the ~s r-

the beholder : Crossing som e traditional philosophical bOUD

in the search for consistency in all of the people. Psycbo a -

Review, 1980, 87, 88-104.

Koffka, K. Principles of Gestalt psychology. New York: Ha.:

Brace, & Co., 1935.

Kohlberg, L. Stage and sequence : The cognitive-developmental 2;::_

ach to socialization. I D. Goslin (Ed.), Handbok 01 soclaliz

tbeory and research. Chicago: Rand McNally, 1969.

Krantz, D. H., & Tversky, A. Conjoint measurement analysis o

position rules in psychology. Psychological Review, 19 l, -

151-169.

Landy, F.]., & Fan, J. L. Performance rating. Psychological Bulle:

1980, 87, 72-107.

Lashley, K. S. Learning: L The nervous mechanisms In learning

C. Murchison (Ed.), The [oundations 01 experimental ps}'chooa

Worcester, Mass.: Clark University Press, 1929.

Lewin, K. Defining the "field at a given time". Psychological Recu

1943, 50, 292-310.

Lichtenstein, S., & Slovic, P. Reversals of preference between bids ,--

choices in gambling decisions. Journal of Experimental Psycho a

1971, 89, 46-55.

Lindahl, M. -B. The importance of strategy in a complex learniag

task. Scandinavian Journal of Psycbology, 1964, 5, 171-180.

On transitions from perceptual to conceptual learning. Sc -

navian Journal of Psychology, 1968, 9, 206-214.

Liungman, C. G. M.yten om intelligensen. Lund: Prisma, 1970.

London, M., & Bray, D. M. Ethical issues in testing and evaluan

for personnel decisions. American Psycbologist, 1980, 35, 890--

901.

Lord, F. M., & Novick, M. R. Statistical tbeories of mental test store •

Reading, Mass.: Addison- Wesley, 1968.

MacFarlane, D. A. The role of kinesthesis in maze learning. Llnic e-»

sit y of California Pub/ications in Ps ycbology, 1930, 4, 277-30~

Magnusson, D. Testteori. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1966.

Magnusson, D., Gerzen, M., & Nyman, B. The generality of beha io-

194

al data. I: Generalization from observation on one occasion.

Multivariate Behavioral Research, 1968, 3, 295-320.

Mashhour, M. Psycbopbysicel relations in the perception of oelocity,

Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1964.

Maslow, A. H. Toward a psycbology of being. New York: Van

Nostrand Reinhold Co., 1962.

McClelland, D. Testing for competence rather than intelligence. Ame-

rican Psycbologist, 1973, 28, 1-14.

Merleau-Ponty, M. Pbenomenology of perception. New York: Hurrianities

Press, 1962.

Miller, G. A. Psykologi. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1970.

Miller, N. E. Liberalization of basic S-R concepts: Extensions to

conflict behavior, motivation, and sociallearning. l S. Koch (Ed.),

Psycbology: A study of a science. Vol. II. New York: McGraw-

Hill, 1959.

Mischel, W. Toward a cognitive social learning reconceptualization of

personality. Psycbological Review, 1973, 80, 252-283.

Montgomery, H. Direct estirnation : Effect of methodological factors

on scale type. Scandinavian Journal of Ps ycbology, 1975, 16, 19-

29.

Nisbet, R. E., & Wilson, T. D. Telling rnorc than we can know: Verbal

reports on mental processes. Psychological Review, 1977, 84,

231-279.

Ohlsson, S., & Hagert, G. Tillämpningar av kognitiv psykologi. En

diskuterande översikt. Manus, Psykologiska institutionen, Stockholms

universitet, 1980.

Parducci, A., & Perrett, L. F. Category rating scales : Effects of relative

spacing and frequency of stimulus values. Journal of Experi-

mental Psychology, 1971, 89, 427--452.

Panzarella, R. The phenomenology of aesthetic peak experiences.

Journal of Humanistic Psycbology, 1980, 20, 69-85.

Petty, R. M. & Wicker, A. W. Degree of manning and degree of

success of a group as determinants of mernbers' subjective experiences

and their acceptance of a new group member. JSAS Catalog

of Selected Documents in Ps ycbology, 1974, 4, 43. (ms. no. 616).

Postman, L., & Tolman, E. C. Brunswik's probabilistic functionalism.

l S. Koch (Ed.), Psychology: A study of a science. Vol l. New

York: McGraw-Hill, 1959.

Poulton, E. C. Models for biases in judging sensory magnitude. Psy-

chological Bulletin, 1979, 86, 777-803.

Prescott, M. P., & Valle, R. S. An existential-phenomenological look

at cognitive-developmental theory and research. I R. S. Vall e & M.

King (Eds.), Existential-pbenomenological alternatives for psycho-

logy. New York: Oxford University Press, 1978.

195

Rosenfield, D., Folger, R., & Adelman, H. F. When rewards reflec

competence: A qualification of the overjustification effect. [ourxs:

of Personality and Social Psychology, 1980, 39, 368-376.

Rosenthal, R., & Jacobsen, l. Pygmalion in the classroom, New Yor

Holt, Rinehart, & Winston, 1968.

Saal, F. E., Downey, R. G., & Lahey, M. A. Rating the ratings.

Assessing the psychometric quality of rating data. Ps ychologtca:

Bulletin, 1980, 88, 413-428.

Sarris, V., & Meineken. E., Experimental test of two mathernarica,

models applied to size-weight illusion. journal of Experiment,;.

Psychology: Human Perception and Perjormance, 1976, 2, 295-

298.

Schmidt, F. l., Bernes, J. G., & Hunter, J. E. Racial differences .

validity of employment tests: Reality or illusion? journal of Ap -

lied Psychology, 1973, 58, 5-9.

Simon, H. A. Models of thought. ew Haven: Yale University Press.

1979.

Sjöberg, l. On ratio estimation. Report no. 191, The Psychological

Laboratory, University of Stockholm, 1965.

A method for sensation scaling based on an anology between

perception and judgement. Perception & Psychophysics, 1966, I

131-136.

The dimensionality paradox in comparative judgement: A reso-

lution. Scandinavian journal of Psychology, 1968, 9, 97-108. (a).

When can the subject be trusted not to think? Seandinarian

journal of Psychology, 1968,9, 274-276. (b).

Sensation scales in the size-weight illusion. Scandinavian [ournal

of Psychology, 1969, 10, 109-112.

Three models for the analysis of subjective ratios. Seandinaeran

journal of Psycbology, 1971, 12, 217-240.

Models of similarity and intensity. Psychological Bulletin, 1975.

82, 191-206.

Kritisk psykologi och psykologisk kritik. Stockholm: Psykolo-

gi-förlaget, 1977.

Beslutsfattande. Stockholm: Natur och Kultur, 1978.

Beliefs and va lues as components of attitudes. J B. Wegener

(Ed.), Social psychophysics. Hillsdale, N. J.: Erlbaum, 1981, 10

press. (a).

Classification rules for stimulus and response definitions 10

psycholcgy. Manuskript. 1981. (b).

Logical versus psychological necessity: A discussion of the role

of common sense in psychological theory. Seandinauran journal oj

Psychology, 1981, in press. (c).

Värdet av DMT vid urval av flygförare. Nordisk psykologi,

1981, in press. (d).

Sjöberg, L., & Biel, A. Mood, belief-value distortion, and action.

Göteborg Psychological Reports, 1981, in press.

Skinner, B. F. The generic nature of the concepts of stimulus and

response. Journal of General Psycbology, 1935, 12, 40-65.

Smedslund, J. Multiple-probability learning. Oslo: Akademisk Forlag,

1955.

Bandura's theory of self-efficacy: A set of common sense theo-

ries. Scandinavian Journal of Psychology, 1978, 19, 1-14.

Between the analytical and the arbitrary: A case study of

psychological research. Scandinavian Journal of Psycbology, 1979,

20, 129-140.

Smith, G.]. W., & Westerlundh, B. Perceptgenesis. A process perspective

on perception-personal ity. Review of Personality and

Social Psychology, 1980, 1, 94-124.

SOU: 1970, no. 21. Vägar till högre utbildning. Behörighet och urval.

Sternberg, R.]. Component processes in analogical reasoning. Psycbological

Review, 1977, 84, 353-378.

Stevens, S. S. Mathematics, measurement, and psychophysics. I S. S.

Stevens (Ed.), Handbook of Experimental Psychology. New York:

Wiley, 1951.

Stevens, S. S. On the psychophysical law. Psychological Review, 1957,

64, 153-181.

Issues in psychophysical measurement. Psychological Review,

1971, 78, 426-450.

Stevens, S. S., & Galanter, E. Ratio scales and category scales for a

dozen perceptual continua. Journal of Experimental Psychology,

1957, 54, 377-411.

Strangert, B. A validation study of the method of ratio estimation.

Report no. 95, The Psychological Laboratory, University of Stock-

holm, 1961.

Thorndike, R. L., & Hagen, E. 10,000 careers. New York: Wiley,

1966.

Thurstone, L. L. The nature of intelligence. London: Routledge &

Kegan Paul, 1924.

A law of comparative judgment. Psycbological Review, 1927,

34, 273-286. (a).

Psychophysical analysis. American Journal of Psychology, 1927,

38, 368-389. (b).

Tolman, E. C. Purposive behavior in animals and men. New York:

Century, 1932.

Recension av Brunswiks "Wahrnehmung und Gegenstandswelt",

Psvcbological Bulletin, 1935, 32, 608-614.

197

Principles of purposive behavior. I S. Koch (Ed.), Psycbology:

A study of a science. Vol. II. New York: McGraw-Hill, 1959.

Tolman, E. c., & Brunswik. E. The organism and the eausal texture

of the environment. Psychological Review, 1935, 42, 43-77.

Torgerson, W. S. Distances and ratios in psychological scaling. Acta

Ps ycbologica, 1%1, 19, 201-205.

Tryon, R. C. Reliability and behavior domain validity : Reformulation

and historical critique. Psychological Bulletin, 1957, 54, 229-249.

Tversky, A. Intransitivity of preferences. Psychological Review, 1969,

76, 31-48.

Valle, R. S., & King, M. (Eds.) Existential-pbenomenological alternatives

for psycbology, New York: Oxford Universities Press, 1978.

Watson, }. B. Psychology as the behaviorist views it. Psychological

Review, 1913, 20, 158-177.

Psychology from the standpoint of a behaviorist. Philadelphia:

Lippincott, 1919.

Weiss, A. P. A theoretreal basis of human behavior. Colombus, Ohio:

R. G. Adams, 1925.

Wicker, A. W. An introduction to ecological psychology. Monterey,

Calif.: BrooksiCole, 1979. (a).

Ecological psychology: Some recent and prospective developments.

American Ps ycbologist, 1979, 34, 755-766. (b).

Wicker, A. W., McGrath, J. E., & Armstrong, G. E. Organization size

and behavior-setting capacity as determinants of member participation.

Behavioral Science, 1972, 12, 499-513.

Wicker, A. W., & Mehler, A. Assimilation of new members in a large

and a small church. Journal of Applied Psycbology, 1971, 55,

151-156.

Wicker, A. W., & Kirmeyer, S. L. From church to laboratory to national

park. I S. Wapner, S. B. Cohen, & B. Kaplan (Eds.), Expe-

riencing the eneironment. New York: Plenum Press, 1976.

Willems, E. P. Sense of obligation to high school activities as related

to school size and marginality of student. Child Deoelopment,

1967, 38, 1247-1260.

Wiseman, S. Education and eneironment. Manchester: Manchester

University Press, 1964.

Wright, H. F. Children in small town and large town USA. University

of Kansas, 1970.

Zajonc, R. B. Feeling and thinking. Preferences need no inferences.

American Psychologist, 1980, 35, 151~175.

Örtendahl, M., & Sjöberg, L. Delay of outcome and preference for

different courses of action. Perceptual and Motor skilts, Monograph

supplement, 1-48, 1979.

198

Litteraturförtecknin g

Anderson, N. H. Application of an additive mode! to impression formation.

Science, 1962, 138, 817-818.

An averaging mode! applied to the size-weight illusion. Percep-

tion & Psychophysics. 1970, 8, 1-4.

Cognitive algebra. I L. Berkowitz (Ed.}, Advances in experimental

social psychology. Vol. 7. New York: Academic Press,

1974.

AIgebraic rules in psychological measurement. American Scientist,

1979, 67, 555-563. (a).

Information integration theory in deve!opmental psychology. In

F. Wilkening, }. Becker & T. Trabasso (Eds), Information integration

by children. Hillsdale, N.}.: Erlbaum, 1979. (b).

Angell, }. R. Psycbology, New York: Holt, 1904.

Armelius, K. Cue intereorrelation and redundancy in probabilistic

inference tasks. Umeå Psychological Reports, Supplement no. 1,

1976.

Arvey, R. D. Unfair discrimination in the employment interview:

legal and psychological aspects. Psychological Bulletin, 1979, 86,

736-765.

Asch, S. E. Forming impressions of personality. Journal of Abnorma!

and Social Psychology, 1976, 41, 258-290.

Attneave, F. Perception and related areas. I S. Koch (Ed.), Psycbolo-

gy: A Itudy of science. Vol. 4. New York: McGraw-Hill, 1962.

Baird, L. L. Big school - smaH school: A critical examination of

the hypothesis. Journal of Educational Psychology, 1969, 60,

253-260.

Bandura, A. Social learning theory. Englewood Cliffs, N.}.: Prentice-

Hall, 1977.

Barker, R. G. On the nature of the environment. Journal of Social

lssues, 1963, 19, 17-38.

Explorations in ecological psychology. American Psychologist,

1965, 20, 1-14.

Ecological psychology. Stanford : Stanford University Press,

1968.

Barker, R. G., & Gump, P. Big school, small school. Stanford : Stanford

University Press, 1964.

Barker, R. G., & Schoggen, P. Qualities of community life. San

Francisco: }ossey-Bass, 1973.

189

Barker, R. G., & Wright, H. F. One boys day. New York: F

& Row, 1951.

Barker, R. G., & Wright, H. F. Midwest and its children. -ew.

Harper & Row, 1955.

Birnbaum, M. H. Comparison of two theories of "ratio" and

rence" judgements. Journal of Experimental Psychology: G.

1980, 109, 304-319.

Björkman, M. Studies in predictive behavior. Scandinavian [os

Psychology, 1966, 7, 43-57.

Stirnulus-event learning and event learning as concurr -.

cesses. Organizational Behavior and· Human Performance,

2, 219-236.

The effect of trarrung and number of stimuli on the

variance in correlation learning. Umeå Psychological Repo

no. 2.

Individual performance in a single-ene probability learnicz

Scandinavian Journal of Psychology, 1969, 10, 113-123. -

On the ecological relevance of psychological research. S:

navian Journal of Psychology, 1969,10, 145-157 (b).

Ekologisk psykologi. Stockholm: AWE-Gebers, 1978.

Bolles, R. c., & Bailey, D. E. Importance of object recognition -constancy.

Journal of Experimental Psychology, 1956, 51, ::.:-

225.

Boring, E. G. The Stirnulus-error. American Journal of PS)C-

1921, 32, 449-47l.

Sensation and perception in the history of experimental p._

logy. New York: Appleton-Century, 1942.

A History of experimental psychology. New York: Ap

Century-Crofts, 1952.

Brehmer, B. Ett försök till generalisering av Brunswiks lins.;-:.A)=~

teori och en tillämpning av den generaliserade teorin på i ;

av fysikaliska lagbundenheter. Licentiatavhandling, Umeå

sitet, 1967.

Preliminaries to a psychology of inference. Scandinavian Jo

of Psychology, 1979, 20, 193-210.

Brett, G. S. A history of p sycbology: Ancient and patristic.

Allen, 1912.

A history of psychology: Mediaeval and earl y modern ;

London: Allen, 1921.

Bruner, J., & Goodrnan, C. Value and need as organizing fa , •

perception.

42, 33-44.

Journal of Abnorma] and Social Ps ycbology, :

Bruner, J. S., Godonow, J. J., & Austin, G. A. A stud y of thi.-

New York: Wiley, 1966.

190

Brunswik, E. Wahrnehmung und egenstandswelt. Leipzig: Devticke,

1934.

Psychology as a science of objective relations. Philosophy of

Science, 1937, 4, 227-280.

Probability as a determiner of rat behavior. Journal of Experi-

mental Psycbology, 1939,25, 175-197.

Thing constancy as measured by corrdation coefficients. Psycho-

logical Review, 1940, 47, 69-78.

Organismic achievement and environmental probability. Psycho-

logical Review, 1943, 50, 255-272.

Distal focussing of perception: size-constancy in a representative

sample of situations. Psychological Monographs, 1944, no. 254.

The conceptual framework of psychology. International Encyc-

lopedia of Unified Science, 1952, 1, no. 10.

Perception and the representative design of psychological expe-

riments. 2: a uppl. Berkeley: University of California Press, 1956.

Scope and aspects of the cognitive problem. I H. Graber, R.

Iessor, & K. Hammond (Eds.), Cognition: The Colorado-Symposium.

Cambridge: Harvard University Press, 1957.

Cartwright, D. Lewinian theoryas a contemporary systematic frame-

work. I S. Koch (Ed.), Psycbology: A study of a science. Vol. II.

New York: McGraw-Hill, 1959.

Casey, E. S. lmagining: A phenomenological stud y, BIoomington,

Indiana: University of Indiana Press, 1976.

Colaizzi, P. F. Psychological research as the phenomenologist views it.

I R. S. Vall e & M. King (Eds.), Existential-phenomenological

alternatives for psychology. New York: Oxford University Press,

1978.

Cleary, T. A., Humphreys, L. G., Kendrick, S. A., & Wesman, A.

Educational uses of tests with disadvantaged students. American

Psycbologist, 1975, 30, 15-41.

Cronbach, L.]. Five decades of ..public controversy over mental testing.

American Psychologist, 1975, 30, 1-14.

Dewey, J. The reflex arc .concept in psychology. Psychological Rei-ieu-,

1896, 3, 357-370.

Douglas, W. O. The autobiograpb y of William O. Douglas. New

York: Random House, 1979.

Eisler, H. Similarity in the continuum of heaviness with some metho-

dological and theoretical considerations. Scandinavian J ou mal of

Psychology, 1960, 1, 69-81.

The ability to estimate differences: Note on the Birnbaum

subtractive model. Perception and Ps ycbopbysics, 1978, 24, 185-

189.

191

Ekman, G. Some aspects of psychophysical research. I W. _. ~

blith (Ed.), Sensory Communication. New York: Wi1er '

Ekman, G., & Bratfisch, O. Subjective distance and emori

vement: A psychological mechanism. Acta Ps ycbologirx

24, 446-453.

Elashoff, J., & Snow, R. E. (Ed.), Pygmalion revisited. War-

Ohio: C. A. Jones, 1971.

Epstein, S. The stability of behavior. II. Implications for PSYC-="'F=-

research. American Psychologist, 1980, 35, 790-806.

Ericsson, K. A., & Simon, H. A. Verbal reports as data. Ps tc

Review, 1980, 87, 215-25l.

Estes, W. K. The statistical approach to learning theory. : -

(Ed.), Psychology: A Study of a Science. Vol. II.

McGraw-Hill, 1959.

von Fieandt, K. Dressurversuche an der Farbenwahrnehmunz. ,-

fur das Gesamte Psychologie, 1936, 96, 467-495.

von Fieandt, K. Ober Seben van Tiejengebilden bei u'e,'_

Beleucbtungs ricbtung. Helsingfors, 1938.

Fullerton, G. S., & Cattell, ]. McK. On the perception of s ~

rences. Philadelphia: Publications of the University o,

vania, No. 2, 1892.

Gagne, R. M., & Beard, ]. G. Assessment of learning o

R. Glaser (Ed.), Advances In instructional psycbology.

Hillsdale, N. ].: Erlbaurn, 1978.

Gaito, J. Measurement scales and statistrcs : Resurgence of =~

misconception. Psychological Bulletin, 1980, 87, 564-56-.

GhiseJli, E. E. The validity of occupational aptitude tests. 'ew '

Wiley, 1966.

Gibson, ]. ]. Perception as a function of stimulation. I S. Kocb

Psychology: A Study of a Science. Vol r. New York: _ f

Hill, 1959.

Giorgi, A. Psychology as a human science. New York: Har;

Row, 1970.

Goldberg, L. R. Simple models or simple processes ? American P:, -

logist, 1%8, 23, 483-496.

Goleman, D. The new competency tests: Matching the right peop =

the right jobs. Psychology Today, 1981, 15, no. 1, 35-46.

Gordon, R. A. & Rudert, E. E. Bad news concerning IQ tests. S

logy of Education, 1979, 52, 174-190.

Goude, G. On fundamental messurement in psychology. St:oowe'=

Almqvist & Wiksell, 1962.

Greeno, J. G. Psychology of learning, 1960-1980. One partier; .-'

observations. American psychologist, 1980, 35, 713-728.

Guilford, J. P. Psychometric methods. New York: McGraw-HiU. : ~

192

Guilford, ]. P. The nature of human intelligence. New York:

McGraw-Hill, 1967.

Hammond, K. Probabilistic functionalism: Egon Brunswik's integration

of the history, theory, and method of psychology. I K.

Hammond (Ed.), The Psychology of Egon Brunswie. New York:

Holt, Rinehart, & Winston, 1966.

Harre, R., & Secord, P. F. The explanation of social bebauiour, Oxford:

Basil BlackweIl, 1972.

Heider, F. Ding und Medium. Symposion, 1926, 1, 109-157.

Leistung des Wahrnehmungssystemes. Zeitschrift fur Psycbolo-

gie, 1930, 114, 371-394.

Environmental determinants of psychological theories. Psycbo-

logical Review, 1939, 46, 383-410.

The psychology of interp ersonal relations, New York: Wiley,

1958.

Heidbreder, E. Seuen psycbologies. New York: Appleton-Century,

1933.

Helson, H. Adaptation-leve! tbeory. New York: Harper & Row, 1964.

Hjelmquist, E., Sjöberg, L., & Montgomery, H. Undervisningspsykologi,

Pedagogiska tillämpningar av kognitiv psykologi. Stockholm:

Almqvist & Wiksell, 1978.

Hochberg, J. Representative sampling and the purposes of perceptual

research: Pictures of the world, and the world of pictures. I K.

Hammond (Ed.), The Psychology of Egon Brunswie. New York:

Holt, Rinehart, & Winston, 1966.

Holt, E. B. The Freudian wish and its place in etbics. New York:

Holt, 1915.

Hull, C. L. The concept of the habit-family-hierarchy and maze

learning.

Psychological Review, 1934, 41, 33-54, 134-154.

Principles of behavior. New York: Appleton, 1943,

Humphrey, G. Tbineing. New York: Wiley, 1951.

Hunter, W. S. The psychological study of behavior. Psychological

Review, 1932, 39, 1-24.

Hunter, ]. E., & Schmidt, F. L. A critical analysis of the statistical and

ethical implications of various definitions of "test bias." Psycho-

logical Bulletin, 1976, 83, 1053-1071.

Hunter, ]. E., Schmidt, F. L., & Hunter, R. Differential validity of

employment test by race: A comprehensive review and analysis.

Psychological Bulletin, 1979, 86, 721-735.

Hursch, c., Hammond, K., & Hursch, J. Some methodological considerations

in multiple-ene probability studies. Psychological Re-

view, 1964, 71, 42-60.

193

Jensen, A. R. Bias in mental testing. New York: The Free ?

1980.

Katz, D. Die Erscheinungsweisen der Farben. Zeit scbri]t #r :

cbologie, 1911, Erg. bd. 7.

Kelley, H. H. Attribution theory in social psychology. I D. L:

(Ed.), Nebraska symposium on motivation. Lincoln: Uni

of Nebraska Press, 1967.

Kenrick, D. T., & Stringfield, D. O. Personality traits and the ~s r-

the beholder : Crossing som e traditional philosophical bOUD

in the search for consistency in all of the people. Psycbo a -

Review, 1980, 87, 88-104.

Koffka, K. Principles of Gestalt psychology. New York: Ha.:

Brace, & Co., 1935.

Kohlberg, L. Stage and sequence : The cognitive-developmental 2;::_

ach to socialization. I D. Goslin (Ed.), Handbok 01 soclaliz

tbeory and research. Chicago: Rand McNally, 1969.

Krantz, D. H., & Tversky, A. Conjoint measurement analysis o

position rules in psychology. Psychological Review, 19 l, -

151-169.

Landy, F.]., & Fan, J. L. Performance rating. Psychological Bulle:

1980, 87, 72-107.

Lashley, K. S. Learning: L The nervous mechanisms In learning

C. Murchison (Ed.), The [oundations 01 experimental ps}'chooa

Worcester, Mass.: Clark University Press, 1929.

Lewin, K. Defining the "field at a given time". Psychological Recu

1943, 50, 292-310.

Lichtenstein, S., & Slovic, P. Reversals of preference between bids ,--

choices in gambling decisions. Journal of Experimental Psycho a

1971, 89, 46-55.

Lindahl, M. -B. The importance of strategy in a complex learniag

task. Scandinavian Journal of Psycbology, 1964, 5, 171-180.

On transitions from perceptual to conceptual learning. Sc -

navian Journal of Psychology, 1968, 9, 206-214.

Liungman, C. G. M.yten om intelligensen. Lund: Prisma, 1970.

London, M., & Bray, D. M. Ethical issues in testing and evaluan

for personnel decisions. American Psycbologist, 1980, 35, 890--

901.

Lord, F. M., & Novick, M. R. Statistical tbeories of mental test store •

Reading, Mass.: Addison- Wesley, 1968.

MacFarlane, D. A. The role of kinesthesis in maze learning. Llnic e-»

sit y of California Pub/ications in Ps ycbology, 1930, 4, 277-30~

Magnusson, D. Testteori. Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1966.

Magnusson, D., Gerzen, M., & Nyman, B. The generality of beha io-

194

al data. I: Generalization from observation on one occasion.

Multivariate Behavioral Research, 1968, 3, 295-320.

Mashhour, M. Psycbopbysicel relations in the perception of oelocity,

Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1964.

Maslow, A. H. Toward a psycbology of being. New York: Van

Nostrand Reinhold Co., 1962.

McClelland, D. Testing for competence rather than intelligence. Ame-

rican Psycbologist, 1973, 28, 1-14.

Merleau-Ponty, M. Pbenomenology of perception. New York: Hurrianities

Press, 1962.

Miller, G. A. Psykologi. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1970.

Miller, N. E. Liberalization of basic S-R concepts: Extensions to

conflict behavior, motivation, and sociallearning. l S. Koch (Ed.),

Psycbology: A study of a science. Vol. II. New York: McGraw-

Hill, 1959.

Mischel, W. Toward a cognitive social learning reconceptualization of

personality. Psycbological Review, 1973, 80, 252-283.

Montgomery, H. Direct estirnation : Effect of methodological factors

on scale type. Scandinavian Journal of Ps ycbology, 1975, 16, 19-

29.

Nisbet, R. E., & Wilson, T. D. Telling rnorc than we can know: Verbal

reports on mental processes. Psychological Review, 1977, 84,

231-279.

Ohlsson, S., & Hagert, G. Tillämpningar av kognitiv psykologi. En

diskuterande översikt. Manus, Psykologiska institutionen, Stockholms

universitet, 1980.

Parducci, A., & Perrett, L. F. Category rating scales : Effects of relative

spacing and frequency of stimulus values. Journal of Experi-

mental Psychology, 1971, 89, 427--452.

Panzarella, R. The phenomenology of aesthetic peak experiences.

Journal of Humanistic Psycbology, 1980, 20, 69-85.

Petty, R. M. & Wicker, A. W. Degree of manning and degree of

success of a group as determinants of mernbers' subjective experiences

and their acceptance of a new group member. JSAS Catalog

of Selected Documents in Ps ycbology, 1974, 4, 43. (ms. no. 616).

Postman, L., & Tolman, E. C. Brunswik's probabilistic functionalism.

l S. Koch (Ed.), Psychology: A study of a science. Vol l. New

York: McGraw-Hill, 1959.

Poulton, E. C. Models for biases in judging sensory magnitude. Psy-

chological Bulletin, 1979, 86, 777-803.

Prescott, M. P., & Valle, R. S. An existential-phenomenological look

at cognitive-developmental theory and research. I R. S. Vall e & M.

King (Eds.), Existential-pbenomenological alternatives for psycho-

logy. New York: Oxford University Press, 1978.

195

Rosenfield, D., Folger, R., & Adelman, H. F. When rewards reflec

competence: A qualification of the overjustification effect. [ourxs:

of Personality and Social Psychology, 1980, 39, 368-376.

Rosenthal, R., & Jacobsen, l. Pygmalion in the classroom, New Yor

Holt, Rinehart, & Winston, 1968.

Saal, F. E., Downey, R. G., & Lahey, M. A. Rating the ratings.

Assessing the psychometric quality of rating data. Ps ychologtca:

Bulletin, 1980, 88, 413-428.

Sarris, V., & Meineken. E., Experimental test of two mathernarica,

models applied to size-weight illusion. journal of Experiment,;.

Psychology: Human Perception and Perjormance, 1976, 2, 295-

298.

Schmidt, F. l., Bernes, J. G., & Hunter, J. E. Racial differences .

validity of employment tests: Reality or illusion? journal of Ap -

lied Psychology, 1973, 58, 5-9.

Simon, H. A. Models of thought. ew Haven: Yale University Press.

1979.

Sjöberg, l. On ratio estimation. Report no. 191, The Psychological

Laboratory, University of Stockholm, 1965.

A method for sensation scaling based on an anology between

perception and judgement. Perception & Psychophysics, 1966, I

131-136.

The dimensionality paradox in comparative judgement: A reso-

lution. Scandinavian journal of Psychology, 1968, 9, 97-108. (a).

When can the subject be trusted not to think? Seandinarian

journal of Psychology, 1968,9, 274-276. (b).

Sensation scales in the size-weight illusion. Scandinavian [ournal

of Psychology, 1969, 10, 109-112.

Three models for the analysis of subjective ratios. Seandinaeran

journal of Psycbology, 1971, 12, 217-240.

Models of similarity and intensity. Psychological Bulletin, 1975.

82, 191-206.

Kritisk psykologi och psykologisk kritik. Stockholm: Psykolo-

gi-förlaget, 1977.

Beslutsfattande. Stockholm: Natur och Kultur, 1978.

Beliefs and va lues as components of attitudes. J B. Wegener

(Ed.), Social psychophysics. Hillsdale, N. J.: Erlbaum, 1981, 10

press. (a).

Classification rules for stimulus and response definitions 10

psycholcgy. Manuskript. 1981. (b).

Logical versus psychological necessity: A discussion of the role

of common sense in psychological theory. Seandinauran journal oj

Psychology, 1981, in press. (c).

Värdet av DMT vid urval av flygförare. Nordisk psykologi,

1981, in press. (d).

Sjöberg, L., & Biel, A. Mood, belief-value distortion, and action.

Göteborg Psychological Reports, 1981, in press.

Skinner, B. F. The generic nature of the concepts of stimulus and

response. Journal of General Psycbology, 1935, 12, 40-65.

Smedslund, J. Multiple-probability learning. Oslo: Akademisk Forlag,

1955.

Bandura's theory of self-efficacy: A set of common sense theo-

ries. Scandinavian Journal of Psychology, 1978, 19, 1-14.

Between the analytical and the arbitrary: A case study of

psychological research. Scandinavian Journal of Psycbology, 1979,

20, 129-140.

Smith, G.]. W., & Westerlundh, B. Perceptgenesis. A process perspective

on perception-personal ity. Review of Personality and

Social Psychology, 1980, 1, 94-124.

SOU: 1970, no. 21. Vägar till högre utbildning. Behörighet och urval.

Sternberg, R.]. Component processes in analogical reasoning. Psycbological

Review, 1977, 84, 353-378.

Stevens, S. S. Mathematics, measurement, and psychophysics. I S. S.

Stevens (Ed.), Handbook of Experimental Psychology. New York:

Wiley, 1951.

Stevens, S. S. On the psychophysical law. Psychological Review, 1957,

64, 153-181.

Issues in psychophysical measurement. Psychological Review,

1971, 78, 426-450.

Stevens, S. S., & Galanter, E. Ratio scales and category scales for a

dozen perceptual continua. Journal of Experimental Psychology,

1957, 54, 377-411.

Strangert, B. A validation study of the method of ratio estimation.

Report no. 95, The Psychological Laboratory, University of Stock-

holm, 1961.

Thorndike, R. L., & Hagen, E. 10,000 careers. New York: Wiley,

1966.

Thurstone, L. L. The nature of intelligence. London: Routledge &

Kegan Paul, 1924.

A law of comparative judgment. Psycbological Review, 1927,

34, 273-286. (a).

Psychophysical analysis. American Journal of Psychology, 1927,

38, 368-389. (b).

Tolman, E. C. Purposive behavior in animals and men. New York:

Century, 1932.

Recension av Brunswiks "Wahrnehmung und Gegenstandswelt",

Psvcbological Bulletin, 1935, 32, 608-614.

197

Principles of purposive behavior. I S. Koch (Ed.), Psycbology:

A study of a science. Vol. II. New York: McGraw-Hill, 1959.

Tolman, E. c., & Brunswik. E. The organism and the eausal texture

of the environment. Psychological Review, 1935, 42, 43-77.

Torgerson, W. S. Distances and ratios in psychological scaling. Acta

Ps ycbologica, 1%1, 19, 201-205.

Tryon, R. C. Reliability and behavior domain validity : Reformulation

and historical critique. Psychological Bulletin, 1957, 54, 229-249.

Tversky, A. Intransitivity of preferences. Psychological Review, 1969,

76, 31-48.

Valle, R. S., & King, M. (Eds.) Existential-pbenomenological alternatives

for psycbology, New York: Oxford Universities Press, 1978.

Watson, }. B. Psychology as the behaviorist views it. Psychological

Review, 1913, 20, 158-177.

Psychology from the standpoint of a behaviorist. Philadelphia:

Lippincott, 1919.

Weiss, A. P. A theoretreal basis of human behavior. Colombus, Ohio:

R. G. Adams, 1925.

Wicker, A. W. An introduction to ecological psychology. Monterey,

Calif.: BrooksiCole, 1979. (a).

Ecological psychology: Some recent and prospective developments.

American Ps ycbologist, 1979, 34, 755-766. (b).

Wicker, A. W., McGrath, J. E., & Armstrong, G. E. Organization size

and behavior-setting capacity as determinants of member participation.

Behavioral Science, 1972, 12, 499-513.

Wicker, A. W., & Mehler, A. Assimilation of new members in a large

and a small church. Journal of Applied Psycbology, 1971, 55,

151-156.

Wicker, A. W., & Kirmeyer, S. L. From church to laboratory to national

park. I S. Wapner, S. B. Cohen, & B. Kaplan (Eds.), Expe-

riencing the eneironment. New York: Plenum Press, 1976.

Willems, E. P. Sense of obligation to high school activities as related

to school size and marginality of student. Child Deoelopment,

1967, 38, 1247-1260.

Wiseman, S. Education and eneironment. Manchester: Manchester

University Press, 1964.

Wright, H. F. Children in small town and large town USA. University

of Kansas, 1970.

Zajonc, R. B. Feeling and thinking. Preferences need no inferences.

American Psychologist, 1980, 35, 151~175.

Örtendahl, M., & Sjöberg, L. Delay of outcome and preference for

different courses of action. Perceptual and Motor skilts, Monograph

supplement, 1-48, 1979.

198

Här - Från One.com

Här - Från One.com ... View more Här - Från One.com

Delete template?

Save as template ?

Här - Från One.com Här - Från One.com