Återvinning av vattenverksslam

More documents

Recommendations

Info

ReAl processens lönsamhet kontra "centrifug" (milj. SEK) 0,8 0,6 0,4 0,2 0 -0,2 0 50 100 150 200 250 -0,4 -0,6 -0,8 Figur 13-1. REAL-processens lönsamhet kontra ”centrifug” som funktion av kvittblivningskostnad. 14 Försök med slam från Karlskronas vattenverk Ca 12 m slam från Karlskrona vattenverk har transporterats till Hässlö. Försök utfördes på detta slam. Nya membran med en avskiljning på 00 000 Da och en kanaldiameter på mm hade anskaffats för detta försök. Tyvärr uppstod det återkommande felet att anläggningen inte automatiskt kunde hålla ett konstant differenstryck på bar mellan UFstegets feed och permeatsida. Detta betydde att anläggningen beträffande denna funktion fick regleras manuellt och detta i sin tur betydde att maximal VRF i UFsteget fick begränsas till 1 . För övrigt kunde man konstatera att slammet från Karlskrona uppträdde på samma sätt som slammet från Hässlö. De data som presenteras avseende behandling av slam från Hässlö vattenverk kan därmed på goda grunder även anses gälla för slam från Karlskrona vattenverk. Vad gäller VRF kan man dock anta att en högre VRF i UFsteget borde kunna uppnås eftersom mängden aluminiumhydroxid i slammet är betydligt högre än för det från Hässlö. Kvittblivningskostnad (SEK/ton slam) 0 15 Försök med slam från Ringsjöverket, Stehag Ca 12 m slam från Ringsjöverket har transporterats till Hässlö. Två försök utfördes på detta slam. Liksom i försöken med slam från Karlskrona utfördes försöken på slam från Ringsjöverket med membran med en håldiameter på mm och en avskiljning på 00 000 Da. Skillnaden med slammet från Ringsjöverket och slammen från Hässlö och Karlskrona är att fällningskemikalien är järnbaserad istället för aluminiumbaserad. Detta betyder att endast UF och NFstegen testades eftersom järn inte bildar någon svårlöslig förening då kaliumsulfat tillförs NFkoncentratet. Det finns dock en rad andra alternativ att avskilja järnet vilka först kommer att testas i laboratorieskala på producerat NFkoncentrat och därefter i pilotskala då anläggningen under hösten flyttas till Stehag. Retentionen av järn i UFsteget var vid surgörnings pH om 2 så hög som 19 % medan retentionen reducerades till blygsamma % vid ett surgörningspH om 1,5. Detta kan indikera att all järnhydroxid inte hinner lösas upp av syran vid den uppehållstid och temperatur som råder i surgörningssteget. I övrigt indikerade försöken att järnslammet uppträder på samma sätt som aluminiumslammet från Hässlö och Karlskrona. De försök som skall utföras under hösten/vintern vid Stehag kommer att ge svar på hur järnslammet kan behandlas med REALprocessen.
16 Slutsatser Slutsatserna avser behandling av aluminiumslam. • Surgörningssteget fungerar som tänkt dvs. processen kan enkelt styras med en pH mätare/regulator som styr syratillförseln så att ett konstant pH om ca 2 upprätthålles. • UFsteget fungerar bättre än förväntat med en mycket hög flux och VRF. Dessutom behöver membranen troligtvis aldrig tvättas. Retentionen av aluminium är som förväntad. En hydrolys av slammet sker i UFsteget men inte så mycket att det fällda NFkoncentratet kan användas som kolkälla i ett avloppsreningsverks kvävereduktionssteg. Å andra sidan så påverkas inte recipienten om det fällda NFkoncentratet skall återföras till denna. • NFsteget fungerar sämre än förväntat beroende på utfällning av humus vilket medför att tvätt måste ske relativt ofta. Även den VRF som kan nås är lägre än förväntat om ett rimligt flux skall upprätthållas. Tvättprocessen går dock mycket bättre än förväntat och membranets renvattenflux försämras inte. Permeatet är så rent att det kan ledas till vattenverkets råvattenintag. • Fällningen av NF koncentratet fungerar som förväntat och ett lättavvattnat och rent kalialun kan återvinnas. • Det skall enligt teoretiska beräkningar vara fullt möjligt att återföra fällt NF koncentrat till REALprocessen. • Den totala förlusten av aluminium i processen kan uppskattas till 10 % +/–5 %. • Förutsatt att vattenverket har en kostnad för kvittblivning av slam är REALprocessen lönsam jämfört med en installation av centrifug för avvattning av slammet. 1
Page 1: VA-Forsk rapport Nr 2006-07 Återvi
Page 4 and 5: VA-Forsk Bibliografiska uppgifter f
Page 7 and 8: Innehåll Förord . . . . . . . . .
Page 9 and 10: Sammanfattning Vid produktion av dr
Page 11 and 12: 1 Bakgrund De försök i pilotskala
Page 13 and 14: koncentrerade svavelsyran lagras i
Page 15 and 16: 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Figur
Page 17 and 18: Under de första månadernas drift
Page 19 and 20: 7 Nanofiltrering NF I nanofiltrerin
Page 21 and 22: Flux (l/m2, h) 50 40 30 20 10 0 0 5
Page 23 and 24: KAl(SO4)2 (%) 0,55 0,5 0,45 0,4 0,3
Page 25 and 26: Figur 11-3. Fördelningen av COD om
Page 27 and 28: C: Flöde C utgör klarvattenfasen
Page 29 and 30: 4. 5. . (alternativ T5) eller till
Page 31: 13 .2 Alternativ 2 Kostnader altern
Page 35 and 36: Bilaga A: 3-D bild över pilotanlä
Page 37 and 38: Bilaga C: Humusmolekyler (50-100 kD
Page 39 and 40: Bilaga E: Batchmodellen Arbets- tan
Page 41: Box 47607 117 94 Stockholm Tfn 08 5

Återvinning av vattenverksslam

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?