Återvinning av vattenverksslam
Återvinning av vattenverksslam
Återvinning av vattenverksslam
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ReAl processens lönsamhet<br />
kontra "centrifug" (milj. SEK)<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
0<br />
-0,2<br />
0 50 100 150 200 250<br />
-0,4<br />
-0,6<br />
-0,8<br />
Figur 13-1. REAL-processens lönsamhet kontra ”centrifug” som funktion <strong>av</strong> kvittblivningskostnad.<br />
14 Försök med slam från<br />
Karlskronas vattenverk<br />
Ca 12 m slam från Karlskrona vattenverk har transporterats<br />
till Hässlö. Försök utfördes på detta slam.<br />
Nya membran med en <strong>av</strong>skiljning på 00 000 Da<br />
och en kanaldiameter på mm hade anskaffats för<br />
detta försök. Tyvärr uppstod det återkommande felet<br />
att anläggningen inte automatiskt kunde hålla ett<br />
konstant differenstryck på bar mellan UFstegets<br />
feed och permeatsida. Detta betydde att anläggningen<br />
beträffande denna funktion fick regleras manuellt<br />
och detta i sin tur betydde att maximal VRF i UFsteget<br />
fick begränsas till 1 . För övrigt kunde man<br />
konstatera att slammet från Karlskrona uppträdde<br />
på samma sätt som slammet från Hässlö. De data<br />
som presenteras <strong>av</strong>seende behandling <strong>av</strong> slam från<br />
Hässlö vattenverk kan därmed på goda grunder även<br />
anses gälla för slam från Karlskrona vattenverk. Vad<br />
gäller VRF kan man dock anta att en högre VRF i<br />
UFsteget borde kunna uppnås eftersom mängden<br />
aluminiumhydroxid i slammet är betydligt högre än<br />
för det från Hässlö.<br />
Kvittblivningskostnad (SEK/ton slam)<br />
0<br />
15 Försök med slam från<br />
Ringsjöverket, Stehag<br />
Ca 12 m slam från Ringsjöverket har transporterats<br />
till Hässlö. Två försök utfördes på detta slam. Liksom<br />
i försöken med slam från Karlskrona utfördes försöken<br />
på slam från Ringsjöverket med membran med<br />
en håldiameter på mm och en <strong>av</strong>skiljning på<br />
00 000 Da. Skillnaden med slammet från Ringsjöverket<br />
och slammen från Hässlö och Karlskrona är<br />
att fällningskemikalien är järnbaserad istället för<br />
aluminiumbaserad. Detta betyder att endast UF och<br />
NFstegen testades eftersom järn inte bildar någon<br />
svårlöslig förening då kaliumsulfat tillförs NFkoncentratet.<br />
Det finns dock en rad andra alternativ att<br />
<strong>av</strong>skilja järnet vilka först kommer att testas i laboratorieskala<br />
på producerat NFkoncentrat och därefter<br />
i pilotskala då anläggningen under hösten flyttas till<br />
Stehag. Retentionen <strong>av</strong> järn i UFsteget var vid surgörnings<br />
pH om 2 så hög som 19 % medan retentionen<br />
reducerades till blygsamma % vid ett surgörningspH<br />
om 1,5. Detta kan indikera att all<br />
järnhydroxid inte hinner lösas upp <strong>av</strong> syran vid den<br />
uppehållstid och temperatur som råder i surgörningssteget.<br />
I övrigt indikerade försöken att järnslammet<br />
uppträder på samma sätt som aluminiumslammet<br />
från Hässlö och Karlskrona. De försök som<br />
skall utföras under hösten/vintern vid Stehag kommer<br />
att ge svar på hur järnslammet kan behandlas med<br />
REALprocessen.
Change language