Återvinning av vattenverksslam

4.
5.
.
(alternativ T5) eller till slamförtjockaren (alternativ
T ). Det utfällda kalialunet kvarhålls på silduken.
För att få bort rester av lösningen i den utfällda
kristallmassan spolas denna med kallvatten. Spolvattnet
pumpas med P10 till T1.
Kalialunfällningen löses upp i varmvatten. Därefter
pumpas lösningen med P10 till lagertank
för flockningsmedel.
Eventuellt utfällt humus som avskiljts av silduken
spolas bort genom att duken backspolas med kallvatten.
Förbrukat spolvatten leds till avlopp.
12 .5 Efterbehandling av
fällt koncentrat
Alternativ T5
Det fällda koncentratet kan nu i sin helhet pumpas
(P10) till tank T . Om en viss utblödning skall ske
pumpas denna mängd till tank T9 där det blandas
med kalk till en kalkslurry. När pump P4 pumpar
ut UF­koncentrat från tank T1 mantel startas samtidigt
pump P15 och kalkslurryn blandas med det
sura UF­koncentratet. Det sålunda neutraliserade UFkoncentratet
kan därefter deponeras eller blandas
med jord. En ytterligare avvattning i kammarfilterpress
kan även göras. Om endast en liten eller ingen
mängd fällt NF­koncentrat blöds ut kan kalken
blandas med vatten. Den mängd fällt NF­koncentrat
som pumpats till tank T tillsätts, med hjälp av P11,
koncentrerad svavelsyra från lagertanken T10 varvid
en utfällning av humus sker. Den sura lösningen
används därefter för att surgöra inkommande slam.
Detta sker genom att en pH mätare/regulator (pH 1
QC) i surgörningstanken T1 styr doserpumpen P12.
Den i tank T utfällda humusen avskiljs i UF­steget.
Alternativ T6
Det fällda NF­koncentratet pumpas med P10 till
slamförtjockarens inlopp efter det att koncentratet
neutraliserats med magnesiumoxid. Magnesiumoxidslurry
bereds i tank T11 varifrån slurry tillförs fällt
NF­koncentrat med pump P14. Neutralisationen regleras
genom att en pH mätare/regulator (QC2) styr
P14.
2
13 Ekonomi
REAL­processen skall inte enbart ses ur ekonomisk
synpunkt utan även ur ekologisk synpunkt genom
att ett avfall omvandlas till ny råvara. Även ur ekonomisk
synpunkt hävdar dock sig REAL­processen
väl. Nedan visas ett exempel där processen jämförs
med alternativet att avvattna slammet med centrifug
för vidare deponering.
Utgångspunkten för beräkningen är ett vattenverk
som behandlar 50 miljoner m vatten per år.
Fällningsmedlet är aluminiumsulfat (med 9 % aluminium)
som doseras i en mängd av 40 g/m . Den
utfällda aluminiumhydroxiden utgör 5 % av den
totala slammängden (100 % TS). Detta ger följande:
•
•
•
•
•
Kemikaliebehandlad vattenmängd = 50 miljoner
m /år
Kemikalieförbrukning: = 2 000 ton/år (varav ren
aluminium 1 0 ton)
Slamproduktion 100 % TS = 1 500 ton/år
Slamproduktion 15 % TS = 10 000 ton/år
Slamproduktion 2 % TS = 5 000 ton/år (aluminiumhalt
2 400 mg/l)
I båda fallen måste en slamförtjockare installeras,
varför kostnad för denna inte tas med i kalkylen.
Kostnad för driftpersonal och underhåll har inte medtagits,
eftersom det antagits vara lika för båda anläggningarna.
Samma gäller för investering i byggnad
och VVS.
Driftkostnad för en slamcentrifug
Den behandlade slammängden har beräknats till
10 m /h vid 20 h drift per dag.
• Elenergi 50 kW x 20 h/dag x
SEK/kWh = 2 4 kSEK/år
5 dagar/år x 0, 5
• Polymer 1 500 ton TS/år x 12 kg/ton TS x 40
SEK/kg = 20 kSEK/år
Den totala driftkostnaden blir då 994 kSEK/år.
Investeringen har uppskattats till ,5 miljoner som
med 15 års avskrivning och 4 % ränta ger:
• Avskrivning 2 kSEK/år
•
Ränta 0 kSEK/år
Den totala kapitalkostnaden blir då 303 kSEK/år.
Total årlig kostnad 994 kSEK/år + 303 kSEK/år
= 1 297 kSEK