Återvinning av vattenverksslam

1 Bakgrund
De försök i pilotskala som redovisas här har haft som
målsättning att utvärdera och optimera en tidigare
föreslagen process (REAL­processen) för återvinning
av ett rent aluminiumsalt ur vattenverksslam. En
pilotanläggning installerades på Hässlö vattenverk i
Västerås under oktober 2004. Efter provdrift och
modifieringar kunde anläggningen drivas kontinuerligt
från februari månad 2005. Under juni månad
2005 gjordes försök med aluminiumslam hämtat
från Karlskrona vattenverk och under juli månad
med järnslam som hämtat från Stehags vattenverk.
Av naturliga skäl är de flesta försöksdata som presenteras
baserade på försök med slam från Hässlö
vattenverk.
2 Vatten och
slamproduktion
2 .1 Hässlö vattenverk
Hässlö vattenverk tar sitt råvatten från sjön Mälaren.
Vattenverket producerar ca 15 milj. m vatten per
år. Råvattnet fälls med polyaluminiumklorid som
innehåller 9 % aluminium. Beroende på råvattnets
kvalitet varieras dosen från till 4 g/m med en
medeldos om 40 g/m . Totalt produceras ca 500 ton
(100 % torrsubstans, TS) slam per år, varav 54 ton
utgörs av aluminium eller 15 ton av utfälld aluminiumhydroxid
(ca 0 %). Av glödförlustbestämning
framgår att av de utfällda föroreningarna utgör organiskt
material ca 50 %.
Slammet tas ut från sedimentationsbassängerna
utan att vidare förtjockas och leds till en våtmark i
anslutning till Mälarens strand. Med en TS halt på
tunnslammet om 0,5 % blir den avledda tunnslammängden
därmed ca 100 000 m per år. Det är
9
realistiskt att anta att en lågbelastad förtjockare skulle
kunna öka TS halten till 2 % vilket skulle reducera
tunnslammängden till 25 000 m /år. Därmed skulle
en fullskalig REAL­anläggning vid Hässlö vattenverk
dimensioneras för en daglig kapacitet om 0 m
( ,5 m /h). Denna kapacitet ger utrymme för 20 h
behandling av slam per dygn samt 1 h drift för diafiltrering
och h för tvätt, tömning av UF arbetstank,
underhåll etc.
2 .2 Karlskrona vattenverk
Karlskrona vattenverk tar sitt råvatten från Lyckebyån.
Vattnet är av mycket dålig och dessutom kraftigt
varierande kvalitet. Råvattenuttaget var år 2000 ca
5,9 milj. m , dricksvattenproduktionen ,9 milj. m
och tvättvattenmängden för rening av kontinuerliga
filter 1,2 milj. m .
Som fällningsmedel används aluminiumsulfat
med 9 % Al och år 2004 doserades i medeltal 112 g
aluminiumsulfat per m dricksvatten ( 9 g/m råvatten).
Minidosen är 0 g/m och maxdosen 140
g/m räknat på dricksvattenproduktionen. Detta
resulterade i en slamproduktion om 1 214 ton/år avvattnat
slam med en TS halt av 15, % dvs. 1 9 ton
TS/år. Med en TS halt om 2 % skulle man årligen
få en för­förtjockad slammängd om 9 450 m eller
ca 2 m /dygn. En återvinningsanläggning skulle
därmed dimensioneras för en kapacitet om 1, m /h
(20 timmars drift per dygn). Den årliga mängden
tillsatt aluminiumsulfat är 4 ton varav aluminiummängden
utgör 9,4 ton. Som aluminiumhydroxid
blir detta 114 ton. Av den producerade slammängden
(100 % TS) utgörs därmed 0 % av aluminiumhydroxid.
2 .3 Ringsjöverket, Stehag
Ringsjöverket i Stehag tar sitt råvatten från sjön
Bolmen. Bolmens vatten är relativt humusrikt. Råvattenmängden
uppgår till ca 40 milj. m /år. Fällningsmedel
är järnklorid (14 % järn) och medeldosen
är 45 g/m . Slammängden är ca 00 m /år med
2,5 % TS. Detta slam avvattnas till ca 14 % TS