ARKA01-1 Hist.ark Fo#40CE9D - Bluerange
ARKA01-1 Hist.ark Fo#40CE9D - Bluerange
ARKA01-1 Hist.ark Fo#40CE9D - Bluerange
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hist</strong>orisk <strong>ark</strong>eologisk forskning<br />
a) Vad är historisk <strong>ark</strong>eologi?<br />
b) Varifrån kommer vår syn på det förflutna?<br />
c) Varför ska man syssla med historisk <strong>ark</strong>eologi?<br />
d) TEMAN<br />
Städer<br />
Landsbygd<br />
Kyrkor<br />
Borgar och försvarsanläggningar<br />
Sociala frågor- på flykt från ståndsläran<br />
e) Vad är särpräglat för historisk <strong>ark</strong>eologi?
Klassisk <strong>ark</strong>eologi<br />
Vad är historisk <strong>ark</strong>eologi?<br />
Biblisk <strong>ark</strong>eologi Mesopotamisk <strong>ark</strong>eologi Egyptologi<br />
Metodisk definition;<br />
relationen mellan ting, text och bilder<br />
Bysantinsk <strong>ark</strong>eologi<br />
Medeltids<strong>ark</strong>eologi<br />
Post-reformatorisk Mötet mellan <strong>ark</strong>eologi ting, text och Kolonial bilder <strong>ark</strong>eologi skapar en ny kontext, Islamisk <strong>ark</strong>eologi<br />
ett meningsfullt samband, som kan tolkas.<br />
Nyare tids <strong>ark</strong>eologi Industri<strong>ark</strong>eologi Arabisk <strong>ark</strong>eologi<br />
<strong>Hist</strong>orisk <strong>ark</strong>eologi i Asien Maya, Inka och Aztek<strong>ark</strong>eologi
Den ståndsindelade historien,<br />
rena medeltiden?<br />
Bellatores<br />
Oratores<br />
Laboratores<br />
Mercatores<br />
NEJ!<br />
Ståndsriksdagens sista riksmöte hölls år 1866!<br />
Skråväsendet ersattes med näringsfrihet så sent som<br />
1846!<br />
Indelningen påverkar alltså stora delar av den period<br />
vi studerar.
Vad är historisk <strong>ark</strong>eologi?<br />
Det konkreta forskningsfältet<br />
Periodiserat metodiskt fält med bredd= Yngre järnålder till idag.<br />
Geografisk avgränsning= Världen, men i realitet en europeisk utblick.<br />
Forskningsområden= Individuella fält utifrån frågeställningar.<br />
Kyrkor, landskap, resursutnyttjande, pseudo<strong>ark</strong>eologi,<br />
religions<strong>ark</strong>eologi, borgens ekonomi, kulturmöten, teknikhistoria,<br />
kulturarvspolitik, djurornamentik, förhållningssätt till smuts/renhet, folkliga religiösa<br />
föreställningar, medicinhistoria, samtids<strong>ark</strong>eologi, materiell kultur i perioder med skrift mm<br />
Antikvarisk praxis= Uppdrags<strong>ark</strong>eologin undersöker alla perioder.<br />
Agrara lämningar, försvarsanläggningar, torp,<br />
industriminnen.<br />
I realitet inom institutionen:<br />
Perioder - sen järnålder, medeltiden, renässans & stormaktstid.<br />
Teman kolonial <strong>ark</strong>eologi, social identitet, byggnads<strong>ark</strong>eologi, borgar osv.
Människan under influens av de fyra elementen. Fransk miniatyr, 1400-tal.<br />
Oavsett tid eller rum:<br />
Kontexten<br />
Försök hitta samtidens egna<br />
kategorier oavsett vilken<br />
period du studerar.<br />
• Ståndsläran<br />
• Hustavlan<br />
• Folktro<br />
Skilj på olika sociala gruppers<br />
världsbild.<br />
• Boklärda<br />
• Folkliga förklaringar<br />
• Kön<br />
• Ålder<br />
• Etnisk tillhörighet
Varifrån kommer vår syn på det förflutna?<br />
Grundläggande perspektiv<br />
Dåtiden var mörk!<br />
Ett civilisationshistoriskt perspektiv.<br />
”Vi får det bättre och bättre!”
Konung Gaufred Kelson von Heidelberg och drottning Geneviere d'Alsace.<br />
Härskare över det Östra Kungadömet, Society for Creative Anachronism<br />
Varifrån kommer vår syn på det förflutna?<br />
Grundläggande perspektiv<br />
Dåtiden är föredömlig!<br />
Ett civilisationskritiskt perspektiv.<br />
”Det var bättre förr!”
Levandegörande: tider<br />
”På museerna kan vi se våra fäders föremål och redskap. På väggarna hänger tavlor<br />
som vittnar om deras vackra kläder och i böckerna kan vi se träsnitt som skildrar krig<br />
men också folklivet. Att levandegöra historia är att låta figurerna på tavlorna kliva ur<br />
sina ramar och visa upp sig all sin prakt. Att låta hantverkarna ta upp sitt nedlagda<br />
hantverk. Att låta knektarna dra på sig sina rustningar eller praktfulla dräkter och<br />
formera sig för strid eller parad. Att återskapa historiska miljöer för att spegla<br />
händelser och skeenden. Allt detta ingår i vår förenings stolta målsättning.”<br />
MALMÖHUS GARDET
Levandegörande: platser<br />
Rademachersmedjorna i Eskilstuna<br />
I smedjorna tillverkades knivar, saxar, synålar,<br />
lås, pistoler, verktyg och spik. De första<br />
smedjorna togs i bruk 1659. Rademacher kom<br />
från Livland, hitlockad av Carl X Gustav.<br />
Kungens <strong>ark</strong>itekt, Jean de la Vallée ritade en<br />
plan med 120 smedjor byggda av sten.<br />
Resultatet blev 20 smedjor i trä med<br />
bostadshus och fähus. I närheten fanns täppor<br />
för odling och bete för djuren.
Levandegörande: Analogier<br />
Experimentell <strong>ark</strong>eologi<br />
Proportioner<br />
Arbetsprocessens logistik<br />
Tidsåtgång<br />
Råmaterialsåtgång
Varifrån kommer vår syn på det förflutna?<br />
Filmer: ”Den yttersta domen”, ”Det sjunde inseglet”, ”Ivanhoe”, ”Rosens namn”, ”Kingdom of Heaven”.<br />
Böcker: Arnserien av Guillou, Broder Cadfael of Shrewsbury (deckare i kloster), fantasygenren.<br />
Levandegörande: Lajvare, Salvestaden i Kalmar, medeltidsm<strong>ark</strong>nader, Medeltidsveckan i Visby, Vikingatider.<br />
Populärisering av forskning: Herman Lindqvist, Peter Englund, Dick Harrison, Maja Hagerman<br />
otaliga böcker från uppdrags<strong>ark</strong>eologin. MER??
Tidiga undersökningar:<br />
Hjalmar Stolpe på Björkö, 1871-90<br />
Georg Karlin i Lund sedan 1882<br />
Knut Stjerna ”Lund och Birka” 1919<br />
Teman<br />
Städer<br />
Urbaniseringsprocessen<br />
Vem behöver en stad?<br />
Stadstopografi
Teman<br />
Städer<br />
Dokumentation av kulturlager<br />
Medeltids<strong>ark</strong>eologin upprätthölls av andra vetenskapsgrenar än <strong>ark</strong>eologer.<br />
Arkitekter dokumenterade hus vid järnvägsbygget i Oslo under 1870-talet.
Bryggen i Bergen, Norge.<br />
Branden 1955 startskott för en<br />
expansiv stads<strong>ark</strong>eologi.<br />
Teman<br />
Städer<br />
Stadsförnyelse- praktiken växer<br />
Stadsförnyelsen efter Andra världskriget skapade en stor mängd medeltida <strong>ark</strong>eologiska data.
Teman<br />
Städer<br />
Projekt Medeltidsstaden 1976-1985<br />
70 medeltida städer.<br />
Konsekvent disposition:<br />
Topografi, skriftliga källor, institutioner,<br />
utgrävningar.<br />
Redskap i kulturmiljövården.<br />
Forskarmiljö.
Teman<br />
Städer<br />
Stadsstafetten!<br />
Lund<br />
Stockholm (Helgeandsholmen)<br />
Sigtuna<br />
Birka<br />
Trondheim<br />
Oslo<br />
Bergen<br />
Århus<br />
Viborg<br />
Undersökningar fungerar som<br />
forskningsmiljöer och för<br />
metodutveckling.<br />
Tydligast tendenser bland resultaten:<br />
Stadsplaner<br />
Tomtstrukturer<br />
Aktivitetsanalyser<br />
Hantverkets utveckling<br />
Handel och varubyte<br />
Kvarteret Trädgårdsmästaren, Sigtuna
Teman<br />
Städer<br />
Stadsförnyelse efter medeltiden - idealstäder och realiteter.<br />
Kalmar anlades som radialstad 1614.<br />
Efter en brand byggde man på Kvarnholmen en regelbunden kvadratisk stad 1647.
Borups Ris, Sjælland<br />
Axel Steensberg pionjär<br />
Teman<br />
Landsbygd<br />
Torp, gårdar, delar av byar,huvudgårdar, utm<strong>ark</strong>ens bygd.<br />
Grundläggning och upphörande, storgårdar och godsbildning.
Teman<br />
Landsbygd<br />
Viktiga projekt:<br />
Beckers undersökningar i Vorbasse och<br />
Hodde, Jylland.<br />
Grøngaard Jeppesen och Porsmose 1975 -<br />
1979, Fynsprojektet.<br />
Det nordiska ödegårdsprojektet, nordiskt<br />
samarbete, mest historiker.<br />
Ystadsprojektet 1980-talet.<br />
Utm<strong>ark</strong>en kommer under 1990-talet!<br />
Ängersjöprojektet<br />
Byar på Fyn, Danm<strong>ark</strong>
Teman<br />
Landsbygd<br />
Kulturlandskapet genom 6000 år, ”Ystadsprojektet”, 1981-1990.<br />
Kvartärgeologer, <strong>ark</strong>eologer, historiker.<br />
Långtidsperspektiv på mänskligt resursutnyttjande.<br />
Naturvetenskapligt inriktad i processuell anda.
Teman<br />
Landsbygd<br />
Ystadsprojektets delresultat.<br />
Huvudgården i Bjäresjö.<br />
Skifteskartor och <strong>ark</strong>eologi.
Teman<br />
Landsbygd<br />
Huvudgården i Bjäresjö.<br />
Mitten av 1100-talet.<br />
Omstrukturering 1200-tal.<br />
Mitten av 1300-talet<br />
övergavs huvudgården i byn.
Teman<br />
Landsbygd<br />
Huvudgården flyttar ut från byn under senmedeltid.<br />
Bjersjöholm under 1300-talet.<br />
Nya slottsbyggnader under 1500-talet.
Teman<br />
Kyrkor<br />
Domkyrkor, sockenkyrkor, kapell, klosterkyrkor, hospital.<br />
Murverksanalys av Butterup kyrka.
Teman<br />
Kyrkor<br />
Butterup kyrka under 1100-talet<br />
rekonstruerad.
Teman<br />
Kyrkor<br />
Förändringar i<br />
kyrkobyggnaden ger<br />
möjlighet att studera:<br />
Kronologi<br />
Funktion<br />
Demografi<br />
Social analys<br />
Ekonomisk analys<br />
Kyrkoorganisation
Teman<br />
Kyrkor<br />
Själavård och kroppens vård i helgeandshus och hospital.<br />
S:t Jörgens hospital, Lund 1150.
Teman<br />
Kyrkor<br />
Renässansens kyrkor med nytt<br />
ideologiskt budskap.<br />
Heliga Trefaldighetens kyrka, Kristianstad, byggd 1614.
Teman<br />
Kyrkor<br />
Heda kyrka, Östergötland, ca 1125-1150.<br />
Kapell tillbyggt omkring 1200.
Teman<br />
Kyrkor<br />
Kyrklig utsmyckning<br />
Piscina, Heda k:a, Östergötland<br />
Vad säger oss bilden?<br />
Korsfarare?<br />
a) Landskap och monument<br />
b) Ikonografi- gestens betydelse<br />
a) 1100-talets huvudgårdar<br />
Alvastra kloster<br />
Kungasläkten i området<br />
Kyrka från 1130-1150<br />
Kapell med absid tillbyggd före 1202<br />
b) Sittande stolt person på stol (ovanlig)<br />
Omramas av ”stad” eller ”borg”<br />
Ingen rustning eller krona<br />
Svärdet m<strong>ark</strong>erar rang<br />
Korslagda ben<br />
= Birger Brosa, “den Leende”, jarl 1174-1202?
Teman Kyrkor<br />
Henry II Plantagenet anklagar Thomas av Becket.<br />
Dopunt, Lyngsjö kyrka, Skåne.<br />
Tidigt 1200-tal (efter 1173).
Teman Kyrkor<br />
Villard de Honnecourts skissbok, 1200-tal.<br />
Heidelberger Sachsenspiegel, tidigt 1300-tal.<br />
Engelsk lagbok, 1360-1375.
Teman<br />
Borgar och försvarsanläggningar<br />
Det feodala landskapet.<br />
Riksborgar, frälsets hus, fogdeborgar.<br />
Frågeställningar kring:<br />
Datering<br />
Planform/Typologi<br />
Funktion<br />
Hushåll<br />
Ekonomibyggnader<br />
Omlandet
Teman<br />
Borgar och försvarsanläggningar<br />
Borgarna i Skåne.<br />
Landskapet, strategiska läget och den ekonomiska<br />
bärkraften bestämmer placeringen.<br />
Antal borgar störst på de bördiga jordarna.
Teman<br />
Borgar och försvarsanläggningar<br />
Lindholmen. Riksborg i Danm<strong>ark</strong>, ca 1330 - 1540.<br />
Plats för drottning Margaretas möte 1395 med Hansan.<br />
Placering på Skånska Rekognoseringskartan,<br />
tidigt 1800-tal.
Teman<br />
Borgar och försvarsanläggningar<br />
Det lägre frälset; Hultaborg i Småland.<br />
Viktigt för det småländska frälset att m<strong>ark</strong>era<br />
sin status med ett stenhus.<br />
Mindre försvarsfunktion, mer symbol för rang.
Teman<br />
Borgar och försvarsanläggningar<br />
Svårfångade anläggningar; kastaler och stenbyggnader.
Teman<br />
Borgar och försvarsanläggningar<br />
Rundkyrka på Bornholm<br />
Försvarsanläggning?
Teman<br />
Borgar och försvarsanläggningar<br />
Rundkyrka i Klosterstad, Östergötland.<br />
Inget försvarsbehov!
Teman<br />
Borgar och försvarsanläggningar<br />
Rundkyrkor i Sverige<br />
Inget behov av ”skydd mot venderna”
Teman<br />
Borgar och försvarsanläggningar<br />
Gravkyrkan i Jerusalem.<br />
Symbolisk inspiration. Kristi grav som central punkt i kyrkorummet.<br />
Rekonstruktion av Gravkyrkan, ca 1050.
Sociala frågor<br />
Mentaliteter och värderingar.<br />
Mylingen från kvarteret Själabodarna, Lund<br />
Synen på barn under tidig medeltid.<br />
Källor: Lagar, gravläggningsseder, andra gravlagda barn utanför kyrkogårdarna.
Sociala frågor<br />
Lagar: ta hand om barnen!<br />
…men om de är missbildade tas<br />
de ej om hand.<br />
Gravläggning: placera barnen<br />
nära den heligaste platsen.<br />
Hypotes:<br />
Mylingen ett barn fött i en omöjlig<br />
social konstellation.<br />
Föddes, mördades, gömdes.<br />
S:t Drottens stavkyrka, Lund ca 1050-1100
Särpräglat för historisk <strong>ark</strong>eologi<br />
Byggnader<br />
Adelsö i Mälaren. Till vänster Alsnöhus ruiner och Adelsö k:a. I bakgrunden Birka.
Särpräglat för historisk <strong>ark</strong>eologi<br />
Texter<br />
Jämförelse mellan testamenten<br />
och <strong>ark</strong>eologiska fynd från residenstomter i<br />
Lund.<br />
Vikarie=vikarierande präst vid altare i<br />
Domkyrkan.<br />
Kanik= korherre, präster knutna till<br />
domkapitlet.<br />
Bild efter Andrén 1983
Klockgjutningslämningar i Visby<br />
Särpräglat för historisk <strong>ark</strong>eologi<br />
Folkminnen och <strong>ark</strong>eologi<br />
Klockgjutning- en dramatisk och<br />
uppseendeväckande händelse!
Särpräglat för historisk <strong>ark</strong>eologi<br />
Folkminnen och <strong>ark</strong>eologi<br />
Arkeologisk undersökning i en järnåldersgravhög 1922 i Jelstrup, Jylland.<br />
Rester efter metallgjuteri och delar av en form efter klocka.<br />
Namnet ”Klockhöj” nämnt 1638 vid ”Præsteindberetningen”.<br />
Minnet efter en 500-år gammal aktivitet som varade några dagar!
Vad är historisk <strong>ark</strong>eologi?<br />
a) Medeltids<strong>ark</strong>eologi med tillägg<br />
ca 1000 - 1525, med utvikningar framåt och bakåt i tiden.<br />
b) Den långa medeltiden<br />
Från 900-tal till 1800-tal.<br />
c) Arkeologi är <strong>ark</strong>eologi<br />
Det <strong>ark</strong>eologiska perspektivet, oavsett period.<br />
d) <strong>Hist</strong>orisk <strong>ark</strong>eologi för tider med text<br />
Metodiskt perspektiv<br />
e) Efterreformatorisk <strong>ark</strong>eologi<br />
”Post-medieval arch.” i England, ”<strong>Hist</strong>orical arch.” i USA
Change language