Vi i VätterHem nr 6 2009

Vi i VätterHem
Nyheter och information för VätterHems hyresgäster - Nr 6 2009
Pizza, Törnrosa,
mönster och färg
På Österängsskolan kan eleverna välja mellan, drama, skapa, baka
och mattelek när de har elevens val.
Läs mer på sidan 7
Lars Collander, tv-fotograf som
haft hela världen som arbetsplats.
Läs mer på sid 8 och 9
Engin står på taket till ett av
Råslätts höghus. Han hotar att
hoppa!
Varför avslöjas på sid 3
New York Marathon stod länge
högt på Maritas önskelista. Nu har
hon sprungit loppet 2 gånger.
Läs mer på sid 4 och 5

L e d a re n
d e c e m b e r 2 0 0 9
Vid den här tiden på året har vi vanligtvis klarat av våra
hyresförhandlingar inför kommande år. Så har skett även i
år. ”Inga hyreshöjningar för våra bostäder 2010.”
Vår nuvarande ekonomi och framtida förutsättningar gör
det möjligt för oss att erbjuda oförändrad hyra även 2010.
I och med detta har vi de senaste tolv åren presterat tre år
av sänkt hyra plus tre år av oförändrad hyra. Utslaget på
helheten har vi haft en av de lägsta hyresökningarna i landet
vilket känns oerhört tillfredställande. Samtidigt känner jag
att vi har bra kontroll över våra kommande underhållssatsningar
vilka kommer att förstärka upplevelsen av att bo hos
VätterHem ytterligare.
Enligt hyresgästföreningens tidning Hem och Hyra ligger
VätterHem på tredje plats i Sverige över de företag som
bäst tar hand om sitt underhåll. Trevligt.
Med några extraordinära engångsintäkter prognostiserar
vi, trots nollhyra, ändå ett mycket starkt bokslut 2009. Därtill
ser förutsättningarna för 2010 riktigt bra ut varför jag
har förhoppningar om att vi skall klara av att hålla fast vid
vår strategi om hyrorna även i framtiden.
Två starkt bidragande orsaker, till det fina resultatet, är
dels minskade räntekostnader och vårt konverteringsarbete
för omställning till fjärrvärme på Råslätt och Öxnehaga.
Förra året skrev jag att VätterHems hyresgäster kommer att
bli de stora vinnarna. Jag hoppas att alla nu känner att det
blev så. Hyran påverkar många och vår målsättning är att
det skall synas när vi gör förbättringar och blir effektivare.
För mig är det självklart och jag känner att vi har mer att ge.
Vi har många goda förutsättningar, men jag kan inte
blunda för att många fortfarande har och upplever problem
efter genomförd konvertering. Vi arbetar intensivt för att
Österängen
Vasallen
alla till slut skall bli
nöjda, men det kommer
tyvärr att ta lite
tid att slutjustera allt
optimalt. Jag garanterar
att vi sätter till alla
tillgängliga resurser
för att lösa detta.
Vi fortsätter på den
inslagna vägen att information,kommunikation
och riktiga
åtgärder är vägen till lösningen.
Bra ekonomi är viktig, men vår viktigaste målsättning är
nöjda kunder. Kan man kombinera dessa två förutsättningar
bygger vi gemensamt något mycket starkt.
Nu väntar jag med spänning på utvärderingen av årets
hyresgästenkät.
Innan dess vill jag som avslutning önska alla en
GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!
Kent
Stadsbyggnadsnämnden
har nu lämnat bygglov
till byggnation av två sjuvåningshus
med placering
på den tomt som
ligger i hörnet av Södra
Apollovägen och Birger Jarlsgatan - vid den sydöstra delen av Österängen.
Om inget oförutsett inträffar innebär detta att byggstart kan ske under
andra kvartalet 2010.
VätterHem – mer än tak över huvudet
Vi i VätterHem
är ett informationsorgan för
hyresgäster och anställda
Ansvarig utgivare: Christer Ask
Adress: Bostads AB VätterHem
Box 443
551 16 JÖNKÖPING
Telefon: 036 199400
Fax: 036 199467
E-post: christer.ask@vatterhem.se
Hemsida: www.vatterhem.se
Tidningen är tryckt på
miljöanpassat papper
En liten parvel i tioårsåldern står på
taket till ett av Råslätts höghus. Han
hotar att hoppa!
- Det var många som reagerade. Folk
samlades nedanför, tittade ut genom
fönstren. Polisen fick samtal, berättar
filmregissör Elias Wåhlund, inte helt
utan munterhet.
För det var – som väl – inte på riktigt.
Utan en del av den filminspelning
som under november genomförts på
Råslätt.
No kids! heter filmen. Det är ingen
snäll historia: fler actionscener än Die
Hard, fler antal döda per minut än i
Rambo 2. Enligt filmens egen reklam.
- Det är högoktanig action, säger
Elias.
I centrum finns sex barn som vi får
följa under drygt ett dygn. De uppträder
inte som man förväntar sig att
småkillar skall göra, utan betydligt mer
våldsamt. Alla kommer från Vätterbygden,
fyra av dem från Råslätt. En
av de vuxna huvudrollerna spelas av
Hassan Brijany som vi bland annat sett
i Ett öga rött. Filminspelning innebär
mycket – och ibland – tufft jobb. Även
för de yngre:
- Det är regelbunden vapenträning.
- Vapenträning?! Elias tar inte fel på
Råslätt – nytt
Hollywood
min förvåning. Är det så lämpligt?
- Ja, de måste klara att hantera vapen
på ett trovärdigt sätt. Vi använder soft
air guns. Men de ser helt verkliga ut.
Att vapenträningen skulle påverka
killarna på sikt tror inte Elias.
-Man får respekt för vapnen, ungefär
som att träna karate.
Varför då Råslätt?
Anledningen är Elias flickvän som
studerar på högskolan. Genom henne
fick Elias nys om området som lämplig
inspelningsplats. Han är mycket nöjd:
- Allt har gått så snabbt och smidigt
i Jönköping. Tillstånd, sponsorer och
annat.
De sex unga skådespelarna har
han hittat genom Råslättsskolan och
Kulturskolan. Ett par hundra kom till
uttagningarna.
- Barnen har attityd här!
I mars nästa år skall filmen vara klar.
Men det blir ingen färdig långfilm då,
utan en halvtimmeslång variant – en
pilot – som Elias hoppas skall väcka
filmbranschens intresse för fortsatt
satsning. Men filmen kommer att visas
även i sin kortversion, bland annat i
Jönköping. Så Råslättsborna kan se
fram emot att få se sitt område på bio
framåt vårkanten.
Text: Erik Lindfelt
Läs mer om filmen på www.nokids.se
Elias Wåhlund
Bor: på Råslätt sedan tre månader
– och stormtrivs!
Ålder: 35
Familj: Flickvän och dotter på
sex år
Senast sedda film: Léon av Luc
Besson (mycket fint foto!)
Bästa filmer: Nyckeln till frihet
och Röda Nejlikan
Bakgrund: Kommer från Arvika.
Har utbildat sig till cirkusartist
utomlands. Startat cirkusskola
och stuntutbildning i Ystad.
VM-silver i artistisk fäktning i
Frankrike – för Storbritannien!
2 Vi i VätterHem nr 6 2009 Vi i VätterHem nr 6 2009 3
Fotograf: Elif Ercik

New York Marathon
Det är sitt senaste maratonlopp Marita
Englund beskriver. Det som hon och
sambon Benny Möllerström sprang
den 1 november i år i New York
tillsammans 43.475 andra löpare. 4
timmar och 36 minuter tog det. Hon
ler med hela ansiktet när hon visar mig
medaljen och berättar om loppet. Det
var hennes femte maratonlopp, det
andra i New York.
Att en gång i livet springa New York
Marathon stod högst på önskelistan
och det passade bra att fira 50-årsdagen
för två år sedan på det viset.
Den gången var Benny åskådare och
då sprang hon 17 minuter fortare.
De hade visserligen tränat ihop men
han trodde inte det var hans grej. När
han såg vilka som sprang, att många
var betydligt äldre och att människor
med handikapp deltog och klarade
loppet, ångrade han sig. Därför blev
det ett NY- marathon till, årets. Men
det gällde att anmäla sig omgående.
100.000 personer ville vara med, långt
fler än man kan ta emot.
- Man tror knappt sina ögon, säger
Marita. Det fanns deltagare med amputerade
ben, en blind kvinna sprang
tillsammans med två ledsagare, man
kunde verkligen uppleva hur personer
– passar Marita perfekt!
-Det var hur härligt som helst! Vi bara sprang och skrattade och log! Orkestrarna
spelade, överallt stod folk och hejade på oss.
övervinner sina handikapp. Och ålder,
vad betyder det om viljan finns. Den
äldste mannen i årets lopp var 88 år,
den äldsta kvinnan 83!
Började runt Munksjön
Marita jobbar i receptionen på Citykontoret
i VätterHem. Efter 17 år på
huvudkontorets ekonomiavdelningen
flyttade hon dit våren 2005 och tog
med sig ansvaret för att registrera alla
leverantörsfakturor. Hon har gympat
med Friskis&Svettis och alltig gått
många, långa promenader men så blev
löpning intressant.
- Jag och en kollega på huvudkontoret
började springa runt Munksjön
tillsammans på lunchrasten. Det blev
en vana. Sedan la vi till Rocksjön,
sprang Tjejmilen -99 och -00. Vi fick
lust att pröva Göteborgsvarvet också.
Det är 21 km och 97,5 m, exakt en
halv maraton.
- Det gick bra och gav mersmak för
Maritas del. Hon satsade på Lidingöloppet,
3 mil, och trivdes med både
träning och lopp.
- Jag tänkte att någon gång innan
jag blir alltför gammal vill jag prova
att springa en mara. Den 4 juni 2005
var det dags, då sprang jag Stockholm
Maraton för första gången .
- Är det så stor skillnad mellan ett
lopp på 3 mil som Lidningöloppet och
ett maraton? undrar jag, och får till
svar att det är det.
- Den sista milen kan man inte
förbereda sig för. 3 mil eller 3 timmar,
det klarar man rätt bra. Men sedan blir
kroppen helt uttömd på både vätska
och krafter. Man får ta det bit för bit.
Jag tog det lugnt efter 3 mil, stannade
ibland, gick på toa och drack mycket.
Och jag tyckte det var så trevligt att jag
absolut ville göra om det.
Fantastiskt publikstöd
Trevligt? Vad är det som är trevligt i att
anstränga sig till det yttersta?
- Hela stämningen. Människorna
man träffar. Publiken är jätteviktig.
Alla som ger sitt stöd och uppmuntrar.
I New York är publikstödet helt
otroligt. Det sas att det var 2 miljoner
människor som stod utefter banan och
hejade på oss. När man är jättetrött
och får en sån där blick, någon som
ser en i ögonen och skriker, bra, du
klarar det, ge inte upp, ja, då är det
som om man får nya krafter. Funktionärer
finns överallt och bjuder på
vatten eller sportdryck och på slutet ett
Marita tar en kort
paus efter att ha avverkat
ca 3,5 mil av
New York Marathon.
slags sockergel som ger krafter.
- Att ge upp finns inte för Maritas del Jo, hon minns
att hon snuddade vid tanken under Stockholm Maraton
i somras, en stekhet dag. En funktionär ropade: Du kan
gå in här och bryta om du vill!
- När jag hörde henne säga ”bryta” tänkte jag: aldrig i
livet! Jag ska fullfölja om jag så ska gå resten av loppet.
Någon särskild förberedelse förutom träningen har
hon inte.
- Inga nya rutiner. Det blev havregrynsgröt som
vanligt på morgonen och lite extra mycket att dricka. Väl
ingångna skor och behagliga kläder måste man ha. Sedan
är det bara att köra!
I Sverige har man en begränsad tid på sig att genomföra
loppet. I New York finns inga sådana tidsgränser,
men trafiken släpps på efter 6,5 timmar . Endast drygt
250 personer fullföljde inte loppet där.
Stockholm Maraton nästa
Marita tar fram kartan som visar loppets sträckningen.
Det ringlar sig genom alla stadsdelar, med start i Staten
Island och mål i Central Park.
- Finns det något bättre sätt att se New York, skrattar
hon. Jag gillar nog Manhattan bäst. Där var det också
mest med folk.
Nästa maraton för Marita blir i Stockholm 2010. Dessutom
ska hon springa Göteborgsvarvet för 10:e gången.
Kanske satsar hon och Benny på Berlin också. Tröttnar
på att springa gör hon inte.
- Det är ett bra sätt att hålla sig i form. Det ger mycket
energi och sådant man funderar på faller liksom på plats
under en runda. Att jag springer maraton gör definitivt
mina barnbarn lite stolta.
Text: Margareta Andermo
PEAB bygger på Hisingstorp
VätterHem och Riksbyggen lämnade in förslag på sammantaget
144 nya lägenheter på Hisingstorp. VätterHem ville
bygga 72 hyresrätter och Riksbyggen lika många bostadsrätter.
Jönköpings Kommun valde istället att tilldela byggföretaget
PEAB denna tomt. Det blir således ingen nyproduktion
för VätterHems del på Hisingstorp!
Har du lämnat in
hyresgästenkäten?
Årets hyresgästenkät skickades ut i slutet av september
månad och avslutas nu i dagarna.
Vid denna tidnings pressläggning hade cirka 1500 hyresgäster
svarat, vilket innebär cirka 60% av utskickade enkäter.
Vi är mycket tacksamma om ni som ännu ej svarat vill göra
detta. Syftet är ju att försöka göra boendet inom VätterHem
ännu bättre, vilket kan underlättas med fler viktiga synpunkter.
För någon vecka sedan gick en sista påminnelse ut till
er som – av någon anledning ännu inte svarat. Vi tackar på
förhand för de resterande svaren!
E-faktura - ett miljövänligt alternativ
Skippa hyresavi i pappersformat! I stället skickas avin
direkt till din internetbank!
Där bevakar du själv midigt varje månad hur mycket du
ska betala.
Hos din bank får du mer information och där gör du
också anmälan!
Och självklart fungerar autogiro även om du har e-faktura.
DB Hälsa för kroppen
Jag utför medicinsk fotvård, öronljusbehandling,
vaxning m m
Under januari månad får du fotvård för
endast 360kr – normalpriset är 450 kr.
Välkommen till Duvgatan 81 på Österängen (ingång
runt hörnet). Jag gör även hembesök.
,Dunice Brandt
Telefon: 036-140881, 0704-057687.Ring för
mer information och tidsbeställning.
Hemsida: dbhalsaforkropp.se
mail: db_halsaforkroppen@hotmail.com
4 Vi i VätterHem nr 6 2009 Vi i VätterHem nr 6 2009 5

Hassan trivs som skräddare
Sesam Syateljé har sitt skyltfönster ut mot Lantmätargränd.
Här finns en brudklänning och en brun festklänning som kan
passa såväl bal som nyårsfest. Inne i butiken arbetar Hassan
Roshandel med en klänning, som snart är klar.
I oktober flyttade Hassan Roshandel som är
skräddare sin verksamhet Sesam Syateljé till
Lantmätargränd. Hassan trivs som skräddare
och han konstaterar att jobbet blir bara bättre
och bättre.
En skräddare syr inte bara nya kläder. Det handlar
också om att ändra och att laga klädesplagg.
Det kan till exempel vara att laga spruckna sömmar
eller att byta blixtlås. Hassan Roshandels
kunder är både privatpersoner och företag. Flera
av klädbutikerna i City och Öst på stan kommer
med olika uppdrag.
– De kommer hit med plagg som ska lagas eller
kanske ändras eller läggas upp, så att plagget
passar en speciell kund.
Skräddare från 14 år
Hassan har flera symaskiner i sin ateljé, en för
raksöm, en för knapphål, en som fållar och så
vidare. Under tiden vi pratar ångar han en klänning
som han har sytt av ett svart silkestyg som
en kund har köpt i Kina. Tyget klarar inte att
strykas med vanligt strykjärn. Lika naturligt gör
han ett perfekt sprund på klänningen. Därefter
fållar han ett par byxor. Han tar emot kunder
och svarar på frågor. Allt ser så enkelt ut, men
Hassan konstaterar att det är hans jobb att arbeta
med tyg. Han började som skräddare redan
när han var 14 år.
Balklänningar på gång
Redan nu i december har de första beställningarna
av balklänningar kommit in. Många av
kunderna vet vad de vill ha och de har med sig
tyg och skisser.
– Jag brukar göra allt från att rita mönster till
färdigt plagg. Ofta ritar jag mönstret direkt på
tyget, men det är lite olika beroende på modell.
Tyg måste kunderna ordna själva. Men Hassan
ger gärna råd om både modeller och val av tyg.
Behagligt sken
Det börjar skymma och mörkret lägger sig.
Adventsstjärnan i skyltfönstret lyser och utanför
på gatan sprider julbelysningen som sitter mellan
husen ett behagligt sken. Hassan Roshandel fortsätter
med nästa uppdrag.
Text och foto Agneta Gustavsson:
Pizza, Törnrosa,
mönster och färg
Hela dramagruppen. Fröken Eva-Maria har en lärarstudent till sin hjälp, Anna Jansson. Elevernas teater handlar
om Törnrosa. Fedi, Dennis, Mahdy, Daniel, Donya, Tilda, Aina, Albina, Ewa-Maria och Anna
Det är fredag. Det är elevens val för
årskurs 1 och förskoleklass på Österängsskolan.
Fröken Ewa-Maria Eriksson
förklarar hur elevens val går till. Eleverna
har fått välja mellan drama, skapa,
baka och mattelek. Varje aktivitet har
de fyra fredagar i rad, sedan byter de till
sitt nästa val.
Den här fredagen är sista skoldagen i
november och det märks att det närmar
sig jul. Fröken Ewa-Maria göm-
Yousuf, Cassandra och Elin, som är lärarstuderande
från högskolan, spelar spel.
mer undan ett par stora kassar med
hemligheter. Det är ettornas adventskalender
som Eva-Maria ska sätta upp
när alla har gått hem.
Ett par elever kommer till klassrummet
med pepparkakor i handen, som
de har fått på fritids.
Några har ledigt eftersom familjerna
firar Eid, en muslimsk högtid. Dessutom
ligger boken Marias lilla åsna
framme.
– Det är en bok som vi läser högt
ur varje år, veckorna före jul. Vi pratar
Emma och Inas kavlar ut
degen till en tunn platta
som sedan ska bli pizza.
också om varför och hur vi firade jul
förr i tiden.
Samling och ut
När alla har kommit är det dags att
tala om vilken dag det är och vem eller
vilka som har namnsdag. Idag är det
Astrid och Asta och eleverna känner
en lärare som heter Astrid. Sedan ställer
sig barnen i ett led för att gå iväg
till förskoleklassens lokaler och elevens
val.
Text och foto: Agneta Gustavsson
Dramagruppen gör sin egen rekvisita,
det här blir en port till Törnrosas slott.
6 Vi i VätterHem nr 6 2009 Vi i VätterHem nr 6 2009 7

- Colle, han var modig men inte
dumdristig, han var fenomenalt påhittig
när det gällde att rädda oss från
sådana människor som hatar amerikaner
och som trodde att vi gick deras
ärenden. Men en gång lyckades jag
rädda Colle från att bli knivhuggen
av en fanatisk så kallad helig man.
Colles minnen väcker frågan:
TV-fotografen, som allmänt inom
yrkes- och vänkretsen kallas ”Colle”,
heter egentligen Lars Collander, och
det var TV-reporten Einar von Bredow
som under sin livstid ofta beskrev
varför han alltid ville ha med sig just
Colle till de krigshärjade områdena,
bland annat i Iran, där det verkligen
fordrades starka nerver och god yrkeskunskap
bland kulor och granater.
Det är klart att de under dessa gemensamma
strapatser utvecklade en stark
vänskap som varade till döden skiljde
dem åt. Einar avled 77 år gammal den
15 maj 2008.
Eftersom Colle alltid stod bakom
kameran är det inte så många som
känner igen honom när han kommer
gående med sin hund Nisse till
veterinären i Jönköping eller när han
och vovven kommer till Råslätt. Fina
promenader, besök hos Einars och
hans gemensamma vänner samt inköp
av halalkött i centrum ingår i programmet.
Lars Collander är född i Stockholm.
Hans stora fotointresse väcktes redan
i nioårsåldern och senare blev han
assistent hos en avlägsen släkting, den
Vad är islam?
berömda fotografen Karl Albert Uggla
och fick lära sig allt om den tidens
foto och film.
Sveriges television anställde den
ambitiöse fotografen och filmaren
1961 och där blev han kvar fram till
pensionen.
Kunskaperna i filmning skulle han
få god användning av när han sparade
semestrar och ledig tid för att göra
privata filmjobb, till exempel kalkonfilmer
i Sverige. Tack vare samarbete
med Peter Goldman blev det även
Beatlesfilmer.
Det blev många oroshärdar; krig,
jordbävningar och andra katastrofer.
Han har bland annat varit i Vietnam,
Biafra, Pakistan, på Indira Gandhis
valturné och frigörelsekriget i Bangladesh.
-I Irak var militären
inte intresserad av den
lilla människan, berättar
han. Där fick familjerna
själva åka och hämta
sina stupade söner, vi
mötte bil efter bil med
trälådor på taket.
Colle och Einar åkte sju gånger
tillsammans till Iran, där de träffade
styrande män med titeln ayatollah (ett
högt muslimskt ämbete). Bland andra
träffade de ayatollah Khomeini, ledaren
för den iranska revolutionen som
störtade shahen 1979, samt ayatollahns
son.
En annan ayatollah som Einar och
Collander hade mycket goda relationer
med var Shariet Madari. Han var
också god vän till Olof Palme. Einar
”Muhammed
var en bra och
klok man”
agerade som hemlig kurir mellan de
båda. Shariet Madari uppfattades som
en möjlig ledare för Iran i stället för
Khomeini, men han insjuknade och,
enligt rykten som inte gått att bekräfta,
förgiftades han.
-Hade han fått leva skulle Iran ha
blivit ett mycket bättre land att leva i,
säger Colle.
Colle berättar vidare att man måste
skriva en religiös avhandling och få
den godkänd för att få titeln ayatollah,
en slags motsvarighet till teologie
doktor. Khomeini hade skrivit en avhandling
om hur man beter sig under
ett toalettbesök, som bör omfatta sju
olika element.
För ett år sedan lånade jag en bok på
Råslätts Bibliotek. Den var skriven
av en iransk författare i
landsflykt. (Tyvärr har jag
glömt namnet på både
författaren och boken.)
I den läste jag att slöjan
som kvinnor bär inte har
någonting med religion att
göra.
Det var nämligen en kung som tyckte
att manliga besökare i hans palats
visade ett alldeles för stort intresse för
hans kvinnor. Kungen blev rädd att
någon av männen skulle lyckas locka
föremålet för hans känslor att fly.
En dag när han såg nomadkvinnor
bära slöjor som skydd mot sand
under karavanfärderna, fick han idén.
När män kom till palatset skulle hans
vackra kvinnor vara beslöjade.
När jag berättade för Einar om
boken, sa han att det där hade han
vetat om länge. Men han tyckte att
kungen hade varit en god man, ty idén
om slöjan gjorde att han kunde låta
sina kvinnor gå på stan utan att de blev
attackerade av män. Inte ens Khomeini
påstod att slöjan hade med religion
att göra, han sa att slöjan var till för
anständiga kvinnor.
Colle bekräftade vad Einar hade
sagt.
Eftersom jag bor på Råslätt ondgjorde
jag mig över Muhammed som påstått
att hundar är orena, vilket gör att muslimer
från vissa länder ser sura ut när
man kommer med en hund. Fast de
var faktiskt värre för tio år sedan när
vi flyttade till Råslätt. Barnen kunde
komma fram och säga att hundar var
smutsiga, och de ville gärna kasta sten
eller sparka på dem. Det visade ju vad
de hade fått lära sig hemma.
-Skyll inte på Muhammed, säger
Colle strängt. Muhammed var en bra
och klok man. Det fanns en tid då man
åt mycket hundkött i en del länder,
och man hade upptäckt att det fanns
trikiner i hund- och griskött. Därför
varnade Muhammed för dessa djur, de
var skadliga som människoföda.
Det finns ju också anledning att vara
försiktig i länder där hundar och andra
djur kan vara smittade av virussjukdomen
rabies som drabbar centrala nervsystemet,
följden är aggresivitet och
plågsam död. Årligen vaccineras cirka
en miljon människor i dessa länder,
men minst 1000 personer som inte har
fått vaccin dör av rabies.
Lars Collander, TVfotograf
som haft hela
världen som sin arbetsplats.
Här med sin trogne
följeslagare sedan tre år.
Det sägs
också att
Muhammed
hade husdjur
och han
förmanade
människorna
att vara goda
mot dem.
-Under århundradenas
gång, suckade
Colle, bröt
teologiska
och politiska
maktkamper
ut. De pågår
fortfarande och förvränger Muhammeds
lära. Folk mördas i Guds namn.
Genom uppenbarelser och personliga
exempel arbetade Muhammed
mot orättvisor, hans regler förbättrade
slavarnas liv och kvinnornas villkor.
Koranen föreskrev att männen
skulle behandla kvinnorna med ömhet.
Skilsmässa var tillåten och kvinnornas
ekonomiska rättigheter erkändes.
Månggifte räknades som något självklart
eftersom många unga män hade
stupat i krig och kvinnorna behövde
skydd. Gudfruktiga kvinnor utlovades
ett liv i paradiset på samma villkor som
männen.
Det finns många fina berättelser
om hundar i islamisk litteratur. Bland
annat om en av Muhammeds hustrur
som tog med sig en hund på pilgrimsfärden
för att vakta hennes bagage.
Muhammeds svärson Ali, som var den
fjärde kalifen, lyfte fram tio av hun-
dens egenskaper som människorna
borde ha, till exempel anspråkslöshet,
trofasthet och liknande.
Min dotter Katarina var mycket förtjust
i en muslimsk äldre dam som hon
kallade för ”min indonesiska mamma”,
som tyvärr nu har avlidit. En kvinna
som under hela sitt liv gjorde mycket
gott för både människor och djur.
Hennes bästa väninna var kristen.
Med jämna mellanrum vandrade de
båda uppe bland bergen där det fanns
en bubblande källa med friskt vatten.
Naturen var deras katedral, där i
stillheten under bar himmel kunde den
muslimska och den kristna kvinnan
bedja tillsammans, det behövdes inga
mellanhänder.
Text: Dolly Granqvist
8 Vi i VätterHem nr 6 2009 Vi i VätterHem nr 6 2009 9

Kamratklubben på Öxnehaga
IFK Öxnehagas klubbstugan ligger
strax ovanför Öxnegården. Den
är blå med vita knutar som sig bör,
blåvitt är IFKs färger. Men färgerna
syns inte i den gråsvarta kvällen.
Fotbollsplanerna strax intill ligger
öde, de bidar sin tid. Mellan 1 maj
och 30 september är det däremot fullbokat,
lag efter lag avlöser varandra
på gräsplanerna.
På parkeringsplatsen ser jag att verksamheten
ändå är igång. Ett gäng
killar och deras ledare slutsnackar efter
dagens uteträning. Killarna är med i
laget P 97. De fyller 12 år detta år och
till våren ska de börja spela 11-mannalag,
röra sig på större ytor.
- Jo, det är kul, försäkrar de med
en mun. Fast det är roligare att spela
fotboll än att träna.
- Nu kör vi både ett innepass och en
uteträning i veckan och peppar killarna
att vara med. Det gäller att få upp
konditionen. Att träna i naturen runt
kubbstugan och Öxnegården är ett
bra sätt. Är man väl ute så är det skönt
med ett sådant träningspass och det är
inte alls mörkt som man tror när man
är inomhus.
Tränare och fotbollsdomare
Mikael Wengefors säger hej till killarna
som sticker iväg. Han är tränare
för laget och har varit det i 7 år. Han
var själv aktiv fotbollsspelare upp i
20-årsåldern.
- Jag började som tränare här när
min grabb var 4 – 5 år. Han och
kompisarna gillade att spela boll så jag
startade ett knattelag med dem. I den
åldern är det ju mest lek, man ger dem
en boll och så har man roligt. Lite träning
går att lägga in, slalom och sån´t.
De får upptäcka vad ett lag är, att ha
roligt med bollen tillsammans.
P 97 är det enda laget som Mikael
tränar, men han är också fotbollsdomare:
huvuddomare i division 6 och
linjedomare i division 3. Han dömer
2-3 matcher i veckan under säsongen.
Det blir inte mycket tid över för annat
än jobbet, familjen och fotbollen. Han
trivs med det.
Många av killarna i
P97 har spelat boll
tillsammans sedan de
var små. Till våren är
det dags för 11-mannalag
och stor plan.
Kamratklubb
IFK i klubbnamnet betyder Idrottsföreningen
Kamraterna - en riksorganisation
med lokala klubbar varav IFK
Öxnehaga är en. Mest känd är IFK
Göteborg, också kallat Blåvitt, färgerna
som gäller för alla IFK klubbar.
- Det ska vara roligt att spela även
om man inte alltid vinner, säger Mikael.
Inte minst gäller det de små barnen.
Man har t ex försökt få bort en del av
serietänkandet. Serierna börjar ändå
rätt tidigt.
I klubbstugan finns kök, kontor och
omklädningsrum . Klubben hyr också
halva Öxnegården och har tillgång till
träningslokaler och omklädningsrum
där.
- Ett bra samarbete, tycker Leif
Adolfsson som är ordförande. Läget
med naturen inpå knutarna och närheten
till bostadsområdet kunde inte vara
bättre.
Flickor söker ledare
-Vad vi saknar just nu är ett flicklag.
Flickor som vill spela boll finns det
gott om, men tyvärr har vi inga föräld-
rar som vill ställa upp och ta hand
om laget. Vi hoppas att det snart
ordnar sig. Flickorna måste också
få chans att uppleva hur kul det
är att spela boll. Som gammal fotbollskille
unnar jag dem verkligen
det! säger Leif,.
Klubben har sina rötter i IFK
Huskvarna som i början av 80-talet
flyttade upp till Öxnehaga och
bytte namn. Idag har klubben 350
medlemmar, pojklag från P95 till
P00, samt två seniorlag.
Att föräldrar och medlemmarna
hjälper till är en förutsättning för
verksamheten. Det behövs vuxna
runt ett lag i alla möjliga funktioner:
hjälpa till i klubbstugan, som
tränare, lagledare, i styrelsearbete
och praktiskt arbete av olika slag.
- Alla föräldrar kan ställa upp,
säger Leif. Ingen får betalt. Men
alla får del av den fina gemenskapen.
- Jag har varit ordförande i 6
år och för det mesta är det bara
roligt, säger Leif. Det är mitt sätt
att göra en insats i samhället. Vi
har haft en del inbrott och skadegörelse
och det är inte kul. Samarbetet
med kommunen är oftast
bra men ibland känns det som om
de försvårar verksamheten med
obegripliga regler. Som serveringstillståndet
som skulle krävas även
av föreningar som vår. Men det
ordnade sig ju som tur var till slut.
Vi har en nära kontakt med skolan
i området. Att se barn och unga
växa upp och att ha kontakten
med dem, det är mycket värt.
Text/foto: Margareta Andermo
Ordföranden Leif Adolfsson
hoppas att få fram tränare så
att också tjejerna får chans att
spela fotboll i IFK Öxnehaga.
Några elever i årskurs sju som snart ska få komma in i sina nya lokaler,
tycker att det har varit rörigt och dammigt. Det har också luktat illa ibland.
Men i det stora hela har det gått bra.
Två världar möts på
Samtidigt som elever och lärare arbetar
i lokalerna pågår renovering av Stadsgården
på Råslätt. Det är två olika
världar som möts, skolans och byggarbetsplatsens.
Men trots olikheterna har
det fungerat bra.
Charlotta Bjerkert, VätterHems projektledare
för ombyggnationen av Stadsgården
visar runt.
Familjecentralen, som kommer att
ligga intill stora entrén är i stort sett
helt klar. Miljöhallen lägger mattor i de
utrymmen som ska bli rektorsexpedition.
I de blivande musiksalarna pågår
målning av fönster. VätterHem räknar
med att sjuornas hemvist ska klara
tidsplanen, fastän man har fått lägga
fuktisolerande material på golven, något
som de inte hade räknat med.
Stadsgården
Nyfikenheten begränsas
Rektor Birgitta Johansson konstaterar
att det har varit tufft att arbeta mitt i en
byggarbetsplats.
– Både elever och personal har varit
fantastiska. De flesta har varit vid gott
mod. Men det har varit mer byggarbetsplats
än vad vi tänkt oss. Nu är det
skönt att musiken snart kan flytta in och
tre klasser i årskurs sju får sin hemvist
färdig.
Birgitta berättar att lärare och elever
har blivit inbjudna för att få se de nya
lokalerna. Hon tror att det är bra.
– Det blir inte lika mycket nyfikenhet
när man vet att man får se. Det gör
också att alla respekterar och accepterar
varandra på ett bra sätt.
Text och foto: Agneta Gustavsson
Rektor Birgitta Johansson hoppas att
etapp två ska kunna avgränsas mer
så att det inte behöver vara material
som måste hägnas in ute i korridorerna.
– Det har varit rörigt för er i skolan
och också rörigt för byggarna. Efter
jul kommer det inte att vara något
material i korridorerna, berättar
Charlotta Bjerkert, VätterHem och
fortsätter:
- En annan viktig del att tänka på
när vi flyttar runt och stänger av
delar av skolan är att vi måste ha
utrymningsvägar som fungerar.
10 Vi i VätterHem nr 6 2009 Vi i VätterHem nr 6 2009 11

Roland Bäckdahl och Aldomir Atanasov lämnar båda
VätterHem den sista december med pension!
Roland började den 1 oktober 1989 som områdeschef på
Österängen och flyttade 1995 in på huvudkontoret för att
jobba övergripande med VätterHems miljöfrågor.
Aldomir har under hela sin anställningstid, tolv år, arbetat
som trädgårdsarbetare på Råslätt.
Öppettider under
jul och nyår
Huvudkontor: 0745 - 16.30. Den 23 och
30 dec samt 5 jan stänger vi 16.00.
Marknadsavd: kl 10-16, 23 dec kl 10-13, 5
dec 10-13. Inte öppet till 18.00 den 28 dec
och 4 jan.
Områdeskontor City: Öppet som vanligt
förutom 23 dec då kontoret har öppet för
besök 8-12 (telefontid 10-12).
Områdeskontor Österängen: Öppet som
vanligt förutom 23 dec då kontoret stänger
kl 12.00.
Områdeskontor Öxnehaga: Öppet som
vanligt förutom 23 dec då kontoret stänger
kl 12.00.
Områdeskontor Råslätt: Öppet
som vanligt förutom 23 dec då
kontoret stänger kl 12.00.
God Jul och Gott Nytt År!
12 Vi i VätterHem nr 6 2009
P e r s o n a l n y t t
Petra Amigo efterträder
Aldomir som trädgårds- och
transportarbetare på Råslätt.
Petra kommer närmast
från en tjänst som BoVärd i
kvarteret Fabriken i centrala
Öster.
Katalin Kiss efterträder
Petra som BoVärd i kvarteret
Fabriken. Katalin har jobbat
en längre tid som vikarierande
BoVärd i centrala öster.
Utbyggnaden av
nya kommunikationsnätet
Delar av Östra City är klart att ta i drift den 15 december,
det är i de lägenheter där nytt uttag installerats i lägenheten.
Övriga Östra City räknar vi med ska tas i bruk den 1 juli 2010.
Västa City ska enligt planerna vara klart den 1 oktober 2010.
Utbyggnaden kommer sedan att fortsätta på Österängen och
Råslätt, och i dagsläget räknar vi med att hela utbyggnaden ska
vara klar till den 1 april 2011.
Detta TV-utbud ingår i din hyra!
(med undantag för Tenhult, Ödestugu, S Apollov 39 och
Strandängen som har annat utbud).
SVT1
SVT24
SVT2
Barn/Kunskapskanalen
TV 4
Jönköpings LokalTV (sänds via det analoga nätet)
Dessutom ingår TV6, Star, Aftonbladet/TV7 och ett av
Tele2s Intressepaket – antingen Nöje, Sport, Dokumentär,
Barn, Musik, Film eller Fakta.
Via Tele2Vision (tel 0200 252525) beställer eller byter du
också Intressepaket.
Vill du beställa fler kanaler så ingår dessa dock inte i hyran.