Hur kan jag hjälpa min elev att se bättre?
Hur kan jag hjälpa min elev att se bättre?
Hur kan jag hjälpa min elev att se bättre?
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Hur</strong> <strong>kan</strong> <strong>jag</strong> <strong>hjälpa</strong> <strong>min</strong><br />
<strong>elev</strong> <strong>att</strong> <strong>se</strong> <strong>bättre</strong>?<br />
Visuell perception – Tips på<br />
vad man <strong>kan</strong> göra i klas<strong>se</strong>n.<br />
Mona-Lisa Möller
Andra reviderade versionen<br />
Tack:<br />
Blinda barns stödförening r.f.<br />
De Blindas Vänner r.f.<br />
Finsk översättning: Nora Välimäki<br />
Layout: Jan Rosström
Förord<br />
Vi <strong>se</strong>r med vår hjärna. Våra ögon och synnerver ger vår hjärna<br />
impul<strong>se</strong>r, som genom mångskiftande fa<strong>se</strong>r upplevs som synintryck.<br />
Om detta informationssystem störs av någon avvikel<strong>se</strong>,<br />
blir slutresultatet annorlunda än för andra människor. Synsystemets<br />
första del, ögat och synnervens ända, <strong>kan</strong> lätt undersökas<br />
t e x hos ögonläkare. Man strävar efter <strong>att</strong> med diver<strong>se</strong><br />
hjälpmedel <strong>min</strong>ska synsvårigheterna eller bristerna. Men när<br />
det är fråga om ett problem med hanteringen av syninformation,<br />
även kallad för hjärnsynskada, blir situationen svårare <strong>att</strong><br />
förstå. En <strong>elev</strong> som ännu igår fungerade helt som de andra,<br />
<strong>kan</strong> idag inte längre arbeta med samma material på önskat<br />
sätt. Hon <strong>kan</strong>ske går vil<strong>se</strong> på sin välbe<strong>kan</strong>ta skolväg, eller rör<br />
sig osäkert i terräng. Hon känner inte igen be<strong>kan</strong>ta människor,<br />
och reagerar <strong>kan</strong>ske inte på ett vänligt leende. Då hon<br />
öppnar skolboken drar hon en djup suck, då hon inte vet vad<br />
hon ska göra. Redan i första klass märkte man <strong>att</strong> det var lätt<br />
för henne <strong>att</strong> lära sig bokstäverna, medan läsinlärningen blev<br />
oöverkomligt svår.<br />
När ett barn har den här typens problem, <strong>kan</strong> det vara fråga<br />
om en svårighet i bearbetningen av den information som<br />
synsystemet förmedlar. På resan genom hjärnan stöter man på<br />
oväntade krokar, hinder och alternativa rutter. De här <strong>elev</strong>erna<br />
<strong>se</strong>r, men <strong>se</strong>r ändå inte – åt<strong>min</strong>stone inte som vi. För <strong>att</strong><br />
förstå deras sätt <strong>att</strong> fungera, lära sig och klara vardagen är det<br />
viktigt <strong>att</strong> ob<strong>se</strong>rvera varje barn som individ och hitta deras speciella<br />
karaktärsdrag. Den informationen hjälper oss <strong>att</strong> stöda<br />
dem i inlärningen och de andra dagliga funktionerna.
Mona-Lisa Möller har skrivit denna handbok just med tanke på<br />
dessa barn. I den pre<strong>se</strong>nterar hon deras speciella drag och söker<br />
efter metoder och hjälpmedel för <strong>att</strong> <strong>hjälpa</strong> dem fungera<br />
<strong>bättre</strong>. Boken är aktuell, eftersom dessa barn nu <strong>kan</strong> lättare<br />
diagnosti<strong>se</strong>ras och de blir allt fler. Deras problem är svåra <strong>att</strong><br />
förstå, då våra hjärnor fungerar på ett lite annorlunda sätt.<br />
Man har även lämnat utrymme för läsarens egna ob<strong>se</strong>rvationer,<br />
eftersom de här barnens egenskaper är högst individuella,<br />
precis som åtgärderna. En metod fungerar för någon, en<br />
annan metod för nästa, och någon av dem <strong>kan</strong> till och med<br />
försvåra funktionerna. Vi vuxna som arbetar med dessa barn<br />
står inför den ständiga utmaningen <strong>att</strong> förnya oss och kontinuerligt<br />
använda vår uppfinningsrikedom.<br />
Antero Perttunen<br />
Syninstruktör<br />
Jyväskylän näkövammaisten koulu/<br />
skolan för synskadade i Jyväskylä
Från förf<strong>att</strong>aren<br />
Denna handledning utgår från mitt examensarbete inom<br />
utbildningen magisterexamen i synpedagogik och synnedsättning<br />
vid Lärarhögskolan i Stockholm. Mitt examensarbete<br />
behandlade <strong>elev</strong>er med en hjärnsynskada och en kartläggning<br />
av vad synpedagoger rekommenderar inom de olika CVI-problemområdena.<br />
I mitt tidigare arbete som handledande lärare<br />
till <strong>elev</strong>er med hjärnsynskadeproblematik har <strong>jag</strong> ofta stått<br />
tomhänt när det gällt <strong>att</strong> ge tips till lärare som arbetar med<br />
dessa <strong>elev</strong>er. Detta motiverade mig till <strong>att</strong> utarbeta en sammanf<strong>att</strong>ande<br />
handledning av de tips och idéer som synpedagogerna<br />
i <strong>min</strong> studie rekommenderade.<br />
Esbo den 1 juli 2008<br />
Mona-Lisa Möller<br />
Ped. Mag./Magister i synpedagogik och synnedsättning<br />
e-post: misa.moller@edu.hel.fi<br />
Tfn: +3 8- 1- 017
Visuell perception = Att tolka vad man <strong>se</strong>r
1. Problem med<br />
bilduppf<strong>att</strong>ning.<br />
T.ex. i följande situationer:<br />
• Att kunna kopiera linjers längd och riktning.<br />
= problem med kodning<br />
• Att upptäcka detaljer som saknas.<br />
• Problem med <strong>att</strong> jämföra med bilder i bild<strong>min</strong>net.<br />
• Svårigheter i <strong>att</strong> »läsa <strong>se</strong>rier av bilder».<br />
• Visuella problem med <strong>att</strong> kopiera/rita av bilder.<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
utnyttja dator med ritprogram<br />
bygg upp enkla bilder genom <strong>att</strong> göra dem taktila<br />
använd enkla bilder med få detaljer<br />
rita utgående från taktil mall<br />
komplettera med ljud<br />
skär ut modell/bild i cellplast<br />
använd fotografier<br />
använd modellera och vaxsnören<br />
färggranna bilder med tydliga kontraster<br />
dölj delar av bild, ta en bit i taget<br />
förenkla bilderna<br />
bearbeta materialet för tydlig överblick<br />
Egna anteckningar:
10<br />
2. Svårigheter vid läsning.<br />
T.ex. i följande situationer:<br />
• Svårigheter med <strong>att</strong> känna igen bokstäver och ord.<br />
• Bokstäverna i orden »grötar» ihop sig (crowding).<br />
• Långsam och problematisk scanning av rader i en text.<br />
• En dålig lä<strong>se</strong>ffektivitet och läsförståel<strong>se</strong>.<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
Om bokstäver:<br />
öka avstånd mellan bokstäver<br />
sätt finger under den bokstav som lä<strong>se</strong>s<br />
Om ord:<br />
öka avstånd mellan ord<br />
sätt ram runt ord<br />
undvik ord med enbart versaler<br />
undvik långa ord<br />
Om text:<br />
öka avstånd mellan rader<br />
förstora text<br />
gör lätt <strong>att</strong> överblicka<br />
läsrad<br />
kontraster<br />
fingret under texten när man lä<strong>se</strong>r<br />
använd läsprogram som automatiskt<br />
rör texten<br />
utnyttja talsyntes<br />
rör texten manuellt<br />
undvik kompakt text och röriga sidor<br />
använd nybörjarinlärningsmetoder<br />
Om böcker:<br />
böcker med luftig text och lättläst typsnitt<br />
använd ljudböcker<br />
öva radbyte, sidbyte och me<strong>kan</strong>iska färdigheter i<br />
läsningen
Egna anteckningar:<br />
11
12<br />
3. Problem med simultan<br />
perception – <strong>att</strong> uppf<strong>att</strong>a<br />
detaljer i en helhet.<br />
T.ex. i följande situationer:<br />
• Problem med <strong>att</strong> <strong>se</strong> föremål på avstånd.<br />
• Problem med <strong>att</strong> upptäcka be<strong>kan</strong>ta detaljer i en helhet<br />
(t.ex. <strong>att</strong> <strong>se</strong> bästa kompi<strong>se</strong>n i en grupp av barn).<br />
• Svårigheter med <strong>att</strong> bearbeta flera synintryck<br />
samtidigt (t.ex. i simhallen, gymnastiksalen).<br />
• Problem <strong>att</strong> upptäcka ett på förhand valt föremål bland<br />
andra föremål.<br />
• Svårigheter i <strong>att</strong> hitta ett föremål på en mönstrad<br />
bakgrund.<br />
• Problem med <strong>att</strong> delta i lagsporter.<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
Vid bildläsning är det viktigt med;<br />
klara färger<br />
tydliga kontraster<br />
enkla och tydliga bilder<br />
få detaljer<br />
<strong>att</strong> dölja oviktiga detaljer<br />
skärma av med läsruta eller ram<br />
klippa ut det som är viktigt<br />
ha bilden på ett löst kort avskilt<br />
Med tanke på arbetsmiljön är det viktigt med;<br />
lugn miljö<br />
avskalad omgivning<br />
få föremål med tydliga kontraster<br />
enfärgade och lugna färger<br />
möjlighet till avskild arbetsvrå/rum<br />
skärma av vid behov<br />
<strong>min</strong>dre grupp<br />
välorgani<strong>se</strong>rad miljö
Med tanke på ytterligare tillrättaläggel<strong>se</strong>r av<br />
inlärningssituationen;<br />
vuxen vid sidan för verbal förstärkning<br />
markera rutter med färger eller mönster<br />
markera personer för lättare identifikation<br />
med t.ex. färgkod<br />
verbal och auditiv förstärkning<br />
arbetslampa med riktat ljus för <strong>att</strong> avskilja det vä<strong>se</strong>ntliga<br />
med en ljusfläck<br />
välj material och böcker med struktur och likadan<br />
modell från sida till sida<br />
sök efter hållpunkter i omgivningen<br />
Egna anteckningar:<br />
13
1<br />
4. Problem i <strong>att</strong> röra sig<br />
i den tredimensionella<br />
rymden/rumsuppf<strong>att</strong>ning.<br />
T.ex. i följande situationer:<br />
• Att trampa på och gå över och i föremål på golvet som<br />
om de ej fanns.<br />
• Problem med <strong>att</strong> gå på ojämn mark<br />
• Problem med <strong>att</strong> upptäcka trottoar<strong>kan</strong>ter. (<strong>kan</strong> också<br />
bero på dålig kontrastkänslighet)<br />
• Svårigheter i <strong>att</strong> röra sig i trappor. (<strong>kan</strong> också bero på<br />
neds<strong>att</strong> kontrastkänslighet)<br />
• Problem med <strong>att</strong> sträcka sig efter föremål och uppsk<strong>att</strong>a<br />
avstånd.<br />
• Problem med <strong>att</strong> memorera rutter. (Då har man inte bara<br />
problem med rumsuppf<strong>att</strong>ning utan man <strong>kan</strong> inte komma<br />
ihåg rutter som är en kompensatorisk funktion till brist på<br />
rumsuppf<strong>att</strong>ning. Om man inte klarar rutter, så beror det;<br />
1. på <strong>att</strong> man inte kommer ihåg i vilken ordning landmärken<br />
befinner sig 2. man <strong>kan</strong> inte igenkänna landmärken<br />
tillräckligt bra för <strong>att</strong> komma ihåg dem.)<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
markera med färger<br />
följ ledstång<br />
markera taktilt<br />
använd blindteknik<br />
ha ordning och reda med statiska plat<strong>se</strong>r<br />
undvik överras<strong>kan</strong>de förändringar<br />
gå igenom ny miljö på förhand<br />
verbalt stöd av vuxen eller kompis i nya situationer<br />
gör ett »lilla rum« eller en lekstuga<br />
taktil information<br />
repetera<br />
undersök<br />
utantillinlärning vid t.ex. mått
Egna anteckningar:<br />
5. Problem med <strong>att</strong><br />
uppf<strong>att</strong>a former.<br />
T.ex. i följande situationer:<br />
• Urskiljer föremål m.h.a. andra tips som t.ex. genom <strong>att</strong><br />
räkna hur många hörn det finns.<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
utnyttja alla sinnen<br />
övergå från tredimensionellt till tvådimensionellt<br />
med hjälp av lera, play-doh<br />
bygg upp från grunden<br />
koppla formen till verkliga föremål<br />
rita runt form<br />
utnyttja vaxsnören<br />
kategori<strong>se</strong>ra föremål taktilt och enligt tyngd<br />
Egna anteckningar:<br />
1
1<br />
6. Problem med<br />
uppf<strong>att</strong>ning av rörel<strong>se</strong>.<br />
Rörel<strong>se</strong>perception.<br />
T.ex. i följande situationer:<br />
• Att <strong>se</strong> på film och TV.<br />
• Att <strong>se</strong> föremål i rörel<strong>se</strong>.<br />
• Svårigheter <strong>att</strong> röra sig i trafiken.<br />
Typiskt för dessa barn är <strong>att</strong> de går fortare än andra barn<br />
och <strong>se</strong>dan stöter emot stora objekt som är osynliga i den<br />
hastigheten.<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
<strong>att</strong> stanna upp och iaktta omgivningen<br />
imitera rörel<strong>se</strong>r<br />
konkreti<strong>se</strong>ra<br />
använd blindmetodik<br />
informera verbalt<br />
medvetandegör omgivningen om problematiken<br />
utnyttja alla sinnen<br />
förenkla<br />
färgmarkera omgivningen<br />
långsamma rörel<strong>se</strong>r är ofta lättare <strong>att</strong> <strong>se</strong><br />
utnyttja hör<strong>se</strong>linformation maximalt<br />
Egna anteckningar:
7. Problem med visuell<br />
uppmärksamhet.<br />
T.ex. i följande situationer:<br />
• <strong>kan</strong> inte upprätthålla uppmärksamheten.<br />
• Avsaknad av uppmärksamhet.<br />
• Avbruten uppmärksamhet/pau<strong>se</strong>r.<br />
• Att ta in visuella information vid stimulering av<br />
andra sinnen.<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
en lugn och avskalad miljö<br />
avskild vrå till förfogande vid behov<br />
en egen uppgift vid grupparbeten<br />
ordning och reda<br />
verbali<strong>se</strong>ra<br />
förstärk och bekräfta intryck via andra sinnen;<br />
taktilt, auditivt, visuellt<br />
förenkla<br />
ge tillräckligt med tid<br />
gör uppgiften visuellt loc<strong>kan</strong>de<br />
utnyttja kompisar<br />
Egna anteckningar:<br />
17
18<br />
8. Problem med<br />
igenkännande av ansikten.<br />
T.ex. i följande situationer:<br />
• Att inte känna igen be<strong>kan</strong>ta ansikten.<br />
• Att felaktigt känna igen obe<strong>kan</strong>ta människor.<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
Identifikation genom;<br />
språk<br />
färg<br />
röst<br />
gångstil<br />
ut<strong>se</strong>endemässiga olikheter som till exempel skägg,<br />
hår, kläder, typ av glasögon<br />
information om vem som är närvarande<br />
vissa personer kombineras med en viss färg till<br />
exempel<br />
<strong>att</strong> kombinera fotografi med person<br />
doft<br />
gör omgivningen uppmärksam på problematiken<br />
Egna anteckningar:
9. Problem med <strong>att</strong> uppf<strong>att</strong>a<br />
ansiktsuttryck.<br />
T.ex. i följande situationer:<br />
• Att inte kunna urskilja olika ansiktsuttryck som ett<br />
leende och ett ogillande uttryck.<br />
Barnen <strong>kan</strong> klara testbilder då man <strong>kan</strong> titta på dem en<br />
bra lång stund. Ansiktsuttryck är mycket kortvariga rörel<strong>se</strong>r<br />
på låg kontrast.<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
förstärk <strong>min</strong>er<br />
verbali<strong>se</strong>ra<br />
diskutera<br />
öka medvetenheten<br />
förtydliga<br />
förklara<br />
medvetandegör omgivningen om problematiken<br />
Egna anteckningar:<br />
1
20<br />
10. Problem med <strong>att</strong><br />
känna igen olika djur.<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
naturtrogen avbildning<br />
likadan avbildning från bild till bild<br />
namnge djuren på bilden<br />
ta fasta på hur djuren rör sig<br />
lär ut vilka speciella olikheter djuren har<br />
öka kunskapsbanken kring olika djur<br />
Egna anteckningar:
11. Problem med orientering.<br />
T.ex i följande situationer:<br />
• Barnet går ofta vil<strong>se</strong> och <strong>kan</strong> inte finna vägen i en<br />
be<strong>kan</strong>t miljö. Kan inte använda rumsuppf<strong>att</strong>ning eller<br />
rutter/inomhus.<br />
• Det tar lång tid <strong>att</strong> finna vägen runt t.ex. skolan/utomhus.<br />
Svårigheter <strong>att</strong> planlägga motoriska funktioner som<br />
en kedja, <strong>kan</strong> bara f<strong>att</strong>a beslut och utföra en motorisk<br />
funktion som är bunden till situationen, inte tänka framåt<br />
»och <strong>se</strong>dan».<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
ta fasta på olika hållpunkter längs rutter<br />
komplettera med olika sinnen<br />
börja med korta rutter<br />
ta fasta på färger i närmiljön<br />
märk upp viktiga saker längs rutten<br />
<strong>elev</strong>en väljer själv sina hållpunkter<br />
ha en bra och jämn belysning<br />
utnyttja stödperson vid behov<br />
fråga andra<br />
använd kompensatoriska strategier<br />
Egna anteckningar:<br />
21
22<br />
12. Svårigheter i <strong>att</strong> använda<br />
syn tillsammans med;<br />
hör<strong>se</strong>l, haptisk information<br />
och balans, samt överkänslighet<br />
för visuell och auditiv<br />
information.<br />
Förslag på underlättande strategier:<br />
använd ett sinne i taget<br />
stäng ut det <strong>min</strong>dre viktiga sinnet<br />
ha en avskild plats med lugn och ro<br />
<strong>min</strong>dre grupp<br />
undvik situationer som kräver samtidig användning<br />
av de två sinnena<br />
använd ett sinne renodlat<br />
blunda när du skall lyssna<br />
använd öronproppar eller hörlurar<br />
ge antingen verbal eller visuell info<br />
gör en sak i taget<br />
använd blindmetodik<br />
titta först och gör <strong>se</strong>dan<br />
lyssna på en sak i taget<br />
titta på en sak i taget<br />
gör den visuella och auditiva miljön så lugn<br />
som möjligt<br />
skala bort allt ovidkommande<br />
information via en CD till exempel<br />
ha en lugn miljö<br />
undvik blin<strong>kan</strong>de lampor<br />
tänk på placeringen i klassrummet<br />
skärma av arbetsplat<strong>se</strong>n
Egna anteckningar:<br />
23
Change language