Ryg sektionen, Ortopedkliniken Ryggsektionen, Ortopedkliniken ...
Ryg sektionen, Ortopedkliniken Ryggsektionen, Ortopedkliniken ...
Ryg sektionen, Ortopedkliniken Ryggsektionen, Ortopedkliniken ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Lumbal Spinal Stenos<br />
Björn Rydevik<br />
Etiologi: Degenerativa förändringar i<br />
intervertebraldisk och facettleder samt<br />
förtjockning av ligamenta flava. Dessa<br />
förändringar kan tillsammans leda till en<br />
försnävning av spinalkanalen och/eller<br />
nervrotskanalerna med åtföljande mekanisk<br />
kompression av nervstrukturerna.<br />
Naturalförlopp: Normalförloppet vid<br />
lumbal spinal stenos är oftast utdraget och<br />
det är ovanligt med snabba förändringar av<br />
symptombilden. I en 4-årsuppföljning av<br />
icke opererade patienter med spinal stenos<br />
var 70 % oförändrade, 15 % förbättrade och<br />
15 % försämrade (Johnsson et al. 1993).<br />
Behandlingsindikation:<br />
Svårighetsgraden av patientens symptom,<br />
framförallt bensmärtan är den primära<br />
indikationen för kirurgisk behandling, när<br />
konservativ terapi icke haft avsedd effekt.<br />
Vanligt är claudicatio-anamnes och en relativ<br />
symptomfrihet i vila. Den vanliga<br />
radiologiska förekomsten av spinala<br />
stenosförändringar utan klinisk<br />
symptomatologi måste beaktas (Kent et al.<br />
1992). Radiologisk utredning göres med<br />
slätröntgen samt datortomografi och/eller<br />
MRT. En tvärtsnittsyta av durasäcken på<br />
cirka 75 mm 2 eller mindre i nedre delen av<br />
ländryggen anses som gränsvärde för den<br />
radiologiska diagnosen central spinal stenos<br />
(Schönström et al. 1984). Möjligheten av<br />
axiellt belastad CT/MRT-undersökning bör<br />
beaktas (Willén et al. 1997).<br />
Behandlingsmål: Kirurgisk behandling<br />
syftar till att i första hand minska patientens<br />
bensmärta och därmed öka gångförmågan.<br />
Ibland kan förbättring av ryggsmärtan<br />
uppnås men detta är icke lika säkert<br />
förutsägbart.<br />
Icke-kirurgisk behandling: Analgetika,<br />
träning (gärna på motionscykel dvs. med<br />
flekterad rygg). Eventuellt stödkorsett.<br />
Viktigt att ge patienten instruktioner om att<br />
undvika extension vilket kan öka<br />
nervkompressionen i spinalkanalen.<br />
Kirurgisk behandling: Behandlingen<br />
innefattar i princip dekompression med eller<br />
utan fusion. Om fusion inkluderas, kan<br />
denna göras med eller utan internfixation,<br />
vilken oftast sker med pedikelskruvar samt<br />
stag, plattor etc. Huvudsakliga indikationer<br />
för fusion är verifierad instabilitet av<br />
ryggraden på den aktuella nivån, oftast<br />
påvisad i form av degenerativ spondylolistes.<br />
Det föreligger inga prospektiva<br />
randomiserade studier i litteraturen vad<br />
gäller jämförelse mellan konservativ och<br />
kirurgisk behandling av lumbal spinal stenos.<br />
En metaanalys av litteraturen indikerar dock<br />
att opererade patienter med spinal stenos har<br />
större möjligheter att förbättras än de som<br />
behandlas konservativt (Turner et al 1992).<br />
Denna slutsats är baserad på 74 studier med<br />
resultat från dekompressiv laminektomi vid<br />
spinal stenos varav endast tre studier var<br />
prospektiva och ingen randomiserad. Vid<br />
förekomst av degenerativ spondylolistes blir<br />
resultaten bättre om en posterolateral fusion<br />
genomföres i den aktuella nivån än om<br />
enbart laminektomi genomförs (Herkowitz<br />
et al. 1991). I ett eget material, med 124<br />
patienter och 4-12 års retrospektiv<br />
uppföljning efter operation för lumbal spinal<br />
stenos, visades en betydande förbättring av<br />
gångsträcka postoperativt jämfört med<br />
preoperativt. En gångsträcka på