Hur uppstod Rom? - mattliden.fi
Hur uppstod Rom? - mattliden.fi
Hur uppstod Rom? - mattliden.fi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
1) Förklara <strong>Rom</strong>s uppkomst. Utvecklingen från by till huvudstad i ett imperium.<br />
2) Orsakerna samt skedena i <strong>Rom</strong>s utveckling till ett världsvälde.<br />
3) Orsaker till <strong>Rom</strong>arrikets undergång och västroms fall.<br />
4) Den västerländska kulturens arv av <strong>Rom</strong>arriket.<br />
1)<br />
<strong>Hur</strong> <strong>uppstod</strong> <strong>Rom</strong>?<br />
Från att ha varit en liten italiensk by växte <strong>Rom</strong> till ett centrum för den romerska civilisationen på 800talet f.Kr. Staden <strong>Rom</strong><br />
<strong>uppstod</strong> vid floden Tibern, det var ett öppet landsskap med bra betesmarker åt boskapen. Dessutom fanns det kullar betäckta med<br />
torr åkerjord som kunde skydda bönderna mot anfall. Floden Tibern var en transportled från inlandet till kusten, dessutom gav den<br />
tillgång till vatten. Det var dessa bra förutsättningar som gjorde att <strong>Rom</strong> kunde bli en stad.<br />
Men enligt en legend <strong>uppstod</strong> <strong>Rom</strong> av bröderna <strong>Rom</strong>ulus och Remus. Det fanns sju stora kullar runt floden Tibern, bröderna<br />
grundade en stad uppe på en av dem. Kullen hette Palatinen och staden <strong>fi</strong>ck namnet <strong>Rom</strong>, kallat efter <strong>Rom</strong>ulus. Staden blev klar 753<br />
f.Kr., det var då den romerska tideräkningen böjade. <strong>Rom</strong>ulus var sedan <strong>Rom</strong>s kung åren 753716 f.Kr., Remus hade tidigare<br />
mördats då han hoppade över gränsen till staden.<br />
• Salt<br />
• Vulkanisk aska som gödslade jorden<br />
• Tibern ypperlig handelsplats<br />
• Mellan två högkulturer. Etruskernas välde i norr och grekernas i söder<br />
2) Orsaker till att <strong>Rom</strong> blev ett imperium<br />
nov 2513:17<br />
l Staden <strong>Rom</strong> blev starkare med tiden, det formade alliansser med stadsstater intill och erövrade norrut.<br />
l <strong>Rom</strong> var placerat vid floden Tibern vilket gjorde <strong>Rom</strong> till en naturlig handels och mötesplats och dessutom hade 6 stora<br />
handelsvägar + byggde vägar<br />
l Avancerad teknologi och stridsstrategier, vilket gav <strong>Rom</strong>arriket ett övertag mot ”barbarer”<br />
l Använde mutor till arméer nära städer de ville erövra<br />
l De hade folket på sin sida eftersom de byggde underhållning som am<strong>fi</strong>teatrer och badhus etc.<br />
l De hade en rättvis lagstiftning och gav folket rättigheter och ”frihet”, som folket stödde<br />
l Hade ett senat från och med 401 f.Kr. måttlig demokrati<br />
l <strong>Rom</strong> var byggt på de sju kullarna vilket gav ett bra försvar från invaderare<br />
l Hade högkulturer närliggande av vilka de lärde sig bättre teknik/teknologi<br />
l Utvecklade längre broar<br />
l Ekonomiskt bra tillfälle: hade jordbruk och djurhållning och utnyttjade naturliga resursser som behövdes för handel → mera<br />
pengar och andra ekonomiskt lönande metoder att spara pengar och uppehålla rikedom<br />
l Med deras bra ekonomi så skapade de en bra försvarsmakt och utvidgade deras rike<br />
• Anammade <strong>fi</strong>endernas upp<strong>fi</strong>nningar<br />
• 'Divide et Impera'<br />
• Religionen oviktig<br />
• De puniska krigen<br />
• Förlorade flera stora slag men inte krig<br />
• Pax <strong>Rom</strong>ana<br />
• Transportnätverk<br />
nov 2513:17<br />
1
3)<br />
Orsaker till <strong>Rom</strong>arrikets nedgång<br />
<strong>Rom</strong> delades förvaltningsmässigt i två delar, Öst och Västrom år 375 e.Kr<br />
Man säger att <strong>Rom</strong> föll år 476 e.kr. Man menar att <strong>Rom</strong>arriket föll då och att medeltiden inleddes. Egentligen<br />
var det för att den siste västromerske kejsaren <strong>Rom</strong>ulus Augustus då. Östromerska riket, som senare blev även känt<br />
som Bysantiska riket levde kvar fram till 1453, tills osmanerna(ett turkiskt folk) erövrade Konstantinopel (dagens<br />
Istanbul).<br />
l det fanns inte någon enskild orsak till <strong>Rom</strong>arrikets fall, men riket var så stort att det så småningom, under en<br />
lång tidsperiod ”föll ihop”. Kristendomen kan räknas som någon slags orsak. Det var också brist på pengar. Folket<br />
ville inte betala höga skatter och utan pengar kunde inte <strong>Rom</strong> betala åt soldaterna som behövdes som försvar.<br />
l hunnerna, germanerna och goterna erövrade Västrom och den västromerska kejsaren avsattes 476 e.kr (det<br />
året anses vara året då <strong>Rom</strong>arriket kom totalt till sitt slut, som redan tidigare kom fram i texten)<br />
Olika teorier som sammanfattar upplösningen av världsväldet .<br />
Vegetius<br />
Vegetius teori (som också är stödd av andra historiker)baserar sig på skattehöjningen i den romerska imperiet som<br />
använde så stor andel av inkomster på militären, att det indirekt ledde till den barbariska invasionen.<br />
Edward Gibbon<br />
förhållandevis kritisk mot Kyrkan, och ansåg att den ibland förhindrade olika former av framåtskridande, som sedan<br />
indirekt ledde till romerska rikets upplösan.<br />
Henri Pirenne<br />
Pirenne ansåg att riket hölls på något sätt ihop före Muslimernas erövring på 600taletsom ledde till den europeiska<br />
ekonomins avtagande.<br />
Sammansättning<br />
Historikernas sammanfattning baserar på andras teorier, och deras analys.<br />
Då Gibbon ansåg att kyrkan var orsaken till västroms fall stöder det inte det att östrom inte föll, även att den var ”<br />
mera” sammansatt med kyrkan, och östrom ”klarade” sig ennu ca. 1000 år efter västroms fall och östrom inte direkt ”<br />
föll”.Nuförtiden är de mest favoratiserade teorier ; avskogning, förorening , epidemier, klimatförändringar.<br />
• Splittringen<br />
• Korruptionen<br />
• Inflationen<br />
• Kristendomen<br />
• Folkvandringarna<br />
4) Arvet från romarriket<br />
nov 2513:18<br />
I dagens samhälle ser vi många saker som härstammar från romarriket. Det var romarna som förde vidare det<br />
grekiska arvet till den europeiska civilisationen. Från deras kultur har poesin och byggnadsstilen lämnat kvar<br />
sina spår.Ingenjörs och byggnadskonsten har vi fått från romrrikets kunniga byggare. Den kristna kyrkan med<br />
sitt påvedöme <strong>fi</strong>ck sitt ursprung från det romerska riket. Många av våra lagar härstammar från det romerska<br />
rättssystemet, som också blev grunden för vårt europeiska rättssystem. Dagens politiska system har sina<br />
grunder i romarnas samhällssystem, t.ex. Demokratin härstammar därifrån. Idag använder vi också många ord<br />
som användes i den romerska politiken, ord som t.ex. Veto, konsul och senat.<br />
• De latinska språken<br />
• Den världsliga juridiken<br />
• Kejsare<br />
• Motionsidrotten<br />
• Termerna<br />
• Underhållningen<br />
• Glass<br />
• Flera Europeiska städer t.ex Wien, Budapest<br />
• Vattenteknik<br />
nov 2513:20<br />
2
V. 09<br />
3–4 p.: Demokratian ymmärtäminen kansanvallaksi eli käsitteen selittäminen. Poliittisen<br />
keskustelun tärkeys kansankokouksissa. Kyse on ajallisesti ja paikallisesti (Ateenan<br />
kaupunkivaltio) rajoitetusta ilmiöstä. Ongelmallisia piirteitä demokratian rajoitukset, esim. eivapaat<br />
kansalaiset (orjat), naiset, vierastyöläiset (metoikit).<br />
5–6 p.: Antiikin suoran kansanvallan (välitön demokratia) ymmärtäminen erilaiseksi kuin<br />
nykyinen edustuksellinen demokratia. Kaikkien vapaiden miesten mahdollisuus ottaa vastaan<br />
julkinen virka. Päätöksentekokeinoista jotakin (esim. arpomismenettely tai neuvostot<br />
kansankokousten valmistelijoina).<br />
H. 08<br />
nov 2513:20<br />
3–4 p.: Erot ja yhtäläisyydet antiikin orjan ja keskiajan maaorjan oikeudellisessa asemassa<br />
(kummankin alisteinen asema: orja omaisuutena, maaorja alistettuna puolivapaana<br />
talonpoikana).<br />
Käsitelty eri tapoja joutua orjaksi tai maaorjaksi. Orjat antiikin talouden perustana. Orjia<br />
työvoimana eri aloilla (esimerkiksi koti ja maatalous, kaivokset). Maaorjuus osana<br />
feodalismiin kuuluvaa kartanotaloutta.<br />
5–6 p.: Orjan/maaorjan aseman tarkempi erittely: kohtelu riippui esimerkiksi omistajasta ja<br />
olosuhteista. Käsitelty orjien asemassa tapahtuneita muutoksia. Rooman valtakunnan<br />
loppuaikoina orjien asema osittain parani (taustalla esimerkiksi kristinusko ja pula orjista).<br />
Maaorjien aseman paraneminen keskiajan loppupuolella (taustalla esimerkiksi rutto ja<br />
rahatalouden elpyminen; mahdollisuus käsitellä myös Länsi ja ItäEuroopan eritahtista<br />
kehitystä.)<br />
V.08<br />
3–4 p: Siirtyminen keräilystä ja metsästyksestä maanviljelykseen vaati pysyvää asutusta.<br />
Lähiidän suurissa jokilaaksoissa oli viljelylle edulliset luonnonolot. Väestö kasvoi ravinnon<br />
lisääntyessä. Yhteisöjen koko kasvoi kylistä kaupungeiksi.<br />
5–6 p: Viljely edellytti järjestettyä yhteistyötä (esimerkiksi kastelujärjestelmät). Tuotannon<br />
ylijäämä mahdollisti ammattien eriytymisen ja kaupankäynnin. Esimerkkejä korkeakulttuurin<br />
tunnuspiirteistä (kirjoitustaito, hallinnon ja lakien kehitys).<br />
nov 2513:23<br />
3
H. 07<br />
a) Gibbon korostaa Rooman valtakunnan taustasyinä kristinuskoa ja imperiumin suurta kokoa.<br />
Jones selittää tapahtumaa imperiumin ulkopuolelta tulevalla paineella. Kahden pisteen<br />
edellytyksenä on selitysten aito vertailu pelkän dokumenttien referoinnin sijaan.<br />
b)<br />
1–2 p: Käsitelty erilaisia taloudellisyhteiskunnallisia tekijöitä, esimerkiksi rahan arvon lasku,<br />
kaupan taantuminen ja luontoistalouteen siirtyminen.<br />
3–4 p: Käsitelty Rooman hajoamista useasta näkökulmasta, esimerkiksi ympäristötekijät,<br />
taudit, poliittinen hajaannus ja Rooman perinnön säilyminen. Vastauksessa on ymmärretty<br />
Rooman tuhoutumisen tulkinnallisuus ja tapahtumien monimutkaisuus.<br />
nov 2513:25<br />
4
Change language