Spårväg Lund C till ESS – buller och vibrationer

Spårväg Lund C till ESS – buller och 

vibrationer 

RAPPORT 2012:02 

VERSION 1.0 

2012-04-02

Dokumentinformation 

Titel Spårväg Lund C till ESS – buller och vibrationer 

Rapport nr 2012:02 

Författare Erik Hedman m fl, Ramböll Sverige AB 

Kvalitetsgranskning Claes Pagoldh, Johan Irvenå, Ramböll Sverige AB 

Beställare Spårvagnar i Skåne 

Spårvagnar i Skåne 

Besök: Stationshuset, Bangatan, Lund 

Post: Stadsbyggnadskontoret, Box 41, 221 00 Lund 

info@sparvagnariskane.se | www.sparvagnariskane.se 

Kontaktperson: Susanne Duval

Rapport 

Spårvagnar i Skåne 

Spårväg Lund C till ESS – 

buller och vibrationer 

Slutrapport 

Malmö 2012-04-02

Rapport 

Ramböll Sverige AB 

Skeppsgatan 5 

211 11 Malmö 

Telefon 010-615 60 00 

Fax 010-615 20 00 

www.ramboll.se 

Spårväg Lund C till ESS – 

buller och vibrationer 

Datum 2012-04-02 

Uppdragsnummer 616612498300000 

Utgåva/Status Slutrapport 

HEDMAN ERIK Erik Hedman Claes Pagoldh 

Stefan Troeng Johan Irvenå 

Uppdragsledare Handläggare Granskare 

Unr Organisationsnummer 556133-0506

p:\64mas2\6612\61661249830000\3_projekt\pm och rapport buller och vibrationer slutrapport.doc 

PM 

Spårväg Lund C till ESS – buller och vibrationer 

Unr 61661249830000 

Abstract 

The following report contains calculations of noise and vibrations from a future 

tram system in Lund, on the route between Lund C and ESS. All background data 

used in the calculations comes from series of measurements on trams running in 

Norrköping, made in 2008 by Rambölls acoustics department in Stockholm. All 

calculations are done according to the Nordic prediction method for Road noise 

and Railway noise (NMT 96) in SoundPlan version 7.0. 

Calculations have also been carried out for road noise according to both the current 

traffic situation and to a future situation with extra buses running the same 

route as the trams will run. The purpose of presenting results from road noise 

along with tram noise is to determine if the noise exposure from both traffic 

sources will increase or decrease when implementing a tram system. 

The results from the noise calculations indicates there will be no residential buildings 

exposed to tram noise inside buildings exceeding the threshold limit of 30 

dBA Leq24. Some buildings will be exposed from maximum values over 75 dBA 

outside the facade. These buildings are however already being exposed to road 

noise with even higher values. Some residential buildings will receive increased 

Leq24 values when adding road and tram noise (with energetically addition). The 

report suggests that these buildings should either be provided with noise reduction 

measures in windows, increased height of existing noise protection walls or that 

the surface under the tram track is constructed with grass instead of asphalt. 

The results from the vibration calculations indicates that there will be structureborne 

sound from the tram track, that may cause comfort disturbance inside of 

buildings within a zone approximately 17 meters from both sides of the track. 

On the route from Lund C to ESS there is a handful of functions such as the University 

of Lund and planned activities like MAX IV and ESS that has very high demands 

on acceptable levels from ground vibrations. The calculations indicates that 

it will be necessary to apply vibration damping measures along certain parts of the 

track. 

i


PM 


Unr 61661249830000 

Innehållsförteckning 

1. Bakgrund .................................................................................................... 1 

2. Förutsättningar ........................................................................................... 2 

2.1 Uppdraget ...................................................................................................... 2 

2.2 Syfte ............................................................................................................. 2 

2.3 Utredningsområde ........................................................................................... 2 

2.4 Metod ............................................................................................................ 3 

2.5 Avgränsningar ................................................................................................ 3 

3. Allmänt om buller och vibrationer ................................................................ 4 

3.1 Källor till ljud och vibrationer från spårvagnar ...................................................... 6 

3.2 Buller- och vibrationsdämpande åtgärder ............................................................ 7 

3.2.1 Buller ............................................................................................................ 7 

3.2.2 Vibrationer/Stomljud ........................................................................................ 7 

4. Riktvärden ................................................................................................. 10 

4.1 Trafikbuller ................................................................................................... 10 

4.2 Vibrationer ................................................................................................... 12 

5. Beräkningsförutsättningar .......................................................................... 14 

5.1 Studerade alternativ ...................................................................................... 14 

5.1.1 Dagens situation ........................................................................................... 14 

5.1.2 Spårvägsalternativ ........................................................................................ 14 

5.1.3 Nollalternativ ................................................................................................ 14 

5.2 Spårvagnstrafik............................................................................................. 15 

5.3 Vägtrafik ...................................................................................................... 15 

5.4 Trafikmängder och hastigheter ........................................................................ 16 

5.4.1 Allmän vägtrafik ............................................................................................ 16 

5.4.2 Spårvagnar .................................................................................................. 16 

5.4.3 Bussar ......................................................................................................... 16 

6. Beräkningsresultat ..................................................................................... 17 

6.1 Buller .......................................................................................................... 17 

6.1.1 Dagens trafiksituation .................................................................................... 17 

6.1.2 Spårvägsalternativ – spårvagnar ...................................................................... 18 

6.1.3 Spårvägsalternativ – vägtrafik ......................................................................... 18 

6.1.4 Spårvagnsalternativ – vägtrafik + spårvagnar .................................................... 18 

6.1.5 Nollalternativ ................................................................................................ 19 

6.2 Vibrationer ................................................................................................... 19 

ii


6.2.1 Stomljud från spårvagnstrafik .......................................................................... 19 

6.2.2 Komfortstörande vibrationer från spårvagnstrafik................................................ 19 

6.2.3 Stomljud från vägtrafik .................................................................................. 20 

6.2.4 Komfortstörande vibrationer från vägtrafik ........................................................ 20 

6.2.5 Objekt särskilt känsliga för vibrationer .............................................................. 21 

7. Åtgärdsförslag ............................................................................................ 23 

7.1 Buller .......................................................................................................... 23 

7.2 Vibrationer ................................................................................................... 25 

7.2.1 Åtgärder mot stomljud i centrala delen.............................................................. 25 

7.2.2 Åtgärder vid objekt särskilt känsliga för vibrationer ............................................. 25 

8. Slutsatser ................................................................................................... 25 

PM 


Unr 61661249830000 

Bilaga 1 Frifältsvärde vid fasad - framtida spårvagnsbuller 

Bilaga 2 Ljudutbredning 1,5 meter ovan mark - Ekvivalentnivå 

spårvägsalternativ, spårvagnar 

Bilaga 3 Ljudutbredning 1,5 meter ovan mark - Maximalnivå spårvägsalternativ, 

spårvagnar 

Bilaga 4 Ljudutbredning 1,5 meter ovan mark - Ekvivalentnivå dagens 

vägtrafik 

Bilaga 5 Ljudutbredning 1,5 meter ovan mark - Ekvivalentnivå nollalternativ 

vägtrafik 

Bilaga 6 Ljudutbredning 1,5 meter ovan mark - Ekvivalentnivå 

spårvägsalternativ, spårvagnar + biltrafik 

Bilaga 7 Fastighetsförteckning samt beräknade ljudnivåer i samtliga 

utredningsalternativ 

Bilaga 8 Zon för 30 dBA Slow i stomljud – spårvagnstrafik 

Bilaga 9 Zon för 30 dBA Slow i stomljud – vägtrafik 

Bilaga 10 Zon för vibrationsdämpande åtgärder 

iii


PM 


Unr 61661249830000 

Spårväg Lund C till ESS – buller och 

vibrationer 

Rapport 

1. Bakgrund 

Lunds kommun befinner sig i en fas av stark tillväxt. Befintliga stadsdelar och tätorter 

utvecklas och förtätas, nya stadsdelar byggs ut. Särskilt stark är utvecklingen 

i det så kallade Kunskapsstråket, ett stråk som börjar i stadskärnan och 

sträcker sig mot nordost. Längs hela stråket planeras för tillväxt, men allra mest i 

området Lund NE/Brunnshög där planeringen tar höjd för 50 000 

sysselsatta, studerande och boende. En förutsättning för utbyggnaden av Lund 

NE/Brunnshög är att området ska ges förutsättningar för en låg bilanvändning, där 

tillgången till god kollektivtrafik har lyfts fram som en nyckelfråga. Sedan 2003 

finns Lundalänken, ett högklassigt kollektivtrafikstråk som idag trafikeras med 

buss men redan vid utbyggnaden anpassades för att kunna konverteras till spårtrafik. 

En förstudie för spårvägsutbyggnad togs fram under 2011 – ”Spårväg Lund C till 

ESS – ett starkare kunskapsstråk med spår på Lundalänken”. I förstudien finns 

definierat ett nollalternativ som innebär tre gånger så mycket busstrafik som idag 

på Lundalänken, utan några övriga infrastrukturella förändringar. I förstudien görs 

bedömningen att utredningsalternativet spårväg mellan Lund C till ESS i hög utsträckning 

kommer att bidra till att uppfylla de övergripande målen om attraktiv 

stadsmiljö och attraktiv kollektivtrafik. Införande av spårväg väntas också bidra 

till en utveckling i rätt riktning för att långsiktigt uppfylla de nationella transportpolitiska 

målen, nationella och regionala miljömål, samt de mål 

som Lunds kommun angivit i sina policydokument LundaEko och LundaMaTs. 

Figur 1 Förstudien spårväg Lund C till ESS färdigställdes 2011 

1 av 25


PM 

2. Förutsättningar 

2.1 Uppdraget 

Uppdraget omfattar att redovisa påverkan från trafikbuller och vibrationer för en 

utbyggnad av spårväg på sträckan mellan Lund C och ESS. I utredningen redovisas 

dagens trafikbullersituation som utgångsläge inför resonemang kring bullerskyddsåtgärder. 

Denna situation baseras på den under 2011 år genomförda kommunövergripande 

bullerkartläggning 1 som nyligen inrapporterat till Naturvårdsverket. 

Beräkningar av buller och vibrationer har genomförts för införande av spårvagn. 

Indata för dessa beräkningar har hämtas in från omfattande mätningar och 

beräkningar genomförda på Norrköpings spårvagnar 2 . Alternativet med spårväg 

har sedan jämförts med ett nollalternativ där en ökad busstrafik istället tar hand 

om resbehovet. 

2.2 Syfte 

Syftet med utredningen är att beräkningarna ska ge underlag för bedömningar 

kring eventuella behov av bullerskyddsåtgärder för befintlig bebyggelse utmed 

sträckningen samt ge förutsättningar för framtida utbyggnad av nya bostäder och 

verksamheter utmed sträckan. Bedömningar kommer sedan ligga till grund för 

konsekvensbeskrivningar i Lunds kommuns arbete med att ta fram detaljplaner 

för spårvägen. 

2.3 Utredningsområde 

Utredningsområdet omfattar en transportkorridor från Lund C fram till ESS enligt 

figuren nedan. Korridoren omfattar första radens bebyggelse 50 m från spårmitt, 

se figur 2. 


Unr 61661249830000 

1 Bullerkartläggning Lunds kommun, Ramböll, 2011-04-04 

2 Norrköpings spårvagnar – Mätning av buller och vibrationer från olika spårvagnstyper, 

Ramböll 2008. 

2 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

Figur 2 Utredningsområdet inom markerat fält 

2.4 Metod 

Beräkningarna har genomförts enligt den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik 

(NMT96) respektive järnvägstrafik (NMT96) i programmet SoundPLAN version 

7.0. Programversionen är samma som den som användes vid bullerkartläggningen 

av Lunds kommun. 

I programmet har en tredimensionell beräkningsmodell byggts upp av bebyggelse, 

laserscannade höjddata, väg-/spårtrafikdata, osv. Byggnaders våningsplan har 

justerats manuellt via fältinventering. 

För beräkning av de maximala ljudnivåerna har principen L5th använts, dvs det 

femte mest bullrande fordonet. Metoden anges i den nordiska beräkningsmodellen 

och bör framförallt användas när maximalnivån syftar till att redovisa påverkan 

nattetid från vägtrafiken. Det innebär att trafikeringen nattetid med tunga fordon 

blir avgörande för hur hög maximalnivån blir. 

2.5 Avgränsningar 

I utredningen görs eller redovisas inte några beräkningar från tågtrafiken på 

Södra Stambanan. Huvudskälet till detta är att den påverkar en väldigt liten del av 

utredningsområdet samtidigt som den inte har direkta samband med de förändringar 

i vägnätet som införandet av spårvägen på det kommunala vägnätet orsakar. 

3 av 25


PM 

3. Allmänt om buller och vibrationer 


Unr 61661249830000 

Buller definieras ofta som oönskat ljud, vilket gör att när ljud uppfattas som störande 

kan variera från person till person. Örat uppfattar ljud med olika frekvens 

olika starkt. För att beskriva upplevelsen av ljud används ofta en frekvensvägning 

A som efterliknar örats förmåga att uppfatta ljudstyrka vid olika frekvenser av 

ljud. Denna A-vägda ljudtrycksnivå har enheten dB(A), och kallas ibland lite förenklat 

enbart för ljudnivå. Bullernivå uttrycks vanligtvis som A-vägd ljudtrycksnivå, 

dvs med enheten dB(A). 

Allmänt kan sägas att buller från två lika starka bullerkällor ökar ljudnivån med 3 

dB(A), likaså att en fördubbling eller halvering av trafikflödet ger 3 dB(A) skillnad i 

den ekvivalenta ljudnivån. En tumregel är också att en förändring med 8-10 dB(A) 

upplevs som en halvering eller fördubbling av bullret. Den minsta förändring som 

normalt uppfattas av människan är 2-3 dB(A). Det finns dock undersökningar som 

visar på att även lägre förändringar kan uppfattas ge stor skillnad. På skalan visas 

några exempel på ljudnivåer. Nedanstående värden är ungefärliga och beror bl a 

på avståndet till det som bullrar. 

Hörtröskel Tyst kontorsrum Storstadsgata 

Rockkonsert 

 

Startande 

Sovrum Samtal 

Startande jetplan 

lastbil 

10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 dB(A) 

Figur 3 Exempel på ljudnivåer vid olika aktiviteter 

Hur störande ett ljud är beror inte bara på nivån, utan även på t ex karaktären, 

hur länge störningen pågår och vilken inställning man har till den. För samhällsbuller 

används två storheter, ekvivalent ljudnivå respektive maximal ljudnivå: 

Ekvivalent ljudnivå är en form av medelvärde av en ljudnivå som varierar i 

tiden. 

Den högsta momentana ljudnivån som uppstår under en viss tid kallas för 

maximalnivå eller maximal ljudnivå. Vid beräkning av trafikbuller avses 

med maximalnivå den högsta momentana ljudnivå som uppstår när ett 

fordon passerar. 

I figuren nedan ges ett exempel på ekvivalent och maximal ljudnivå. Figuren visar 

ett starkt varierande buller under två timmar. 

4 av 25


PM 

Ljudnivå, dB(A) 


Unr 61661249830000 

60 

55 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

Ekvivalentnivå 41 dB(A) 

20 

06:00 06:10 06:20 06:30 06:40 06:50 07:00 07:10 07:20 07:30 07:40 07:50 08:00 

Klockan 

Figur 4 Exempel på ljudnivåregistrering 

Maximalnivå 55 dB(A) 

På korta avstånd mellan en bullerkälla och en mottagare är avståndet avgörande 

för ljudtrycksnivån. På längre avstånd har parametrar som markdämpning, vind 

och temperaturförhållanden stor betydelse för ljudutbredningen. Det innebär exempelvis 

att ljudnivån normalt är lägre på 2 m höjd ovan mark än 10 m ovan 

mark. Det innebär samtidigt att det är svårare att med bullerskärmar dämpa ljudet 

högre upp i luften eftersom det mesta av ljudet kommer att passera över 

skärmen. 

När det gäller ljud är det framförallt maximalnivåer som brukar vara dimensionerande 

för spårvagnar. Fasaden måste därför ha sådana egenskaper att maximalnivåer 

kan dämpas i tillräcklig omfattning. Många/stora fönster ut mot spårvägen 

innebär en risk för höga inomhusnivåer. Däremot finns en generellt sett ökad risk 

för hörbart stomljud i rum och byggnader utan fönster mot spåret. Det luftburna 

ljudet från spårvagn kan då bli så lågt att det inte maskerar det stomburna ljudet, 

som därigenom uppfattas tydligare. 

Det är mycket svårt att ange skyddsavstånd när det gäller markvibrationer. Det 

finns en mängd parametrar att ta hänsyn till, varav många ofta inte är kända i de 

aktuella fallen. I figuren nedan anges de viktigaste parametrarna. 

5 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

Figur 5 De viktigaste parametrarna när det gäller vibrationer i t.ex. en bostad 

nära en väg. Parametrarna är även styrande för vibrationer från spårväg. 

När det gäller vägtrafik är vägbanans jämnhet av avgörande betydelse för uppkomsten 

av vibrationer. När det gäller spårtrafik är det hjulens rundhet och rälsens 

jämnhet som är avgörande. När det gäller spridningen av vibrationer är lera 

den sämsta marktypen då den lätt genererar vibrationer med höga amplituder vid 

låga frekvenser som kan transportera vibrationerna långa sträckor innan de 

klingar av. När det gäller byggnader är lätta bjälklag av trä eller stål, med långa 

spännvidder, sämst ur vibrationssynpunkt. Denna typ av bjälklag kan t o m ge en 

förstärkning av de vibrationer som råder under byggnadens grundläggning. 

3.1 Källor till ljud och vibrationer från spårvagnar 

Ljud från spårvagnar uppkommer på olika sätt. Mycket ljud uppkommer vid kontakten 

mellan räls och hjul. Av strategisk betydelse är därför rälsens och hjulens 

beskaffenhet vad gäller jämnhet och eventuella skarvar, kurvradier och växlar. En 

defekt skarv eller växel kan ge upphov till höga maximalnivåer. Gnisslande Ljud 

uppkommer ofta vid inbromsningar varför stationernas läge är av betydelse. 

Installationer på spårvagnens tak så som generatorer, kylsystem eller växelriktare 

kan vara av stor vikt, särskilt i stadsmiljö där boende ofta kan se rätt ner på taket 

på spårvagnen. Det är därför viktigt att man vid upphandling av spårvagn ställer 

krav på ljudnivån från sådana installationer. 

6 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

Träbyggnader är i grunden känsligare för vibrationsstörningar än tyngre betongstommar 

eftersom det behövs mer kraft för att sätta de senare i svängning. Härvid 

är grundläggningen av byggnaden viktig, om den vilar på lera, morän eller är 

pålad till berggrund etc. 

Spridning av vibrationer och stomljud i en byggnad är mycket beroende av stommen. 

Det är elementens koppling till varandra som bestämmer överföringen av 

vibrationer från ett element till nästa. Ett betongbjälklag som står uppställt på 

pålar och med lätta mellanväggar kommer inte sprida så mycket vibrationer mellan 

våningsplanen, medan större risk finns för spridning inom planet. En platsgjuten 

konstruktion med betongväggar kommer att via vägg sprida stomljudet mellan 

planen, men knutpunktsdämpningen i mötet mellan bjälklag och vägg gör att 

spridningen inom planet blir mindre. Träkonstruktioner är mindre benägna att 

sprida ljud då dessa inte är lika styvt infästa i varandra i jämförelse med gjutna 

konstruktioner. 

Stomljud är vibrationer i väggar och bjälklag som transmitterats till luften likt ett 

högtalarmembram. Överföring från mekanisk vibration i stommen till tryckvariation 

i luften är beroende av ytans storlek och avstrålningsfaktor. 

3.2 Buller- och vibrationsdämpande åtgärder 

3.2.1 Buller 

Det finns mycket stor möjlighet att påverka bulleralstringen vid källan (spårvagnen). 

Moderna spårvagnar har väsentligt lägre bullernivåer än äldre modeller. 

Stödsystem så som generatorer eller växelomvandlare på tak har generellt lägre 

ljudnivåer på moderna spårvagnar. Specifika åtgärder så som gummikjol kring 

boggi eller spårnära skärmar är andra alternativ till åtgärd. Att utnyttja markdämpning 

och anlägga gräs i direkt anslutning till spår ger effekt ca 3 dBA-enheter 

i en urban hård miljö, samt kan även vara ett uppskattat inslag i stadsmiljön. 

Beroende på typ av åtgärd som görs mot buller från vägtrafik kan dessa i högre 

eller lägre grad direkt tillgodoräknas vid buller från spårtrafik. Åtgärder som direkt 

kan tillgodoräknas är fönsteråtgärder. Åtgärder som i viss mån kan tillgodoräknas 

är bullerskyddsskärmar beroende på dess läge. Åtgärder som inte kan tillgodoräknas 

är exempelvis bullerreducerande asfalt och hastighetssänkning. 

3.2.2 Vibrationer/Stomljud 

De bästa och mest ekonomiska åtgärderna är att vibrationsisolera under spårbädden 

vid nybyggnad, samt att underhålla banan med regelbunden slipning, och 

spårvagnar med regelbuden svarvning av hjul. 

Den teoretiska lösningen med vibrationsisolering av spårbädd är införandet av ett 

så kallat massa-fjädersystem, dvs spåret läggs på ett fjädrande material som i sin 

tur ligger på en styv och tung massa som inte fjädrar (mothållsmassa). Det finns 

7 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

ett antal olika tillverkare av fjädrande element, vanligen i form av en ballastmatta 

av gummi eller stenull. 

Åtgärd som utförs på fastighet mot vibrationer från väg kan i stor utstäckning tillgodoräknas 

för vibrationer från spårtrafik. Det är dock viktigt att kontrollera vilka 

vibrationsnivåer som har åtgärdats då spårtrafik oftast ger större vibrationer än 

väg och åtgärden kan visas otillräcklig. Åtgärder som utförts under vägbanan kan i 

viss mån tillgodoräknas vid spårtrafik om denna är så placerad att åtgärderna har 

effekt. 

Figur 6 Alternativa principskisser för vibrationsisolering av spår 

Om vibrationsisolerande åtgärder planeras och monteras vid nyproduktion av 

spårväg kan kostnaden hållas på en rimlig nivå. Mycket stora nationella och internationella 

variationer av byggkostnad har noterats, vilket gör det svårt att generellt 

uttala sig om åtgärdskostnaden. 

I figur 7-8 visas ytterligare exempel på vibrationsisolering av spår. 

8 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

Figur 7 Illustration ballastmatta av stenull lagd under spårbädd av makadam 

(källa:Rockdelta) 

Figur 8 Illustration med ballastmatta av stenull lagd i tråg under spårbädd 

(källa:Rockdelta) 

9 av 25


PM 

4. Riktvärden 

4.1 Trafikbuller 

Det finns idag inga speciella riktvärden för spårvagnstrafik utan ljud från spårvagnar 

kategoriseras som järnvägsbuller. I tabell 1 nedan sammanfattas de av Riksdagen 

i Infrastrukturpropositionen fastställda riktvärdena för trafikbuller som bör 

tillämpas vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt 

vid nybyggnad av bostäder (Infrastrukturpropositionen 1996/97:53). Riktvärdena 

gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare 

vistas under bostadsliknande förhållanden. I de fall riktvärden utomhus inte kan 

minskas med tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga åtgärder ska inriktningen 

vara att inomhusnivåerna inte överskrids. 


Unr 61661249830000 

Tabell 1 Riktvärden för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid 

nybyggnad av bostäder eller nybyggnad/väsentlig ombyggnad av infrastruktur. 

Utrymme Högsta trafikbullernivå dB(A) 

Ekvivalentnivå Maximalnivå 

Inomhus 30 45 (nattetid) 

Utomhus (frifältsvärde) 

Vid fasad 55* 

På uteplats 70 

* För järnvägsbuller gäller riktvärdet 55 dB(A) vid uteplats. För bostadsområdet i 

övrigt gäller 60 dB(A). 

För övriga lokaler och områden har Vägverket respektive Banverket antagit 

allmänna råd eller planeringsmål, se tabell 2. Dessa riktvärden är inte bindande 

men ska normalt inte överskridas. (Anm: VV och BV har slagits samman till 

Trafikverket 1 april 2010. De har ännu ej formulerat gemensamma riktlinjer för 

buller). 

10 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

Tabell 2 Sammanfattning av målsättning eller planeringsmål avseende riktvärden 

för trafikbuller från vägtrafik (VV) och spårtrafik (BV). 

Utrymme Högsta trafikbullernivå dB(A) 

Vårdlokaler 

Ekvivalentnivå Maximalnivå 

Inomhus 30 (VV) 45, nattetid (VV, 

BV) 

Utomhus vid fasad frifältsvärde 55 (VV) 

60 (BV) 

Undervisningslokaler 

Inomhus 30 (VV) 45, lektionstid (BV) 

Utomhus vid fasad frifältsvärde 55 (VV) 1 

Arbetslokaler för ej bullrande 

verksamhet 

Inomhus 40 (VV) 60 (BV) 

Utomhus vid fasad frifältsvärde 65 (VV) 

Rekreationsytor i tätbebyggelse 55 (VV, BV 2 ) 

1 Enligt BRÅD(Buller från vägtrafik, allmänna råd, remissutgåva, Naturvårdsverket 

(1991) avses här uteplatser och lekplatser etc invid undervisningslokaler. 

2 Avser områden med låg bakgrundsnivå 

Ovan redovisade värden är trafikverkens planeringsmål. Krav gällande trafikbullernivåer 

för alla lokaltyper utom industrilokaler finns i Boverkets byggregler 

(BBR), med hänvisning till Svensk standard SS 25268:2007. Dessa tillämpas vid 

nyplanering av byggnader. 

När det gäller bedömning av inomhusnivåer finns som tumregel att en normal 

fasad med tvåglasfönster klarar en dämpning med 25 dB(A) m a p vägtrafikbuller 

respektive 30 dB(A) m a p spårvägsbuller. Skillnaden i ljudisolering beror på att 

bullret från spårvägstrafik är mer högfrekvent än vägtrafikbullret och därför dämpas 

effektivare i väggar/fönster. Erfarenheter från bl a mätningar inom ramen för 

Malmö Stads fönsterbidragssystem visar dock på att det befintliga bostadsbeståndet 

vanligen uppvisar fasaddämpningar avseende stadstrafik på i genomsnitt upp 

till 30 dBA ekvivalentnivå från vägtrafiken. 

I Boverkets Allmänna råd 2008:1, Buller i planeringen – planera för bostäder 

i områden utsatta för buller från väg- och spårtrafik, lämnas råd över hur 

planering av ny bostadsbebyggelse bör ske i förhållande till trafikbuller. Nedanstående 

anges som huvudregel för planering av nya bostäder. 

Vid planering av nya bostäder gäller som huvudregel att följande krav bör 

kunna uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning samt med 

hjälp av skyddsåtgärder som bullervallar, trafikomläggningar, tyst asfalt 

etc. 

11 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

Planen bör säkerställa att ljudkraven i Boverkets byggregler uppfylls inomhus, 

med ett baskrav (ljudklass C) på högst 30 dB(A) i dygnsekvivalent 

ljudnivå i sovrum och vardagsrum, 35 dBA i kök. Den maximala ljudnivån i 

sovrum och vardagsrum skall nattetid (kl. 22 – 06) begränsas till högst 45 

dB(A), och denna nivå får överskridas högst fem gånger per natt. Vid den 

frivilliga högre ljudklassen B är dessa nivåer skärpta med 4 dBA. Inomhusnivåerna 

gäller med stängda fönster, men med vädringsluckor och uteluftsdon 

i öppet läge. 

Planen bör även säkerställa att högst 55 dB(A) i ekvivalentnivå erhålls 

utomhus vid fasad och på uteplats med hänsyn till trafikbuller. 

Planen bör även säkerställa att högst 70 dB(A) i maximalnivå uppfylls vid 

uteplats i anslutning till bostad. Uteplats kan vara balkong eller markförlagd 

privat eller gemensam uteplats. 

I råden redovisas även förutsättningar för att göra avsteg från huvudregeln, t ex 

vid komplettering av tätare bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer. 

Principerna är dock att riktvärdena för trafikbuller får överskridas vid nya bostadshus 

om det går att åstadkomma en tyst (ekvivalentnivå < 45 dB(A)) eller bullerdämpad 

(ekvivalentnivå 45-50 dB(A)) sida mot vilken minst hälften av boningsrummen 

i varje lägenhet ska vara orienterad, samt att uteplats och gårdsytor 

finns på den tysta eller bullerdämpade sidan. I inget fall får riktvärdena avseende 

inomhusnivåerna överskridas. 

Boverket menar att möjligheterna till kompensationsåtgärder skall studeras när 

riktvärdena inte kan uppnås och det saknas alternativ lokalisering av bostäder. Vid 

höga nivåer utomhus kan möjlig kompensation vara att inomhus bygga bostäderna 

med ljudklass B enligt svensk standard SS 25267, om den dygnsekvivalenta 

ljudnivån vid fasad överstiger 60 dBA. Vid nivåer över 65 dB(A) kan t o m ljudklass 

A vara aktuell. 

Vid ändring av användning av byggnader, t.ex. vid ombyggnad av kontorshus till 

bostäder, kan det finnas skäl till avkall på ambitionen att minst hälften av bostadsrummen 

i varje lägenhet skall vara vända mot tyst eller bullerdämpad sida. 

Något bostadsrum i varje lägenhet skall dock vara vänt på sådant sätt. 

Sammanfattningsvis kan konstateras att det råder viss skillnad i hur riktvärden för 

spårtrafik är utformade. I rapporten kommer Boverkets allmänna råd i första hand 

att tillämpas avseende bostäder, vilket innebär att riktvärdet för spårtrafikbuller 

även ska gälla vid bostäders fasader. För undervisnings- och vårdlokaler kommer 

riktvärden enligt tabell 2 att tillämpas. 

4.2 Vibrationer 

Banverket anger i skriften Järnvägen i samhällsplaneringen, Underlag för tillämpning 

av miljöbalken och plan- och bygglagen från juni 2009 följande: 

12 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

Nybyggnad 

Banverket och Naturvårdsverket har tagit fram riktlinjer för vibrationer som anger 

att 0,4 mm/s, i komfortvägd vibrationshastighet, inte bör överskridas vid permanentbostäder, 

fritidsbostäder och vårdlokaler. 

Befintlig miljö 

I befintliga bebyggelseområden vid befintlig järnväg tvingas man ofta acceptera 

högre vibrationsnivåer än de nivåer som gäller vid nybyggnad. Banverket har 

vidtagit åtgärder vid de bostäder som har nivåer över 2,5 mm/s. Det långsiktiga 

målet för permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler är 0,4 mm/s i komfortvägd 

vibrationshastighet. 

I det samnordiska projektet NordVib anges indikationer på att risken för skador på 

byggnader är mycket liten vid nivåer under 5,0 mm/s. Människor kan dock störas 

av vibrationer vid avsevärt lägre nivåer, känseltröskeln ligger vid ca 0,1–0,3 mm/s 

i komfortvägd vibrationshastighet. 

Det kan tilläggas att vibrationshastigheten 2,5 mm/s innebär så kraftiga vibrationer 

och att t.ex. saker som ligger på ett bord skakar ner på golvet. Sådana nivåer 

kan inte anses acceptabla i bostadssammanhang. I Banverket skrift Buller och 

vibrationer från spårburen linjetrafik anges nivån för övervägande av åtgärd (befintlig 

miljö/bana vid bebyggelse) till 1,0 mm/s i komfortvägd vibrationshastighet. 

För komfortstörande helkroppsvibrationer tillämpas normalt de riktvärden som 

redovisas i svensk standard SS 460 48 61, ”Vibrationer och stöt – Mätning och 

riktvärde för bedömning av komfort i byggnader”. För bostäder anges riktvärden 

enligt tabell 3 att tillämpa vid nyetableringar och nybebyggelse. Värdena är angivna 

i så kallad ISO-vägd vibrationshastighet, vilket är ett vedertaget begrepp i 

vibrationssammanhang. 

Tabell 3 Riktvärden för vibrationer vid bedömning av komfort i bostäder 

Störningsgrad 

Vägd vibrationshastighet 

mm/s 

Sannolik störning > 1,0 

Måttlig störning 0,4 – 1,0 

Känseltröskel ca 0,3 

I standarden uppges att undersökningar visar att få människor utsatta för vibrationer 

under nedre gränsen för ”måttlig störning” upplever vibrationerna, medan 

vibrationer i intervallet ”måttlig störning” i vissa fall ger anledning till klagomål. 

Med stomljud i spår- och vägsammanhang menas det ljud som byggnadsstommen 

utstrålar inomhus på grund av vibrationer som via marken överförs från väg eller 

spårväg. För denna typ av ljudstörning finns inga nationella riktvärden, men det är 

sedan många år allmänt vedertaget att tillämpa det riktvärde som Miljöförvalt- 

13 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

ningen i Stockholm formulerat i Miljö 2000, ett miljöprogram antaget i september 

1995 av kommunfullmäktige i Stockholm. I den sägs att stomljud i bostäder från 

trafik i tunnlar inte skall överskrida 30 dB(A), vid mätning av maximal ljudnivå 

med tidskonstanten ”Slow”. Normalt tillämpas detta riktvärde även för stomljud 

alstrat av markförlagd trafik, speciellt för stomljud i bostadsrum som saknar utsikt 

mot trafiken och som därmed inte drabbas av ljud via fönster. 

5. Beräkningsförutsättningar 

5.1 Studerade alternativ 

5.1.1 Dagens situation 

Som utgångspunkt för bedömning av dagens bullerpåverkan utmed utredningsområdet 

har trafikuppgifter hämtats in från tidigare genomförd bullerkartläggning, 

där trafiksituationen som redovisas motsvarar 2011 års trafiksituation. 

5.1.2 Spårvägsalternativ 

För att kunna visa på vilken påverkan en spårvägsutbyggnad skulle kunna få på 

befintlig bebyggelse har ett värsta alternativ utretts, dvs en trafikering för att 

klara en betydande utbyggnad av Lund NE/Brunnshög samt trafikering till Dalby. 

Eftersom utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög befinner sig i ett tidigt planeringsskede 

redovisas ingen påverkan på denna kommande bebyggelse. 

I alternativet med spårvagn beräknas buller från både spårvagnar och vägtrafik, 

för att det ska gå att få en bättre uppfattning av hur den samlade bullersituationen 

kommer att se ut med införandet av spårväg. På dagens ”Lundalänkssträckning” 

mellan Lund C och Solbjersvägen har en justering nedåt av vägtrafikflöden 

gjorts då det här väntas bli en omedelbar påverkan i form av förändrad reglering 

på gator. 

5.1.3 Nollalternativ 

Nollalternativet definieras i utredningen i likhet med spårvagnsalternativet som en 

situation där det ännu inte har skett någon omfattande utbyggnad av Lund 

NE/Brunnshög, men där en utbyggnad av kollektivtrafiken är en förutsättning för 

kommande exploateringar. I detta jämförelsealternativ beräknas bullersituationen 

utifrån att utbudet med spårvagn istället ersätts med busstrafik motsvarande den 

passagerarkapacitet införandet av spårvagnar ger. M a o antalet bussar är fler, 

schablonmässigt satt till tre gånger fler än antalet spårvagnar. 

Även i detta alternativ har en justering av vägtrafikflöden utmed dagens sträckning 

av ”Lundalänken” fram till Solbjersvägen, men i huvudsak en förändring av 

antalet bussar i linjetrafik. 

14 av 25


PM 

5.2 Spårvagnstrafik 

Beräkning av buller från spårvagnar har genomförts enligt den nordiska beräkningsmodellen 

för järnvägstrafikbuller (NMT 96, NV 4935). För beräkningar av 

buller och vibrationer från spårvagnar har inmätta källdata för spårvagnstypen 

M06 från Bombardier använts. Som underbädd har generellt data för asfalt använts. 


Unr 61661249830000 

Som underlag för en beräkningsmodell för överföring i mark och byggnad av vibrationer 

från spårvägstrafik, har utgångspunkten varit omfattande mätningar utförda 

i Norrköping åren 2007 och 2008 av Ramböll. Vid beräkningarna avseende 

Lund är hänsyn tagen till de aktuella geotekniska förhållanden som råder, avseende 

grundläggningsteknik och trafikering. 

Figur 9 Spårvagn M06, tvåriktningsvagn från Bombardier 

5.3 Vägtrafik 

För beräkning av vägtrafikbuller har den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafik 

(NMT96, NV 4653) använts. För beräkning av vibrationer från tung trafik har 

en beräkningsmetod som är framtagen av Transport and road research laboratory 

i England använts. Vägbeläggningen har över hela sträckan antagits vara grov. 

Däremot har inga korrigeringar gjorts för eventuella gupp eller andra avvikelser på 

vägbanan, med undantag av det förekommer gatstensbeläggning på sträckan norr 

om Clemenstorget. För att få fram ett värsta fall har vi räknat med den maximala 

vikt på 24 ton som dagens boggiebussar har. Viktuppgiften har erhållits vid telefonkontakt 

med Scania. 

15 av 25


PM 

5.4 Trafikmängder och hastigheter 

5.4.1 Allmän vägtrafik 

Data från den trafikmatris som användes för Lunds övergripande bullerkartläggning 

har använts som underlag. Mindre justeringar i underlaget har gjorts på vissa 

sträckor. På avsnittet mellan Clemenstorget och Bredgatan har en större justering 

av biltrafikflödet gjorts för alternativet med spårvagn, då tanken är att St Laurentiigatan 

enbart ska hantera behörighetstrafik och busstrafik när spårvagnarna 

tas i drift. 

5.4.2 Spårvagnar 

För spårvagnarna har mängder och hastigheter enligt nedan använts. 


Unr 61661249830000 

Tabell 4 Trafikering med spårvagn, turer per dag i varje körriktning 

Sträcka Antal spårvagnar per dygn Vagnslängd, m 

Etapp 1 Lund C-ESS 112 32 

Etapp 2 Lund C-Solbjer- 

Dalby 

summa 166 

54 32-80 

Generellt har en medelhastighet om 40 km/tim använts utmed sträckan, med undantag 

av avsnittet utmed S:t Laurentiigatan mellan Clemenstorget och Bredgatan, 

som tilldelats en lägre hastighet, 30 km/tim. Maxhastigheten har genomgående 

satts till samma hastighet som medelhastigheten, med undantag av avsnittet 

mellan Ideon och E22 där bedömningen gjorts att fordonen kan komma upp i 

högre hastighet. 

5.4.3 Bussar 

Bussarna har tilldelats samma hastighet som spårvagnarna. I nollalternativet har 

antalet bussar ökats från dagens 1000 fordon till 2000 fordon, på sträckan Lund C 

och Universitetssjukhuset. Från Universitetssjukhuset och vidare mot Solbjer har 

varje spårvagn i nollalternativet ersatts med två ledbussar, motsvarande ca 330 

turer per dygn i varje riktning, dvs totalt 660 bussar. 

16 av 25


PM 

6. Beräkningsresultat 

6.1 Buller 

Redovisning av beräknade ljudnivåer görs för dagens vägtrafik, nollalternativet, 

framtida spårväg samt framtida vägtrafik efter införande av spårväg. De två sista 

har även sammanvägts i en beräkning för att det ska gå att få en uppfattning över 

hur den sammanlagda trafikbullersituationen ser ut. Betonas bör att denna sammanvägning 

baseras på två olika ljudkällor och att man inte ska använda det beräknade 

värdet som bedömningsgrund för byggnaders inomhusnivåer, eftersom 

ljudet från spårvagnarna dämpas bättre i fasad än vägtrafikbullret. 


Unr 61661249830000 

I bilaga 1 visas beräknade ljudnivåer vid fasad (frifältsvärden) från spårvagnstrafiken. 

I bilaga 2 och 3 redovisas ljudutbredningen på 1,5 m ovan mark som 

ekvivalentnivå respektive maximalnivå. 

I bilaga 4 och bilaga 5 redovisas ljudutbredningen från dagens vägtrafik respektive 

nollalternativet. I bilaga 6 redovisas en sammalagrad ljudutbredning från 

framtida spårvagnstrafik och vägtrafik. I bilaga 7 redovisas en sammanställning 

med beräknade ljudnivåer i samtliga alternativ för berörda fastigheter utmed 

sträckan. 

6.1.1 Dagens trafiksituation 

När det gäller påverkan på bostäder avseende buller är det i första hand boende 

utmed Clemenstorget, St Laurentiigatan och Bredgatan som exponeras för höga 

bullernivåer från trafiken inom utredningskorridoren. Mest exponerade är bostäderna 

norr om Clemenstorget som i dagsläget beräknas ha mellan 65 och 70 

dB(A) ekvivalentnivå vid fasad och upp till 90 dB(A) maximalnivå. Kommunen 

arbetar kontinuerligt med att åtgärda höga ljudnivåer utmed det kommunala gatunätet. 

Lunds kommun har sedan tidigare erbjudit fastighetsägare bidrag till genomförande 

av bullerskyddsåtgärder i fönster, på hela sträckan upp till Bredgatan. 

Hittills har bara två av fastigheterna utnyttjat bidraget för bullerskyddsåtgärder. 

Bostäder öster om E22 i anslutning till Solbjer ligger något tillbakadragna och har 

där ljudnivåer strax över eller under riktvärden för nybyggnad av bostäder. Några 

av dessa fastigheter utsätts dock för buller från E22 som gör att nivåerna blir 

högre, dock ej över 60 dBA ekvivalentnivå. 

I övrigt inom utredningsområdet finns en del byggnader som används till undervisning 

och vård. För dessa verksamhetstyper råder samma inomhusriktvärden 

som för bostäder, med undantag av maximalnivån som avser olika tidpunkter (bostäder 

maximalnivå nattetid, undervisning maximalnivå lektionstid). Med undantag 

för byggnadsdelar där det uppenbart inte bedrivs undervisning eller vård har 

17 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

utredningen förutsatt att dessa verksamheter finns. Beräkningarna omfattar såväl 

boende som undervisnings- och vårdlokaler. Utgångspunkten i utredningen är att 

man vid undervisningslokaler och vårdlokaler har vidtagit nödvändiga åtgärder för 

att ta hand om dagens bullerpåverkan. 

6.1.2 Spårvägsalternativ – spårvagnar 

Trafikeringen med spårvagn kommer att ge ett nytt inslag av buller inom utredningsområdet. 

På avsnittet utmed St Laurentiigatan beräknas spårvägstrafiken 

enskilt ge upphov till ljudnivåer på mellan 55 och 56 dB(A) i dygnsekvivalent nivå 

och 72 till 73 dBA i maximalnivå. 

Bostäder utmed Bredgatan beräknas få samma ekvivalenta ljudnivå som 

St Laurentiigatan, men något högre maximalnivå, dock inte över 75 dB(A). De 

byggnader som beräknas få de högsta ljudnivåerna från spårvagnstrafiken är 

byggnader med vårdändamål, som beräknas få upp till 60 dBA ekvivalentnivå 

respektive 80 dBA maximalnivå. 

Första radens bostäder i kv Spexaren beräknas få mellan 50 och 54 dB(A) ekvivalentnivå 

respektive 65 till 70 dB(A) maximalnivå. Området i övrigt kring Solbjer 

beräknas få mellan 45 och 52 dB(A) ekvivalentnivå. 

Norr om Solbjersvägen ligger ett antal enskilda gårdar och bostadshus. Flera av 

dessa kommer på sikt sannolikt att lösas in i samband med utbyggnaden av Lund 

NE/Brunnshög. Tre fastigheter beräknas få ljudnivåer över 50 dB(A) ekvivalentnivå, 

varav en maximalnivå över 75 dB(A). 

Sammanfattningsvis kan konstateras att genomförda beräkningar inte visar på 

några överskridanden (med anledning av spårvägen enskilt) av riktvärden för nybyggnad 

av infrastruktur gällande ekvivalent ljudnivå i bostadsområdet i övrigt 

(60 dBA), i detta fall tolkat som ljudnivån vid fasad. Enstaka fastigheter beräknas 

få maximala ljudnivåer vid fasad, som utifrån en schablondämpning om 30 dB(A) 

kan innebära överskridanden av riktvärdet för maximalnivå 45 dB(A) inomhus. I 

samtliga fall utom en fastighet finns dock redan idag vägtrafikbuller som ger upphov 

till högre maximala ljudnivåer än de beräknade från spårvagnstrafiken. Den 

aktuella fastigheten har idag undervisningsverksamhet och därmed finns ingen 

risk för överskridanden av några riktvärden under nattetid. 

6.1.3 Spårvägsalternativ – vägtrafik 

Som tidigare nämnts kommer införandet av spårvagnar att påverka trafikregleringen 

på St Laurentiigatan. Det innebär att ljudnivån från vägtrafiken kommer att 

minska generellt utmed det befintliga vägnätet inom spårkorridoren. 

6.1.4 Spårvagnsalternativ – vägtrafik + spårvagnar 

Vid en sammanvägning av vägtrafikbuller och spårvagnsbuller kan konstateras att 

spårvägsalternativet i de flesta fallen inte kommer att ge någon ökning av de ekvivalenta 

ljudnivåerna i förhållande till dagens trafiksituation. Det avsnitt som beräknas 

få en förhöjd ekvivalent ljudnivå i förhållande till dagens situation är be- 

18 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

fintliga fastigheter öster om E22 inom kv Spexaren. Den sammanvägda ökningen 

beräknas till 1 till 2 decibel. Påpekas bör att det inte finns något riktvärde för 

sammanslagna ljudnivåer mellan trafikslag och att vägtrafikbuller viktas högre än 

buller från spårtrafik. Det senare beror på att byggnaders fasader dämpar ljud 

från spårtrafik effektivare än från vägtrafik. 

6.1.5 Nollalternativ 

En fortsatt trafikering med bussar (utan spårvagnar), ökar behovet av bussar och 

därmed ökar också ljudnivåerna. I de centrala delarna beräknas ljudnivåerna från 

vägrafiken öka med 1 till 2 dB(A) i ekvivalentnivå. Den maximala ljudnivån nattetid 

utomhus vid fasad beräknas också öka i varierande grad beroende på att andelen 

bussar nattetid statistiskt ökar. På vissa ställen beräknas ljudnivåerna 

minska i nollalternativet. Detta har att göra med att Lund på vissa sträckor planerar 

att sänka hastigheten från 50 km/tim till 40 km/tim, i och med fattade beslut 

i tekniska nämnden. 


För vibrationer redovisas beräkningar med spårvagnstrafik respektive busstrafik. 

Det innebär att redovisningen inte ser likadan ut som för buller, dvs det görs 

ingen skillnad mellan situationerna för vägtrafik, då gränsvärden för vibrationer 

inte är beroende av antalet fordon. 

6.2.1 Stomljud från spårvagnstrafik 

I bilaga 8 illusteras det område där risk föreligger för stomljud över 30 dB(A) 

(slow) inomhus i bostäder vid passage av spårvagn. Detta stomljud kommer att 

maskeras av spårvagnsbuller via fönster om dessa vetter mot spårvägen. Översikten 

visar att risk föreligger i befintlig bebyggelse under större delen av sträckan 

från Lunds central till efter korsningen Sölvegatan/John Ericssons väg. På denna 

sträcka bör åtgärder för dämpning av stomljudsöverföring studeras närmare. Från 

korsningen fram till efter passagen av motorvägen bedöms inga vibrationsdämpande 

åtgärder vara nödvändiga. I dagsläget är det inte klart hur bebyggelsen 

kommer att utformas i det nya området i spårvägsdragningens norra sträckning. 

Man bör dock i den delen förbereda för att bebyggelse kan hamna så nära spåret 

att åtgärder kan vara nödvändiga. För att kunna bebyggelseplanera nära spårvägen 

bör vibrationsdämpande åtgärder vidtas redan vid anläggandet av spårvägen. 

6.2.2 Komfortstörande vibrationer från spårvagnstrafik 

I figur 10 visas diagram över sambandet mellan komfortvibrationer och avstånd 

till spår. Figuren visar att det i princip är småhus (parhus eller villor) med 

trästomme och då på övervåningen, som komfortvibrationerna kan nå kritiska nivåer 

på avstånd upp till ca 17 meter från spår. Bedömningen görs att det inte 

finns några sådana hus längs den föreslagna sträckningen väster om väg E22. 

Öster om E22 finns inslag av bebyggelse med trästommar. Den fastighet som kan 

komma att påverkas av komfortvibrationer från spårvägen är Östra Odarslöv 

13:4. 

19 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

Komfortvägd 

vibrationshastighet (mm/s) 

0,9 

0,8 

0,7 

0,6 

0,5 

0,4 

0,3 

0,2 

0,1 

0 

Komfortvibrationer i byggnad 

5 10 15 20 25 30 

Avstånd till närmaste spårmitt (m) 

Känseltröskel 

Vx Vy - Parhus, öv. 

Vz - Parhus, bv. 

Vx Vy - Parhus, bv. 

Vx Vy - Flerbostadshus 

Vz - Flerbostadshus 

Figur 10 Samband mellan avstånd till spårmitt och komfortvibrationer i tre 

ortogonala riktningar i två olika byggnadstyper 

6.2.3 Stomljud från vägtrafik 

Risk för stomljud från vägtrafik över 30 dB(A) Slow bedöms generellt enbart uppkomma 

om det finns farthinder (gupp) eller andra företeelser som kan alstra 

högre värden. I bilaga 9 illustreras beräknat utbredningsområde. Som framgår i 

bilagan beräknas ingen befintlig bebyggelse beröras. 

6.2.4 Komfortstörande vibrationer från vägtrafik 

Generellt ger vibrationer från vägtrafik lägre nivåer än spårvagnar. Enda undantaget 

är i likhet med stomljud om det finns farthinder eller liknande som kan alstra 

högre vibrationsnivåer. I tabellen nedan ges ungefärliga beräknade värden för vad 

en boogiebuss med antagen vikt på 24 ton kan tänkas ge för komfortvägd vibrationshastighet 

på olika avstånd och hastigheter. 

Tabell 5 Beräknade vibrationshastigheter från 24 tons buss i olika hastigheter 

Avstånd till spårmitt 

Hastighet km/h 5 m 10 m 15 m 20 m 

Vibrationshastighet mm/s 

30 0,26 0,10 0,06 0,04 

40 0,35 0,13 0,07 0,05 

50 0,43 0,16 0,09 0,06 

Vid 50 km/h bör säkerhetsavståndet med avseende på vibrationer vara 7 meter 

och vid 40 km/h bör den var 6 meter för att undvika kännbara vibrationsstörningar. 

20 av 25


PM 

6.2.5 Objekt särskilt känsliga för vibrationer 

Inga byggnader utmed spårvägssträckningen bedöms komma att utsättas för så 

kraftiga vibrationer från spårvägstrafiken att det finns risk för skador på byggnader. 

Vissa delar av Lunds universitet och Lunds Universitetssjukhus samt plane- 


Unr 61661249830000 

rade forskningsanläggningar MAX IV och ESS har utpekats som särskilt känsliga ur 

vibrationssynpunkt. I bilden nedan visas objekten numrerade där känsliga byggnader 

har en mörkare markering. Sifferbeteckningarna representerar följande: 

1.BMC och Patologen 

2.Astronomilabbet 

3.Biologicentrum, inklusive Wallenberg lab 

4.MAX IV 

5.ESS 

1 

4 

Figur 11 Särskilt vibrationskänsliga verksamheter utmed spårkorridoren 

2 

3 

5 

21 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

Det finns inga modeller för att med säkerhet beräkna vilka vibrationsnivåer spårvägstrafiken 

ger upphov till i underlaget till vibrationskänslig utrustning eftersom 

det är avhängigt många osäkra parametrar som geologiska förhållanden, byggnadens 

grundläggning, byggnadsstomme. Följande kan dock noteras. 

Objekt 1(BMC och Patologen) och objekt 3(Biologicentrum, inklusive Wallenberg 

lab) är särskilt utsatta och åtgärder längs sträckningen på dessa ställen måste 

studeras noga. Objekt 2(Astronomilabbet) ligger så långt från föreslagen sträckning 

att det rimligen är andra störningskällor som dominerar. Objekt 4(MAX IV) 

och objekt 5(ESS) är planerade och byggnaderna är ännu inte uppförda. MAX IV 

ligger så pass nära spårvägen att åtgärder kan bli aktuella. Här kan man notera 

att objektet också ligger nära motorvägen. Mätningar gjorda av NGI hösten 2009 

visar att vibrationsnivåerna idag är relativt höga från motorvägstrafiken. ESS ligger 

längre ifrån planerad spårdragning. I den översikt för åtgärder vi presenterar i 

bilaga 10 har vi dock markerat eventuell sträcka för åtgärd även för ESS. 

För ovan omtalade objekt är kraven på vibrationer mycket höga och de räknas 

ofta i µm (mikrometer, 10 -6 m) och ibland t.o.m. i nm (nanometer, 10 -12 m ), medan 

vibrationer från trafik och spårvagn räknas i mm (millimeter, 10 -3 m). De 

höga kraven innebär att man måste utforma och anpassa byggnaderna mycket 

noggrant efter verksamheten. Utrustningen måste inte bara avisoleras med avseende 

på yttre störningar utan också från installationer och verksamhet i själva 

byggnaden. Vid Rambölls mätningar på BMC hus A vid Lunds universitet var det 

största problemet störningar från verksamhet såsom dörrslammer, gång på bjälklag 

mm. Man har vid denna byggnad på ett föredömligt sätt isolerat bort vibrationer 

från de installationer som finns i byggnaden. 

22 av 25


PM 

7. Åtgärdsförslag 

7.1 Buller 


Unr 61661249830000 

En inventering har genomförts av fastighetsbeståndet utmed spårkorridoren. Utgångspunkten 

i utredningen är att bullerskyddsåtgärder föreslås där spårvägen 

ger upphov till överskridanden av riktvärden. Det finns fall utmed spårvägssträckningen 

där det kan vara relevant att genomföra åtgärder för spårutbyggnaden 

även om vägtrafiken redan ger upphov till överskridna riktvärden. Det innebär 

sålunda att en bedömningsgrund för bullerskyddsåtgärder har tagits fram i projektet. 

Som grund för bedömningen av när bullerskyddsåtgärder bör genomföras har följande 

kriterier använts: 

1. Den beräknade ekvivalenta ljudnivån från spårvägstrafiken överstiger 55 

dB(A) utomhus vid fasad/uteplats. 

2. Den beräknade maximala ljudnivån från spårvägstrafiken överstiger 75 dB(A) 

utomhus vid fasad – indikator på maximala ljudnivåer inomhus över 45 dB(A) 

3. Den beräknade maximala ljudnivån från spårvägstrafiken överstiger 70 dB(A) 

utomhus vid uteplats. 

4. Den beräknade sammanvägda ljudnivån (vägtrafik+spårvagnstrafik) ger upphov 

till högre ekvivalent ljudnivå än vad dagens vägtrafik ger upphov till 

samtidigt som riktvärdet överskrids 

Om något av kriterierna uppfylls kan behov av åtgärd föreligga. I bilaga 7 redovisas 

en genomgång av respektive fastighets bullerpåverkan och behov av bullerskyddsåtgärder 

som en direkt följd av spårvägsutbyggnaden. I bilagan har markerats 

med fet stil beräknade värden som bedömts ligga till grund för åtgärder. I 

texten nedan sker en genomgång av resonemang i de fall något av kriterierna 1 

till 4 ovan infaller. 

- En av byggnaderna i sjukhusområdet inom fastigheten ESKIL 7 beräknas få 

61 dB(A) ekvivalenta ljudnivå på första våningsplanet, vilket är en decibel 

över riktvärdet vid fasad angivet av f d Banverket. Åtgärder för att minska 

ljudnivån från spårvägstrafiken föreslås dock inte eftersom samma byggnad 

idag beräknas ha vägtrafikbullernivåer i samma fasad på ca 67 dB(A) ekvivalentnivå 

och här kan förutsättas att eventuella åtgärdsbehov redan är vidtagna. 

- I de centrala delarna har befintliga bostäder utmed utredningsområdet som 

redan idag har höga ljudnivåer från vägtrafiken erbjudits bidrag till bullerdämpande 

åtgärder av kommunen. En handfull av dessa fastigheter har ge- 

23 av 25


PM 


Unr 61661249830000 

nomfört åtgärder via det kommunala bidragssystemet, medan flertalet fastigheter 

stått utanför. Kunskap saknas därmed över hur bra byggnadsbeståndets 

fasaddämpning är med avseende på trafikbuller. Ett antal av bostadshusen 

utmed St Laurentiigatan och Bredgatan beräknas få ljudnivåer från spårtrafiken 

som överskrider riktvärden med enstaka decibel. Utmed St Laurentiigatan 

väntas spårutbyggnaden dock bidra till lägre sammantagna ljudnivåer 

från trafiken. Förslag till åtgärd är att de fastigheter som tidigare erbjudits bidrag 

kontaktas igen. Bullerskyddsåtgärder bör då dimensioneras utifrån de 

höga vägtrafikbullernivåerna och inte enbart från spårtrafiken. 

- Ett antal fastigheter i utredningsområdet beräknas få maximala ljudnivåer vid 

fasad över 75 dBA från spårvägen, vilket då kan indikera höga inomhusnivåer. 

En av fastigheterna (HELGONAGÅRDEN 6:16, undervisningslokal) beräknas 

få ca en decibel högre maximalnivå än vad dagens vägtrafik ger upphov 

till. Kontroll av om undervisning bedrivs på platsen bör göras samt 

eventuell kontroll av fasadens ljuddämpande förmåga. 

- I genomförda beräkningar inom kvarteret Spexaren uppgår buller från spårvagnstrafiken 

som mest till ca 54 dB(A) ekvivalentnivå, vilket understiger 

riktvärden. Däremot beräknas de ekvivalenta ljudnivåerna vid fasad öka med 

1 till 2 decibel och hamna på upp till 59 dB(A) ekvivalentnivå som en sammanvägd 

ljudnivå. Redan idag finns bullerskärmar i området mellan vägbanan 

och bostäderna. Effekten av dessa kan ha underskattats i beräkningarna då 

det saknats detaljerad information om bullerskyddens placering och höjd. I de 

fortsatta arbetena kan dessa bullerskydd behöva inventeras noggrannare. Utifrån 

kriteriet om en ökad sammavägd ekvivalent ljudnivå skulle kunna finnas 

motiv till någon form av bullerreducerande åtgärd för spårvägstrafiken. I 

första hand föreslås att spårvägsområdet i höjd med kvarteret förses med 

gräsbädd istället för asfaltsbädd. Denna åtgärd beräknas dämpa ljudnivån 

från spårvägstrafiken med ca 3 till 4 decibel och därmed minska den sammanvägda 

ekvivalenta ljudnivån med ca 1 decibel. Ytterligare åtgärder kan 

vara att se över befintliga bullerskydd och eventuellt höja befintlig vall utanför 

området. 

- Utmed Odarslövsvägen finns tre fastigheter som även de i likhet med kv. 

Spexaren beräknas att få sammanvägda ljudnivåer som kommer att öka något 

i förhållande till dagens beräknade vägtrafikbullernivåer. Ökningen beräknas 

till ca 1 decibel i förhållande till dagens trafikbullernivå. Ett par av dessa 

fastigheter beräknas även få maximala ljudnivåer som kan överskrida riktvärden 

vid uteplats. Det är oklart vilka av dessa fastigheter som det finns planer 

på att lösa in i samband med utbyggnaden av Lund NE/Brunnshög. Om fastigheterna 

kommer att finnas kvar vid öppnandet av spårvagns-trafikeringen 

bör åtgärder vidtas. I första hand bör en översyn av byggnadernas fasader 

ses över. Ett par av fastigheterna beräknas redan idag ha höga ljudnivåer 

från vägtrafiken vilket kan innebära att de redan idag är störda. 

24 av 25


PM 


7.2.1 Åtgärder mot stomljud i centrala delen 

Ett antal fastigheter i den centrala delen av Lund riskerar att få stomljudsnivåer 

över 30 dB(A) Slow från spårvägen. Zonen för stomljudsstörningar redovisas i 

bilaga 10. 


Unr 61661249830000 

Påverkan av stomljud sker i första hand i rum som inte får direkt bullerpåverkan 

från spårvägen via fönster, exempelvis bostadsrum mot innergård eller mot tyst 

sida av hus. Längs berörda fastigheter bör spåren avisoleras med någon typ av 

massa-fjädersystem i form av ballastmatta. Olika lösningar finns. Berörda sträckor 

markeras i bilaga 10. Åtgärder på själva byggnaderna är inte realistiskt i redan 

uppförda hus. Däremot kan man tänka sig att vid nybyggnad längs spårvägen ta 

sådana åtgärder i beaktande. 

7.2.2 Åtgärder vid objekt särskilt känsliga för vibrationer 

Då kraven är höga vid redovisade byggnader enligt avsnittet ovan, bör åtgärder 

vidtas och anpassas efter verksamheternas krav. Objekten 4 och 5 är ännu inte 

byggda medan objekten 1-3 är befintliga. Eftersom verksamheterna är vibrationskänsliga 

bör byggnadernas vibrationsskydd kompletteras med avisolering av spårvägen. 

Vid genomförandet av Lundalänken vidtogs vibrationsdämpande åtgärder 

på vissa byggnader längs sträckan. Berörda sträckor ses i bilaga 10. 

8. Slutsatser 

Utredningen visar att införandet av spårvagnar i den berörda sträckningen kommer 

att ge en märkbar påverkan ur ljudsynpunkt. Utmed de sträckor där riktvärdet 

utomhus vid fasad/uteplats beräknas överskridas, beräknas samtidigt de 

sammantagna ljudnivåerna från trafiken bli lägre. Påpekas bör även att utomhusnivån 

från vägtrafiken är avsevärt högre och att risken för överskridanden av riktvärden 

inomhus från spårtrafiken är mycket liten. 

De enbostadshus utmed Odarslövsvägen som beräknas få utomhusnivåer som 

överskrider riktvärden utomhus behöver ses över särskilt och de fastigheter som 

inte planeras lösas in kan behöva bullerskyddsåtgärdas. I jämförelse med ett nollalternativ 

kommer bullernivåerna från vägtrafiken att minska med införandet av 

spårväg. Spårvägsutbyggnaden kan därmed sammantaget betraktas som positiv 

för trafikbullersituationen, med redovisade bullerskyddsåtgärder. För att undvika 

problem med vibrationer och stomljud bör vibrationsdämpande åtgärder genomföras 

enligt principerna i denna utredning. 

25 av 25

Spårväg Lund C till ESS 

Frifältsvärde vid fasad - framtida spårvagnsbuller (våning/ekvivalentnivå/maximalnivå) 

BRÄDGÅRDEN 8 

5 6 

BYTAREBACKEN 39 


7 

4 

1 



2 

3 

20 

18 


19 

SANKT PETER 16 

17 

KRÅKELYCKAN 5 

24 






23 

9 



11 

KRÅKELYCKAN 9 10 


22 




21 

8 


SANKT PETER 5 

15 


ESKIL 3 

16 

PARADIS 58 


14 NORRTULL 13 

13 

PARADIS 49 

NORRTULL 12 12 

PARADIS 56 

ESKIL 19 

NORRTULL 11 

Skala A4 1:2500 

0 25 50 75 100 m 

1 

5 

9 

13 

17 

21 

1 47 61 

2 47 61 

3 47 61 

4 47 61 

5 47 61 

1 48 64 

2 48 64 

3 48 64 

4 48 64 

5 48 64 

1 49 64 

2 49 64 

3 49 64 

1 48 66 

2 49 67 

3 49 67 

4 49 67 

5 49 67 

1 47 64 

2 47 64 

3 47 64 

4 47 64 

5 47 64 

1 57 73 

2 56 73 

3 56 72 

4 56 72 

2 

6 

10 

14 

18 

22 

1 49 64 

2 49 64 

3 49 64 

4 49 64 

5 49 64 

1 50 66 

2 50 66 

3 50 66 

4 50 66 

5 50 66 

1 57 75 

2 57 75 

3 57 75 

1 54 70 

2 54 70 

3 53 70 

4 53 70 

5 53 69 

6 53 69 

1 49 66 

2 49 66 

3 49 66 

4 49 66 

5 49 66 

1 56 73 

2 56 73 

3 55 72 

4 55 72 

3 

7 

BILAGA 1:1 

Teckenförklaring 

Övrig byggnad 

1 53 70 

2 53 69 

3 53 69 

4 53 69 

5 53 69 

Bostadshus 

Spårvagn 

4 

1 48 65 

2 48 64 

3 48 64 8 

11 1 49 66 

15 

19 

23 

1 52 68 

2 52 68 

1 56 73 

2 56 73 

3 56 72 

4 55 72 

5 55 71 

1 48 66 

2 49 66 

12 

16 

20 

24 

1 53 70 

2 53 70 

3 53 70 

4 53 69 

5 52 69 

1 58 75 

2 57 74 

3 57 74 

4 57 74 

5 56 73 

1 44 62 

2 45 63 

3 45 63 

4 45 63 

5 45 63 

1 43 60 

2 43 60 

1 52 69 

2 52 69 

3 52 69 

4 51 68 

5 51 68 

1 56 73 

2 56 72 

3 56 72 

4 56 72 

5 55 71 

6 55 71 


Skeppsgatan 5, Malmö 

Datum: 2012-03-20



PLANTAGELYCKAN 8 

12 


BRYGGERIET 6 

3 

4 

13 

SVOLDER 31 

1 

BRYGGERIET 5 

BRYGGERIET 7 

2 

BRYGGERIET 8 

5 

11 

ESKIL 3 

7 

10 

ESKIL 7 

MÖLLEVÅNGEN 2:15 

6 

8 

ESKIL 20 

9 

Skala A4 1:2500 

0 25 50 75 100 m 

1 

1 49 66 

2 49 66 

3 49 66 

4 49 66 

5 50 66 

6 49 66 

5 1 59 77 

9 

13 

1 60 78 

2 60 78 

3 59 77 

1 47 63 

2 47 63 

3 47 63 

2 

6 

10 

1 54 70 

2 54 70 

3 54 70 

4 54 70 

5 54 70 

6 54 70 

1 60 79 

2 60 78 

3 59 77 

4 58 76 

5 57 75 

1 60 78 

2 60 78 

3 59 77 

4 59 76 

3 

7 

11 

BILAGA 1:2 



1 45 63 

2 46 63 

Bostadshus 

Spårväg 

4 

1 60 78 

2 59 77 

3 59 77 8 

1 61 80 

2 61 79 

3 60 78 

4 59 77 

12 

1 55 73 

2 55 73 

1 61 79 

2 60 78 

3 59 78 

4 58 77 

5 58 76 

1 46 63 

2 46 64 

3 47 64 

4 48 64 

5 48 64 



Datum: 2012-03-20



2 

VÅRDBITRÄDET 1 

1 

ESKIL 20 

ESKIL 13 

ESKIL 23 

3 

4 

Skala A4 1:2500 

0 25 50 75 100 m 

HELGONAGÅRDEN 6:16 

5 

1 

5 

1 58 76 

2 58 76 

3 58 75 

1 55 72 

2 55 73 

3 55 72 

4 55 72 

2 

1 59 77 

2 59 77 

3 59 76 

4 58 76 

5 58 75 

6 57 74 

3 

BILAGA 1:3 



1 56 73 

2 58 76 

3 58 76 

Bostadshus 


4 

1 57 75 

2 57 74 

3 57 74 



Datum: 2012-03-20





2 

1 

VÄTET 2 

SYRET 8 

3 

4 


VÄTET 1 

SYRET 7 

Skala A4 1:2500 

0 25 50 75 100 m 

1 

1 56 73 

2 56 73 

3 55 73 

2 1 49 65 3 1 54 70 

BILAGA 1:4 



Bostadshus 


4 

1 53 69 

2 54 70 

3 54 70 



Datum: 2012-03-20



NYA VATTENTORNET 2 

4 

134 

133 

132 

5 6 7 

136 137 139 141 

135 138 140 

131 

59 

130 SPEXAREN 60 

129 

61 

128 

62 

30 


12 

33 

11 

10 

23 22 

29 28 27 26 25 

24 

31 

32 

9 

47 

46 

8 

1 

21 

20 

19 

18 

17 

16 

2 

DJINGIS KHAN 3 

3 

Skala A4 1:2500 

0 25 50 75 100 m 

1 1 51 67 

2 

1 50 64 

2 50 65 

3 

BILAGA 1:5 



1 49 63 

2 50 64 

Bostadshus 


4 1 52 68 

5 1 51 66 6 1 50 65 7 1 50 65 8 1 51 66 

9 1 52 66 10 1 52 66 11 1 52 67 12 1 52 67 



Datum: 2012-03-20



1 

ILION 1 

3 

2 

SOLFÅNGAREN 1 

4 

7 

6 

5 


Skala A4 1:2500 

0 25 50 75 100 m 

1 

5 

1 46 59 

2 47 60 

1 43 58 

2 44 58 

3 44 58 

4 44 58 

5 44 58 

2 

6 

1 50 66 

2 52 67 

3 52 67 

4 52 67 

5 52 67 

6 51 67 

1 46 62 

2 47 62 

3 47 62 

4 47 62 

5 47 62 

3 

7 

BILAGA 1:6 



1 48 63 

2 51 66 

3 51 67 

4 51 67 

5 51 67 

6 51 67 

1 50 65 

2 50 66 

3 50 66 

4 50 66 

5 50 65 

Bostadshus 


4 

1 51 66 

2 52 67 

3 52 67 

4 52 67 

5 52 67 

6 52 67 



Datum: 2012-03-20



1 

ÖSTRA TORN 27:2 

6 

5 


2 

4 



3 


Skala A4 1:2500 

0 25 50 75 100 m 

BILAGA 1:7 



Bostadshus 


1 1 43 55 2 1 36 50 3 1 45 57 4 1 42 55 

5 

1 47 60 

2 47 60 

6 

1 31 51 

2 17 29 



Datum: 2012-03-20



ÖSTRA ODARSLÖV 13:4 

2 



3 




1 


Skala A4 1:2500 

0 25 50 75 100 m 

1 1 53 70 2 1 58 77 3 1 52 69 

BILAGA 1:8 



Bostadshus 




Datum: 2012-03-20



2 


1 

Skala A4 1:2500 

0 25 50 75 100 m 


1 1 45 59 2 1 53 71 

BILAGA 1:9 



Bostadshus 




Datum: 2012-03-20


Ljudutbredning 1,5 meter ovan mark - Ekvivalentnivå spårvägsalternativ, spårvagnar 



















BRYGGERIET 6 



BRYGGERIET 5 

BRYGGERIET 7 




SANKT PETER 5 

BRYGGERIET 8 


ESKIL 3 

PARADIS 58 

NORRTULL 13 

PARADIS 49 

NORRTULL 12 

PARADIS 56 

ESKIL 7 

ESKIL 19 

NORRTULL 11 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 2:1 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 

BRYGGERIET 6 



BRYGGERIET 5 

BRYGGERIET 8 


ESKIL 20 


ESKIL 22 

SJUKSYSTERN 1 

ESKIL 21 


ESKIL 20 

ESKIL 13 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 2:2 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 

ESKIL 20 



ESKIL 13 

ESKIL 23 




VÄTET 2 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

SYRET 8 

BILAGA 2:3 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 



VÄTET 2 

SYRET 8 

VÄTET 1 

SYRET 7 

REUTERDAHL 8 

FORSKAREN 1 

FORSKAREN 3 

REUTERDAHL 15 


Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 2:4 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 




134 

133 

132 

131 

130 

129 

128 

136 137 139 141 

135 138 140 

SPEXAREN 

61 

62 

59 

60 


22 

30 26 25 

24 23 

29 28 27 

31 

32 

33 

47 

46 

21 

20 

19 

18 

17 

16 


ILION 1 


Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 2:5 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 




Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 2:6 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 







Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 2:7 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 




ÖSTRA TORN S:6 








Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 2:8 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 

ARSLÖV 13:1 





Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 2:9 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 


Ljudutbredning 1,5 meter ovan mark - Maximalnivå spårvägsalternativ, spårvagnar 



















BRYGGERIET 6 



BRYGGERIET 5 

BRYGGERIET 7 




SANKT PETER 5 

BRYGGERIET 8 


ESKIL 3 

PARADIS 58 

NORRTULL 13 

PARADIS 49 

NORRTULL 12 

PARADIS 56 

ESKIL 7 

ESKIL 19 

NORRTULL 11 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 3:1 



Bostadshus 

Ljudnivå 

max dB(A) 

BRYGGERIET 6 



SVOLDER 31 

BRYGGERIET 5 

BRYGGERIET 8 


ESKIL 20 


ESKIL 22 

SJUKSYSTERN 1 

ESKIL 21 


ESKIL 20 

ESKIL 13 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 3:2 



Bostadshus 

Ljudnivå 

max dB(A) 

ESKIL 20 



ESKIL 13 

ESKIL 23 




VÄTET 2 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

SYRET 8 

BILAGA 3:3 



Bostadshus 

Ljudnivå 

max dB(A) 



VÄTET 2 

SYRET 8 


VÄTET 1 

SYRET 7 

REUTERDAHL 8 

FORSKAREN 1 

FORSKAREN 3 

REUTERDAHL 15 


Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 3:4 



Bostadshus 

Ljudnivå 

max dB(A) 




134 

133 

132 

131 

130 

129 

128 

136 137 139 141 

135 138 140 

SPEXAREN 

61 

62 

59 

60 


22 

30 26 25 

24 23 

29 28 27 

31 

32 

33 

47 

46 

21 

20 

19 

18 

17 

16 


ILION 1 


Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 3:5 



Bostadshus 

Ljudnivå 

max dB(A) 




Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 3:6 



Bostadshus 

Ljudnivå 

max dB(A) 







Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 3:7 



Bostadshus 

Ljudnivå 

max dB(A) 












Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 3:8 



Bostadshus 

Ljudnivå 

max dB(A) 





Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

BILAGA 3:9 



Bostadshus 

Ljudnivå 

max dB(A) 


Ljudutbredning 1,5 meter ovan mark - Ekvivalentnivå dagens vägtrafik 

SVOLDER 31 


Skala A4 1:8000 

0 80 160 240 320 m 

BILAGA 4:1 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 




ILION 1 

Skala A4 1:8000 

0 80 160 240 320 m 

BILAGA 4:2 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 



Skala A4 1:8000 

0 80 160 240 320 m 

BILAGA 4:3 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 


Ljudutbredning 1,5 meter ovan mark - Ekvivalentnivå nollalternativ vägtrafik 

SVOLDER 31 


Skala A4 1:8000 

0 80 160 240 320 m 

BILAGA 5:1 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 




ILION 1 

Skala A4 1:8000 

0 80 160 240 320 m 

BILAGA 5:2 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 



Skala A4 1:8000 

0 80 160 240 320 m 

BILAGA 5:3 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 


Ljudutbredning 1,5 meter ovan mark - Ekvivalentnivå spårvägsalternativ, spårvagnar+biltrafik 

Skala A4 1:8000 

0 80 160 240 320 m 

BILAGA 6:1 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 




ILION 1 

Skala A4 1:8000 

0 80 160 240 320 m 

BILAGA 6:2 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 



Skala A4 1:8000 

0 80 160 240 320 m 

BILAGA 6:3 



Bostadshus 

Ljudnivå 

ekv dB(A) 

Bilaga 7 

Spårväg Lund C till ESS – Beräknade ljudnivåer i samtliga utredningsalternativ 

Användning Siffror markerade med fet stil avser beräknad ljudnivå som ligger till grund för åtgärd i enlighet med kapitel 7 i rapporten. 

B=Bostad Löpnumret i tabellen hänvisar till efterföljande kartor i bilagan. 

L=Lokal 

U=Undervisning 

V=vård 

Nr Fastighet Våning Anv. Dagens trafiksituation Nollalternativ Spårvagnsalternativ Åtgärdsförslag 

vägtrafik vägtrafik vägtrafik spårvagnstrafik sammanslagen 

Leq Lmax Leq Lmax Leq Lmax Leq Lmax Leq Lmax 

dB(A) dB(A) dB(A) dB(A) dB(A) dB(A) dB(A) dB(A) dB(A) dB(A) 

1 BRYGGERIET 5 1 B 62 74 62 75 61 74 54 70 62 74 Ingen åtgärd 

2 B 63 75 64 75 62 74 54 70 63 74 

3 B 64 74 64 75 62 74 54 70 63 74 

4 B 64 74 64 75 62 74 54 70 63 74 

5 B 64 74 64 74 62 74 54 70 63 74 

6 B 63 74 64 74 62 73 54 70 63 73 

2 BRYGGERIET 7 1 L 63 77 64 78 62 77 55 73 63 77 Ingen åtgärd 

2 B 63 77 64 78 62 77 55 73 63 77 

3 BRYGGERIET 8 1 B 69 83 69 84 67 83 59 77 68 83 Fönsteråtgärd – kriterium 1 

4 BRÄDGÅRDEN 3 1 B 59 70 58 70 58 70 47 61 59 70 Ingen åtgärd 

2 B 60 69 59 69 58 69 47 61 59 69 

3 B 60 68 60 68 58 68 47 61 58 68 

4 B 59 67 60 68 58 66 47 61 58 66 

5 B 59 67 60 68 57 66 47 61 58 66 

5 BRÄDGÅRDEN 4 1 B 60 71 60 70 59 70 49 64 59 70 Ingen åtgärd 

2 B 61 71 61 71 59 70 49 64 60 70 

3 B 61 71 61 72 59 70 49 64 59 70 

4 B 61 71 61 72 59 70 49 64 59 70 

5 B 60 71 61 72 58 70 49 64 59 70 

6 BRÄDGÅRDEN 6 1 L 71 90 72 91 68 89 53 70 68 89 Ingen åtgärd 

2 B 70 88 71 89 67 87 53 70 67 87 

3 B 69 86 70 87 66 85 53 70 66 85 

4 B 68 85 69 85 65 83 53 69 66 83 

5 B 67 83 69 84 65 82 52 69 65 82





7 BYTAREBACKEN 30 1 B 66 80 66 80 66 80 48 65 66 80 Ingen åtgärd 

2 B 66 79 66 79 66 79 48 64 66 79 

4 V 65 74 65 74 65 74 48 64 65 74 

8 DJINGIS KHAN 3 1 B 55 69 55 69 55 69 50 64 56 69 Ingen åtgärd 

2 B 56 68 58 68 56 68 50 65 57 68 

9 ESKIL 7 1 V 67 81 68 82 66 81 61 80 67 81 Översyn av lokaldisponering, 

2 V 67 80 68 81 66 80 61 79 67 80 Ev. erbjudande om buller- 

3 V 67 80 68 80 66 79 60 78 67 79 skyddsbidrag – kriterium 1 

4 V 67 79 67 79 65 79 59 77 66 79 

10 ESKIL 20 1 V 66 81 66 81 64 81 60 78 65 81 Ingen åtgärd 

2 V 66 79 66 80 64 79 60 78 66 79 

3 V 66 79 66 79 64 78 59 77 65 78 

4 V 65 78 66 79 64 78 59 76 65 78 

11 ESKIL 21 1 V 58 77 59 77 49 77 59 77 59 77 Ingen åtgärd 

2 V 58 77 59 77 49 76 59 77 59 77 

3 V 58 76 59 76 50 76 59 76 59 76 

4 V 58 76 59 76 50 75 58 76 58 76 

5 V 58 75 59 75 51 74 58 75 58 75 

6 V 57 74 58 74 52 73 57 74 58 74 

12 HELGONAGÅRDEN 6:16 1 U 58 75 59 75 50 75 56 73 58 75 Översyn av lokaldisponering, 

2 U 59 75 60 75 51 74 58 76 59 76 Ev. erbjudande om buller- 

3 U 59 75 60 75 51 74 58 76 59 76 skyddsbidrag – kriterium 2 

13 HELGONAGÅRDEN 8:1 1 U 52 66 54 66 48 62 54 70 55 70 Ingen åtgärd 

14 ILION 1 1 B 48 57 50 62 48 57 46 59 50 59 Ingen åtgärd 

2 B 52 62 53 64 52 62 47 60 53 62 

15 KRÅKELYCKAN 3 1 L 67 80 68 81 65 79 58 75 66 79 Nytt erbjudande om 

2 B 67 80 67 81 65 79 57 74 66 79 bullerskyddsbidrag 

3 B 66 79 67 80 65 78 57 74 65 78 – kriterium 1 

4 B 66 78 67 79 64 77 57 74 65 77 

5 B 66 78 66 79 64 77 56 73 65 77 

16 KRÅKELYCKAN 6 1 B 56 67 55 65 53 66 49 64 54 66 Ingen åtgärd 

2 B 58 68 58 69 54 67 49 64 55 67 

3 B 58 68 59 69 54 67 49 64 56 67 

17 KRÅKELYCKAN 8 1 B 68 85 69 86 68 85 57 75 68 85 Ingen åtgärd, fastighet

Bilaga 7 




L=Lokal 


V=vård 





2 B 68 84 69 85 68 84 57 75 68 84 redan åtgärdad 

3 B 67 83 69 84 67 83 57 75 67 83 

18 KRÅKELYCKAN 9 1 B 56 69 53 67 55 69 49 66 56 69 Ingen åtgärd 

19 NORRTULL 11 1 L 69 80 69 80 69 80 44 62 69 80 Ingen åtgärd 

2 B 67 78 67 78 67 78 45 63 67 78 

3 B 66 75 66 75 66 75 45 63 66 75 

4 B 65 73 66 73 65 73 45 63 65 73 

5 B 65 72 65 72 65 72 45 63 65 72 


2 B 66 75 66 75 66 75 49 67 66 75 

3 B 65 74 66 74 65 74 49 67 65 74 

4 B 65 72 65 72 65 72 49 67 65 72 

5 B 64 71 64 71 64 71 49 67 64 71 


2 B 66 75 66 75 65 75 54 70 65 75 

3 B 66 74 66 75 65 74 53 70 65 74 

4 B 65 74 66 75 65 74 53 70 65 74 

5 B 65 74 65 75 64 74 53 69 64 74 

6 B 65 74 65 74 64 74 53 69 64 74 

22 PARADIS 49 1 B 68 81 68 81 68 81 52 68 68 81 Ingen åtgärd 

2 B 67 79 68 79 67 79 52 68 67 79 

23 PARADIS 58 1 B 69 81 69 81 69 81 43 60 69 81 Ingen åtgärd 

2 B 69 80 69 80 69 80 43 60 69 80 

24 PLANTAGELYCKAN 8 1 B 60 73 60 73 60 73 46 63 60 73 Ingen åtgärd





2 B 61 72 60 72 60 72 46 64 61 72 

3 B 61 72 61 72 60 72 47 64 60 72 

4 B 60 71 61 71 60 71 47 64 60 71 

5 B 60 70 61 70 60 70 48 64 60 70 

6 B 60 69 60 69 60 69 48 64 60 69 

25 SANKT PETER 16 1 L 65 81 65 81 65 81 47 64 65 81 Ingen åtgärd 

2 B 65 80 65 80 65 80 47 64 65 80 

3 B 65 78 65 78 64 78 47 64 64 78 

4 B 64 76 64 76 64 76 47 64 64 76 

5 B 64 75 64 75 63 75 47 64 63 75 

26 SANKT PETER 17 1 L 65 81 65 81 65 81 49 66 65 81 Ingen åtgärd 

2 B 65 80 65 80 64 80 49 66 65 80 

3 B 64 78 65 78 64 78 49 66 64 78 

4 B 64 76 64 76 63 76 49 66 63 76 

5 B 63 75 64 75 63 75 49 66 63 75 

27 SANKT PETER 18 1 L 66 81 67 82 63 80 56 73 63 80 Nytt erbjudande om 

2 B 66 80 67 81 63 79 56 73 64 79 bullerskyddsbidrag – 

3 B 65 80 67 81 63 79 56 72 64 79 kriterium 1 

4 B 65 79 66 80 62 78 55 72 63 78 

5 B 65 78 66 79 62 77 55 71 63 77 

28 SANKT PETER 30 1 B 67 81 68 82 64 80 57 73 64 80 Nytt erbjudande om 


3 B 66 80 67 81 63 79 56 72 64 79 kriterium 1 

4 B 66 79 67 80 63 78 56 72 63 78 



3 B 65 80 66 81 61 79 55 72 62 79 kriterium 1 

4 B 65 79 65 80 61 78 55 72 62 78 

30 SANKT PETER 32 1 B 59 73 57 72 55 72 48 66 56 72 Ingen åtgärd 

2 B 59 73 60 74 55 72 49 66 56 72 



3 B 66 80 66 81 62 79 56 72 63 79 kriterium 1 

4 B 65 79 66 80 62 78 56 72 63 78 

5 B 65 78 66 79 61 77 55 71 62 77

Bilaga 7 




L=Lokal 


V=vård 





6 B 64 77 65 78 61 76 55 71 62 76 

32 SOLFÅNGAREN 1 1 B 47 61 53 71 46 53 51 66 52 66 Ingen åtgärd 

2 B 48 61 55 72 48 53 52 67 53 67 

3 B 49 60 56 72 49 54 52 67 54 67 

4 B 50 60 56 72 50 54 52 67 54 67 

5 B 50 60 56 71 50 54 52 67 54 67 

6 B 51 59 56 71 51 54 52 67 54 67 

33 SOLFÅNGAREN 6 1 B 50 64 54 72 50 72 50 65 53 72 Ingen åtgärd 

2 B 51 64 55 72 51 68 50 66 53 68 

3 B 51 64 56 72 51 68 50 66 54 68 

4 B 52 64 56 72 51 68 50 66 54 68 

5 B 52 64 56 71 52 68 50 65 54 68 

34 SPEXAREN 21 1 B 53 60 54 66 53 58 51 67 55 67 Ingen åtgärd 

35 SPEXAREN 22 1 B 54 64 54 64 53 64 51 66 55 66 Ingen åtgärd 

36 SPEXAREN 23 1 B 53 64 54 64 53 64 52 66 56 66 Gräsbädd spårväg, översyn 

bullerskärm – kriterium 4 










bullerskärm – kriterium 4






bullerskärm– kriterium 4 



















52 SVOLDER 31 1 B 65 74 65 74 65 74 47 63 65 74 Ingen åtgärd 

2 B 65 73 65 73 65 73 47 63 65 73 

3 B 65 72 65 72 65 72 47 63 65 72 

53 SYRET 8 1 U 52 63 54 67 47 63 53 69 54 69 Ingen åtgärd 

2 U 53 63 57 69 49 63 54 70 55 70 

3 U 53 63 57 69 49 63 54 70 55 70 

54 ÖSTRA ODARSLÖV 4:2 1 B 53 59 53 59 53 59 45 59 54 59 Ingen åtgärd 

55 ÖSTRA ODARSLÖV 13:1 1 B 58 75 58 75 58 75 53 70 59 75 Fönsteråtgärd – kriterium 4 

56 ÖSTRA ODARSLÖV 13:4 1 B 64 88 64 88 64 88 58 77 65 88 Fönsteråtgärd/uteplats – 

kriterium 1 

57 ÖSTRA TORN 27:2 1 B 61 81 61 81 61 81 43 55 61 81 Ingen åtgärd 


2 B 57 73 57 73 57 73 17 29 57 73 

ÖSTRA TORN 29:7 1 B 45 69 44 69 45 69 47 60 49 69 Ingen åtgärd 

2 B 46 69 45 69 46 69 47 60 49 69

Bilaga 7 




L=Lokal 


V=vård 






ÖSTRA TORN 29:10 1 B 35 43 33 42 34 43 45 57 45 57 

60 ÖSTRA TORN 29:14 1 B 58 73 57 73 58 73 52 69 59 73 Fönsteråtgärd – kriterium 4 

61 ÖSTRA TORN 29:30 1 B 59 76 59 76 59 76 53 71 60 76 Fönsteråtgärd/uteplats – 

kriterium 4 

62 ÖSTRA TORN 29:32 1 B 56 73 56 73 56 73 42 55 56 73 Ingen åtgärd


Numrering fastigheter 

6 

7 

4 

5 

27 

26 

25 

31 

24 

18 

2 

17 

SVOLDER 31 

1 

3 

9 

16 

15 

21 

28 20 

22 19 

29 23 

30 

52 

10 

11 

BILAGA 7 



Bostadshus 




Datum: 2012-03-20



12 

53 

13 


BILAGA 7 



Bostadshus 




Datum: 2012-03-20



35-51 

34 

8 

14 

ILION 1 

32 

33 

BILAGA 7 



Bostadshus 




Datum: 2012-03-20



57 

58 

62 

59 

56 

60 

55 

BILAGA 7 



Bostadshus 




Datum: 2012-03-20



61 

54 

BILAGA 7 



Bostadshus 




Datum: 2012-03-20


Zon för 30 dBA Slow i stomljud - spårvagnstrafik 



















BRYGGERIET 6 



BRYGGERIET 5 

BRYGGERIET 7 




SANKT PETER 5 

BRYGGERIET 8 

ESKIL 3 

PARADIS 58 


NORRTULL 13 

PARADIS 49 

NORRTULL 12 

PARADIS 56 

ESKIL 7 

ESKIL 19 

NORRTULL 11 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 

Spårvagn 

Zon 30 dBA slow 

BILAGA 8:1 



Datum: 2012-03-20



BRYGGERIET 6 

BRYGGERIET 5 

BRYGGERIET 7 

SVOLDER 31 

BRYGGERIET 8 


ESKIL 20 


ESKIL 22 

SJUKSYSTERN 1 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

ESKIL 21 


ESKIL 20 



Bostadshus 

Spårvagn 


BILAGA 8:2 



Datum: 2012-03-20

BITRÄDET 1 



ESKIL 20 

ESKIL 13 

ESKIL 23 




Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

VÄTET 2 



Bostadshus 

Spårvagn 


BILAGA 8:3 



Datum: 2012-03-20



VÄTET 2 

SYRET 8 


VÄTET 1 

SYRET 7 

REUTERDAHL 8 

FORSKAREN 1 

FORSKAREN 3 

REUTERDAHL 15 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 




Bostadshus 

Spårvagn 


BILAGA 8:4 



Datum: 2012-03-20




134 

133 

132 

131 

130 

129 

128 

136 137 139 141 

135 138 140 

SPEXAREN 

61 

62 

59 

60 


23 22 

30 29 28 27 26 25 

24 

31 

32 

33 

47 

46 

21 

20 

19 

18 

17 

16 


ILION 1 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 




Bostadshus 

Spårvagn 


BILAGA 8:5 



Datum: 2012-03-20




Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 

Spårvagn 


BILAGA 8:6 



Datum: 2012-03-20







Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 

Spårvagn 


BILAGA 8:7 



Datum: 2012-03-20












Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 

Spårvagn 


BILAGA 8:8 



Datum: 2012-03-20





Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 

Spårvagn 


BILAGA 8:9 



Datum: 2012-03-20


Zon för 30 dBA Slow i stomljud - vägtrafik 



















BRYGGERIET 6 

BRYGGERIET 7 






SANKT PETER 5 

BRYGGERIET 8 

ESKIL 3 

PARADIS 58 


NORRTULL 13 

PARADIS 49 

NORRTULL 12 

PARADIS 56 

ESKIL 7 

ESKIL 19 

NORRTULL 11 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 


BILAGA 9:1 



Datum: 2012-03-20





BRYGGERIET 6 

BRYGGERIET 5 

BRYGGERIET 7 

SVOLDER 31 

BRYGGERIET 8 

ESKIL 3 

ESKIL 7 


ESKIL 20 


Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 

ESKIL 22 



Bostadshus 


BILAGA 9:2 



Datum: 2012-03-20

GONAGÅRDEN 8:1 



ESKIL 22 

SJUKSYSTERN 1 

ESKIL 21 


ESKIL 20 

ESKIL 13 

ESKIL 23 


Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 


BILAGA 9:3 



Datum: 2012-03-20





VÄTET 2 

SYRET 8 


VÄTET 1 

SYRET 7 

REUTERDAHL 8 

FORSKAREN 1 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 


BILAGA 9:4 



Datum: 2012-03-20

FORSKAREN 3 

ERDAHL 15 




134 

133 

132 

131 

130 

129 

128 

136 137 139 141 

135 138 140 

SPEXAREN 

61 

62 

59 

60 


22 

30 26 25 

24 23 

29 28 27 

31 

32 

33 

47 

46 

21 

20 

19 

18 

17 

16 


Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 


BILAGA 9:5 



Datum: 2012-03-20




ILION 1 



Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 


BILAGA 9:6 



Datum: 2012-03-20







Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 


BILAGA 9:7 



Datum: 2012-03-20












Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 


BILAGA 9:8 



Datum: 2012-03-20





Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 


BILAGA 9:9 



Datum: 2012-03-20


Zon för vibrationsdämpande åtgärder 















BRYGGERIET 6 



BRYGGERIET 5 

BRYGGERIET 7 


SANKT PETER 5 

BRYGGERIET 8 



ESKIL 3 

PARADIS 58 


NORRTULL 13 

PARADIS 49 

NORRTULL 12 

PARADIS 56 

ESKIL 7 

ESKIL 19 

NORRTULL 11 

ESKIL 20 

Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 

BILAGA 10:1 

vibrationsdämpande åtgärder 



Datum: 2012-03-20



SJUKSYSTERN 1 

ESKIL 21 


ESKIL 20 

ESKIL 13 

ESKIL 23 




Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 

BILAGA 10:2 




Datum: 2012-03-20





Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 

BILAGA 10:3 




Datum: 2012-03-20











Skala A4 1:3000 

0 30 60 90 120 m 



Bostadshus 

BILAGA 10:4 




Datum: 2012-03-20

Spårvagnar i Skåne är ett gränslöst samarbete mellan Region Skåne, Malmö, Lund och Helsingborg.

Spårväg Lund C till ESS – buller och vibrationer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?