Ripp-En bättre värd - Vasakronan

28
AAAáü xÇ á|áàt wxàtÄ}
Kraftfull konst
Fantasi och abstraktion kännetecknar
Carl Gustaf Ekbergs bronsskulpturer, som
pryder Tegen Konferens. Att hans konst berör
betraktaren är viktigt för honom.
– En vacker skulptur, särskilt en abstrakt
sådan, kan enligt min mening uppfattas som en
kraftkälla, som påverkar var och en som betraktar
den. Jag önskar att mina skulpturer – små eller
stora – ska ge betraktaren en positiv ”kick”, en stimulans
och inspiration i livet, säger konstnären.
Tegen Konferens, som drivs av Vasakronan Service
Partner, ligger mitt i Solna, 10 minuter från Stockholms
city. Där finns cirka 25 bronser, varav hälften
miniatyrer, av Carl Gustaf Ekberg.
XÇ uùààÜx äùÜw
XÇ uùààÜx äùÜw
E N T I D N I N G F R Å N V A S A K R O N A N N U M M E R 2 J U N I 2 0 0 5
Sommarsmak
från SPRING
ETT HUS
FÖR SVERIGE
I TIDEN

EN BÄTTRE VÄRD
ges ut av Vasakronan AB.
ANSVARIG UTGIVARE:
Bengt Möller,
08-783 21 09,
bengt.moller@vasakronan.se
CHEFREDAKTÖR: Eva Kasberg,
08-783 21 18,
eva.kasberg@vasakronan.se
REDAKTIONSCHEF:
Sara Myrehed,
08-783 21 20,
sara.myrehed@vasakronan.se
REDAKTIONENS ADRESS:
Vasakronan AB, Box 24234,
104 51 Stockholm.
Tel: 08-783 21 00
Fax: 08-783 21 76
HEMSIDA: www.vasakronan.se
REDAKTIONELL PRODUKTION:
Ulrika Frick Lang,
Intellecta Publicisterna,
08-506 288 74,
ulrika.fricklang@intellecta.se
REDAKTIONSRÅD:
Sara Myrehed, Birgitta
Nylander-Lindaur, Marcus
Ehrenfried, Andreas Meyer,
Marianne Gustafsson och
Bengt Möller.
FORM: Ellen Fjellstedt Collin.
TRYCKT PÅ MILJÖGODKÄNT
PAPPER AV Alfaprint,
Sundbyberg, 2005.
EN BÄTTRE VÄRD trycks i en
upplaga av 7 000 exemplar
och distribueras främst till
Vasakronans kunder.
ADRESSÄNDRINGAR SKICKAS
TILL: Matti Elsinen,
Vasakronan AB, Box 24234,
104 51 Stockholm.
matti.elsinen@vasakronan.se
OMSLAGSFOTO: Christoffer
Edling och Pixgallery.
EN SVENSK SOMMAR
EFTER EN NÅGOT SVAL VÅR så är då förhoppningsvis sommaren här. För att få
riktig smak på sommaren har vi bett vår egen kändiskock från Restaurang
SPRING, Johan Lindqvist, dela med sig av sina recept. Vad sägs om en
fänkålskryddad röding. Blir du inspirerad och vill försöka dig på fler rätter
kan jag varmt rekommendera kokboken från Spring. Vi är väldigt stolta
över Johan Lindqvist och vår restaurang, som i restaurangguiden White
2005 placerat sig på listan för "Svensk mästarklass".
I förra numret berättade vi om vår undersökning Kontorsbarometern. Vi
fortsätter att titta på det som får oss att må bra på vår arbetsplats. Hälsoforskaren
Alan Dilani har en hel del intressanta tankar kring hur lönsamhet
och hälsa hänger ihop med en inspirerande miljö.
Under de senaste åren har vi här i tidningen följt det omfattande renoveringsarbetet
med Sverigehuset vid Kungsträdgården i Stockholm. Nu flyttar
hyresgästerna in igen. Följ med oss genom en tur i huset. Vi har bland
annat besökt den nya turistbyrån som med modern teknik ska underlätta
för gästerna i den svenska huvudstaden.
Vi kommer säkert att återvända till det huset i ett kommande nummer.
På redaktionen är vi riktigt nyfikna på den nya hyresgästen THE One. En
spännande inredningsbutik som öppnar sin första butik i Europa
när den nu inreder entréplanet i Sverigehuset. De utlovar ett
komplett home fashion-koncept med varor vi inte ska kunna
hitta någon annanstans.
I det här numret kan vi också presentera en god granne med
oväntad verksamhet. Det är Mackmyra som flyttat in till oss.
Mackmyra gör svensk whisky. Medan den lagras och mognar
ordnar företaget en hel del provningar och visningar av
destilleriet. Kanske något att testa en sommarkväll?
Eva Kasberg
Chefredaktör
4 10 16
Nr 2 • 2005
4 Naturlig miljö skapar trivsel
Trivsel och lönsamhet hänger ihop. Hur vi mår på
kontoret och hur vi gör för att skapa trivsel kan man
utläsa ur Vasakronans …
10 Ny teknik formar framtiden
Stolen Sting, från Blå Station, har tunna linjer. Den är
unik genom valet av material och tillverkningsprocess.
En ny teknik gör …
11 Svenskt hus får nytt liv
Ganska likt på utsidan, ganska olikt inuti. Efter två års
renovering flödar nu dagsljus, hyresgäster och …
16 Idé som vinner på lagring
Visst fanns det olyckskorpar, men de tystnade
snabbt, efter att de första dropparna av svensk
whisky fick beröm av internationella …
19 För mänsklighetens bästa
Länspolismästaren Krister Jacobsson basar över
3 500 anställda i …
22 Med smak av sommar
En krispig röding där fänkål ger en spännande smakbrytning
bjuds vi på av köksmästare Johan Lindqvist
från uppmärksammade …
24 På skrivbordet
Vårt behov av den dagliga dosen koffein är stort.
Kaffekonsumtionen i Sverige ligger på nästan nio och
ett halvt kilo per person och år, enligt SCB, och
omräknat i dryck blir det 158 liter per person …
25 Värden Vasakronan
Snart kommer alla hyresgäster att kunna hämta praktisk
information om sin fastighet direkt på Vasakronans
hemsida. I ett projekt kallat Hyresgäst-info på
webben arbetar en projektgrupp med att ta fram …
27 Krönika
Kan man vara stolt över ett kontor? Tveksamt, eller
hur? Inte desto mindre satt jag för några månader
sedan mitt i flyttbråten i vårt nyinflyttade kontor och
kände blodet pulsera av…
2 3
19
22

4
Trivsel och lönsamhet hänger ihop.
Hur vi mår på kontoret och hur vi gör
för att skapa trivsel kan man utläsa
ur Vasakronans undersökning
Kontorsbarometern.
NATURLIG MILJÖ
SKAPAR TRIVSEL
God arkitektur och design utmanar
sinnena och ger inspiration.
I förlängningen bidrar
de till både hälsa och lönsamhet,
menar arkitekten och
hälsoforskaren Alan Dilani.
ARKITEKTUR OCH FORMGIVNING har stort
inflytande på hur människor mår och presterar,
säger Alan Dilani som specialiserat sig på
sambandet mellan design och hälsa.
– Det är inte ovanligt att personalen står
för 85 procent av kostnaderna i ett tjänsteföretag
idag. Det viktigaste för lönsamheten i
ett sådant företag är ju inte att spara inom de
15 procent av kostnaderna där lokalerna
ingår, utan att utnyttja kapaciteten hos medarbetarna
– den stora investeringen – så bra
som möjligt.
En väl utformad arbetsplats ska stimulera
medarbetarnas sinnen, skapa sammanhang
och överblick, lämna utrymme för individens
kontroll och integritet samt erbjuda rum för
vila och återhämtning, menar han.
Sinnena stimuleras av färg och form, men
också av ljus och rymd. Alan Dilani understryker
hur bra vi mår av naturens färger, former
och ljud. Sådant som landskapsvyer, växter,
akvarier, porlande vatten och fågelkvitter
är inspirerande och lugnande för nästan alla
människor.
– DET INTRESSANTA ÄR ATT den typen av
ljud inte upplevs som störande i en tyst miljö,
säger Alan Dilani. De ger energi, i motsats till
annat brus – till exempel trafik eller ventilation
– som tar energi från oss.
Han refererar till en forskningsstudie: trots
att de egentligen ville ha tystnad omkring sig
valde 70 procent av besökarna vid ett bibliotek
att sitta intill en installation med porlande
vatten.
God design bidrar till känsla av sammanhang
och överblick på arbetsplatsen genom
att vara konsekvent och understryka vad som
hör ihop och vad som inte gör det. Det gäller
allt från ett enhetligt möblemang i mötesrummet
till att variera takhöjd och färgsättning
för att betona skillnader mellan olika delar av
lokalerna.
EN ARBETSPLATS MÅSTE också kunna svara
mot medarbetarnas behov av kontroll och ett
eget revir. Det handlar både om känna sig
trygg och att få uttrycka sig.
– Skrivbordet reflekterar på sätt och vis dig
själv. Sådant som krukväxter, prydnader och
privata foton är ett sätt att få manifestera
vem man är.
Rum för vila och återhämtning är en stor
bristvara på svenska arbetsplatser, menar
Alan Dilani. I de fall det finns ett ”vilrum”
handlar det sorgligt nog ofta om en överbliven
skrubb där det ställts in en brits. Avsikten
verkar vara att man ska gå dit för att sova.
– Om man behöver sova så ska man inte
vara på jobbet, då ska man åka hem! säger
Alan Dilani. Däremot kan det vara mycket
värt att kunna gå undan en stund och samla
tankarna inför ett svårt beslut eller samtal,
men för det krävs ett vackert och stimulerande
vilrum.
Resultaten från Vasakronans enkät Kontorsbarometern
stämmer ganska väl överens
med Alan Dilanis budskap. På enkätfrågan
om hur drömkontoret ser ut är mer växter,
fåtöljer, färg på väggarna och tavlor vanliga
svar. Ljusrum/ljusterapi samt avskilt
rum för tankar efterfrågas också, även
I SAS-huset i Frösundavik, Stockholm, känner man närheten till naturen. >>
Topplista
Personliga saker på
skrivbordet
1. Krukväxt
(46 %)
2. Foto på mitt/mina barn
(43 %)
3. Bilder på datorn
(41 %)
4. Tavla på väggen
(39 %)
5. Personlig skärmsläckare
på datorn
(37 %)
6. Andra prydnadsföremål
på skrivbordet
(36 %)
Viktigt med
egen vrå
På frågan varför man har
personliga saker på sitt
skrivbord uppger 6 av 10
att de trivs när det är
ombonat. Fler kvinnor än
män blir glada av att se sin
partner/familj på foto på
arbetsplatsen. Är man över
30 år pysslar man lite mer
(81 %) än om man är
under 30 (75 %).
5

Störningsmoment på kontor
Ventilationen (ljud, för varmt/kallt etc) 38 % • Högljudda medarbetare
36 % • Mobiltelefonsignaler 24 % • Den allmänna ljudnivån
34 % • Solinstrålning 32 % • Ergonomiskt felaktiga
möbler/arbetsverktyg 30 % • Belysningen (för ljust eller mörkt)
22 % • Dålig lukt från lokalen 13 % • Trafiken utanför 13 % •
Grannar i angränsande kontor/lägenheter 12 % • Dålig lukt från
andra medarbetare 9 %• Spolljud från toaletten 5 %
>>
om sådant som massage, fruktkorg
och egen kock kommer högre på
önskelistan.
Ett problem är att hälsovården idag inte
har hängt med i arbetslivets utveckling,
menar Alan Delani.
– Vi har ett sjukdomspanorama som fortfarande
är fokuserat på industriarbete, trots
att de flesta idag arbetar inom kunskap och
information eller tjänstesektorn.
Mer engagemang och tanke i utformningen
av arbetsmiljöer skulle bidra till mindre
stress och färre sjukskrivningar, det är han
övertygad om. Även här verkar de svarande
i Kontorsbarometern vara inne på samma
linje. En stor majoritet anser att kontorets
utformning påverkar inte bara trivsel och
stämning, utan också arbetsinsats, stressnivå
och relation mellan chef och medarbetare.
VÅRT SAMTAL GLIDER GÅNG på gång
vidare från design till ämnen som ledarskap,
företagskultur, samhällsutveckling,
medicin och balans i livet. På sätt och vis är
det logiskt – helhetsfokus och tvärvetenskaplighet
präglar Dilanis forskning. Visst
är arkitektur och form viktiga faktorer på
arbetsplatsen men inga isolerade företeelser.
Den som vill skapa en kreativ och hälsosam
arbetsmiljö måste tänka längre än så. Till
exempel måste det finnas en överensstämmelse
mellan kraven på individen och
dennes beslutsutrymme. Att ha höga krav
på sig, och samtidigt små möjligheter att
själv styra över situationen och fatta nödvändiga
beslut, skapar en spänd arbetssituation
som leder till stress.
– Och stress är grund till det mesta av sjukdom
i samhället, avslutar Alan Dilani.
Anders Nilsson
Alan Dilani är från början arkitekt,
utbildad i Turin, Italien. Han har
doktorerat vid KTH i design för
sjukhusplanering och därefter
fortsatt att forska i sambandet
mellan design och hälsa vid Karolinska
Institutet. Idag leder han
Research Center Design & Health i Huddinge samt det internationella
nätverket Academy for Design and Health.
Gunnar Ekman, ekonomie
doktor vid Handelshögskolan
i Stockholm.
Beslut fattas vid kaffet
Tar du kaffemuggen till skrivbordet
för att du inte hinner fika med de
andra? Då missar du kanske arbetsplatsens
viktigaste möte. Och ditt
arbete riskerar att bli mindre effektivt.
SMÅSNACK, FIKAPRAT, korridorskvaller …
Kärt barn har många namn. Och de flesta
deltar glatt i diskussionerna kring fikabord
och kaffeautomater. Om man hinner.
Det finns en tendens att hoppa över samvaron
och rusa med skvalpig mugg till ”modulen”
för att skynda jobba. Men du riskerar
mer än kafferingar på viktiga dokument. Du
kan missa chansen att påverka den grupp du
arbetar i.
Gunnar Ekman, ekonomie doktor vid Handelshögskolan
i Stockholm, ser bokstavligt
talat kaffeautomaten som arbetsplatsens mest
dynamiska nav. I sin bok ”Från prat till resultat
– om vardagens ledarskap” råder han
chefer att delta i de inofficiella mötena.
– Det är där de viktigaste besluten i gruppen
fattas. Inte i samband med att ett nytt
policydokument föredras på personalinformationen,
säger Ekman.
Nej, det är efteråt, när medarbetarna kommenterar
vad som sagts, som de verkliga attityderna
formas. Och det styr organisationerna
mer än någonting annat, enligt Ekmans
forskning.
Hans råd till ledarna är att bli synliga i
organisationen, kanske sitta i kontorslandskapet
och delta i fikasnacket.
Det är inte ovanligt att en chef sitter i
formella möten cirka 60-70 procent av sin
arbetstid. Den vardagliga kontakten med personalen
är då starkt nedprioriterad. Fast det
borde vara tvärtom.
– Det är ett gammalt tänkesätt att chefer
kan mest, att de ska bestämma och att de
bara behöver förmedla sina beslut. Idag består
företagen i högre grad av kunskapsmedarbetare.
De kan mer på sitt område än chefen,
som då får svårare att kontrollera vad som
händer, säger han.
OCH EGENTLIGEN ÄR det inget konstigt att
försöka möta sina medarbetare och arbetskamrater
i det vardagliga. Det är självklart lättare
att påverka människor om man står dom nära,
än om man distanserar sig från dem …
Faktum är också att medarbetarna gärna
ser att cheferna är mer synliga på jobbet.
Vasakronans kontorsbarometer visar att
medarbetarna trivs bäst och kan påverka mest
på arbetsplatser där högste chefen sitter i kontorslandskapet.
Informella träffar ger också möjlighet att
prova idéer som aldrig skulle komma upp på
ett ordinarie personalmöte. Fikabordet kan
alltså vara företagets mest kreativa och fria
tankesmedja!
Maria Åslund
Plats för
kontorets möten
Det är mat och dryck som
skapar möten på kontoret,
det är i köket/pentryt (30 %),
vid kaffeautomaten (16 %), i
det gemensamma samlingsrummet
(14 %), i kaféet/
kafeterian (9 %) och i personalmatsalen
(9 %) som
man träffas. 7 % uppger att
det saknas en bra mötesplats/träffpunkt
på kontoret.
Ordningsregler
på kontoret
De vanligaste ordningsreglerna
är rökförbud (58 %)
diskregler (21 %), fasta
fikaraster som det förväntas
att man deltar i (17 %) och
klädkod (14 %). Det förekommer
också regler om att
det inte får vara stökigt på
skivborden (10 %), förbud
mot höga mobilsignaler
(10 %) och krav på låg samtalston
för att inte störa
kolleger (9 %).
Drygt var fjärde som svarat
på frågorna i Kontorsbarometern
saknar uttalade
ordningsregler på kontoret.
6
7
SCANPIX
>>

8
Typiska kontorstyper
I resultatet från Kontorsbarometern hittar man ett antal typer som är vanliga på
kontoren runt om i Sverige. Är du eller din kollega en typisk typ?
g|wáÑÜxáátwx THULIN
Tidspressade Thulin har fyllt 31
men inte 51 år. De har barn
som är under 15 år och fortfarande
bor hemma.
Tidspressade Thulin blir
gladast av alla av att se en bild
av sin partner/familj på kontoret.
Man skulle kunna tro att
dessa småbarnsföräldrar vill ha
lugn och ro på jobbet men de
vill tvärtom ha mer liv och
rörelse på kontoret än de som
inte har barn under 15 år.
Många Tidspressade Thulins
^Ü|à|á~t KATRIN
anser att många arbetskamrater
är stressade på arbetsplatsen.
Thulin tycker att de har ganska
goda möjligheter att påverka
sina arbetsuppgifter.
Att ha tillgång till barnpassning
via arbetet skulle vara
önskvärt. En annan sak som
skulle underlätta arbetssituationen
för Thulins är
någon som kan utföra
ärenden som till exempel
kemtvätt, bilservice och att
handla mat.
Kritiska Katrin är under 30 år. Hon är singel och ägnar
mycket tid åt resande, utbildningar samt att göra karriär
innan det är dags för att bli sambo och skaffa barn.
Hon sitter i ett kontorslandskap och trivs bra med det
liv och den rörelse som det innebär.
Kritiska Katrin upplever att cheferna håller sig mest
för sig själva och även om kommunikationen är ok
kunde den vara bättre.
Det är inte så högt i tak och hon upplever att det
finns ganska många tabubelagda ämnen på kontoret.
Hon upplever att det är mer hierarkisk struktur på kontoret
än övriga grupper.
Kritiska Katrin upplever att hon har sämst möjligheter
att påverka sin arbetssituation.
Både Kritiska Katrin och hennes manlige
motsvarighet Stressade Stefan (se här intill) upplever
fler sjukskrivningar, mer utbrändhet och mer stress än
de äldre medarbetarna.
fàÜxáátwx STEFAN
a≠}wx NILS
Stressade Stefan är under 30 år. Liknade familjeförhållanden gäller för
Stefan som Kritiska Katrin – många är singlar längre upp i åldern. Många
väljer att lägga mycket energi på att göra karriär.
De flesta i gruppen Stressade Stefan anger att de inte har en fast arbetsplats
– men har de en sitter de i kontorslandskap.
När han tar med personliga saker till sin arbetsplats är det för att liva upp
skrivbordet.
Liksom kvinnorna i hans ålder gillar Stressade Stefan liv och rörelse på
kontoret. Han tar gärna en fredagsöl på kontoret för att avsluta veckan.
Både Stressade Stefan och Kritiska Katrin upplever att det är fler
sjukskrivningar, mer utbrändhet och mer stress än de äldre
medarbetarna.
cçááÄ|zt PIA
Nöjde Nils är över 51 år och gift.
Han har ofta en chefsposition och jobbar
i den offentliga sektorn där han har ett eget
kontorsrum.
Nöjde Nils är nöjd med den kommunikation
som finns på kontoret. Han tycker att
möjligheterna att påverka arbetssituationen
är goda och han upplever att stress och
utbrändhet inte är så vanligt på hans kontor.
Nöjde Nils och andra män över 51 år är
de som har störst kontroll över sin arbetssituation
och upplever inte en så hierarkisk
struktur. Kanske beror det på att han eller
någon som liknar honom sitter på toppen…
Pyssliga Pia är över 51 år och gift.
Många kvinnor inom denna åldersgrupp
arbetar inom den offentliga
sektorn och har inte någon chefsposition.
Hon vill gärna ha det varmt och
ombonat på sitt kontor. Hon tenderar
att pyssla lite mer än andra på sin
arbetsplats om hon har en fast
arbetsplats (många inom den
offentliga sektorn saknar fast arbetsplats).
Hon upplever dock fler
restriktioner mot att ta med sig personliga
saker till arbetsplatsen än
andra.
Hon skulle önska att det vore lite
lugnare och tystare på kontoret än
det är idag.
Pyssliga Pia skulle uppskatta tillgång
till ett ljusrum.
Hon är nöjd med kommunikationen
på arbetet men anser i högre
grad än män att det finns tabubelagda
ämnen
Om Kontorsbarometern
Kontorsbarometern är en kanal mellan kontorsanställda
och Vasakronan. Det är en internetbaserad,
oberoende och opolitisk panel som
speglar kontorsanställdas åsikter inom olika
områden.
I den första panelen svarade 1000 personer
på frågor om arbetsmiljö och om livet på kontor.
Urvalet är ett så kallat bekvämlighetsurval och
de som svarar väljer själva att göra det via en
webbenkät.
Resultatet används till att förbättra Vasakronans
lokaler och kringservice samt för att
informera kunder och övriga intressenter om
relevanta fakta kring kontor.
9

10
Ny teknik formar framtiden
Stolen Sting, från Blå Station, har tunna linjer.
Den är unik genom valet av material och tillverkningsprocess.
En ny teknik gör det möjligt att
använda och forma aluminium på ett nyskapande
sätt.
Från stora tuber med aluminium – som kaviartuber
– pressas metallmassan ut genom ett verktyg
som plattar och formar den.
Det har tidigare inte varit möjligt att framställa
så breda profiler av formpressad aluminium.
Stolen, vars sitt- och ryggyta är 399 mm bred, har
tagits fram ur en maskin där pressverktygets öppningen
endast är 400 mm. Två medar i rostfritt
stål skjuts sedan in i spår i aluminiumprofilen och
låser hela konstruktionen.
Formen är skapad av Fredrik Mattson och
Stefan Borselius och stolen Sting har genom
materialvalet flera fördelar. Den är förhållandevis
billig, ytsnål att stapla, rostfri och går därför att
använda såväl inne som ute. Materialet är också
formbeständigt och starkt.
Eftersom materialet inte har några porer är det
särskilt lämpat att användas i offentlig miljö. Flygplatser
och sjukhus är exempel på miljöer där det
kan bli nödvändigt att desinficera hela lokalen.
Med aluminium som möbelmaterial är det möjligt
att göra det utan att inredningen tar skada.
Möbelproducenten Blå Stations målsättning är
att sätta de möbler i produktion som de själva
tycker om och anser har ett berättigande på marknaden.
Företaget grundades 1986 av formgivaren
Börge Lindau och fram tills hans bortgång 1999
arbetade han tillsammans med barnen Johan och
Mimi för att ta fram möbler som han ritat.
Numera är det syskonen som driver företaget
vidare och Börge Lindaus formgivarkompetens
ersätts nu genom samarbeten med fristående
formgivare.
– Vi jobbar gärna med människor som, liksom
vi, vill testa gränser och som har ett innovativt
förhållningssätt till material, form och teknik, säger
Mimi Lindau.
Ett sådant exempel är samarbetet
med formgivaren Fredrik Mattson,
som förutom Sting också resulterat i den lika
uppmärksammade Innovation C, en multifunktionell
möbel som kombinerar stol och
bord i ett.
Inga-Lill Söderberg
Sting har väckt stort intresse
sedan den presenterades på
Stockholm Furniture Fair 2003.
Svenskt
hus får
nytt liv
Ganska likt på utsidan, ganska olikt
inuti. Efter två års renovering flödar
nu dagsljus, hyresgäster och
turister in i Sverigehuset.
Foto: Christoffer Edling
>>

12
BYGGPLANKEN STÅR VISSERLIGEN kvar en
liten tid till, men de flesta av Sverigehusets
hyresgäster har redan flyttat in i den nyrenoverade
fastigheten. Och särskilt en av dem
kommer att dra folk till huset: Stockholms
turistbyrå, som brukar ha i snitt 6 000
besökare om dagen under sommarhalvåret.
Nu räknar man faktiskt med ännu fler framöver,
när den tvååriga exilen är över och verksamheten
kan flytta tillbaka till Sverigehuset.
– Våra tillfälliga lokaler i Kulturhuset hann
inte bli särskilt kända, säger Åsa Lundgren på
Turistbyrån. I alla guideböcker har det stått
att Turistbyrån ligger i Sverigehuset och byggjobbarna
har varje dag fått visa en massa
turister rätt. Så vi känner oss väldigt säkra
på att besökarna kommer att hitta oss nu när
vi är tillbaka.
HON VISAR STOLT RUNT i Turistbyråns nya
lokaler. Tre faktorer har varit styrande för
utformningen: besökarnas önskemål, personalens
kunskap och stadens karaktär. Den
sistnämnda återspeglas bland annat i det blå
ljuset, det vackra golvet av oljad grankubb
samt uppdelningen i öar.
– Vi ville att informationen skulle vara samlad
tematiskt på öar i lokalen, precis som
staden ligger på öar. Där ser du Skansens ö,
där är kungliga slottets, och så vidare, berättar
Åsa Lundgren.
Vid varje ö finns minst en datorskärm där
besökaren kan surfa sig fram till relevant
information. Att integrera modern teknik i
verksamheten har varit en viktig ambition vid
ombyggnaden.
– För att ge bättre service, inte för att imponera.
Tryckt information blir gammal, i datorerna
kan vi uppdatera den hela tiden. Det ger
besökarna möjlighet att söka själva, när det är
högt tryck och väntetider vid kassorna.
ETT ANNAT SÄTT ATT VÄNTA med sin nummerlapp
är att slå sig ner på kaféet som snart
öppnar i anslutning till Turistbyrån. Praktiska
saker som kafé, mynttelefon, möjlighet att
surfa på nätet, placerade sig generellt högt på
listan när Turistbyrån kartlade sina besökares
önskemål.
– Och kundtoaletter visade sig var viktigast
av allt, skrattar Åsa Lundgren. Det fick
arkitekterna rita till.
Totalt rymmer huset 7 400 kvadratmeter. På
planet ovanför turistbyrån flyttar under juni
inredningsbutiken THE One in. Övriga
våningar är kontorsytor, företrädelsevis hyrda
av företag inom finans och juridik.
Anders Nilsson

14
Blygsam betong
Sverigehuset är ritat av
Sven Markelius och stod
färdigt 1969. Arkitekten
hade tänkt sig marmor,
men beställaren staten
ville inte pråla. Det fick bli
blygsam betong i stället.
Det stolta namnet Sverigehuset
kommer av att
huset byggdes för Svenska
institutet, som marknadsför
Sverige i utlandet.
– Det hade inte gjorts
mycket med huset sedan
det byggdes, berättar
Göran Kölgren, ansvarig
på Vasakronan för renoveringen.
Huset var slitet
och omodernt och det var
också dags att byta ut eloch
vvs-installationer.
Exteriört har renoveringen
i stor utsträckning
handlat om att återställa
det slitna till ursprungsskick,
med två viktiga
undantag. Låghusdelen
har fått ett helt nytt våningsplan,
och en ny
glasentré mot
Kungsträdgården blir
huvudingång till Turistbyrån
samt inredningsbutiken
THE One.
Inuti huset har fler
förändringar skett.
– Det var otidsenliga
planlösningar – mörka
och murriga, säger Göran
Kölgren. Vi har öppnat
upp och släppt in ljuset i
huset!
Renoveringen har också
frigjort det understa planet,
som nu inhyser Turistbyrån.
Våningsplanet
upptogs tidigare helt av
tekniska utrymmen,
förråd och liknande.
Sverigehuset
Yta: 7 400 kvadratmeter
Byggår: 1969
Adress: Hamngatan 27,
Stockholm
Arkitekt: Sven Markelius
15

ZÉwt
16
GRANNAR
Vasakronans hyresgäst:
Mackmyra Svensk Whisky
Adress: Hantverkargatan 5,
Stockholm
VD: Magnus Dandanell
Yta: 220 kvadratmeter
Antal anställda: Sju i Stockholm
och nio på destilleriet
utanför Gävle.
Hyresgäst sedan: 2005
Visst fanns det olyckskorpar, men de tystnade snabbt, efter
att de första dropparna av svensk whisky fick beröm av internationella
kännare. I dag är Mackmyra Svensk Whisky en del av
upplevelseindustrin.
NÄR MACKMYRA SVENSK WHISKY sökte nya
kontorslokaler i Stockholm hade företaget kriterierna
klara för sig:
– Vi ville ha en historisk miljö med en tradition
av tillverkning, säger Rikard Lundborg,
marknadschef på Mackmyra.
Företaget fastnade till slut för Kungliga Myntet
på Kungsholmen, ett stenkast från Stadshuset.
Här huserade Myntverket mellan 1849
och 1974, och innan dess var kvarteret centrum
för Sveriges ångmaskinstillverkning. Nu ägs
byggnaden av Vasakronan.
– Vi såg lokalen första gången i maj 2004.
Golvet var uppbilat, allt var rått, men arkitektens
förslag såg lovande ut. Det blev till och
med bättre än vi hade väntat oss.
Det första man ser när man kommer in på
kontoret är en stor härd i mitten av rummet.
– Huset är K-märkt och Stockholms stadsmuseum
måste godkänna alla förändringar,
säger Rikard Lundborg. Härden är förstås en
sådan sak som vi absolut inte får förstöra –
och det vill vi inte heller.
FÖRUTOM DEN STORA eldstaden finns här
kontorets showroom, för kundträffar och
provsmakningar. Lite längre in finns arbetsplatserna.
Idag sitter sju personer här, en till är
på väg att anställas. Tanken är att skaran
successivt ska kunna växa upp till 15 personer
utan att företaget behöver byta lokaler.
Om Mackmyras kontor har mycket atmosfär
så är det ändå ingenting mot vad företagets
lager i Stockholms skärgård har. På
Fjäderholmarna kan man provsmaka Mackmyrawhiskyn
bara genom att ta ett djupt
andetag. Drygt 150 000 liter whisky ligger där
och mognar och luften är så mättad med
spritångor att det bara är tillåtet att jobba
kortare stunder i lagret. Mikael Mossvall som
guidar oss påpekar för säkerhets skull att
rökning inte är tillåtet. Atmosfären är explosiv,
helt enkelt.
I skärgården är det inte Vasakronan som är
hyresvärd, utan hans majestät själv, via Kungliga
Djurgårdens Förvaltning. Under lång tid
höll militären till på Fjäderholmarna och det
är i ett av försvarets gamla bergrum som
whiskyn nu lagras.
– Idealiska förhållanden – mörkt, lagom
EN IDÉ SOM VINNER PÅ LAGRING
CHRISTOFFER EDLING
temperatursvängningar och maximal säkerhet,
konstaterar Mikael Mossvall.
SJÄLVA HJÄRTAT I VERKSAMHETEN, destilleriet,
ligger dock i Gästrikland, inrymt i det
gamla järnbruket Mackmyra utanför Gävle.
På alla tre ställena; Gävle, Stockholm och
Fjäderholmarna, anordnar företaget välbesökta
aktiviteter och provsmakningar.
– Intresset för det vi gör är väldigt stort, vi
är lika mycket en del av upplevelseindustrin
som vi är sprittillverkare, säger Rikard Lundborg.
Och det är förstås positivt för företaget
att ha sådan verksamhet, eftersom det dröjer
innan whiskyn är mogen att säljas.
Hur länge den ska ligga på sina ekfat och
bida sin tid är inte bestämt.
– Vi avsmakar regelbundet och följer
utvecklingen. Visst ska det bli roligt när den
kommer ut på marknaden, men det dummaste
vi kan göra är att skynda. Hellre låta den
mogna ett år extra.
Anders Nilsson
>>
17

Fjäderholmarna – semestertips
På Fjäderholmarna har Mackmyra
inte bara lager utan också en
utställning om whiskytillverkning
och Fjäderholmarnas dramatiska
sprithistoria. Guidade turer dagligen
under högsommaren. Men
det finns också andra goda skäl
att besöka Fjäderholmarna, cirka
20 minuters båtfärd från centrala
Stockholm.
Vuxennöje:
FJÄDERHOLMARNAS KROG
Ett högklassigt kök. Det går att
spendera halva semesterkassan
på mat och vin här, men den
Mackmyras
destilleri i
Gästrikland.
som beställer strömmingsflundra
för 125 kr och en Murphy’s Stout
för 67 kr får också njuta!
Barnnöje:
FJÄDERHOLMSTEATERN
Kan man spela trumpet samtidigt
som man snorklar? Katterna Tittis
& Fiffis badresa spelas på friluftsteatern
onsdag till söndag från
den 1 juli.
På båtfärden:
GUD FADER
Båtarna till Fjäderholmarna gör
ett kort stopp vid Nacka Strand.
Passa på att beundra Carl Milles
staty med Gud Fader som, balanserande
på himlavalvet, fäster
stjärnorna på himlen. Carl Milles
gjorde modellen 1946 men det
dröjde till 1995, 40 år efter Milles
död, innan idén genomfördes i
full skala.
På Fjäderholmarna finns också
bland annat rökeri, akvarium, båtmuseum,
hantverk och galleri.
Mer information finns på:
www.fjaderholmarna.nu
Rikard Lundborg,
Mackmyra.
Whisky på
svenskt vis
Sagan om den svenska maltwhiskyn
började med åtta kompisars
vilda idé på en skidresa
1998. Korn, jäst, vatten och så
torv att elda med – det finns det
ju gott om i Sverige. Kunde man
inte göra en svensk maltwhisky?
Och istället för att återvända till
sin vardag och glömma det knasiga
infallet så satte de handlingskraftiga
vännerna igång med
efterforskningar.
– Vi åkte på studiebesök till
destillerier i Skottland, och väntade
hela tiden på att den där
faktorn skulle dyka upp som
gjorde det omöjligt att genomföra
i Sverige. Men den kom aldrig,
säger Rikard Lundborg.
Ett år senare byggde grundarna
själva ett pilotlaboratorium, och
började experimentera. Av 170
recept valdes två ut till produktion,
en ”elegant” och en ”rökig”.
Därefter byggdes det nuvarande
bryggeriet och de första dropparna
tappades på fat i slutet av
2002.
Utrustningen från pilotdestilleriet
finns idag att beskåda på
Mackmyras utställning på Fjäderholmarna.
Länspolismästaren Krister
Jacobsson basar över 3 500
anställda i Göteborgsregionen.
Han bygger sitt ledarskap på närvaro
och tydlig kommunikation.
– JAG SER MIG SJÄLV som humanist i första
hand. Människan behöver kultur, annars blir
hon förråad, säger han och ler lite, stryker av
sig uniformsmössan och tillägger att han faktiskt
är jurist i grunden.
Vi har hittat till hans kontor på Skånegatan,
en adress lika ökänd bland buset i Göteborg
som Kronobergshäktet i Stockholm.
Utsikt över Gamla Ullevi, en stor oljemålning
av Axel Lundqvist på väggen och ett glasskåp
som med diverse priser skvallrar om att golf
är det stora fritidsintresset.
NU HAR KRISTER JACOBSSON varit länspolismästare
i Göteborg i drygt 16 månader, innan
dess kom han från samma tjänst i Hallands län.
Länspolismästare, ja ... vad kan en sådan
tänkas göra? Läsaren av deckare har säkert
bilden klar.
– Det är alltid länspolismästaren som lägger
hinder i vägen för de riktiga poliserna, och
som man förlöjligar i alla deckare, säger Krister
Jacobsson och skrattar, men förklarar
sedan villigt hur dagarna ser ut.
– Det jag gör handlar framförallt om att
MED MÄNSKLIGHETENS
BÄSTA FÖR ÖGONEN >>
18 19
MAGNUS GOTANDER

20
”Polis, det är man dygnet runt.
Åtminstone i omgivningens ögon”
Krister Jacobsson känner sina medarbetares vardag på gatorna. En förutsättning
för ett gott ledarskap.
fatta strategiska och normativa beslut. Mest
sitter jag i möten, både internt och externt.
Den direkta ledningen av det dagliga polisarbetet
deltar jag sällan i. Fast det går alltid att
få kontakt med mig, oavsett tid på dygnet
Det är egentligen bara när det hettar till,
när det blir så pass omfattande insatser att
han i egenskap av högste chef måste prioritera
bland åtgärderna som han direkt griper in.
Och, förstås, när det händer stora saker
som kravallerna i Göteborg 2001. Men då var
han polismästare i Halland och patrullerade
gatorna i Halmstad
– Alla våra poliser var kommenderade till
Göteborg, så vi chefer fick ta några pass i
radiobilen. Jag gör inte bort mig i en radiobil,
så det var helt OK.
DET ÄR VIKTIGT, DET DÄR. Att poliserna som
trampar gatorna på stan vet att högste chefen
ser, hör och känner det samma som de gör i
sitt jobb. Därför lägger han mycket tid på att
träffa kollegorna ute på fältet. Med cirka 60
arbetsplatser runt om i länet så tar det sin tid.
– I vår organisation har vi inga ekonomiska
incitament för att göra ett bra jobb. Därför är
motivationen så helt avgörande för det vi gör.
Där tror jag att respekten för högste chefen
spelar stor roll för oss, säger han.
Annars är han positiv till att släppa in
chefer med erfarenhet från exempelvis
näringslivet inom polisen. I princip är det så
att ju högre upp i organisationen, desto större
möjligheter har en civilist att göra sig gällande.
– Vi har ju fått in en del åklagare på högre
chefsbefattningar i linjeorganisationen. Men
jag tror att vi får vänta på näringslivsfolk, det
är nog helt enkelt för dåligt betalt vid en jämförelse,
säger han.
För högste chefen
är kommunikationen
med poliserna på fältet
oerhört viktig –
förr hade polisbefälen
sällan fler än 50 man
under sig. I dag ser det annorlunda ut med
3 500 anställda i regionen. Men Krister Jacobsson
försöker undvika att bli e-postboss.
– Jag skriver nästan aldrig, jag föredrar att
försöka tala med de personer som det berör
personligen, säger han.
Lite lättare kommer i alla fall livet att bli på
jobbet. Polisen satsar nämligen stort på omoch
tillbyggnad av Vasakronans fastighet på
Skånegatan för att få mer ändamålsenliga
lokaler. Hit flyttar åklagare och säkerhetspolis
samtidigt som exempelvis tekniska roteln får
helt nya, toppmoderna lokaler. Och ett
garage, det har man saknat länge.
– Jag får nog säga att polisen överlag har
väldigt bra lokaler i Sverige, om man jämför
internationellt, säger han
Nya lokaler, men samma hierarkiska organisation
– på gott och ont. Det är svårt att se
hur polisen skulle kunna bli en platt organisation.
– Vi är en myndighet som har
våldsmonopol. Det är ingen godisbutik vi
driver, säger Krister Jacobsson allvarligt.
Och under de 35 år han verkat inom
polisen har han sett tecken som fått honom
att inse att polisens roll kanske är viktigare
just nu än någonsin tidigare
– När den organiserade brottsligheten begår
övergrepp mot poliser och politiker, då hotas
hela vårt demokratiska system. Det vore en
mardrömssituation om vi inte längre hade
kontroll över gängkriminaliteten, säger han.
I GÖTEBORG FICK NÅGRA sprängdåd mot
restauranger på Avenyn till följd att polisen
satte in stora resurser på att kartlägga, spana
och gripa in mot fyra till fem gängbildningar
med Bandidos, Hells Angels och lokala Original
Gangsters i spetsen. I dag har man lyckats
splittra gängen och få till stånd domar mot
många ledande kriminella.
– Vi har fått domar på hundratals fängelseår,
och det är klart det märks. Det begås inte
så många mord just nu ... , säger Krister
Jacobsson och påminner om att den grövsta
brottsligheten riktas mot konkurrerande gäng.
Kriget mot gängen märker allmänheten inte
så mycket av, då är det snarare bilstölder och
inbrott som bekymrar mest. Och visst finns
det de som är glada över att ha en polismästare
som granne.
För polis, det är man dygnet runt. Åtminstone
i omgivningens ögon.
– Jag ser nog andra saker än vad du gör när
jag går på stan på min fritid, säger Krister
Jacobsson. Men det måste finnas gränser. När
folk ringer till mig och berättar om felparke-
rade bilar i området där jag bor hänvisar jag
bara vidare.
Din bror Åke är chef för räddningstjänsten i
Göteborg. Ligger uniformen i släkten?
– Inte alls, det är en tillfällighet. Pappa var
bokhandlare. Å andra sidan vill jag gärna se
det här jobbet som en kulturgärning, också.
Thomas Pettersson
Vasakronan bygger ut Polishuset i Göteborg
Vasakronan kommer att bygga ut
Polishuset på Ernst Fontells plats i
Göteborg med cirka 30 000 kvm varav
15 000 kvm under mark. Totalt blir
Polishuset med denna utbyggnad
drygt 55 000 kvm. Genom utbyggnaden
kan Polisens och Åklagarmyndighetens
framtida lokalbehov mötas
samtidigt som Kriminalvårdsmyndigheten
verksamhet säkerställs.
Lokaler för Åklagarmyndigheten
planeras också i fastigheten.
– Polishuset är uppfört på 1960talet
och är i stort behov av anpassning
och tillbyggnad för att möta
Polisens framtida lokalbehov, kommenterar
Rolf Åkerman, regionchef
för Vasakronan i Göteborg. Vi ser fram
– Vi är en myndighet
som har våldsmonopol.
Det är ingen godisbutik
vi driver, säger Krister
Jacobsson allvarligt.
emot ett fortsatt långsiktigt samarbete
med Polisen, Åklagarmyndigheten
och Kriminalvårdsmyndigheten.
>>
21

SPRINGs inredning är gjord av
Jonas Bohlin, som inspirerades
av den kinesiska filmen Den
röda lyktan.
MED SMAK AV SOMMAR
En krispig röding där fänkål ger en spännande smakbrytning
bjuds vi på av köksmästare Johan Lindqvist från uppmärksammade
restaurangen SPRING. Serverar du dina gäster denna
rätt garanterar vi en härlig sommarmiddag.
Köksmästare Johan
Lindqvist på
restaurang SPRING.
PÅ SÄTT OCH VIS speglar denna rätt hela
konceptet bakom SPRING – en enkelhet med
både japanska och skandinaviska influenser,
välkomponerade rätter där smakerna vägs mot
varandra och balanseras för bästa upplevelse.
Potatischipsen och brandaden kan göras i
förväg och inte långt före gästerna satt sig vid
bordet tillreds rödingen och sparrisen.
Johan Lindqvist berättar att han velat
använda strömmingsflundran som idé till
detta recept. Fänkålen ger en fin, mild
brytning till den feta fisken. Råvarorna
och kryddningen är en del av förklaringen
till Johan Lindqvist framgång.
– Jag har alltid varit intresserad av
smaker. Det gäller att försöka tänka
nytt, att skruva det lite extra.
Behöver man något sött, varför
inte använda lök som faktiskt
är söt till exempel.
Att uppskatta och känna till
spännande råvaror, som till
exempel ovanligare fisksorter,
CHRISTOFFER EDLING
lärde han sig bland annat under sina år på
stjärnkrog i USA. Men allt måste utgå från
smakupplevelsen. Inte att det ska se häftigt ut.
Det är Johan Lindqvist noga med att
poängtera. Även om han alltid har en bild av
hur den färdiga rätten ska se ut.
– Jag sätter mig och skissar på presentationen
samtidigt som jag jobbar med receptet.
SPRINGs koncept bygger mycket på det
grafiska.
FÖR TREDJE ÅRET I RAD har restaurang
SPRING i Garnisonen utsetts till ett av
Sveriges bästa kök.
Restaurangen, som ägs av Vasakronan Service
Partner, finns med på listan över restauranger
i svensk mästarklass i White restaurangguide
för 2005. Guiden ges ut av tidningen
Gourmet tillsammans med Millhouse Förlag.
– På bara ett par år har Johan Lindqvist
utvecklat restaurang SPRING till en av de främsta
restaurangerna i sitt segment i Sverige.
Dessutom har omsättningen under det senaste
året fördubblats, säger en stolt Nina Hornewall,
vd för Vasakronan Service Partner.
Spring serverar förstklassig mat både till
lunch och kvällstid. Dessutom erbjuds
festvåning, catering, matlagningskurser och
vinprovning.
Ulrika Frick Lang
Fänkålsrimmad röding med brandade-fyllda potatischips och sparris 4 portioner
YùÇ~üÄáÜ|ÅÅtw Ü≠w|Çz
4 st rödingfiléer
1 tsk malda fänkålsfrön
2 tsk gourmetsalt
matolja att steka i
Ta bort ryggbenen på rödingen med en
tång. Fördela saltet och fänkålen över köttsidan
på filéerna dela filéerna tvärsöver i två
bitar, låt filéerna ligga och rimma i ca 30
minuter. Under tiden förbereds övriga ingredienser.
När rödingen är färdigrimmad lägg ihop
bitarna som när man gör strömmingsflundra.
Stek på medelvärme i ca 5-7 minuter
på varje sida så att skinnet blir riktigt
krispigt. Lägg rödingen på den gröna sparrisen.
fÅ≠ÜÑÉv{xÜtw áÑtÜÜ|á
400 g smör
20 st limeblad
200 g grovhackad schalottenlök
1 st pressad lime
2 tsk gourmetsalt
12 st skalad grön sparris
12 st skalad vit sparris
Sätt en vid kastrull, där sparrisen får plats,
på medelvärme. Lägg i samtliga ingredienser
utom sparrisen, låt smöret smälta
helt. Lägg i sparrisen och låt stå i ca 15
minuter, sparrisen ska kunna böjas men det
ska fortfarande finnas spänst kvar. Fördela
tre gröna och tre vita sparrisar per person.
På de gröna sparrisarna ska det ligga röding
och på de vita läggs potatischips med
brandade.
Vill du servera ett vin till maten
rekommenderar SPRING att du
väljer något med druvan pinot gris,
till exempel Tokay Pinot Gris.
UÜtÇwtwx
6 st potatis fint tärnade
1 dl olivolja
1 st kokt hummer skalad och skuren i
halv centimeter stora bitar (kan
bytas ut mot havskräftor eller räkor)
100 g rökt kabeljo finhackad
(kan bytas ut mot rökt sik)
2 tsk finhackad färsk dill
1 tsk salt smaka av om det behövs mer
Värm upp olivoljan i en kastrull på hög
värme, lägg i den fintärnade potatisen. Vänd
potatisen i kastrullen med en träslev, potatisen
ska bli mjuk utan att få färg (ca 3-5
min). Sila bort olivoljan (kan sparas), mosa
potatisen med träsleven, tillsätt kabeljon
och blanda in den, vänd sedan i hummer
och dill, smaka av med salt. Fördela brandaden
som ska ligga mellan två potatischips
på den vita sparrisen.
cÉàtà|áv{|Ñá
2 st medelstora potatisar
2 msk skirat smör
1 nypa salt
smörpapper
Sätt ugnen på 140 o
C. Lägg smörpapper på
en bakplåt. Värm det skirade smöret med
saltet. Skiva potatisen så tunt som möjligt
(ca 1 mm) gärna på en s k mandolin. På
smörpappret läggs potatisskivorna omlott (ca
1/3 in på potatisen både åt sidan och nedåt)
fyra skivor långt och två skivor brett till ett
stort chips. Upprepa så det blir åtta st
likadana chips. Pensla på potatischipsen med
det skirade smöret, lägg ett smörpapper och
släta till det över chipsen. Sätt in i ugnen i 30
minuter eller tills chipsen blivit gyllenbruna
och krispiga. Fördela brandaden mellan två
chips så att det blir fyra likadana. Lägg de
fyllda chipsen på den vita sparrisen.
23

cü
á~Ü|äuÉÜwxà
24
EN KOPP
AV VIKT
VÅRT BEHOV AV DEN DAGLIGA
dosen koffein är stort. Kaffekonsumtionen
i Sverige ligger på nästan nio
och ett halvt kilo per person och år,
enligt SCB, och omräknat i dryck
blir det 158 liter per person och
år. Det betyder 3,5 koppar per
dag. Det är inte konstigt att får så
många kaffefläckar på våra dokument
och skrivbord.
Det är en viktig dryck. Kaffet
har en väldigt stor ekonomisk betydelse
för världsekonomin. Olja är
den enda handelsvaran med större
betydelse. Över hela världen dricks
dagligen närmare två miljarder koppar
kaffe och kaffeindustrin sysselsätter
mer än 20 miljoner människor.
Totalt omsätts mer än 125 miljarder
kronor i kaffe varje år. Jamaica Blue
Mountain brukar kallas världens
dyraste kaffe. Kilopriset är runt 800 kr.
Kaffets smak och doft kommer
från mer än 600 flyktiga, aromatiska
ämnen, som med ett gemensamt
namn kallas caffeol. Ett gott kaffe
ska ha en frisk doft och acid, en lätt
syrlig smak. Vid provsmakning –
koppning – bedöms arom, body
(smakens volym), syrlighet och
eftersmak.
Kaffe odlades i Jemen redan på
500-talet men det var först på 1200talet
som man började med att rosta
bönorna och i och med det så skapades
den dryck som vi numera
kallar kaffe.
Dags för en kaffepaus?
Spillbart tangentbord
Äntligen finns det kaffevänliga tangentbordet.
Flexfold klarar din utspillda kaffekopp
utan problem. Det är också
resistent mot alkohol, desinficeringsmedel
och lättare rengöringsmedel,
vilket gör det enkelt att hålla rent. Tangentbordet
är
tillverkat i silikon
och därför ihoprullningsbart
och
lätt att få med i
datorväskan.
Dessutom ger den
låga designen en
mycket ergonomiskt arbetsställning.
Priset är cirka 695 kronor exkl moms.
Drick
vackert
Njut av en vacker kopp på skrivbordet.
Kläddesignern Filippa K har skapat en
kollektion muggar för Rörstrand. Har du
en kollega med en gräslig och odiskad
mugg så kan du passa på och ge bort en
eftersom de säljs i två-pack. Årets sommartillskott
är Solfjäder och Ljus rosa.
Finns i två storlekar, en för kaffe/te och
en för espresso. Pris 229 kr inkl moms.
Filippa K beskriver själv muggen så här:
”Vi har skapat en mugg där porslinet ges
en textil känsla. Funktionen är viktig –
rillorna gör den stapelbar och isolerar från
det varma innehållet samtidigt som proportionerna
är bra för handen.”
En liten stark
Vi dricker allt mer espresso i Sverige.
Har ni ännu inte en maskin på kontoret
är det hög tid att skaffa en. Eller
varför inte unna sig en till hemmakontoret.
I slutet av förra året publicerade
Råd & Rön ett test där Saeco Aroma
fick det bästa omdömet med följande
motivering:
”... Saeco Aroma Inox är en bra,
prisvärd maskin som ger en god
espresso och som är lätt att sköta.”
Saeco startade sin tillverkning av
espressomaskiner 1976 och är idag
världsledande på både den privata och
den professionella marknaden.
Priset är 2 590 kr inkl moms.
^Ü≠Ç|~t
VARDAGSDRAMAT
PÅ JOBBET
Kan man vara stolt över ett kontor? Tveksamt,
eller hur?
Inte desto mindre satt jag för några månader
sedan mitt i flyttbråten i vårt nyinflyttade kontor
och kände blodet pulsera av upphetsning. För det
är ju så att kontoret är ditt hem stora delar av din
vakna tid. Det är här vardagsdramat utspelar sig.
Placeringen av din arbetsplats är en markör som
signalerar prestige och status, såväl som funktion
och effektivitet.
Så varför har arbetsplatsen en så låg status i folks
medvetande? En ny gardin i köket därhemma
möts med större respekt än de ursnygga linjerna i
ett höj- och sänkbart arbetsbord.
Jag har själv alltid haft ett kärleksfullt men
ambivalent förhållande till min egen arbetsplats.
Alltifrån när jag stod vid löpande bandet och
paketerade tejprullar till mitt stora chefsrum på TV.
Mina första lärospån som journalist tillbringade
jag på en vind på tidningen Östgöta Correspondenten
i Linköping. Jag hade ett gammalt soffbord,
en pinnstol och en inlånad Halda samt en
papperskorg som snabbt fylldes med ihopskrynklade
manuslappar.
Min tid på Veckans affärer var som en askungesaga.
Började som menig reporter för att sluta
fem till sex år senare som oerhört ung chefredaktör.
Jag begärde att få en glasbur byggd till mig
mitt i redaktionen. Hade sett Walter Matheau ha
en sådan i klassikern ”Stoppa pressarna”. Men
byggarna räknade fel på måtten, så det blev en
fågelholk i stället. Alla mina fiiina besök (många
direktörer från näringslivet på den tiden) fick lirka
sig in, och tyckte naturligtvis att det var oerhört
chict att komma till en kreativ arbetsplats.
På TV fick jag först sitta i en stabskorridor, mil
(kändes det som) från händelsernas centrum. Det
blev en glasbur till, fast med persienner. Så när
medarbetare kom in och grät stup i kvarten (TV är
en känslig arbetsplats) fällde jag ner visiret. Ett
mer effektivt sätt att skapa spännande rykten
fanns inte.
Så sitter jag nu här i mitt hörn i det öppna landskapet
på tidningen Chefs nya, fina kontor. Det
känns vuxet på något sätt. Snyggt utan att vara
brackigt. Häftigt på ett svenskt lagom-vis.
Är kontoret den viktigaste platsen i ens liv?
Naturligtvis inte. Men förminska inte din arbetsplats.
Och stolt kan man väl få vara när man flyttar
till en ny!
Henrik Frenkel
Publisher på tidningen Chef
27