Remiss - Får ej åberopas - Svensk Byggtjänst

Remiss - Får ej åberopas 

Y MÄRKNING, PROVNING, DOKUMENTATION M M 

YT MÄRKNING, KONTROLL, INJUSTERING M M AV 

INSTALLATIONER 

YTB MÄRKNING OCH SKYLTNING AV INSTALLATIONER 

YTB.1 Märkning av installationer 

Benämningar och beteckningar ska överensstämma med upprättad teknisk 

dokumentation. 

Märkning ska utföras av beständigt material med beständig text och betryggande 

fastsättning. Text ska skrivas på svenska. Endast vedertagna förkortningar får användas. 

Märkning ska placeras synlig. Där märkobjekt är dolt, t ex av undertak eller av 

överisolering, ska märkningen dubbleras eller kompletteras med hänvisningsskylt. 

Märkband och märkskyltar placerade utomhus ska vara beständiga mot UV-strålning, 

föroreningar m m. 

Märkkulörer ska vara enligt SS 031411. 

Utrustning som monteras eller inkopplas av annan entreprenör ska vara provisoriskt 

märkt vid överlämnandet. 

Om märkning inte finns på apparat när den monteras ska tillfällig märkning anordnas. 

Märkning ska utföras innan installation tas i drift. Märkning ska utföras så att tvekan inte 

kan uppstå om vilken komponent märkningen avser och så att märktext lätt kan läsas 

under drift. 

Märkskyltar, märkband o d som riskerar nedsmutsning ska förses med ytskikt eller vara 

behandlade så att rengöring underlättas. 

För drift och underhåll av byggnader och installationer samt för 

orientering erfordras en ändamålsenlig, samordnad och enhetlig 

märkning med en unik identifiering av såväl utrymmen som 

anläggningar och installationer. 

Bedöm märkningens omfattning med hänsyn till systemets storlek och 

art så att kostnaderna kommer att stå i rimlig relation till behoven. 

AMA föreskriver att benämningar och beteckningar ska 

överensstämma med upprättad teknisk dokumentation. Genom att 

redovisa utföranden med figurer i beskrivningen kan kraven på 

märkning med beteckningar och beteckningarnas ordningsföljd 

förtydligas, t ex vilka förkortningar som ska användas och 

ordningsföljden på märkuppgifterna (objekt–installationssystem– 

komponent). 

Ange vid ändring av befintlig installation vilka delar av befintliga 

installationer som inte ändras, men som ska märkas. 

Samordna märkning av installationer med övriga projektörer. 

Ange märkningens omfattning under aktuell kod och rubrik. 

Märkning av skyddsrumsinstallation 

Märkning ska utföras enligt Skyddsrumsregler–SR. 

Ange 

− vilken märkning enligt Skyddsrumsregler–SR som ska ingå i 

entreprenaden 

− om annat krav på omfattning och utförande av märkning än vad 

som föreskrivs i AMA ska gälla. 

Märkning av brandtätning 

Ange om brandtätningar ska märkas och i så fall vilka uppgifter som 

ska anges, t ex 

1


− produktnamn 

− identifieringsnummer 

− brandteknisk klass 

− typgodkännandenummer 

− installatör. 

Ange i förekommande fall om identifieringsnummer ska dokumenteras 

i en särskild förteckning. 

YTB.16 Märkning av el- och teleinstallationer 

Utöver tillverkarens märkning av apparater och komponenter ska märkning av 

elinstallationerna utföras på ett enhetligt sätt. Märkningen ska ge information om 

apparats och systemdels karakteristiska egenskaper för installation, drift och underhåll. 

Huvudledning, central och mätanordning ska förses med tydlig och hållbar märkning. 

Märkningen ska utföras så att entydighet erhålls och så att förväxlingar inte kan ske. 

Samordna märkningen för alla elanslutna utrustningar och apparater 

med berörda projektörer. 

För högspänningsanläggningar ska märkningen samordnas med 

nätägarens märkning. 

Beträffande alfanumerisk uttagsmärkning av komponenter, apparater 

och roterande maskiner, se SS-EN 60445. 

Beträffande märkning av explosionsskyddad elmateriel, se 

SS-EN 60079-14. 

Beträffande elinstallationer i områden med explosiv gasblandning, se 

SEK Handbok 427. 

Beakta märkning av matningar med olika prioritet i medicinska rum. 

Underlag för märkning bör göras av projektören i samråd med 

beställaren och berörda projektörer. 

Upprätta märkskyltlista i samråd med beställaren. 

Exempel på märkning ges i bilaga RA YTB/2. 

Märkband 

Märkband ska vara av självhäftande plast med beständig text. Yta där självhäftande 

plast ska anbringas ska göras ren. 

Märkband får inte monteras vid temperatur under 0 °C. 

Märkband får inte placeras direkt på yta med temperatur över 60 °C. 

Vid ringformig montering ska märkband anbringas med överlapp motsvarande minst 

bandbredden. 

Vid punktvis montering ska märkband anbringas på korrosionsresistent styvt material 

som skruvas fast. 

Ange under aktuell kod och rubrik särskilda krav på märkband och 

fastsättning. 

Märkskyltar och märkbrickor 

Märkskylt ska vara utförd av plast eller metall. 

Märkskylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd text 

med motsvarande beständighet. Märkskylt av metall ska ha tryckt, etsad eller 

maskingraverad text. 

Märkskylt ska sättas fast med skruv eller på annat likvärdigt sätt. 

Ange under aktuell kod och rubrik 

− krav på märkskyltarnas utförande, textstorlek m m 

− om märkskylt får limmas eller nitas fast som alternativ till 

fastsättning med skruv 

− hur övrig märkning ska anbringas. Fastsättning med lim eller 

självhäftande tejp bör undvikas 

2


− om märkskylt får monteras med buntband vid kabel intill objekt 

− om entreprenören ska redovisa märkskyltarnas texter för 

beställaren före tillverkning. 

Märkning av datakommunikationssystem 

Apparater i datakommunikationssystem ska märkas på sådant sätt att dessa lätt kan 

identifieras i det aktuella tillämpningsprogrammet. 

Ange om märkningen ska samordnas med andra installationer, t ex 

med styr- och övervakningssystem för fastighetsdrift. 

Samråd med berörd projektör. 

Märkning av skyddsrumsinstallation 

Beträffande godtagbar märkning för huvudledning, gruppcentral samt 

reservmatning till skyddsrum, se Statens Räddningsverks Föreskrifter 

om utförande och utrustning av skyddsrum och Skyddsrumsregler–SR. 

Märkning av elutrymmen 

Märkning av driftrum 

Märkning av driftrum ska utföras med rumsnamn. Märkskylt som i klartext anger 

rummets användning ska sättas upp på varje dörr till driftrum. 

Ange 

− eventuellt rumsnummer 

− om annan entreprenör utför märkning av driftrum 

− om andra driftutrymmen än driftrum ska märkas 

− om märkskylt ska ha plats för namn på den personal som 

anläggningsinnehavaren utser till eldriftansvarig samt den som ska 

svara för fortlöpande kontroll av den elektriska 

starkströmsanläggningen. 

YTB.161 Märkning av kanalisationsinstallationer 

Märkskylt som förklarar färgmärkningen ska sättas upp vid central och ställ. Märkningen 

ska ge anvisning om vilka ledningsutrymmen som används för viss typ av system. 

Ange 

− hur färgmärkning ska utföras 

− vid vilka centraler och ställ märkskylt som förklarar färgmärkningen 

ska sättas upp. 

Märkning av kabelstegar och kabelrännor 

Kabelstegar och kabelrännor ska färgmärkas i de fall strömbelastade kablar ligger skilda 

från kablar för styrning, övervakning, tele m m. 

Märkning ska utföras på var tjugonde meter, dock minst en gång per plan, med märktejp 

eller med en målad rand på steges och rännas sida. 

Ange 

− i vilken omfattning kabelstegar och kabelrännor ska märkas 

− kulör på märktejp och målning. 

Märkning av elrörskanalisation 

Ange om rörändar o d ska märkas med viss kulör, t ex 

− orange för telefonsystem 

− röd för branddetekterings- och brandlarmsystem 

− grön för övriga säkerhetssystem (inbrottslarm, inpasseringskontroll 

m fl) 

3


− blå för allmänna teletekniska system 

− brun för styr- och övervakningssystem 

− grå för datorsystem (terminaler o d) 

− gul för belysnings-, elvärme- och motordriftsystem. 

YTB.163 Märkning av elkraftsinstallationer 

Ange 

− om elrörskanalisation ska adressmärkas med uppgift om var andra 

änden mynnar ut 

− om märkningen ska göras endast för outnyttjad elrörskanalisation 

− om outnyttjad elrörskanalisation ska förses med färgmärkt dragtråd, 

t ex FK i kulör enligt rörkanalisations färgmärkning 

− om outnyttjad elrörskanalisation ska förses med detekterbar tråd för 

framtida detektering. 

Strukturering och märkning av kopplingsutrustningar och 

huvudledningar för lågspänning i byggnader enligt svensk 

standard 

Märkning av el- och teleinstallationer utförs enligt svensk standard 

samt övriga för systemen angivna gällande bestämmelser. 

För märkning enligt svensk standard hänvisas till SEK Handbok 419. 

Exempel på svensk standard är SS-EN 61082-1, SS-EN 61082-2 och 

SS-EN 61082-4. 


huvudledningar för lågspänning i byggnader enligt 

beställarens riktlinjer 


huvudledningar för lågspänning i byggnader enligt beställarens 

riktlinjer kan exempelvis vara aktuell vid komplettering av befintliga 

system. 

Ange under aktuell kod och rubrik krav på märkning enligt beställarens 

riktlinjer. 

Beakta grundläggande säkerhetskrav i Elsäkerhetsverkets föreskrifter 

avseende märkning. 

YTB.1631 Märkning av centralutrustningar i elkraftsinstallationer 

Märkning av apparater i kopplingsutrustning 

Vid apparat eller apparatenhet ska finnas märkning som identifierar apparaten eller 

enheten i den tekniska dokumentationen. Märkning ska vara så utförd att den inte följer 

med apparaten eller enheten vid utbyte. 

Märkning av apparat eller apparatenhet som är placerad i fack, skåp, ställ e d ska där så 

är möjligt vara avläsbar utifrån när dörr eller lucka är öppen. 

Apparat på eller i front ska förses med funktionsmärkning i klartext på frontens framsida. 

Manöveranordningar ska dessutom förses med manövermärkning. 

Vid elkopplare och vid säkring ska med tydlig märkning anges till vilken strömkrets 

elkopplaren eller säkringen hör. 

Vid överströmsskydd i utgående ledning ska finnas 

− uppgift om högsta tillåtna märkström för säkring eller största tillåtna ströminställning 

av annat kortslutningsskydd samt högsta tillåtna ströminställning av överlastskydd, 

om sådant finns 

4


− uppgift om minsta ledararea som förekommer i den fast förlagda ledningen. Uppgift 

om area erfordras dock inte i fråga om ledning med ledare av koppar om ledningen 

har 1,5 mm 2 area. 

Inom kopplingsutrymmen ska PEN-ledare märkas med bokstäverna PEN. 

Huvudelkopplare ska märkas med texten HUVUDELKOPPLARE. 

Ange under aktuell kod och rubrik särskilda krav på märkning av 

apparater inom ställverk, centraler, apparatskåp o d, t ex inställt värde 

på termiskt skydd, smältpatrons märkström, effektbrytares 

inställningsområde. 

Ange 

− vilka komponenter som ska förses med skyltar 

− om apparater ska märkas med referensbeteckning e d. 

Märkning av serviscentral 

Vid serviscentral med mer än en utgående huvudledning ska schema sättas upp som 

visar centralen med utgående huvudledningar och anslutande centraler orienterade i 

våningsplan. På schemat införs beteckningar som motsvarar märkningarna. 

Serviscentral ska märkas enligt SS 4362131. 

Märkning av huvudströmkrets inom kopplingsutrustning 

Skenor och fasledare i kopplingsutrustningar med systemspänning högst 1 000 V ska 

märkas med bokstavs- och sifferkombinationen L1, L2 och L3. 

Neutralledare ska märkas med bokstaven N och skyddsledare med bokstäverna PE. 

Ange utförande om färgmärkning önskas. 

Märkning av kopplingsplintar i kopplingsutrustning 

Kopplingsplint ska märkas med bokstavs- eller sifferbeteckning, alternativt med 

bokstavs- och sifferbeteckning enligt ett entydigt system. 

Märkning av säkringar i central för vägmärkesbelysning 

Gruppsäkrings propphuv eller dvärgbrytare för vägmärkesbelysning ska märkas med gul 

färg. 

YTB.16311 Märkning av ställverk, instrumentskåp o d 

Ställverk och instrumentskåp ska förses med märkning som anger dess beteckning. 

Märkning enligt SS-EN 62271-200 och SS-EN 60439-1 ska utföras på varje fackrad i 

ställverk. 

Ange 

− om märkning avseende ställverks eller instrumentskåps uppgift i 

anläggningen (Huvudställverk, 400 V-ställverk o d) ska utföras. 

Denna märkning kan kompletteras eller delvis ersättas med 

symbolschema på ställverkets front 

− om märkskylt ska sättas upp som anger längsta tillåtna kabellängd 

med hänsyn till utlösningsvillkoret 

− om märkskylt med förimpedans och kortslutningseffekt ska sättas 

upp. 

Märkning av ställverksfack 

Varje fack ska förses med märkning som anger facknummer. 

Gruppskylt ska placeras på frontsida och innehålla följande uppgifter: 

− gruppbeteckning 

− anslutna objekts benämning 

− ledarantal och area för ansluten kabel. 

Ange märkning avseende fackets funktion i ställverket 

(Huvudelkopplare, Inkommande, Mätning o d). 

5


Denna märkning kan kompletteras med enlinjeschema eller 

symbolschema. 

Ange 

− om märkskylt med nätägarens uppgift om förimpedansen och 

kortslutningseffekten ska sättas upp i anslutningspunkten 

− om gruppskylt ska innehålla uppgift om anslutna objekts adress, 

t ex rumsbeteckning 

− om märkningen ska kompletteras med symbolschema på 

ställverksfackets front. 

Märkning av apparater i ställverk 

Märkning som visar strömtransformators omsättning och som är avläsbar utan fara 

under drift ska utföras. 

För omkopplingsbara strömtransformatorer ska separata dubbelsidiga skyltar sättas upp 

med det aktuella omsättningsvärdet understruket. 

Exempel: 

100–200/5 

sid 1 

100–200/5 

sid 2 

YTB.16312 Märkning av kabelskåp 

Kabelskåp ska märkas med skåpbeteckningsskylt som ska sättas upp på skåpets 

framsida. 

I kabelskåpet ska finnas översiktsschema eller kabelskåpskort som anger 

− matande och utgående kablar samt kablarnas längd 

− ledararea 

− högsta tillåtna säkring 

− anslutna objekt. 

Ange 

− om märkskylt med förimpedans och kortslutningseffekt ska sättas 

upp 

− kabelskåpsbeteckning. 

YTB.16313 Märkning av lådkapslade centraler 

Vid smältpatron understigande 10 A ska monteras märkskylt som anger största tillåtna 

smältpatron. 

Ange 

− om märkskylt ska finnas för huvudledning eller gruppledning och om 

den ska ange beteckning på objekt i ledningens andra ände 

− om vid gruppledning ska monteras märkskylt som anger kabeltyp, 

ledarantal och ledararea 

− om gruppcentral ska målas i särskild kulör, t ex orange för 

reservbelysning och röd för brandlarm 

− om neutral- och skyddsledare ska märkas med gruppnummer i 

central med flera neutral- och skyddsledarskenor 

− princip för gruppnummermärkning. 

Gruppförteckning kan ersättas av märkning för utgående och 

inkommande kabel. 

Märkning med märkskyltar 

6


På central ska sättas upp märkskylt som anger centralens beteckning, spänning, 

strömart samt matande huvudlednings kabeltyp, ledarantal, ledararea och högsta tillåtna 

smältpatron. 

Dessutom ska skyltar sättas upp för gruppledningar som anger ledararea i de fall arean 

avviker från 1,5 mm 2 koppar. 

I de fall treledargruppledning matar 2-poligt anslutna uttag och bruksföremål ska detta 

tydligt framgå på märkskylt eller i gruppförteckning. 

Ange om på märkskylt ska anges 

− förimpedans och kortslutningsskydd 

− längsta tillåtna kabellängd med hänsyn till utlösningsvillkoret. 

Märkning med gruppförteckning 

Gruppförteckning som anger anslutningsobjekt ska sättas upp invid central. 

Gruppnummer på förteckning ska överensstämma med gruppnummer på centraI. 

Gruppförteckning ska skyddas av plastskiva, plastfodral e d. Förteckningen ska sättas 

upp på insidan av dörr eller lucka i de fall central är inbyggd i skåp eller infälld i nisch. 

Text ska vara maskinskriven. 

Ange om gruppförteckning ska kompletteras med 

− orienteringsritning med införda rumsnummer 

− gruppschema 

− jordfelsbrytares skyddsområde 

− handhavandeinstruktion för jordfelsbrytare. 

Märkning med gruppschema 

Vid central för belysningsanläggning får gruppförteckning ersättas med gruppschema. 

Gruppschema ska bestå av planritning över centralens matningsområde, på vilken 

anslutningsobjekts läge anges med gruppnummer. 

YTB.16314 Märkning av kanalskenfördelningar 

Kanalskenfördelningar ska märkas med märkskylt som anger beteckning, spänning och 

strömstyrka. Skyltar ska sättas upp på vardera sidan om bjälklags- och 

väggenomföringar samt i övrigt på var tjugonde meter samt på uttagslådor. 

På uttagslådor för kanalskenfördelningar ska sättas upp märkskylt med uppgifter om 

överströmsskydd och utgående kabel. 

Vid avgreningar ska kanalskenor märkas med typ och strömstyrka. 

YTB.16315 Märkning av apparatskåp 

Ange 

− var märkskylt ska placeras 



− hur körknappar för hiss ska märkas. 

Exempel på märkning av apparater m m inom apparatskåp visas i figur 

RA YTB/1. 

7


[BET] 

230/400 V 

FBBJ 4x16/16, 50A 

MAX 50A 

Skylt om motionering 

av jordfelsbrytare 

HUVUDELKOPPARE 

Gruppförteckning 

Märkskyltlist för 

gruppnummer 

LB1-TF1 

MB1 

eller 

Märkskyltlist på 

distansbult 

24V 50Hz 


gruppnummer 


24 V-central 

LB1-TF1 

233 

FÖRKLARINGAR: 

[BET] = Referensbeteckning eller motsvarande 

*) Monteras på/vid huvudledning 

*) 

BAKSPÄNNING 

VIDRÖR EJ 

APPARATER OCH LEDNINGAR 

FÖRRÄN STRÖMMEN BRUTITS 

AS11 

Uppsätts i förekommande fall 

vid huvudelkopplare samt överst 

i övriga skåpsdelar 

I/O-förteckning 

alt. placering i hållare på DUC/PLC 

Kopplingsplintar med 

plintnummermärkning 

8 

DUC 01 

Hållare med pärm för 

appatatskåpets handlingar 

Figur RA YTB/1. Exempel på uppbyggnad samt märkning och 

skyltning inom apparatskåp. 

Märkning med märkskyltar 

På apparatskåp ska sättas upp märkskylt som anger apparatskåpets beteckning, 

spänning, strömstyrka samt matande huvudlednings kabeltyp, ledarantal och ledararea. 

Dessutom ska skyltar sättas upp för gruppledningar som anger 

− gruppnummer 

− smältpatrons högsta tillåtna märkström 

− ledningsarea i de fall arean avviker från 1,5 mm 2 koppar. 


Gruppförteckning som anger anslutningsobjekt ska sättas upp på insidan av dörr till 

apparatskåp. Förteckningen ska skyddas av plastskiva, plastfodral e d. 


YTB.16316 Märkning av pulpeter, kontrolltavlor o d 

Ange 

− om beteckning av manöver- och indikeringsapparater ska vara 

utförd med märkskylt eller text graverad på front e d 

− i förekommande fall kulör på symbolschema.


YTB.1632 Märkning av ledningssystem i elkraftsinstallationer 

Band, hylsa eller klämma för märkning av kabel eller ledare ska vara utförd av 

isolermaterial. Text ska vara präglad eller beständigt infärgad. 

Märkning av kabel vid genomföring i vägg ska utföras med brickor av metall som tål 

minst 1 000 °C. 

Texthöjd ska vara minst 2 mm. 

Märkband eller särskild fästtejp för märkband ska lindas minst två varv runt kabel eller 

ledare. Märkhylsa och märkklämma ska anpassas till diametern. 

Kablar inom kopplingsutrustningar ska märkas. Undantag tillåts för kabel som är kort, väl 

synlig och inte ligger i kabelränna. Kabel mellan plint och apparat ska förses med 

plintnummer i båda ändarna. Två kablar anslutna till samma plint ska förses med 

plintnummer samt ett index. 

Ange 

− om kablar ska märkas med referensbeteckning 

− nummerserier för kabelmärkning om kablar ska märkas med 

kabelnummer 

− om kablar mellan apparater inom kopplingsutrustningar ska förses 

med löpande nollnummer 

− om ledare ska märkas i alla kopplingspunkter 

− om varje spänningskategori (230 V 50 Hz, 24 V Is o d) ska ha egen 

ledningsfärg 

− om parallella kablar av samma typ ska märkas och i så fall avstånd 

mellan märkningarna 

− hur kabel ska märkas, t ex med märkskyltar eller häftband 

− om det finns särskilda krav på märkband o d med hänsyn till miljö, 

t ex aggressiv miljö. 

Ange i vilken omfattning ledare ska märkas enligt tabell 1 i 

SS-EN 60445. 

I det fall olika ledningssystem förekommer samtidigt för samma 

ändamål, eller i det fall det är nödvändigt att identifiera respektive 

fasledare eller ledares polaritet, bör märkningar och hänvisningar 

användas. 

Ange hur kablar och ledare ska vara märkta för att kunna identifieras 

för kontroll, reparation eller ändring av installationen. Vid identifiering 

kan det vara lämpligt att ha tillgång till strukturschema, 

översiktsschema samt installationsritning av vilken förläggningen av de 

olika ledningssystemen framgår. Se även SEK Handbok 419. 

Ange om kablar ska märkas i båda ändar samt på båda sidor om 

väggenomföringar. 

Beträffande märkning av potentialutjämningsledare, se YTB.166. 

Identifiering av ledare 

Ledare ska identifieras enligt SS-EN 60446. 

Ange om ledare ska identifieras med hjälp av färg eller med 

alfanumeriska tecken eller bådadera. 

Märkning av kablar i mark 

Vid korsning mellan kablar och andra kablar eller ledningar i mark ska korsningsstället 

markeras med märkskylt eller märkbricka. Märkbricka ska placeras ovanför kablar vid 

korsning av gata, väg, parkeringsplats o d och fästas väl synlig. 

Märkning av kablar i mark 

Ange 

− var märkbricka ska fästas, t ex vid kantstenar, gränslinjer 

− om märkskylt ska placeras på kabelmarkeringsstolpe 

9


− uppgifter som ska finnas på märkskylt eller märkbricka, t ex 

avstånd, kabelarea 

− om vid rörgenomgång i mark kabel ska märkas vid rörgångens båda 

ändar 

− om kabelände ska märkas 

YTB.16321 Märkning av huvudledningar 

− i övrigt i vilken omfattning kablar i mark ska märkas och markeras 

− särskilda krav på märkband i mark, t ex rostfria band eller 

detekterbara plastmetallband. 

Beträffande markering av kablar i mark med kabelmarkeringsband, se 

SBN.6. 

Fasledare i huvudledning ska märkas med L1, L2 och L3 och neutralledare med N. 

I huvudledning ska 

− i de fall ljusblå ledare finns denna användas som neutralledare 

− skyddsledare märkas med bokstäverna PE. 

Ange 

− om blank (tvinnad koncentrisk) ledare i ledningens 

anslutningspunkter ska förses med påträdd genomsiktlig plastslang 

− i de fall den blanka ledaren enbart utgör skyddsledare att 

plastslangen ska vara grön och gul. 

YTB.16322 Märkning av gruppledningar 

För gruppledning ska ledare med ljusblå färg användas som neutralledare, där kabeltyp 

så tillåter. I kabeltyp som inte kan erhållas med grön och gul ledare ska skyddsledaren 

märkas med grön och gul slang av isolermaterial. 

Ange 

− övriga krav på märkning av gruppledningar 

− om kabeländar ska märkas med gruppnummer. 

Gruppledning i belysningssystem behöver normalt inte märkas utöver 

vad som föreskrivs i AMA. 

YTB.16323 Märkning av hjälpströmkretsar 

Kabel i hjälpströmkrets i kopplingsutrustning ska märkas med en individuell beteckning. 

Beteckningen ska vara lika i kabelns båda ändar. 

Inom flerledarkabel ska varje part märkas med individuell beteckning. Beteckningen ska 

vara lika i kabelpartens båda ändar. 

Kort ledare som synligt och enkelt kan följas, t ex överkopplingar på plintar, behöver inte 

märkas. 

Ange 

− hur hjälpströmkretsar ska märkas 

− om adressmärkning ska utföras. 

YTB.16324 Märkning av mätledningar 

Mätledare för nätägarens mätutrustning ska märkas enligt SS 4370140. 

YTB.1637 Märkning av platsutrustningar i elkraftsinstallationer 

Märkning av belastningsobjekt ska utföras med märkskylt som anger benämning samt 

matande ställverk, apparatskåp eller central. 

Manöveranordning ska märkas med benämning samt betjänings- och anvisningstext. 

Ange under aktuell kod och rubrik de enheter som ska märkas. 

Ange hur uttag för särskilt ändamål ska märkas, t ex med uppgift om 

spänning, matande grupp och central. 

10


YTB.16371 Märkning av platsutrustningar i eldistributionsnät 

Stolpar i luftledningsnät ska förses med stolpnummer. 

Kopplingsanordningar ska förses med litterering. 

Nätstationer ska numreras. 

Samråd med nätägaren. 

Ange 

− nummerserie för stolpar 

− hur kopplingsanordningar och frånskiljningspunkter ska littereras 

eller postbetecknas. 

YTB.16372 Märkning av platsutrustningar i transformator- och 

fördelningssystem 

Märkning av krafttransformator 

Märkskylt som anger transformators identifiering i systemet samt märkskylt med 

transformatorns data ska placeras på utsidan av varje transformatorfack eller bås. 

Märkskylten med data får vara en kopia av transformatormärkskylten. 

Om transformator är placerad på annan plats än i eller utanför den byggnad där 

nätstation är inrymd och det kan vara oklart varifrån matningen kommer, bör den 

matande stationens beteckning anges på märkskylt. 

YTB.16373 Märkning av platsutrustningar i belysningssystem och 

ljussystem 

Ange om installationsströmställare för belysning, uttag för belysning 

och ljusarmaturer ska märkas. 

Märkning av platsutrustningar i väg-, bro- och tunnelbelysningssystem 

Ljusarmatur eller stolpe ska förses med skylt, dekal e d så att man från marken kan se 

vilken typ av ljuskälla som ska användas. 

Märkning av platsutrustningar i väg-, bro- och tunnelbelysningssystem 

Ange hur märkningen ska utföras, t ex med ett system av olikfärgade 

symboler enligt figur RA YTB/2. 

11


Figur RA YTB/2. Exempel på symboler för märkning av väg-, bro- och 

tunnelljusarmaturer. 

YTB.16374 Märkning av platsutrustningar i motordriftsystem 

För motor ska märkning sättas upp förutom vid säkerhetsbrytare även vid startkopplare. 

Märkning av startkopplare ska ange vilken motor som skyddas. 

Om motor monteras så att dess märkskylt inte är direkt synlig ska en andra märkskylt 

monteras på eller nära motorn så att skylten är direkt synlig. En andra märkskylt ska 

även finnas när drift- eller miljöförhållanden gör att motorns märkdata inte gäller. 

Där ändring av rotationsriktning kan medföra potentiell fara ska en pil som visar rätt 

rotationsriktning sättas upp synlig intill motorn. 

Ange 

− vilka motorer som entreprenören ska märka 

− gränsdragning mot annan entreprenad, t ex att säkerhetsbrytare, 

startkopplare och övrig utrustning som betjänar ventilations- och 

styrinstallationer ska märkas av respektive entreprenör. 

YTB.16375 Märkning av platsutrustningar i installationer för 

reservkraft, avbrottsfri kraft eller nödkraft 

Märkning av reserv- eller nödkraftaggregat 

Märkskylt som anger aggregats märkdata ska placeras så att den enkelt kan avläsas när 

aggregatet är i drift. 

Märkning av inmatningsenhet för reservkraftaggregat 

Inmatningsenhet med reservkraftkopplare för stickproppsanslutna reservkraftaggregat 

ska förses med märkskylt med följande text: 

12


INMATNINGSENHET FÖR RESERVKRAFTAGGREGAT 

Minsta märkeffekt för reservkraftaggregat........................kVA. 

Anslutningsdonet får anslutas respektive frånskiljas endast vid stillastående aggregat. 

OBS! Koppla bort oprioriterad last innan reservkraftaggregatet tas i drift. 

YTB.164 Märkning av teleinstallationer 

Teletekniska system skal märkas enligt svensk standard. 

Ange om systemen ska märkas enligt SS 4551201 (utgåva 6) eller 

enligt äldre standard SS 4551200 (utgåva 5). 

Ange under aktuell kod och rubrik materiel som ska märkas med 

varaktig impedansmärkning. 

Beträffande märkning av detaljer till branddetekterings- och 

brandlarmsystem, se Svenska Brandskyddsföreningens regler för 

automatisk brandlarmanläggning. 

YTB.1641 Märkning av centralutrustningar i teleinstallationer 

Apparater i telesystem som ingår i centralutrustning, undercentralutrustning och 

apparatskåp ska märkas med systembenämning och beteckning vid varje apparat. 

I gruppcentral ska gruppsäkring för brandlarm märkas med skylt på gruppcentralens 

fasta del med texten BRANDLARM. 

Ange 

− hur utrustningar, t ex strömförsörjningsaggregat och relälåda ska 

märkas 

− om apparater ska märkas med utrustningsnummer/ 

referensbeteckning e d. 

Beträffande registrering av interna tele- och datanät, se YUC.64 och 

YUD.64. 

YTB.1642 Märkning av ledningsnät i teleinstallationer 

Ange om ledningsnät ska märkas och i så fall i vilken omfattning. 

Märkning av tele- och datanät i fastighet 

Beträffande registrering av interna tele- och datanät, se YUC.64 och 

YUD.64. 

Märkning av ställ, fält, plintar och korskopplingspaneler 

Monteringsstativ ska märkas med märkskylt som anger stativets beteckning. 

Stativ, fält och plintar i stativ samt spridningsplintar ska märkas med beteckningar enligt 

svensk standard. 

Ange 

− om märkning ska ske enligt ny eller gammal svensk standard för 

registrering, t ex Ställ/fördelning, fält och plint 

− om monteringsritning ska sättas upp invid monteringsstativ 

− hur monteringsritning ska skyddas. 

YTB.1643 Märkning av platsutrustningar i teleinstallationer 

Märkning av belastningsobjekt ska utföras med märkskylt som anger benämning samt 

matande ställverk, apparatskåp eller central. 

Manöverorgan ska märkas med benämning samt betjänings- och anvisningstext. 

Uttag och anslutningsdosor för platsutrustningar ska märkas med märkskylt. 


Ange hur uttag för särskilt ändamål ska märkas, t ex med uppgift om 

spänning, matande grupp och central. 

13


YTB.166 Märkning av installationer i system för 

spänningsutjämning eller elektrisk separation 

Märkning av huvudjordningsskena 

Ledare som ansluts till huvudjordningsskena ska märkas med ledarens area och 

användningsområde. 

Exempel på ledare som ska anslutas till huvudjordningsskena är 

jordtagsledare, skyddsledare, potentialutjämningsledare och ledare för 

funktionsjordning. 

Ange hur märkning ska utföras vid anläggningar med flera jordskenor. 

Märkning av potentialutjämningsledare 

Isolerad ledare för funktionsjordning ska färgmärkas på samma sätt inom hela 

installationen. 

Potentialutjämningsledare för skyddsutjämning ska märkas med färgkombinationen grön 

och gul. 

Ledare som enbart används för funktionsutjämning eller 

funktionsjordning får ej märkas med färgkombinationen grön och gul. 

Ange hur sådan ledare ska märkas. 

Märkning av åskskyddsinstallation 

Utrustningar, apparater och kablar som på grund av risken för överslag måste ha ett 

visst skyddsavstånd till åskskyddsystem ska märkas med uppgift om avståndet och 

hänvisning till förekommande dokumentation. 

Ange sätt för märkning av skyddsavstånd. 

Ange om och i så fall hur särskilda anslutningar, ledare eller 

ledarfunktioner ska märkas. 

Märkning av platsutrustningar 

Manöverorgan ska märkas med benämning samt betjänings- och anvisningstext. 


YTB.1663 Märkning av installationer för spänningsutjämning i 

elkraftsystem 

Märkning av jordning i elkraftsystem 

Märkning av jordtagsledare 

Märkskylt ska sättas upp för jordtagsledare vid kopplingsställe. Märkskylt ska ange 

ledarens area och användningsområde. 

Provningsklämma ska förses med märkning som, i den mån separata jordelektroder 

används, anger till vilken jordelektrod klämman hör. Dessutom ska märkningen innehålla 

hänvisning till den mätbeskrivning som ska finnas. 

Ange 

− om märkskylt ska ange andra uppgifter utöver dem som föreskrivs i 

AMA, t ex anslutningspunkter 

− om och hur jordelektrod ska märkas ut. 

Märkning av platsutrustningar i elkraftsystem 

Objekt som ansluts till åskskyddsystem ska märkas. 

YTB.17 Märkning av transportinstallationer m m 


− krav på märkning samt betjänings- och anvisningstext 

14


Märkband 

− om entreprenören ska redovisa skylttexter för beställaren före 

tillverkning. 

Samordna märkningen med berörd projektör. 


plast ska anbringas ska göras ren. 

Märkband får inte monteras vid temperatur under 0 °C. 

Märkband får inte placeras direkt på yta med temperatur över 60 °C. 


bandbredden. 

Vid punktvis montering ska märkband anbringas på korrosionsresistent 

styvt material, som skruvas fast. 




Märkskyltar ska vara utförd av plast eller metall. 

Märkskylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd 

beständig text. Märkskylt av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text. 

Märkskyltar ska sättas fast med skruv eller på annat likvärdigt sätt. 


− särskilda krav på märkskyltutförande, textstorlek m m 

− om märkskylt får limmas eller nitas fast som alternativ till 

fastsättning med skruv 


självhäftande tejp bör undvikas 

− om märkskylt får monteras med buntband vid kabel intill objekt 

− om entreprenören ska redovisa märkskyltarnas texter för 

beställaren före tillverkning. 

Märkning av elutrustningar och elförbindningar m m 

Apparater, uttag o d som ingår i elektrisk utrustning ska vara identifierade på ett 

beständigt sätt. Detta gäller även kablar och ledare innanför eller utanför kapslingar. 

Märkning av huvudledning ska utföras enligt YTB.16321. 

Ange 

− omfattning och krav på märkning av elutrustningar, elförbindningar 

m m genom att åberopa aktuella koder och rubriker under YTB.16 

− om märkning av elförbindningar i hjälpströmkrets ska utföras med 

kabel- och partmärkning enligt YTB.16323 

− om märkning av elförbindningar i hjälpströmkrets ska utföras med 

kabel- och partmärkning enligt tillverkarens standard. 

YTB.171 Märkning av hissinstallationer 

Vid hissar i grupp ska varje hiss vara märkt med hissnummer på samtliga stannplan. 

Tillåten märklast inklusive antal personer ska graveras upptill på manövertablåns 

täcklock i hisskorg. 

Märkning av destinationsknappar i hisskorg ska utföras enligt tabell RA YTB/2. Hänsyn 

ska tas till befintliga stannplansbeteckningar i fastigheter som ej är utförda enligt 

tabellen. 

Text på täcklock och på för trafikanter synliga skyltar ska vara utförd i 

kulör som genom god kontrastverkan underlättar läsbarheten. Hänsyn 

ska tas till aktuella ljusförhållanden samt till reflexion av hisskorgens 

färger. Röd kulör får användas endast för ordet NÖDSTOPP och gul 

15


kulör får användas endast för nödsignalknapp och därtill hörande 

symbol och text. Etsad och graverad text eller pil ska vara fylld med 

färg. 

Ange 

− om utförande, placering, färg och märkning av manöver- och 

signaldon ska utföras enligt SS-EN 81-70 

− om tillåten märklast inklusive antal personer även ska graveras på 

anropstablåernas täcklock 

− stannplansbeteckningar. Vid val av beteckningar bör hänsyn tas till 

intilliggande hissar samt befintliga stannplansbeteckningar. 

− om manöverpanel ska förses med utbytbara namnskyltar e d vid 

destinationstablån. 

Tabell RA YTB/2 

Märkning i maskin- och brytskiverum 

Märkning i maskin- och brytskiverum ska vara utförd så att det lätt och säkert går att 

finna huvudelkopplare, hissmaskin, apparatställ, hastighetsbegränsare, 

nödsignalaggregat, nödtelefon, schaktbelysningsströmställare till respektive hiss. 

Märkningens texthöjd ska vara minst 40 mm. 

Ange 

− om märkning i maskin- och brytskiverum ska utföras enligt 

SS-EN 81-1 och SS-EN 81-2 

− om dörrar i tillträdesväg till maskinrum ska förses med 

hänvisningsskylt. 

YTB.173 Märkning av rulltrappsinstallationer och 

rullrampsinstallationer 

Alla skyltar och anvisningar för användning ska vara utförda av hållbart material och vara 

placerade så att de syns bra samt ha tydlig text på det landets språk där rulltrappan eller 

rullrampen är i bruk samt med tillhörande pictogram. 

Ange 

− om utförande, placering, färg och märkning av manöver- och 

signaldon ska utföras enligt SS-EN 115-1:2008 

− om skyltar, signaler och användaransvisningar ska utföras enligt 

SS-EN 115-1:2008 

− eventuella tilläggsanvisningar på grund av lokala krav 

− om anvisningarna ska anges i form av piktogram. 

YTB.174 Märkning av kraninstallationer 

YTB.175 Märkning av rörpostinstallationer 

16


Märkning av maskinerier 

Ange utförande av märkning, t ex präglad plastskylt, märkband. 

Drivaggregat för rörpost ska förses med märkskylt med text DRIVAGGREGAT FÖR 

RÖRPOSTSYSTEM. 

Märkning av styrutrustningar 

Styrcentral ska förses med märkskylt med text STYRCENTRAL FÖR 

RÖRPOSTSYSTEM. 

Märkning av stationer 

Rörpoststation ska förses med märkskylt som anger stationsbeteckning. 

Märkning av patroner 

Ange 

− om patron ska förses med märkning om hemstation 

− krav på utförande av märkning. 

YTB.176 Märkning av installationer med maskindriven port, grind, 

dörr m m 

Märkskylt med uppgift om tillverkare, tillverkningsnummer och tillverkningsår ska finnas 

på varje maskindriven port. 

Instruktion för användning och skötsel av maskindrivna portar, grindar m m ska sättas 

upp på synlig plats i portens omedelbara närhet. 

Ange 

− om utförande, placering och märkning ska utföras enligt 

SS-EN 12978 och SS-EN 13241-1 

− eventuella tilläggsanvisningar på grund av lokala krav 

− om anvisningarna ska anges i form av piktogram. 

YTB.18 Märkning av styr- och övervakningsinstallationer 

Märkning av apparater och komponenter i styr- och övervakningssystem ska utföras på 

ett enhetligt sätt. 

Entreprenören ska redovisa skylttexter för beställaren före tillverkning. 

Ange om märkningen ska utformas efter beställarens märksystem. 

Samordna systembeteckningar och krav på märkning med berörda 

projektörer. 

Ange under aktuell kod och rubrik krav på märkning samt betjäningsoch 

anvisningstext. 

Märkband 


plast ska anbringas ska vara ren. 

Märkband ska monteras vid temperatur över 0 °C. 

Märkband ska inte placeras direkt på yta med temperatur över 60 °C. 


bandbredden. 

Vid punktvis montering ska märkband anbringas på korrosionsresistent styvt material 

som skruvas fast. 




17


Märkskylt ska vara utförd av plast eller metall. 

Märkskylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd 

beständig text. Märkskylt av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text. 

Märkskylt ska sättas fast med skruv. 

Märkskylt för ledningsmonterat styrdon får monteras med S-krok eller buntband till 

flexibel kabel. 

Märkskylt får inte sättas fast på komponents kapsling. 


− särskilda krav på skyltutförande, textstorlek m m 

− om skylt får limmas eller nitas fast som alternativ till fastsättning 

med skruv 

− om märkskylt får monteras med buntband på kabel intill objekt 


självhäftande tejp bör undvikas. 

Märkning av elutrustningar och elförbindningar m m 

Apparater, uttag o d som ingår i elektrisk utrustning ska vara identifierade på ett 

beständigt sätt. Detta gäller även kablar och ledare innanför eller utanför kapslingar. 

Ange omfattning och krav på märkning av elutrustningar, 

elförbindningar och elkanalisation m m genom att åberopa aktuella 

koder och rubriker under YTB.16. Se EL AMA. 

Märkning av styr- och övervakningsenheter 

Märkning av styr- och övervakningsenheter ska utföras med märkskylt som anger 

benämning. 

Märkning av manöverorgan ska ange systembeteckning samt betjänings- och 

anvisningstext i klartext. 

Ange system för märkning av givare, vakter, reglercentraler, ställdon 

o d. 

Märkning av ventil i styr- och övervakningssystem 

Ventil ska märkas med uppgift om ventilens löpnummer samt vilket system som ska 

betjänas. 

Märkning ska utföras med märkbricka utförd av metall eller av laminerad plast med 

graverad svart beständig text på vit botten eller på motsvarande beständigt sätt. 

Märkbricka ska monteras med kedja, S-krok eller UV-beständigt buntband. 

Vid ventil med ställdon ska endast ställdonet märkas. 

Ange 

− vilka ventiler som ska märkas 

− om ventil ska märkas med uppgift om ventilens ritningsbeteckning 

− om märkbricka ska märkas på båda sidor. 

Samordna märkningen med berörda projektörer. 

Märkning av apparatskåp 

Ange 

− utförande och omfattning av märkning av apparatskåp. 

Principfigurer för märkning finns i bilaga RA YTB/1 och RA YTB/2 

− var märkskylt ska placeras 



Märkning med märkskylt 

På apparatskåp ska sättas upp märkskylt som anger apparatskåpets beteckning, 

spänning, strömstyrka samt matande huvudlednings kabeltyp, ledarantal och ledararea. 

18


Märkskyltar ska sättas upp för gruppledningar som anger 

− gruppnummer 

− smältpatrons högsta tillåtna märkström 

− ledningsarea i de fall arean avviker från 1,5 mm 2 koppar. 


Gruppförteckning som anger anslutningsobjekt ska sättas upp på insidan av dörr till 

apparatskåp. Förteckningen ska skyddas av plastskiva, plastfodral e d. 


Märkning av pneumatikutrustningar i styr- och 

övervakningssystem 

Ledning av koppar- och plaströr för pneumatik ska märkas vid 

huvudavstängningsventiler samt på vardera sidan om bjälklags- och väggenomföringar. 

Rörledning ska märkas vid övergång från öppen till dold förläggning. 

Rörledning med en längd som överstiger 10 m ska märkas i båda ändar. 

Ange om annat krav på omfattning och utförande av märkning än vad 

som föreskrivs i AMA ska gälla. 

Märkning av driftpresentationsinstallationer 

Ange hur visuell och registrerande utrustning ska märkas. 

Märkning av driftlarminstallationer 

Ange hur larmklasser och indikeringar ska benämnas och märkas. 

YTB.181 Märkning av styr- och övervakningsinstallationer för 

fastighetsdrift 

YTB.182 Märkning av styr- och övervakningsinstallationer för 

processinstallationer 

YTB.2 Skyltning för installationer 

Skyltar, anslag o d som riskerar nedsmutsning ska förses med ytskikt eller behandlas 

med preparat som underlättar rengöring. 

Skylt får inte sättas upp på löstagbar apparatdel. 

Skyltning för skyddsrumsinstallation 

Skyltning ska utföras enligt Skyddsrumsregler–SR. 

Ange 

− vilka skyltar enligt Skyddsrumsregler–SR som ska ingå i 

entreprenaden 

− om annat krav på omfattning och utförande av skyltning än vad som 

föreskrivs i AMA ska gälla. 

YTB.26 Skyltning för el- och teleinstallationer 

Montering av skylt ska utföras så att apparats skyddsklass och isolering inte skadas. 

Underlag för skyltlistor bör göras av projektören i samråd med 

beställaren och berörda projektörer. 

Standardiserade skyltar 

Beakta ELSÄK-FS 2008:2 som reglerar skyltars utförande, placering 

och utseende avseende varselmärkning. 

19


Beakta BBR vid vägledande markeringar i och till utrymningsvägar. 

Objektsanpassade skyltar 

Skylt utan hållare 

Texthöjd för skylt på yttre apparat ska vara 6 mm. Texthöjden får dock vara lägre om 

tillräckligt utrymme inte finns på apparat. 

Skylt med hållare 

Skylt med hållare får användas för märkning av ställ, monteringsstativ, kopplingsplintar 

och spridningsplintar samt för gruppmärkning på central. 

Skylthållare på central ska sättas fast med skruv eller nit av beständigt material eller på 

annat likvärdigt sätt. Om hål finns för fastsättning av skylthållare eller skylt ska detta 

användas. 

Skylt ska anbringas i härför avsedd hållare (list). Hållare för textad eller skriven skylt ska 

ha täckskydd av klar plast. 

Präglingstejp får användas endast tillsammans med skylthållare. 

Bokstäver och siffror ska skrivas med maskin, stansas eller graveras med maskin. 


Ange 

− om skylt ska anbringas utanpå lock eller bredvid respektive apparat 

− kulör på skylt, t ex svart text på vit botten 

− material i skylt. 

YTB.261 Skyltning för kanalisationsinstallationer 

Om kabelstege eller kabelränna utgör del av potentialutjämningsledare ska stegen eller 

rännan vid skarvarna märkas med gul skylt med texten "Kabelstege/kabelränna utgör del 

av potentialutjämningsledare. Förbindelsen får inte brytas". Texten ska vara svart. 

YTB.263 Skyltning för elkraftsinstallationer 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka lösa skyltar för drift och 

underhåll som ska levereras. 

Varnings-, förbuds- och upplysningsskyltning 

Där det inte klart framgår att kapslingar o d innehåller elektrisk utrustning ska de 

varningsskyltas med en svart blixtpil på gul bakgrund inom en svart triangel. 

Varningsanslaget eller -märket ska anbringas synligt på dörr eller lock till kapsling. 

Förbudsskylt av typ F11 med texten Jordförbindningen får inte brytas utan särskilt 

tillstånd ska sättas upp vid huvudjordningsskena och på de platser där särskild jord- eller 

potentialutjämningsledare ansluts. 

Varningsanslag bör placeras dels vid tillträdesgångar o d där särskild 

varsamhet är nödvändig, dels vid anläggningar i det fria på platser där 

det är påkallat att upplysa allmänheten om risken att komma i beröring 

med spänningsförande delar. 

Ange 

− var varningsanslag utöver vad som anges i 

starkströmsföreskrifterna ska placeras, t ex i anslutning till 

krafttransformator och transformatorbås 

− skyltars utformning och text. 

Beträffande varnings- och förbudsskyltar, se ELSÄK-FS 2008:2. 

Skyltning vid krets som innehåller elektroniska apparater 

Vid kopplingsutrustning som betjänar kretsar med elektroniska komponenter ska skylt 

med texten I krets som innehåller elektroniska komponenter ska isolationsmätning 

utföras med fas- och neutralledare förbundna. 

20


Ange om varningsskylt med text Elektronikkomponent som kan ta 

skada av isolationsmätning ska bortkopplas före mätning och prov ska 

sättas upp i elrum eller driftrum. 

Se fordringar i SS 4364000. 

Skyltning vid och i driftrum 

För exempel på skyltar m m vid och i driftrum, se föreskrifterna om 

varselmärkning, ELSÄK-FS 2008:2. 

Anvisningar för skyddsskärm 

Anvisningar för användning, hantering, förvaring och skötsel av skyddsskärm ska sättas 

upp inom driftrum. Vid utarbetande av anvisningarna ska beaktas vad som anges i 

SS 4362140. 

Skyltning vid batterirum 

Dörr till batterirum ska förses med varselmärkning samt med anslag om rökförbud samt 

skylt om förbud för obehörigas tillträde. 

Skyltning vid jordfelsbrytare 

Ange om det vid jordfelsbrytare ska sättas upp skylt med instruktioner 

om behovet av regelbunden funktionsprovning, hur man lokaliserar fel 

samt hur man återinkopplar belastningar som inte är berörda av felet. 

Skyltning vid säkerhetsbrytare 

Vid eller på varje säkerhetsbrytare ska finnas skylt med text SÄKERHETSBRYTARE 

samt text "Får inte användas för start eller stopp. Frånskilj och lås här vid elarbete med 

motor" (eller aggregat). 

Skyltning vid elektrisk spis 

I de fall spisvakt har installerats ska skötselföreskrifter sättas upp i närheten av spisen. 

Ange var skötselföreskrifter ska sättas upp, t ex på insidan av 

överskåpslucka. 

Skyltning av brandskyddstekniska installationer och ventilationssystem 

Vid don eller apparat som avses att regleras, manövreras eller rengöras av boende eller 

annan brukare ska det finnas en enkel, lättläst och fast uppsatt bruksanvisning. 

I de fall nödstopp installeras ska detta märkas så att dess funktion klart framgår. 

Skyltning på kanalskenfördelningar 

Kanalskenfördelningar ska på minst var fjärde meter förses med varningsskyltar av typ 

V1 enligt ELSÄK-FS 2008:2. 

Översiktsscheman 

Schema ska vara skyddat med skiva av plast, transparent fodral, laminat e d. 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka typer av översiktsscheman som 

ska sättas upp och var de ska placeras. 

Översiktsschema vid kopplingsutrustningar 

Huvudledningsschema ska sättas upp i anslutning till huvudcentral (serviscentral). 

Ange vid vilka fördelningscentraler och apparatskåp som 

huvudledningsschema ska sättas upp. 

YTB.2631 Skyltning för eldistributionsnät 

Beakta att detaljkrav för elinstallationer redovisas i svensk standard, 

bl a i SS 4364000. 

21



Beakta krav i ELSÄK-FS 2008:2 beträffande varningsskyltar i 

anläggningar med högre spänning än 1 000 V. 

YTB.2632 Skyltning för transformator- och fördelningsstationer 



Ange de varningsskyltar som ska sättas upp i anslutning till 

krafttransformator och transformatorbås. 

Översiktsschema för transformator- och fördelningssystem ska sättas upp i driftrum. 

YTB.2633 Skyltning för elvärmeinstallationer 


Varningsskyltning för bastuaggregat 

Vid manöverpanel till bastuaggregat ska sättas upp skylt med text BRANDFARA samt 

text "Kontrollera före tillslag av bastuaggregat att aggregatet inte är övertäckt". 

YTB.2634 Skyltning för installationer för reservkraft, avbrottsfri 

kraft eller nödkraft 


Skyltning av nödstopp vid reservkraftaggregat 

Vid nödstoppsdon ska skylt sättas upp med text NÖDSTOPP AV 

RESERVKRAFTAGGREGAT. 


Översiktsschema för reservkraftsystem 

Översiktsschema för reservkraftsystem ska sättas upp i reservkraftutrymmet. 

Huvudledningsschema avseende reservkraftsystemet ska sättas upp i anslutning till 

utmatning eller fördelningscentral. 

YTB.264 Skyltning för teleinstallationer 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka lösa skyltar för drift och 



Vid jordanslutningspunkter ska finnas skylt som anger systemtillhörighet samt 

information om att jordförbindning inte får brytas utan att systemansvarig har kontaktats. 

Ange under aktuell kod och rubrik vad som ska stå på skylten, t ex för 

− kabel-TV-system: KTV-jord. Jordförbindningen får inte brytas utan 

tillstånd av systemansvarig 

− brandlarmsystem: Jordledare tillhörande brandlarmsystem får inte 

brytas. 

Ange om varningsskylt med text ELEKTRONIKKOMPONENT SOM 

KAN SKADAS VID ISOLATIONSMÄTNING SKA BORTKOPPLAS 

FÖRE MÄTNING OCH PROV ska sättas upp i elcentralrum eller 

driftrum. 

22



Schema ska vara skyddat med skiva av plast, transparent fodral e d. 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka typer av översiktsscheman o d 

som ska sättas upp och var de ska placeras. 

YTB.2641 Skyltning för teletekniska säkerhetsinstallationer 


Skyltning för brandlarmsystem 

Meddela berörd projektör att överströmsskydd för kabel till likriktare 

ska vara märkt med röd färg. 

Skyltning av brandskyddstekniska installationer och ventilationssystem 

Vid don eller apparat som avses att regleras, manövreras eller rengöras av boende eller 

annan brukare ska det finnas en enkel, lättläst och fast uppsatt bruksanvisning. 

I de fall nödstopp installeras ska detta märkas så att dess funktion klart framgår. 

YTB.2642 Skyltning för telekommunikationsinstallationer 


Skyltning för system med teleslinga 

Vid ingången till lokal med teleslinga ska skylt sättas upp med text TELESLINGA FINNS 

I DENNA LOKAL. 

Skyltning för system med teleslinga 

Ange 

− om skylt enligt AMA ska kompletteras med upplysning om hur stor 

del av lokalen som täcks av teleslingan 

− om det inne i lokalen ska sättas upp indikering som visar när 

teleslinga är påkopplad, t ex genom en lampa som lyser. 


Översiktsschema för TV-system 

Schema ska sättas upp som anger systemets utförande och inställningsvärden vid 

idriftsättningstidpunkten. Schemat ska visa ledningsnätets uppbyggnad samt uppgifter 

om var avgrenings- och fördelningsdosor, uttag samt säkring i gruppcentral för 

strömförsörjning är placerade. Beteckningar i mätprotokoll och schema ska vara lika. 

Om mer än en kabel utgår från en förstärkare ska kablarna vara märkta (numrerade). 

Schema ska placeras intill varje förstärkarplats. 

YTB.266 Skyltning för installationer i system för 



Ange under aktuell kod och rubrik vilka lösa skyltar avseende drift och 


Ange plats för skylt. 

Schema ska vara skyddat med skiva av plast, transparent fodral e d. 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka typer av översiktsscheman o d 

som ska sättas upp och var de ska placeras. 

23


YTB.2661 Skyltning för installationer för jordning i elkraftsystem 

Skyltning av jordning av rörledningar för medicinska gaser 

Vid jordanslutningspunkt till rörsystem respektive i elcentral ska sättas upp skylt med text 

"Potentialutjämningsledare". Anslutningen får inte lossas utan att rörsystemet först jordas 

på likvärdigt sätt av behörig elinstallatör. 

YTB.2662 Skyltning för åskskyddsinstallationer 


Ange om, och i så fall plats där, skylt med texten Byggnaden är 

försedd med åskskydd och överspänningsskydd. Ledningar och kablar 

ska anslutas och förläggas i byggnaden enligt anvisningar som 

fastighetsägaren tillhandahåller ska sättas upp. 

YTB.27 Skyltning för transportinstallationer m m 

Varningsskyltar och varningstecken ska sättas upp i samråd med beställaren. 

Beträffande skyltning för el- och teleinstallationer, se YTB.26. 

Beträffande varnings-, förbuds- och upplysningsskyltning för 

elkraftsinstallationer, se YTB.263. 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka varningsskyltar och 

varningsanslag som ska sättas upp. 

YTB.271 Skyltning för hissinstallationer 

Skyltar, anslag och instruktioner ska vara fullt läsliga och begripliga, vid behov med hjälp 

av tecken och symboler. 

Skyltar, anslag och instruktioner ska ha för ändamålet lämpligt utförande och vara gjorda 

av varaktigt material. De ska placeras väl synliga och ha text på det språk som officiellt 

används i det land där hissen är installerad, eller om nödvändigt även text på annat 

språk. 

Beträffande skyltning, anslag och instruktioner i hisskorg, korgtak, 

maskin- och brytskiverum samt i och utanför hisschakt gäller 

SS-EN 81-1 och SS-EN 81-2. 

YTB.273 Skyltning för rulltrappsinstallationer eller 






används i det land där rulltrappan eller rullrampen är installerad, eller om nödvändigt 

även text på annat språk. 

Beträffande skyltning, anslag och instruktioner till rulltrappa eller 

rullramp gäller SS-EN 115-1:2008. 

YTB.274 Skyltning för kraninstallationer 

YTB.275 Skyltning för rörpostinstallationer 

Dörr till särskilt maskinrum för rörpost ska förses med skylt med text MASKINRUM FÖR 

RÖRPOST. 

YTB.276 Skyltning för installationer med maskindriven port, grind, 

dörr m m 

Skylt med uppgift om tillverkare, tillverkningsnummer och tillverkningsår ska finnas på 

varje maskindriven port. 

24






används i det land där maskindriven port, grind, dörr m m är installerad, eller om 

nödvändigt även text på annat språk. 

Beträffande skyltning, anslag och instruktioner till maskindriven port, 

grind, dörr m m gäller SS-EN 12978 och SS-EN 13241-1. 

YTB.28 Skyltning för styr- och övervakningsinstallationer 

Entreprenören ska redovisa skylttexter för beställaren före tillverkning. 

Vid don eller apparat som ska regleras, manövreras eller rengöras av 

boende eller annan brukare bör det finnas en enkel, lättläst och fast 

uppsatt bruksanvisning. 

Ange vilka don och apparater som ska skyltas med bruksanvisning för 

brukare. 

Beträffande skyltning för el- och teleinstallationer, se YTB.26 i AMA El. 

Ange 

− om skyltning ska utföras vid manöverdon eller nödstopp enligt BBR 

2.52 

− om skylt för komponent får utföras med enbart märkskylt monterad 

på flexibel kabel till komponent. 

Skylt utan hållare 

Texthöjd för skylt avsedd för yttre apparat ska vara 6 mm. 

Skylt med hållare 

Skylt med hållare får användas för märkning av ställ, monteringsstativ, kopplingsplintar 

och spridningsplintar samt för gruppmärkning på central. 

Skylthållare på central ska sättas fast med skruv eller nit av beständigt material eller på 

annat likvärdigt sätt. Om hål finns för fastsättning av skylthållare eller skylt ska detta 

användas. 

Skylt ska anbringas i härför avsedd hållare (list). Hållare för textad eller skriven skylt ska 

ha täckskydd av klar plast. 

Präglingstejp får användas endast tillsammans med skylthållare eller skyltlist. 

Bokstäver och siffror ska skrivas med maskin, stansas eller graveras med maskin. 


YTB.281 Skyltning för styr- och övervakningsinstallationer för 


YTB.282 Skyltning för styr- och övervakningsinstallationer för 


YTC KONTROLL OCH INJUSTERING AV 

INSTALLATIONSSYSTEM 

Innan injustering utförs ska arbeten som kan påverka injusteringen vara slutförda. 

Innan kontroll utförs ska arbeten som kan påverka kontrollen vara slutförda. 

Innan kontroll av funktion, flöde eller dylikt utförs ska injustering vara utförd. 

Injustering och kontroll ska utföras i samråd med annan berörd entreprenör. 

Tillverkarens dokumenterade anvisningar ska följas vid injustering och kontroll. 

En kontroll avser att undersöka i vad mån ett objekt uppfyller ställda 

krav. En kontroll innefattar ofta provning, mätning eller okulär 

besiktning. Egenkontroll är kontroll som utförs i den egna 

25


YTC.1 Kontroll av installationssystem 

verksamheten. Alla former av kontroll, provning, mätning m m som 

ingår i ett entreprenadåtagande ryms därför i begreppet egenkontroll. 

Av praktiska skäl används begreppet kontroll genomgående i AMA. 


− omfattning och innehåll 

− vem som ansvarar för (leder) samordnad kontroll. 

Ange vid utförandeentreprenad under AFC.352 och vid 

totalentreprenad under AFD.352 

− om entreprenören ska delta i samordnad kontroll av 

funktionssamband i installationssystem samt kontroll av prestanda 

− vem som ska leda sådan kontroll och vilka entreprenörer som ska 

delta i kontrollen. 

Ange vid utförandeentreprenad under AFC.4 och vid totalentreprenad 

under AFD.4 tider för injustering och kontroll. 

Se kommentarer under AFC.352 respektive AFD.352 i RA AF 07 om 

samordnad provning. 

Beakta att del av sidoentreprenad som kan påverka kontrollen eller 

injusteringen måste vara slutförd innankontroll eller injustering påkallas 

eller utförs. Samråd med berörd projektör. 

Dokument över kontroll, provning eller mätning som föreskrivs i YTC.1 med 

underrubriker ska verifiera att avtalade krav i berört avseende är uppfyllda. Dokument 

över sådan åtgärd ska därför innehålla de uppgifter som är relevanta, samt vara 

undertecknade av behörig undertecknare hos entreprenören. 

Dokument av detta slag ska i tillämpliga delar innehålla följande uppgifter: 

− tidpunkt för åtgärden 

− vem eller vilka som utfört åtgärden 

− företag som ansvarar för åtgärden 

− metoder, standarder och riktlinjer som tillämpats vid åtgärden 

− underlag för åtgärden, såsom allmänna krav, tidigare kontroller m m 

− yttre förutsättningar som kan ha påverkat resultatet av åtgärden 

− specifikation över åtgärdens omfattning 

− åtgärdens resultat samt motsvarande avtalskrav 

− använda mätinstrument och mätmetoder 

− uppgifter om kalibrering av mätinstrument 

− konstaterade fel och avvikelser från avtalat eller förväntat resultat 

− uppgift om och signering av avhjälpande av fel eller avvikelse. 

Intyg och protokoll ska tillställas beställaren utan dröjsmål. 

Kalibreringsintyg för mätinstrument ska kunna uppvisas. 

Ange om protokoll enligt bilaga YTC/1 ska användas. 

Mätning och kontroll 

Bortkopplade komponenter som kan skadas vid isolationsmätning ska anges i protokoll. 

Entreprenören ska dock ansvara för att isolationen uppfyller ställda krav på 

isolationsmotstånd. 

Utvidgad mätosäkerhet beräknas enligt följande: 

2 

1 

2 

2 

U = U + U + U 

där 

2 

3 

+ ... 

U1 = mätinstrumentets utvidgade mätosäkerhet, % 

U2 = mätmetodens utvidgade osäkerhet, % 

26


U3 = sannolik utvidgad osäkerhet vid avläsning av instrument, % 

Den angivna utvidgade mätosäkerheten är produkten av standardmätosäkerheten och 

en täckningsfaktor k= 2, motsvarande 95 % täckningssannolikhet. Detta innebär 

statistiskt att 95 % av utförda mätningar har en mätosäkerhet mindre eller lika med U. 

I litteratur förekommande begrepp m-sannolikt mätfel är här samma sak som 

standardmätosäkerhet. 

Som formeln antyder kan man vid behov lägga till U4 och så vidare om dessa har 95 % 

täckningssannolikhet och är oberoende av mätosäkerheter. 

Beakta att ackrediterat organ måste anlitas för vissa prov. 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka kontroller entreprenören ska 

utföra. 

Ange 

− vid föreskriven belastningsberoende kontroll (t ex sommar/vinterfall) 

villkor för yttre förutsättningar, t ex temperaturgränser, som ska 

gälla vid kontroll 

− om kontrolldokument även ska levereras på elektroniskt läsbart 

medium och i så fall krav på detta. 

Beakta vid projektering att 

− installationerna planeras så att injustering och mätning möjliggörs 

av sådana storheter som väsentligt påverkar driftkostnaderna, t ex 

effektuttag, energianvändning och vattenanvändning 

− kontrollarbetet ska underlättas, varför stor vikt bör läggas vid 

överskådlighet och enkelhet vid planering av installationerna 

− mätmöjligheter bör finnas i varje delsystem. 

Ange högsta tillåtna utvidgade mätosäkerhet. 

Kontrollprogram 

Egenkontroll 

Ange 

− krav på omfattning och detaljeringsgrad för kontrollprogram 

− om separata kontrollprogram ska redovisas för skilda fackområden. 

Exempel på text: 

Kontrollprogram (Egenkontrollplan) är en plan för genomförande av 

avtalad egenkontroll. Planen ska utgöra den del av kvalitetsplanen och 

miljöplanen som avser egenkontroll. Av beställaren föreskriven 

kontroll, provning etc ska vara inarbetad i planen. Sådan kontroll, 

provning, riskbedömning etc som föreskrivs i författning och som åvilar 

entreprenören ska också redovisas i planen. Planen ska redovisas 

innan arbetena påbörjas. Av kontrollprogrammet ska framgå: 

− kontrollobjekt, dvs vad som ska kontrolleras 

− hur kontrollen avses ske, såsom helhet, stickprov, genom mätning, 

provning etc 

− när kontrollen ska utföras, t ex i relation till färdigställt arbete, per 

våningsplan, per lägenhet. 

Kontrollprogrammet ska hållas aktuell under entreprenadens gång. 

Senast vid slutbesiktning ska kontrollprogrammet redovisas för 

beställaren med intygande att det är fullföljt. Eventuella avvikelser från 

programmet och från entreprenörens åtagande enligt kvalitetsplan och 

miljöplan ska därvid vara redovisade. 

Egenkontroll ska utföras och dokumenteras enligt åtaganden enligt 

avtalad kvalitetsplan och miljöplan. Dokumenten ska redovisa 

eventuella avvikelser från avtalat resultat, liksom avvikelser från 

avtalad omfattning av kontroll. 

27


Egenkontroll av utförande och funktion 

Ange 

− krav på omfattning av egenkontroll av utförande och funktion 

− om kontrollen ska verifieras med detaljerade checklistor 

− om dokument över egenkontroll av utförande och funktion i 

specificerat avseende ska verifiera avtalsenlighet, utöver kontroll 

som föreskrivits i teknisk beskrivning 

− om dokumenterad slutkontroll av utförande ska utföras och 

dokumenteras 

− om verifiering enligt BBR kap 2 ska utföras av entreprenören i 

utförandeskedet 

− om entreprenören ska verifiera avhjälpande av 

besiktningsanmärkningar med egenkontrolldokument. 

Tredjepartskontroll av utförande och funktion 

Ange 

− om entreprenören ska ombesörja och bekosta specificerad 

provning, kontroll, besiktning eller mätning att utföras av extern 

resurs, och krav på denna 

− om entreprenören ska ombesörja och bekosta provning, kontroll, 

besiktning eller mätning av ackrediterat organ avseende något 

objekt. 

Kontroll m m av enskild komponent 

Där i teknisk beskrivning anges krav på kontroll, t ex provning, mätning 

m m, tillsammans med föreskriften av komponenten ifråga, görs en 

sammanställning av krävda dokument under denna rubrik. 

Funktionskontroll inför samordnad kontroll 

Egenkontroll av funktion ska utföras av alla funktioner där kontrollen inte är beroende av 

andra för genomförandet (t ex sidoentreprenörer). Sådan kontroll ska vara genomförd 

och redovisad innan samordnad kontroll av berörd del påbörjas. 

Exempel på sådan kontroll är: 

− kontroll av mediasystem, flöden m m 

− kontroll att apparater och system har rätt funktion 

− funktionskontroll av styr- och övervakningssystem exklusive gränssnitt till installation 

eller byggdel i annat åtagande 

− kontroll före idrifttagning av elinstallation enligt SS 4364000 

− kontroll av märkning 

− kontroll av relationshandlingar. 

Kontrollen ska dokumenteras och inkludera en avvikelserapport. 

Samordnad kontroll 

Samordnad kontroll avser funktioner som spänner över mer än ett åtagande i en 

entreprenad eller ett projekt, och som inte lämpligen kan verifieras av en aktör som 

egenkontroll. 

Kontrollen ska dokumenteras och inkludera en avvikelserapport. 

Ange 

− om entreprenören ska leda samordnad kontroll och ansvara för att 

den dokumenteras 

− vilka funktioner, gränssnitt e d som fordrar samordnad kontroll 

− om entreprenören ska medverka i samordnad kontroll under ledning 

av annan, och vem denne är (t ex beställare eller sidoentreprenör). 

28


YTC.16 Kontroll av el- och telesystem 

Kontroll ska utföras enligt SS 4364000. 

Under entreprenadtiden ska fortlöpande kontrolleras att el- och telesystemen uppfyller 

såväl myndighetsföreskrifters som beställarens krav. 

Kontroll av utförd installation ska utföras före idrifttagning. Kontrollen ska gälla både 

elsäkerhet och sådan funktion som kan påverka säkerheten. Kontrollen ska verifieras. 

Dokumentation i form av scheman, diagram eller tabeller ska finnas tillgänglig vid 

kontrollen. För att systematisera kontrollåtgärderna ska entreprenören upprätta en 

åtgärdslista. 

Ange 

− om beställaren ska godkänna åtgärdslistan 

− i övrigt under aktuell kod och rubrik vad kontrollen ska omfatta. 

I de fall någon kontroll ger icke godtagbart resultat ska kontrollen och alla föregående 

kontroller som kan ha inverkat på det konstaterande felet eller påverkats av felet 

upprepas efter det att felet åtgärdats. 

Ange 

− hur kontrollen ska verifieras, t ex genom egenkontroll enligt av 

beställaren godkänt kontrollprogram som ingår i ett 

kvalitetsäkringssystem 


Utöver vad som anges i SS 4364000 bör entreprenören i 

förekommande fall utföra följande kontroller: 

− uppmätning eller annan form av bestämning av jordelektrodens 

avledningsresistans 

− utlösningsprov av reläskydd, vakter och brytare 

− reläprovning 

− funktionskontroll avseende funktioner och funktionssamband. 

Kontroll ska genomföras på sådant sätt att hela funktionskedjan blir 

kontrollerad i ett sammanhang. 

Utlösningsprov utförs lämpligen i samband med funktionskontroll. 


− vilka kontroller entreprenören ska utföra utöver vad som föreskrivs i 

AMA, t ex hur ställda krav på eleffektivitet ska kontrolleras 

− provningsmetod 

− om entreprenören ska tillhandahålla driftsättnings- och kontrollplan 

− om uppmätta värden ska redovisas på särskilda 

mätprotokollsblanketter 

− om leveranskontroll av sammansatta utrustningar ska utföras på 

fabrik före leverans, t ex vid leverans av ställverk, UPS-utrustning, 

reservkraftenhet 

− om beställaren ska meddelas innan entreprenören utför kontroll, 

t ex provning och mätning. 

Funktionskontroll 

Anordningar såsom ställverk och kontrollutrustning, drivutrustning, styr- och 

förreglingsutrustning ska funktionsprovas för kontroll av att de är elsäkerhetsmässigt 

riktigt monterade och installerade enligt krav i SS 4364000. 

Reläskydd och liknande ska funktionsprovas för kontroll av att de är rätt installerade och 

inställda. Reläprovning ska genomföras på sådant sätt att hela funktionskedjan blir 

kontrollerad. 

Funktionskontroll måste planeras till sin omfattning med beaktande av 

hur komplicerad installationen är. 

YTC.161 Kontroll av kanalisationssystem 

Markeringsband innehållande söktråd ska funktionskontrolleras. 

29


YTC.163 Kontroll av elkraftsystem 

Om kontroll visar överledning mellan neutralledare och skyddsjord i TN-S-system ska 

detta omgående åtgärdas. 

Kontroll ska utföras för att fastslå att den kompletta elinstallationen uppfyller god 

elsäkerhetsteknisk praxis. 

Kontrollen kan i tillämpliga delar omfatta 

− skyddsmetod mot elektrisk chock inklusive mätning av avstånd 

− att åtgärder mot spridning av brand och skyddsåtgärder mot termiska verkningar är 

vidtagna 

− att kablar har rätt ledararea med hänsyn till strömvärde och tillåtet spänningsfall 

− att skydds- och övervakningsapparater är lämpliga och rätt inställda 

− att frånskiljare och kopplingsapparater har tillräcklig slut- och brytförmåga och 

kortslutningstålighet samt är riktigt placerade 

− att utrustning och skyddsmetoder är valda med hänsyn till yttre påverkan 

− att neutralledare, skyddsledare och PEN-ledare har rätta märkningar samt är rätt 

inkopplade i kopplingsutrustning 

− att skyddsledarens kontinuitet har provats 

− att ritningar och varningsskyltar eller likvärdig information finns 

− att strömkretsar, säkringar, elkopplare, uttag och plintar kan identifieras 

− att ledare är riktigt anslutna. Kontroll ska ske i samband med montering 

− att likriktare lämnar laddningsström och håller rätt spänning 

− att inga beläggningar eller frätsår finns på batteris förbindningar och att batteri är fritt 

från smuts och utspilld vätska samt att elektrolytnivån är rätt 

− att utrymme finns för bekväm manövrering och skötsel av elsystemen 

− att enpoliga elkopplare är inkopplade i fasledare. Kontrollen ska ske i samband med 

monteringen. 

Ange 

− hur kontrollen ska verifieras, t ex genom egenkontroll enligt av 

beställaren godkänt kontrollprogram som ingår i ett 

kvalitetssäkringssystem 

− i övrigt under aktuell kod och rubrik vad okulärbesiktningen ska 

omfatta. 

Beträffande kontroll före idrifttagning av elkraftsinstallationer se även 

ELSÄK-FS 2008:3. 

Kontroll av elvärmeinstallationer 

Tillverkarens anvisningar för idrifttagning av system med elvärmekablar ska överlämnas 

till beställaren. 

Kontroll av kopplingsutrustningar 

Kontroll och uppmätning av all skydds- och systemjordning ska utföras i 

kopplingsutrustningar. 

Ange om 

− isolationsmätning av strömbelastade kablar ska utföras 

− termografering kommer att utföras i samband med kontroll av 

elkraftsystem. 

YTC.1631 Kontroll av eldistributionsnät 

Jordelektrodsmätning ska utföras på jordelektrod i luftledningsnät. 

YTC.1632 Kontroll av belysningssystem och ljussystem 

Funktionskontroll av tändsystem ska utföras i belysningssystemet. 

30


I myndighetsföreskrifter, AMA och i övriga handlingar angivna belysningsvärden avser 

driftvärden. Angivna belysningsstyrkor avser horisontala belysningsstyrkor vid 0,85 m 

över golv, om inte annat anges. Vid mätning av belysningsstyrkan ska nyvärdet i nya 

lokaler multipliceras med en bibehållningsfaktor β för erhållande av beräknat driftvärde. 

Det innebär att nyvärdet ska vara högre än driftvärdet. 

Ange 

− vilka belysningsmätningar entreprenören ska utföra 

− krav på och omfattning av belysningsmätning 

− hur belysningsmätning ska dokumenteras. 

Kontroll av nödbelysningssystem 

Nödbelysningsfunktionen ska kontrolleras under minst en timme, varvid 

belysningsvärden ska mätas och kontrolleras mot föreskrivna värden. Efter kontrollen 

ska kontrolleras att nödbelysningsbatteri blir helt återuppladdat. 

YTC.1633 Kontroll av elvärmesystem 

Följande kontroller ska utföras: 

− inställningskontroll av rumstermostater i elvärmesystem 

− funktionskontroll av elvärmesystem. 

Ange hur funktionskontroll ska utföras. 

Beakta att temperaturhöjande funktionskontroll inte bör utföras 

parallellt med vissa golvbeläggningsarbeten, t ex utförande av 

avjämningsskikt. Samråd med berörd projektör. Ange vid 

utförandeentreprenad under AFC.356 respektive vid totalentreprenad 

under AFD.356 eventuella särskilda villkor för kontroll av 

golvvärmesystem. 

YTC.1634 Kontroll av motordriftsystem 

Följande kontroller ska utföras: 

− kontroll av både termiskt och momentant skydd av motor 

− rotationsriktning före idrifttagning 

− funktionsprovning av skyddsutrustning 

− utlösningskontroll av motorskyddsbrytare. 

Beakta vid funktionskontroll gränssnitt mot andra installationer samt 

vem som ansvarar för kontroll av den totala installationen. 

Ange om kontroll ska ske primärt eller sekundärt av skydd. 

Ange krav på utlösning av motorskydd vid fasavbrott. 

Ange om effektmätning av motordrift ska ske med avseende på 

driftopitimering, hur lång tid den ska mätas samt insamplingstid. 

Ange om följande ska medlevereras 

− konfiguration samt parameterlista för motordrift 

− om program för parametrering och konfigurering ska medlevereras. 

YTC.1635 Kontroll av faskompenseringssystem 

YTC.1636 Kontroll av strömförsörjningssystem för elkraftsystem 

YTC.1637 Kontroll av system för reservkraft, avbrottsfri kraft eller 

nödkraft 

YTC.16371 Kontroll av system för reservkraft 

Igångsättning, kontroll vid full last och injustering av reservkraftsystemet ska utföras före 

slutbesiktning. Mätvärden ska förtecknas under kontrollen. 

31


Bränsle och smörjolja under kontrolltiden ska tillhandahållas av entreprenören. 

Vid slutbesiktning och vid garantibesiktning ska entreprenören ansluta 

belastningsmotstånd. Anslutning av belastningsmotstånden ska utföras så att det 

ordinarie nätet inte störs och via lastbrytare som kan bryta och sluta hela lasten. 

Belastningsmotstånden ska placeras så att skador på grund av strålningsvärmen från 

motståndselementen inte uppstår på mark eller byggnader. Som alternativ kan 

parallelldrift mot nätet accepteras om anläggningen är byggd som en kategori 4 enligt 

publikationen ”Stationära reservkraftanläggningar”. 

Innan samordnad provning äger rum ska utföras injustering av i reservkraftsystemet 

ingående utrustningar och komponenter. 

Ange 

− tekniska bestämmelser för prestandaprovning 

− om entreprenören ska tillhandahålla belastningsmotstånd 

− krav på funktionsprovning avseende funktionssamband med 

ställverk m m 

− om entreprenören ska tillhandahålla bränsle utöver vad som går åt 

under provtiden 

− om och vilka provningar som ska utföras före leverans från 

tillverkaren, t ex fullastprovning 

− om leveransprovning och prestandaprovning ska utföras i närvaro 

av beställaren 

− om leveransprovning och prestandaprovning ska utföras som 

långtidsprov och i så fall tid för sådant prov, t ex 8 timmar 

− om totalprov ska utföras under garantitiden, t ex ett på sommaren 

och ett en kall vinterdag. 

YTC.16372 Kontroll av system för avbrottsfri kraft 

Kontroll av UPS-system 

Igångsättning, funktionsprovning och injustering av systemet ska utföras före 

slutbesiktning. 

Vid slutbesiktning ska entreprenören utföra fullastprov ned till slutspänning på 

batterierna. 

Ange 

− tekniska bestämmelser för egenprovning respektive samordnad 

provning 

− krav på funktionsprovning avseende funktionssamband, t ex med 

system med motordrivet generatoraggregat 

− om och hur batteriurladdningsprovning ska utföras och 

dokumenteras 

− om entreprenören ska tillhandahålla belastningsmotstånd 

(konstlast) 

− om batterier ska termograferas under batteriurladdningsprovet. 

YTC.16373 Kontroll av system för nödkraft 

YTC.164 Kontroll av telesystem 

Under entreprenadtiden ska fortlöpande kontrolleras att el- och telesystemen uppfyller 







32


Kontroll av telenät 

Fordringar och anvisningar för utförande av kontroll av elinstallation för 

idrifttagning finns i SS 4364000, samt i EIOs pärm Ansvar Instruktion 

och Kontroll. 

Ange 



Isolationsmätning ska utföras av samtliga kablar i telenät i säkerhetssystem samt för 

kabel med 30 ledare eller ledarpar eller mer i övriga telenät enligt följande: 

− mellan varje ledare och jord 

− mellan varje ledarpar i parledningar 

− mellan en valfri ledare och alla övriga ledare i signalkablar. 

Mätningsprotokoll ska upprättas. 

Ange om isolationsmätning ska utföras på andra kablar än de som 

föreskrivs i AMA. 

YTC.1642 Kontroll av teletekniska säkerhetssystem 

I de fall larmöverföring har installerats ska provsändning göras till larmcentral eller annan 

mottagningscentral för kontroll av att larmet blir korrekt mottaget. 

Ange vilka system som betraktas vara av säkerhetskaraktär. 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka kontroller och mätningar som 

entreprenören ska utföra. 

Kontroll av branddetekterings- och brandlarmsystem 

Beträffande anläggarintyg och kontroll av brandlarmsystem som ska 

knytas till försäkringsavtal, se Svenska Brandskyddsföreningens regler 

för automatisk brandlarmanläggning SBF 110. 

Kontroll av inbrotts- och överfallslarmsystem 

Innan inbrottslarmsystemet ställs i driftläge ska avslutande kontroller ha utförts. 

Ange om i entreprenaden ska ingå en provdriftperiod och i så fall dess 

omfattning och längd. 

Beträffande anläggarintyg och kontroll av inbrottslarmsystem, se 

SS-EN 50131-1 samt Svenska Stöldskyddsföreningens Regler för 

Projektering och installation av inbrottslarmanläggning. 

YTC.1643 Kontroll av teletekniska signalsystem 

YTC.1644 Kontroll av telekommunikationssystem 

Ange om kontroll av installerade fastighetsnät ska utföras enligt 

SS-EN 50346. 

Kontroll av kabel-TV-system 

Kontroll av bildkvalitet ska göras med kontrollmottagare ansluten till antennuttag för 

brukare. Kontrollmottagare ska ha minst 11 tums bildskärm. 

Bildkvalitet i kontrollmottagare ansluten till antennuttag får inte vara märkbart sämre än 

den bildkvalitet som erhålls i samma mottagare ansluten direkt till kabel-TV-systemets 

överlämningspunkt. 

Ange vilka uppgifter kontrollprotokoll innehålla. 

Kontroll av system med teleslinga 

Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor, NSH, har utarbetat 

Requirement specifications for induction loop amplifiers, som 

33


innehåller kravspecifikation för slingförstärkare. Ange med vägledning 

av Requirement specifications for induction loop amplifiers 

− de tekniska värden som teleslinga ska uppfylla 

− kontrollmetod. 

YTC.166 Kontroll av system för spänningsutjämning eller 

elektrisk separation 

YTC.1663 Kontroll av åskskyddsystem 

Kontroll genom mätning eller beräkning av jordelektrodssystemets avledningsresistanser 

och mätning av slingresistanser för kontroll av ledarsammanhang ska utföras. 

Kontrollintyg ska sättas upp på av beställaren anvisad plats. I kontrollprotokollet ska 

förutom datum för kontrollen anges uppmätta respektive beräknade värden. 

Kontroll och fastställande av uppnådd skyddsgrad bör endast utföras 

av person som äger erforderlig teoretisk och praktisk kunskap om 

åskskydd. 

YTC.1666 Kontroll av system för potentialutjämnad närmiljö 

Kontroll av skydd mot statisk elektricitet 

YTC.17 Kontroll av transportsystem m m 

Metoder för kontroll av immunitet mot elektrostatiska urladdningar finns 

i SS-EN 61000-4-2. 

Kontroll som är föreskriven av myndighet ska ombesörjas och bekostas av 

entreprenören. 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka injusteringar, kontroller och 

mätningar som entreprenören ska utföra. 

Kontroll av elutrustningar och elförbindningar m m 

Under entreprenadtiden ska fortlöpande kontrolleras att transportsystemen uppfyller 







Ange omfattning och krav på kontroll av elutrustningar, elförbindningar 

m m genom att åberopa aktuella koder och rubriker under 

avsnitt YTC.16. 

Ange 



YTC.171 Kontroll av hissystem 

Vid första besiktning eller revisionsbesiktning, utfört av ackrediterat besiktningsorgan, 

ska entreprenören vara närvarande samt tillhandahålla erforderlig provlast för 

lastberoende säkerhets- och skyddsanordningar. 

Vid återkommande besiktning, utfört av ackrediterat besiktningsorgan, då 

funktionskontroll av lastberoende säkerhets- och skyddsanordningar ej kan utföras utan 

erforderlig provlast ska ägaren eller den som annars ansvarar och ser till att hissen 

fortlöpande tillses, sköts och underhålls vara närvarande samt tillhandahålla erforderlig 

provlast. 

Kontroll som utförs i samband med första besiktning eller revisionsbesiktning ska utföras 

i närvaro av beställaren. 

34


Funktionskontroll avseende funktioner och funktionssamband ska utföras på sådant sätt 

att hela funktionskedjan blir genomprovad i ett sammanhang. 

Ange 

− om första besiktning ska utföras och vem som i så fall ska bekosta 

den 

− om revisionsbesiktning ska utföras och vem som i så fall ska 

bekosta den. 

Återkommande besiktning bekostas normalt av ägaren av 

hissanläggningen. 

Föreskrifter om besiktning av hissystem finns i BFS 2006:26 H10 och 

BFS 2008:10 H11. 

YTC.173 Kontroll av rulltrappssystem och rullrampssystem 

Vid första besiktning eller revisionsbesiktning ska entreprenören vara närvarande samt 

tillhandahålla erforderlig provlast för lastberoende säkerhets- och skyddsanordningar. 





provlast. Kontroll som utförs i samband med första besiktning eller revisionsbesiktning 

ska utföras i närvaro av beställaren. 



Ange 


den 


bekosta den. 

Återkommande besiktning bekostas normalt av ägaren av rulltrappseller 

rullrampsanläggningen. 

Föreskrifter om besiktning av rulltrapps- och rullrampssystem finns i 

BFS 2006:26 H10 och BFS 2008:10 H11. 

YTC.174 Kontroll av kransystem 

Kontroll ska utföras enligt AFS 2003:06 

Ange vem som tillhandahåller kontrollvikter. 

YTC.175 Kontroll av rörpostsystem 

Ange vilka kontroller och mätningar som entreprenören ska utföra. 

YTC.176 Kontroll av system med maskindriven port, grind, 

dörr m m 

Vid första besiktning eller revisionsbesiktning ska entreprenören vara närvarande samt 

tillhandahålla erforderlig provlast för lastberoende säkerhets- och skyddsanordningar. 





provlast. 

Kontroll som utförs i samband med första besiktning eller revisionsbesiktning ska utföras 

i närvaro av beställaren. 



Ange 


den 

35



bekosta den. 

Återkommande besiktning bekostas normalt av ägaren av 

anläggningen för maskindriven port, grind, dörr m m. 

Föreskrifter om besiktning av maskindriven port, grind, dörr m m finns i 

BFS 2006:26 H10 och BFS 2008:10 H11. 

YTC.18 Kontroll av styr- och övervakningssystem 

Kontroll ska genomföras så att styr- och övervakningsfunktionen blir kontrollerad i ett 

sammanhang. Alla funktioner ska kontrolleras. 

Om föreskrivna värden eller föreskriven funktion inte uppfylls vid kontroll ska kontrollen 

och alla föregående kontroller som kan ha inverkat på det konstaterade felet eller 

påverkats av felet upprepas efter det att felet avhjälpts. 

Kontroll som är föreskriven i författning och som berör entreprenadåtagandet ska 

ombesörjas och bekostas av entreprenören. 

Beställaren ska meddelas i god tid innan entreprenören utför kontroll och mätning. 

Ange 

− kontrollmetod 

− vilka övriga entreprenörer som ska delta i kontrollen och vem som 

har samordningsansvaret. 

Samråd med berörda projektörer om vem som ska delta i kontrollen 

samt kontrollera att krav på deltagande förs in i beskrivningen för 

berörd entreprenad. 

Exempel på kontroller och mätningar som bör föreskrivas: 

− funktionskontroll avseende funktioner och funktionssamband 

− reglerutrustningars insvängningsförlopp (i speciella fall) 

− täthetskontroll av rörledningar (pneumatik) 

− kontroll av inställda värden för givare, tiddon, styrfunktionsenheter, 

reläer m m. 

Ange 

− vilka kontroller och mätningar som entreprenören ska utföra 

− högsta tillåtna sannolika mätfel. 

Kontroll av elutrustningar och elförbindningar 

Ange omfattning och krav på kontroll av elutrustningar, elförbindningar 

m m genom att åberopa aktuella koder och rubriker under YTC.16. Se 

AMA EL. 

Kontroll av pneumatikutrustningar 

Före kontroll ska rörnät renblåsas med tryckluft. Kontroll ska utföras genom tryckkontroll 

med luft vid ett tryck av 200 kPa. Provtiden ska vara 12 timmar. Under provtiden får 

trycket sjunka högst 25 kPa. 

Kontrollen ska utföras under konstanta temperaturförhållanden. 

Kontroll av ventil i styr- och övervakningssystem 

Ange omfattning och krav på kontroll av ventiler. 

Kontroll före idrifttagning av styr- och 

övervakningsinstallationer 

Under entreprenadtiden ska fortlöpande kontrolleras att styr- och övervakningssystemen 

uppfyller såväl myndighetsföreskrifter som beställarens krav. 


elsäkerhet och sådan funktion som kan påverka säkerheten. Kontrollen ska utföras enligt 

SS 4364000 och dokumenteras. Dokumentation i form av scheman, diagram eller 

36


tabeller ska finnas tillgänglig vid kontrollen. För att systematisera kontrollåtgärderna ska 

entreprenören upprätta en åtgärdslista. 

Ange 



YTC.181 Kontroll av styr- och övervakningssystem för 


YTC.182 Kontroll av styr- och övervakningssystem för 


YTC.2 Injustering av installationssystem 

Injustering ska utföras av i entreprenaden ingående system, utrustningar och 

komponenter. System ska injusteras till i handlingarna föreskrivna värden. Sedan 

injusteringens resultat kontrollerats ska den dokumenteras, se YTC.1. 


− omfattning och metod för injustering 

− hur injustering av system ska dokumenteras 

− vem som har ansvaret för injustering av hela system som påverkar 

flera entreprenader. 

Beakta vid projektering att 

− installationerna planeras så att injustering och mätning möjliggörs 

av sådana storheter som väsentligt påverkar driftkostnaderna, t ex 

effektuttag, energiförbrukning, vattenförbrukning 

− injusteringsarbetet ska underlättas, varför stor vikt bör läggas vid 

överskådlighet och enkelhet vid planering av systemen 

− injusterings- och mätmöjligheter bör finnas i varje delsystem. 

Injustering av hela system bör ske i samråd mellan entreprenören och 

den som fått ansvaret för injusteringen. 

YTC.26 Injustering av el- och telesystem 

YTC.263 Injustering av elkraftsystem 

YTC.2631 Injustering av eldistributionsnät 

YTC.2632 Injustering av belysningssystem och ljussystem 

YTC.2633 Injustering av elvärmesystem 

Ange krav och förutsättningar för injustering av belysningssystem. 

Elvärmesystemet ska injusteras och programmeras i samråd med beställaren. 

Ange krav på injustering samt programmering av eventuella 

extrafunktioner, t ex vädringsbegränsning, laststyrning. 

YTC.2634 Injustering av motordriftsystem 

Ange hur motordriften ska injusteras. Exempelvis ur 

energioptimeringssynpunkt eller någon annan parameter. 

YTC.2635 Injustering av faskompenseringssystem 

YTC.2636 Injustering av strömförsörjningssystem för elkraftsystem 

37


YTC.2637 Injustering av system för reservkraft, avbrottsfri kraft 

eller nödkraft 

Injustering av reservkraftsystem 

Injustering av i reservkraftsystemet ingående utrustningar och komponenter ska utföras 

innan samordnad provning äger rum. 

Ange vad som ska injusteras, t ex 

− reläer, reläskydd och skyddskretsar 

− fördröjningar, driftomkopplare 

− temperaturlarm, nivålarm. 

YTC.264 Injustering av telesystem 

YTC.2641 Injustering av nät i telesystem 

YTC.2642 Injustering av teletekniska säkerhetssystem 

Detektorer ska injusteras före idrifttagning, varvid hänsyn ska tas till räckvidd och 

täckning. 

YTC.2643 Injustering av teletekniska signalsystem 

YTC.2644 Injustering av telekommunikationssystem 

YTC.266 Injustering av system för spänningsutjämning eller 

elektrisk separation 

YTC.27 Injustering av transportsystem m m 

YTC.271 Injustering av hissystem 

Hiss ska vara så utförd och injusterad att den, oberoende av hisskorgens eller 

plattformens belastning och färdriktning, bestående kan hålla en sådan 

inställningsnoggrannhet i förhållande till stannplanet som i möjligaste mån förebygger 

risk för att personer snubblar när de lämnar eller stiger in i hisskorgen eller plattformen. 

Stannplansinställning och planhållning anges under avsnitt 71.B. 

YTC.273 Injustering av rulltrappssystem och rullrampssystem 

Det ska vara möjligt att snabbt ta loss en person som fastnat med kroppsdel eller 

klädesplagg i rulltrappa eller rullramp så att risken för personskada begränsas. 

YTC.274 Injustering av kransystem 

YTC.275 Injustering av rörpostsystem 

YTC.276 Injustering av system med maskindriven port, grind, dörr 

m m 

Om en motordriven vägg vid öppnings- respektive stängningsrörelse går in ett utrymme 

där en person kan få plats, ska väggen vara så anordnad att manövreringen av denna 

förhindras om någon person befinner sig i utrymmet. 

YTC.28 Injustering av styr- och övervakningssystem 

För styrutrustning ska samtliga inställbara variablers inställning redovisas. 

38


Ange hur injustering av system ska utföras och dokumenteras samt 

vem som har ansvaret för injusteringen. 

Injustering av pneumatikutrustningar 

Ange omfattning och krav på injustering av pneumatikutrustningar. 

Injustering av styr- och övervakningsenheter 

Ange omfattning och krav på injustering av styr- och 

övervakningsenheter. 

YTC.281 Injustering av styr- och övervakningssystem för 


YTC.282 Injustering av styr- och övervakningssystem för 


YTC.3 Kontrollmätning av installationer 

Måttkontroll 


− vilka mått som ska kontrolleras och måttkontrollens omfattning 

− särskilda krav på mätningsnoggrannhet 

− krav på mätutrustning och mätmetod 

− krav på dokumentation och rapportering. 

YTC.36 Kontrollmätning av el- och teleinstallationer 

YTC.37 Kontrollmätning av installationer i transportsystem m m 

YTC.38 Kontrollmätning av styr- och övervakningsinstallationer 

YU TEKNISK DOKUMENTATION M M FÖR INSTALLATIONER 

Benämningar och beteckningar ska överensstämma med utförd märkning. 

Handling ska vara skriven på svenska. 

Skalenliga ritningar ska förses med grafisk skala. 

Förminskade ritningar ska förses med grafiska skallinjer. 

Handling ska vara i format enligt A-serien. 

Teknisk dokumentation som överlämnas till beställaren ska innehålla uppgift om 

− datum som visar när dokumentationen har upprättats 

− uppgifter om vilken installation som dokumentet avser 

− uppgifter om i vilket sammanhang dokumentet är upprättat 

− uppgifter om vem som upprättat dokumentet. 

I förfrågningsunderlaget ingående handlingar behöver oftast bearbetas 

till slutliga handlingar med uppgifter från entreprenören som underlag. I 

regel ges entreprenören också i uppdrag att tillhandahålla vissa 

handlingar. 

Omfattningen av de handlingar som entreprenören ska leverera 

anpassas till objektet med hänsyn till förvaltningsorganisation, 

entreprenadens storlek m m. 


− vilka uppgifter och handlingar entreprenören ska tillhandahålla 

39


− vilka handlingar och uppgifter beställaren tillhandahåller som 

underlag 

− generella krav på symboler, benämningar, beteckningar scheman 

o d (t ex enligt svensk standard) 

− om handling ska tillhandahållas i arkivvärdigt utförande, i 

ljuskopierbart utförande, som mikrofilm e d 

− om handling ska levereras på elektroniskt läsbart datamedium. 

Ange i så fall krav på lagringsmedium samt program och 

programversion för framställning och lagring 

− vilka handlingar som ska kunna förminskas 

− format, om handling ska vara utförd i annat format än i A-serien 

− om ritningar för mikrofilmning ska utföras enligt SS-EN ISO 6428 

− om översatt handling även ska levereras på originalspråket 

− om handlingarna ska vara insatta i pärm, inbundna, inplastade, 

uppsatta m m 

− att om på ritning utarbetad av entreprenören redovisas flera 

installationer ska installationstyperna framgå av namnrutan 

− att om det inom en byggnad förekommer identiskt lika våningar och 

installationer får redovisning ske på gemensam ritning, varvid i 

namnrutan anges för vilka våningar ritningen gäller 

− leveranstider eller hänvisa till bifogad tidplan 

− om delar av den tekniska dokumentationen, t ex 

tillverkardokumentation, får vara skriven på annat språk än svenska. 

Ange i så fall vilket språk 

− om handling som ingår i teknisk dokumentation ska vara skriven 

både på svenska och på annat språk. Ange i så fall vilket språk 

− antal exemplar samt till vem och hur leverans ska ske. 

Rekommendationer om hur CAD-framställda bygghandlingar bör 

redovisas finns i Bygghandlingar 90, del 8. 

Beträffande teknisk dokumentation av elkraftsystem och 

styrutrustningar inom industrin, se även rekommendationer i 


YUB ANMÄLNINGSHANDLINGAR OCH 

ANSÖKNINGSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka anmälningshandlingar och 

ansökningshandlingar entreprenören ska upprätta. 

YUB.6 Anmälningshandlingar och ansökningshandlingar för el- 

och teleinstallationer 

YUB.63 Anmälningshandlingar och ansökningshandlingar för 

elkraftsinstallationer 

Anmälningshandlingar för reservkraftinstallationer 

Föranmälan 

Innan entreprenören påbörjar installationsarbete avseende inmatningsenhet för 

stationärt eller mobilt reservkraftaggregat till elanläggningen ska skriftlig föranmälan 

inlämnas till nätägaren. 

Anmälan ska innehålla följande uppgifter: 

− enlinjeschema över reservkraftsystemet som visar konstruktion och förregling mot nät 

− generatorns märkdata 

− placering, anslutning och utförande av jordelektrod 

40


− protokoll över utförda mätningar av befintlig eller tillkommande jordelektrod. 

Föranmälan ska lämnas även för separat inmatningsenhet för mobilt 

reservkraftaggregat. 

Kontrollera i god tid med nätägaren om denne önskar kompletterande 

information om t ex 

− skyddsutrustning, t ex överströmsskydd, över- och 

underspänningsskydd 

− fabrikat och typbeteckning på inmatningsenhet 

− vad reservkraftaggregatet avser betjäna. 

Beträffande reservkraftsinstallationer se Svensk Energis anvisningar 

Stationära reservkraftanläggningar. 

Beträffande mobila reservkraftsinstallationer se Svensk Energis 

anvisningar Reservkraftaggregat Tekniska anvisningar för anslutning 

av reservkraftaggregat i kundanläggningar. 

Beträffande mindre produktionsanläggningar se Svensk Energis 

anvisningar AMP – anslutning av mindreproduktionsanläggningar i 

nätet. 

Färdiganmälan 

Före första tillkoppling av reservkraftaggregat ska anläggningen färdiganmälas till 

nätägaren. Färdiganmälan ska lämnas även för mobilt reservkraftaggregat. 


teleinstallationer 


transportinstallationer m m 


styr- och övervakningsinstallationer 

YUC BYGGHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER 

Entreprenören ska utan dröjsmål efter beställning lämna sådana uppgifter för vara han 

väljer som kan påverka bygghandlingarna. 


− vilka bygghandlingar entreprenören ska upprätta samt vilka 

bygghandlingar entreprenören ska redovisa för beställaren 

− om entreprenören ska lämna underlag för samordnade 

detaljritningar för installationer i trånga och svåråtkomliga 

utrymmen, t ex i och ovan korridorundertak, för att undvika onödiga 

korsningar samt kollisioner vid arbetets utförande 

− vad som ska framgå av de bygghandlingar som entreprenören ska 

upprätta 

− sätt för leverans av bygghandlingar till beställaren 

− om bygghandlingar som upprättas av entreprenören ska 

överlämnas till beställaren för granskning och i så fall beställarens 

granskningstid 

− om entreprenören ska lämna anvisningar för montering av 

ingjutningsgods 

− om entreprenören för egna arbeten ska tillhandahålla 

håltagningsritningar samt anvisningar för byggnadstekniska 

åtgärder 

− de uppgifter och den information entreprenören ska lämna till 

sidoentreprenör. 

41


Leverans 

Handling som ska levereras för granskning ska vara beställaren tillhanda innan 

tillverkning eller montering påbörjas. 

YUC.6 Bygghandlingar för el- och teleinstallationer 

För bygghandling som avser scheman, förbindningstabeller, monteringsritningar och 

liknande dokument ska användas terminologi enligt SS-EN 61082-1. 

Om i någon av entreprenörens handlingar hänvisning görs till annan handling än svensk 

standard och som kan vara av intresse för beställaren ska denna handling levereras. 

Funktionsbeskrivande scheman som visar systems eller systemdels funktion ska utföras 

som kretsscheman eller logikscheman. 

Ange 

− om handling som upprättas av entreprenören ska ha grafiska 

symboler för elinstallationsritningar och -scheman enligt databasen 

IEC 60617 och SEK Handbok 412 

− om strukturscheman och översiktsscheman ska utföras enligt 

anvisningar i SEK Handbok 419 

− om nätkartor, scheman och installationsritningar för el- och 

teleinstallationer ska utföras enligt anvisningar som ges i 

Bygghandlingar 90. 

De struktureringsprinciper som beskrivs i SEK Handbok 419 följer 

standarden SS-EN 61346-1 och SS-EN 61346-2. 

Ange krav på utförande enligt aktuell standard. 


− funktionsbeskrivande scheman som ska utföras enligt 

SS-EN 61082-1 och SS-EN 61082-2 

− förbindningsscheman, -tabeller och -listor som ska utföras enligt 

SS-EN 61082-1 och SS-EN 61082-3 

− placerings- och installationsdokument som ska utföras enligt 

SS-EN 61082-4 

− beteckningar för signaler och förbindningar som ska byggas upp 

enligt SS-EN 61175 

− vilka standarder som ska gälla. 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla bygghandlingar för 

granskning, t ex 

− flödesschema med apparatlista och driftbeskrivning 

− kretsschema enligt SS-EN 61082-1 och SS-EN 61082-2 

− förbindningsdokument 

− monteringsritning 

− kabeltabell 

− datasammanställning. 

Ange beställarens granskningstid avseende bygghandlingar som 

entreprenören tillhandahåller. 

YUC.61 Bygghandlingar för kanalisationsinstallationer 

YUC.63 Bygghandlingar för elkraftsinstallationer 

Följande bygghandlingar ska tillhandahållas för granskning: 

− måttskisser som visar huvudmått och viktigare detaljmått 

− viktuppgifter på kopplingsutrustningar, krafttransformatorer, maskiner och aggregat. 

Bygghandlingar för kopplingsutrustningar 

Följande bygghandlingar ska efter anmodan tillhandahållas för granskning: 

42


Funktionsbeskrivande scheman 

− stationsschema 

− huvudledningsschema 

− kretsscheman utförda enligt SS-EN 61082-1 och SS-EN 61082-2. 

Placeringsdokument 

− uppställningsritningar 

− monteringsritningar för apparater inom fack och skåp. 

Andra dokument 

− apparatlista 

− kabellista 

− skyltlista. 

Ange om entreprenören efter anmodan ska tillhandahålla andra än i 

AMA föreskrivna bygghandlingar för granskning, t ex översiktsschema, 

beteckningsschema och förbindningsdokument som t ex 

förbindningstabeller, förbindningsschema, kabeltabeller. 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla beställaren bygghandlingar 

för granskning, t ex 

− ritningar över centraler och apparatskåp 

− selektivitetsplaner 

− datasammanställningar 

− inställningsvärden 

− beräkningar. 

YUC.631 Bygghandlingar för eldistributionsnät 

YUC.632 Bygghandlingar för transformator- och 

fördelningssystem 

YUC.633 Bygghandlingar för installationer i belysningssystem 

och ljussystem 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla måttsatta ritningar för 

infällda ljusarmaturer i undertak. 

Samordna placering med berörd projektör. 

YUC.634 Bygghandlingar för elvärmeinstallationer 

YUC.635 Bygghandlingar för motordriftinstallationer 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla sammanställning över 

motordata och motorskydd för granskning. Sammanställningen kan 

t ex omfatta 

− motordata (fabrikat, typ, märkeffekt, varvtal, märk- och startström, 

längsta tillåtna starttid vid varm motor) för motorer som 

entreprenören ska ansluta 

− beräknade data för det aktuella fallet (driftström, starttid) 

− valt motorskydd (fabrikat, typ och strömområde) samt tidströmkurvor 

för de aktuella skydden. 

I sammanställningen bör finnas plats för senare komplettering av 

uppmätta och inställda värden (driftström, starttid, ströminställning). 

43


YUC.637 Bygghandlingar för installationer för reservkraft, 

avbrottsfri kraft eller nödkraft 

Bygghandlingar för reservkraftsystem 

För fast anslutna reservkraftaggregat och för inmatningsenhet ska entreprenören 

leverera bygghandlingar för granskning. 

Bygghandlingarna ska omfatta 

− dokumentlista 

− monteringsritningar 

− apparatlista 

− kretsscheman och förbindningstabeller 

− märkskyltlista. 

Ange om entreprenören ska leverera bygghandlingar för granskning 

även till nätägaren. 

YUC.64 Bygghandlingar för teleinstallationer 

Bygghandlingar för teleinstallationer ska upprättas enligt svensk standard. 

Ange om teleinstallationerna ska dokumenteras enligt SS 4551201 

(utgåva 6) eller enligt äldre standard SS 4551200 (utgåva 5). 



− monteringsritningar över fördelning/ställ o d 

− registreringshandlingar för interna telenät. 

Ange vilka registreringsdokument som ska upprättas för respektive 

system eller systemdel. 

Ange under aktuell kod och rubrik systembeteckning/ 

anläggningsnummer som ska användas när sådana inte finns i eller 

inte ska följa standarden. 

YUC.66 Bygghandlingar för installationer i system för 



för granskning, t ex ritningar över spänningsutjämningsledare. 

Bygghandlingar för jordningsinstallationer 


för granskning, t ex ritningar över jordelektrodssystem. 

Bygghandlingar för åskskyddsinstallationer 



− ritningar över takledarsystem 

− ritningar över särskilda nedledaresystem 

− ritningar över jordelektrodssystem 

− ritningar över de skyddsavstånd som ska upprätthållas 

− förteckning över de byggnadsdelar och installationsdelar som ska 

nyttjas som nedledare. 

YUC.7 Bygghandlingar för transportinstallationer m m 

Funktionsbeskrivande scheman som visar systems eller systemdels funktion ska utföras 

som kretsscheman eller logikscheman. 

44


Det kan i vissa fall vara aktuellt att föreskriva att entreprenören för 

egna arbeten upprättar 

− placeringsdokument, t ex uppställningsritning, monteringsritningar 

− andra dokument, t ex måttskisser, apparatlistor, förteckningar, 

datasammanställningar. 

Ange omfattning och krav på bygghandling som ska redovisa 

elinstallation eller elutrustning respektive utrustning för styrning och 

övervakning genom att åberopa aktuella koder och rubriker under 

avsnitt YUC.6 respektive YUC.8. 

YUC.71 Bygghandlingar för hissinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla följande bygghandlingar för granskning: 

− handlingar och uppgifter om balkplacering, balkdimensioner, gjutningar, lyftkrokar o d 

− måttsatta uppställningsritningar 

− ritning och materialspecifikation för hisskorgsinredning, manöver- och indikeringsdon 

samt hissdörrar 

− scheman. 

Beträffande teknisk dokumentation som ska utgöra underlag för 

förhandsgranskning, se SS-EN 81-1, 16.1.1 och SS-EN 81-2, 16.1.1 

med tillhörande vägledning i bilaga C. 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla beställaren andra än i AMA 

föreskrivna bygghandlingar för granskning, t ex ventilschema för 

hydraulutrustning. 

YUC.73 Bygghandlingar för rulltrappsinstallationer och 



− mått och vikter 


− beskrivning av hur intransport ska gå till. 


förhandsgranskning, se SS-EN 115-1:2008, 6.2. 


föreskrivna bygghandlingar för granskning. 

YUC.74 Bygghandlingar för kraninstallationer 

YUC.75 Bygghandlingar för rörpostinstallationer 


− systemlayout 

− rör – och stationsscheman 

− uppställningsritningar på i rörpostsystemet alla ingående stationer och utrustningar. 

YUC.76 Bygghandlingar för installationer med maskindriven 

port, grind, dörr m m 


− ritningar och anvisningar för montering av dörrkarmar 


− funktionsbeskrivande scheman för styrutrustning. 


förhandsgranskning, se SS-EN 12978, 6.2 och SS-EN 13241-1, 6.1. 

45



förskrivna bygghandlingar för granskning, t ex monteringsritningar och 

apparatlista för centraler, apparatskåp och manöverpaneler. 

YUC.8 Bygghandlingar för styr- och övervakningsinstallationer 

Symboler för elscheman ska vara enligt symboler i databasen IEC 60617. 

För programmerbara eller datoriserade styr- och övervakningssystem ska entreprenören 

på basis av kontraktshandlingarna utarbeta en systembeskrivning. Av denna ska framgå 

systemets uppgifter indelade i driftoch säkerhetsuppgifter, delsystemens funktion och 

utformning samt uppgift om viktiga data och komponenter. 

Utöver i AMA föreskrivna handlingar kan det t ex vara aktuellt att 

föreskriva att entreprenören för egna arbeten upprättar 

− andra dokument, t ex måttskisser, förteckningar, 

datasammanställningar, skyltlistor 

− scheman som visar systemens funktionella uppbyggnad samt typ 

och placering av styr- och övervakningsutrustningar för mätning av 

tryck, temperatur, flöde, nivå m m. 

Ange 

− om entreprenören ska tillhandahålla funktionsbeskrivande scheman 

och systembeskrivning för granskning 

− om symboler och beteckningar för processfunktioner och 

instrumentering ska utföras enligt SS-ISO 3511-1, SS-ISO 3511-2, 

SS-ISO 3511-3 och SS-ISO 3511-4. 

Beakta svensk standard för elscheman. Allmänna regler för dessa 

dokument finns i SS-EN 61082-1. 

Ange under aktuell kod och rubrik i avsnitt SFE krav på programvara 

för programmerbara dator- och styrsystem. 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla bygghandlingar för 

granskning, t ex 

− ventilförteckning 

− flödesschema med apparatlista och driftbeskrivning 

− kretsschema enligt SS-EN 61082-1 och SS-EN 61082-2 

− förbindningsdokument 

− monteringsritning 


− datasammanställning. 

Samråd med berörda projektörer och ange vilka ytterligare anvisningar 

och uppgifter som ska framgå av bygghandlingarna, t ex 

− kompletterande håltagning och kanalisation 

− erforderlig ledningsförbindelse i ett gemensamt ledningsnät 

− placering av dykrör för givare m m. 


för fastighetsdrift 


för processinstallationer 

YUD RELATIONSHANDLINGAR FÖR INSTALLATIONER 

Relationshandling ska överensstämma med verkligt utförande och funktion. 

Relationshandlingar ska vara utförda med samma redovisningskvalitet och 

detaljeringsgrad som de bygghandlingar de baseras på. 

Relationshandlingar ska omfatta och baseras på de bygghandlingar som tillhandahålls 

av entreprenören. 

46


Relationshandlingar ska levereras med ritningar vikta i pärm. 

För planritningar o d ska färg på kopiepapper följa Bygghandlingar 90. 


− vilka handlingar som ska tillhandahållas som relationshandlingar, 

utöver vad som anges i AMA 

− om relationshandling även ska levereras på datamedia och krav på 

filformat, mappstruktur och på media 

− om relationshandlingarna ska omfatta och baseras på 

bygghandlingar som tillhandahålls av beställaren, exempelvis 

installationsritningar, översiktsscheman etc 

− om relationshandlingarna även ska omfatta tekniska beskrivningar 

och materialförteckningar 

− om relationshandlingar ska levereras i mer än en omgång i pärm, 

eller i annan leveransform, t ex transparenta kopior, förminskade 

eller på rulle 

− om andra krav på redovisningens kvalitet och detaljeringsgrad krävs 

(t ex enligt Bygghandlingar 90). 

Uppdelning av relationshandlingar bör ansluta till 

förfrågningsunderlagets uppdelning. Krav på relationshandlingar 

anpassas till behovet i det enskilda fallet. 

YUD.6 Relationshandlingar för el- och teleinstallationer 

Relationshandlingarna ska vara försedda med påskrift RELATIONSHANDLING och 

datum. 

Handling som upprättas av entreprenören ska ha grafiska symboler för 

elinstallationsritningar och -scheman enligt databasen IEC 60617 och 


För definition och innehåll av handlingar gäller SS-EN 61082-1. 

Ange 

− hur originalhandlingar ska levereras så att de inte skadas 

− om nätkartor, scheman och installationsritningar för el- och 

teleinstallationer ska utföras enligt anvisningar som ges i 

Bygghandlingar 90 

− om strukturscheman och översiktsscheman ska utföras enligt 

anvisningar i SEK Handbok 419. 

Ett antal symboler som fanns i tidigare svensk standard finns inte med 

i databasen IEC 60617. De saknade symbolerna har behållits 

oförändrade i SEK Handbok 412. 

De struktureringsprinciper som beskrivs i SEK Handbok 419 följer 

standarden SS-EN 61346-1 och SS-EN 61346-2. 

Beakta svensk standard för elscheman. Allmänna regler för dessa 

dokument finns i SS-EN 61082-1. 

Följande relationshandlingar kan det vara aktuellt att föreskriva att 

entreprenören upprättar: 

− funktionsbeskrivande, t ex översiktsschema, blockschema, 

nätschema, stationsschema, kretsschema och logikschema, vilka är 

avsedda för information om verkningssättet hos en utrustning 

− förbindningsdokument som används vid utförande av 

förbindningarna i en utrustning eller utrustningsdel och vid 

detaljstudium av förbindningarna i en färdig utrustning eller 

utrustningsdel. Aktuella förbindningsdokument är 

förbindningstabeller, kabeltabeller, plintkort och 

registreringshandlingar för interna telenät 

− placeringsdokument som visar placering av utrustningar eller 

utrustningsdelar inom monteringsenheter, t ex apparatskåp, 

centraler, stativ, fält, fack o d, eller på användningsplatsen. Exempel 

47


Leverans 

på aktuella placeringsdokument är uppställningsritningar och 

monteringsritningar 

− andra dokument som kan vara aktuella, t ex dokumentlista, 

apparatlista, uttagsschema, ritningar eller scheman för underhåll 

samt förteckningar och datasammanställningar. 

Allmänna regler för framställning av dokument för användning inom 

elektrotekniken finns i SS-EN 61082-1. 


− aktuell standard som ska användas vid framtagning av 

relationshandling 

− om funktionsbeskrivande scheman ska utföras enligt 

SS-EN 61082-2 

− om förbindningsscheman, -tabeller och -listor ska utföras enligt 

SS-EN 61082-3 

− om placerings- och installationsdokument ska utföras enligt 

SS-EN 61082-4 

− om beteckningar för signaler och förbindningar ska byggas upp 

enligt SS-EN 61175. 

Beakta att enligt SS 4364000 ska, där så behövs, dokumentation i 

form av ritningar, scheman eller tabeller finnas, i enlighet med 

SS-EN 61346-1 och SS-EN 61082-serien. Dokumentationen ska 

särskilt visa: 

− art och uppbyggnad av kretsar (matningspunkter, antal ledare, 

ledararea och kabeltyp) 

− uppgifter som är nödvändiga för att identifiera apparater för brytning 

eller frånskiljning samt om deras placering. 

Dokumentationen kan vara nödvändig för att kontroll före idrifttagning 

ska kunna utföras. 

För enkla anläggningar, t ex installation utgående från endast en 

gruppcentral eller installation i bostäder och liknande, kan 

informationen anges i gruppförteckning eller gruppschema enligt 

YTB.16313. 

Ange under aktuell kod och rubrik omfattning och krav på 

dokumentation som entreprenören ska tillhandahålla. 

Olika systemdelar tilldelas ofta egna kabelnummerserier. 

Entreprenören bör därför få eventuell nummerserie tilldelad innan 

kabeltabell upprättas. Se även YTB.1632. Ange aktuell 

kabelnummerserie för kablar tillhörande olika systemdelar. 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla 

− situationsplan som redovisar stolpar, ljusarmaturer, 

kopplingsutrustningar m m utanför byggnad samt i mark förlagda 

kablar och jordelektrod 

− märkskyltlistor. 

Original och föreskrivet antal omgångar kopior av relationshandlingarna ska levereras till 

beställaren. 

Kopior av dokument i storlek A3 eller A4 ska levereras insatta i pärmar. Varje pärm ska 

förses med 

− märkning på pärmens rygg 

− innehållsförteckning 

− flikar med orienteringstexter som svarar mot innehållsförteckning. Flikar ska sättas in 

mellan handlingar som tillhör skilda system. 

Ange 

− antal omgångar kopior av relationshandlingar som ska levereras 

48


− om t ex scheman ska inplastas och sättas upp i driftrum eller annat 

utrymme. 

Relationshandlingar för fundament, kablar och anordningar i 

mark 

Av relationshandlingar för fundament och kablar i mark ska framgå 

− fundaments läge och typ 

− kabelrörs verkliga läge samt antal och typ av rör 

− kabels verkliga läge. Om kabel är förlagd i rör ska det framgå i vilket rör kabeln ligger 

− kabelskarvars lägen 

− kabeltyp, ledararea och beteckning. 

Måttangivelse ska anges med noggrannheten ±0,1 m. 

Inmätning ska utföras i förhållande till utgångspunkter som bestäms i samråd med 

beställaren innan inmätning utförs. 

Fundament, kablar och anordningar som ska fyllas över ska mätas in under arbetets 

gång. 

Mått ska anges i meter. Längdmått anges med en decimal. Nivå anges i gällande 

höjdsystem och med två decimaler. 

Ange 

− vilka utgångspunkter som ska användas för mätning 

− vilka punkter som sätts ut av beställaren och hur dessa markeras 

− särskilda föreskrifter som kan erfordras för sammansatta system, 

t ex för samförläggning av ledningar för va, fjärrvärme, el och tele 

− om fundament, kablar eller anordningar som ska fyllas över behöver 

mätas in under arbetets gång 

− mätmetod 

− hur inmätning ska redovisas, t ex på digitalt måttsatta ritningar. 

Beträffande mätutrustning, se AFH.81. 

För viss markering, utsättning och inmätning finns svensk standard, se 

SIS 21210 och SS-ISO 4463-1. Hänvisa där så är möjligt till aktuell 

standard. 

Beträffande inmätning se även kapitel B. 

Kabellista för dimensionering och säkring 

I förfrågningsunderlaget bör redovisas hur dimensionering och säkring 

beräknats för alla kablar med area större än 4 mm 2 med beaktande av 

SS 4241424. Redovisningen kan t ex göras i en kabellista. 

Ange om i förfrågningsunderlaget redovisad kabellista e d för 

dimensionering och säkring av kabel med area större än 4 mm 2 ska 

justeras av entreprenören med hänsyn till ändrade förutsättningar och 

övriga ändringar under utförandeskedet. 

YUD.61 Relationshandlingar för kanalisationsinstallationer 

YUD.63 Relationshandlingar för elkraftsinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla följande relationshandlingar för ställverks-, 

transformator- och reservkraftsystem: 

Funktionsbeskrivande scheman 

− stationsschema 

− kretsschema enligt SS-EN 61082-1 och SS-EN 61082-2. 

Förbindningsdokument 

49


− förbindningsscheman enligt SS 4020821 eller förbindningstabeller enligt SEN 020841, 

om inte översiktsscheman eller kretsscheman ger motsvarande information 

− kabeltabell enligt SEN 020851. 





− monteringsritningar för apparater inom fack och skåp. 

Övriga dokument 

− dokumentlista 

− apparatlista. 

I IBH 04 föreskrivs att installatören i samband med föranmälan till 

nätägaren ska leverera ritningar och märkdata för granskning. Dessa 

handlingar ska sedan såsom relationshandlingar lämnas till nätägaren. 

Ange om entreprenören i reviderad form ska tillhandahålla beställaren 

andra än i AMA föreskrivna relationshandlingar, t ex översiktsschema, 

handlingar som krävs av installatören enligt IBH 04. 

Ange de handlingar som entreprenören ska tillhandahålla, t ex 

− monteringsritningar över centraler och apparatskåp 

− förbindningsscheman 

− motordokumentation 

− selektivitetsplaner. 

YUD.631 Relationshandlingar för eldistributionsnät 

Relationshandlingar för luftledningar 

Entreprenören ska tillhandahålla följande relationshandlingar för luftledningar: 


− ledningsprofiler e d 

− ledningskartor med stolpnummer. 

Övriga dokument 

− kabelskåpskort e d. 

YUD.632 Relationshandlingar för installationer i transformator- 

och fördelningssystem 

Ange vilka relationshandlingar entreprenören ska tillhandahålla för 

transformator- och fördelningssystem utöver vad som föreskrivs under 

YUD.63. 

YUD.633 Relationshandlingar för installationer i belysningssystem 

och ljussystem 

Relationshandlingar för vägtrafikbelysning 

Entreprenören ska tillhandahålla relationshandlingar för väg- och brobelysningssystem. 

Av relationshandlingar ska framgå 

− belysningsstolpars läge med ljuspunktshöjd, armlängd, ljusarmatur och bestyckning 

− vägmärkesbelysnings läge med ljusarmatur och bestyckning 

50


− matande elcentrals läge och beteckning 

− måttangivelser. 

Ange noggrannhetskrav på måttangivelse, t ex ±0,1 m. 

YUD.634 Relationshandlingar för elvärmeinstallationer 

YUD.635 Relationshandlingar för motordriftinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla relationshandlingar för motordokumentation för de 

motorer han kopplar in enligt följande: 

− motordata (fabrikat och typ, märkeffekt, märk- och startström, varvtal, längsta tillåtna 

starttid vid varm motor) 

− fabrikat, typ och strömområde för valda motorskydd 

− tidströmkurvor för aktuella motorskydd 

− uppmätta värden på startström och starttid 

− värden på ströminställning. 

YUD.636 Relationshandlingar för installationer i 

strömförsörjningssystem för elkraftsystem 

YUD.637 Relationshandlingar för installationer för reservkraft, 

avbrottsfri kraft eller nödkraft 

Relationshandlingar för reservkraftinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla följande relationshandlingar för reservkraftsystem: 

− anläggningsspecifikationer 

− kretsscheman 


− apparatlistor 

− förbindningstabeller 

− märkskyltlista 

− värden på inställningar. 

YUD.64 Relationshandlingar för teleinstallationer 

Ange om och i vilken omfattning dokumentation av interna telenät ska 

utföras enligt SS 4551201 (utgåva 6) eller enligt äldre standard 

SS 4551200 (utgåva 5) 

Ange de handlingar som entreprenören ska tillhandahålla, t ex 

− monteringsritningar över fördelning/ställ o d 

− orienteringsplaner och sektionsförteckning för brandlarmsystem 

− orienteringsplaner för inbrotts- och överfallslarmsystem 

− registreringshandlingar för interna telenät. 

Ange 

− hur registreringshandlingar ska utföras, t ex i blyerts på förtryckta 

blanketter eller i databaserat programvarusystem 

− hur orienteringsplaner ska utföras 

− eventuell sekretessanvisning för orienteringsplaner tillhörande 

inbrotts- och överfallslarmsystem. 

Systembeteckningar/Anläggningsnummer 

Systembeteckningar/anläggningsnummer för teletekniska system ska vara enligt svensk 

standard. 

51


Ange under aktuell kod och rubrik systembeteckning/ 

anläggningsnummer som ska användas när sådana inte finns i svensk 

standard eller inte ska följa standarden. 

Referensbeteckningar/Utrustningsnummer 

Referensbeteckningar/utrustningsnummer ska vara enligt svensk standard. 

YUD.641 Relationshandlingar för telenät 

YUD.642 Relationshandlingar för teletekniska 

säkerhetsinstallationer 

För varje säkerhetssystem ska relationshandlingar levereras i separat pärm. 

Relationshandlingar för branddetekterings- och 

brandlarminstallationer 

Relationshandlingar ska omfatta serviceritningar och orienteringsritningar över 

brandlarmsystem. På ritning ska även införas sektionsgränser. 

Relationshandlingar för inbrotts- och 

överfallslarminstallationer 

Relationshandlingar ska innehålla en förteckning över det installerade systemet och 

omfatta serviceritningar och orienteringsritningar över inbrotts- och 

överfallslarminstallationen. 

Relationsritning ska visa den installerade utrustningen och dess placering samt 

kabelvägar och kabeltyper. 

Ange hur relationshandlingar för inbrotts- och 

överfallslarminstallationer ska överlämnas till beställaren i de fall risk 

för obehörig spridning behöver beaktas. 

YUD.643 Relationshandlingar för teletekniska signalinstallationer 

YUD.644 Relationshandlingar för 

telekommunikationsinstallationer 

YUD.66 Relationshandlingar för installationer i system för 

spänningsutjämning och elektrisk separation 

YUD.7 Relationshandlingar för transportinstallationer m m 

Relationshandlingarna ska vara försedda med påskrift RELATIONSHANDLING och 

datum. 

Ange omfattning och krav på relationshandling som ska redovisa 

elinstallation eller elutrustning respektive utrustning för styrning och 

övervakning genom att åberopa aktuella koder och rubriker under 

avsnitt YUD.6 respektive YUD.8. 

Leverans 

Original och angivet antal omgångar kopior av relationshandlingarna ska levereras till 

beställaren. 


förses med 





52


Ange 


− hur CAD-framställda relationshandlingar ska levereras, t ex på CDskiva 

eller annat datamedium 

− kvalitet och livslängd på CD-skivor eller annat datamedium 

− om CD-skiva ska levereras i DVD-fodral 

− om märkning av DVD-fodral ska utföras lika som på pärmar 

− i vilket format som relationshandlingar ska levereras digitalt, t ex pdf 

− hur originalhandlingar ska levereras så att de inte skadas. 

YUD.71 Relationshandlingar för hissinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla följande dokumentation och instruktionsbok för 

relationshandlingar till elektriska och hydrauliska hissar: 

− Dokumentation och instruktionsbok för relationshandlingar ska vara utarbetad på 

svenska och innehålla minst ritningar och scheman som är nödvändiga för normal 

drift och de som avser underhåll, reparation, återkommande kontroll och 

räddningsaktioner samt en journal i vilken reparationer och i förekommande fall 

återkommande kontroller noteras. 

− Dokumentation och instruktionsbok för relationshandlingar ska även innehålla kopia 

på EG-typkontroll av säkerhetskomponent eller EG-typkontroll av hiss. 

Ange i förekommande fall 

− datum när hissen togs i drift 

− hissens huvuddata 

− data för linor och/eller kedjor 

− data för de delar som kräver verifiering av överensstämmelse med 

kopia av varje relevant typkontrollcertifikat för schaktdörrlås, 

schaktdörrar, fångare, hastighetsbegränsare, anordning till skydd 

mot överhastighet uppåt av hisskorgen, rörbrottsventil, 

energiförbrukande buffertar, säkerhetskretsar som innehåller 

elektroniska komponenter, strypbackventil med mekaniska rörliga 

delar 

− ritningar över installationen i byggnaden 

− elektriska kopplingsscheman (med symboler enligt CENELEC) 

− hydrauliskt kopplingsschema (med symboler enligt ISO 1219-1) 

− fullasttrycket 

− kopior av inspektioner och inspektionsrapporter med anmärkningar 

− nödvändig information rörande hissens normala användning och 

räddningsaktioner 

− information om underhåll och instruktioner för säkert underhåll 

− information om återkommande inspektion och provning. 

Beträffande omfattning av dokumentation och instruktionsbok som ska 

utgöra relationshandlingar, se SS-EN 81-1, 16 och SS-EN 81-2, 16. 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla andra än i AMA föreskrivna 

relationshandlingar, t ex dokumentation av styrsystem för hissar, 

ventilschema för hydraulutrustning. 

YUD.73 Relationshandlingar för rulltrappsinstallationer och 


Entreprenören ska tillhandahålla följande relationshandlingar: 

− funktionsbeskrivande scheman för rulltrapps- och rullrampsinstallationen 


− apparatlista. 

53



utgöra relationshandlingar, se SS-EN 115-1:2008, 7.4. 


relationshandlingar, t ex dokumentation av styrsystem. 

YUD.74 Relationshandlingar för kraninstallationer 


− funktionsbeskrivande scheman för styrutrustning 

− symbolförteckning i de fall standardiserade symboler saknas. 


relationshandlingar, t ex dokumentation av styrsystem. 

Entreprenören bör tillhandahålla laster och lastkombinationer som 

påverkar den bärande konstruktionen. 

YUD.75 Relationshandlingar för rörpostinstallationer 


− funktionsbeskrivande scheman för styrutrustning 

− symbolförteckning i de fall standardiserade symboler saknas 

− rör- och stationsschema 

− måttsatta uppställningsritningar. 


relationshandlingar. 

YUD.76 Relationshandlingar för installationer med maskindriven 


Entreprenören ska tillhandahålla funktionsbeskrivande scheman för styrutrustning. 


utgöra relationshandlingar, se SS-EN 12978, 6 och 

SS-EN 13241-1,4.5. 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla andra än i AMA förskrivna 

relationshandlingar, t ex måttsatta uppställningsritningar, apparatlista, 

monteringsritning för apparatskåp och kabeltabell. 

YUD.8 Relationshandlingar för styr- och 


Symboler enligt standarder i databasen IEC 60671 ska användas. För definition och 

innehåll av elhandling gäller SS-EN 61082-1. 

Symboler och beteckningar för vvs- och kylinstallationer ska vara enligt SS 32260 , eller 

enligt bygghandlingar 90 del 5. 


− driftkort (funktionsbeskrivningar med funktionsscheman) 

− kretsschema. Kretsschemat ska vara så utfört att det vid exempelvis felsökning i regel 

är tillräckligt med enbart denna handling. 

− yttre förbindningsschema eller förbindningstabeller 

− apparatlista för inre och yttre komponenter 

− backup på tillämpningsprogramvara på beständigt lagringsmedium. 

Se även kommentarer under YUD.6 i RA EL. 

Följande relationshandlingar kan det vara aktuellt att föreskriva att 

entreprenören ska upprätta: 

− funktionsbeskrivande scheman, t ex översiktsschema, 

flödesschema, blockschema, logikschema och kretsschema, vilka 

är avsedda för information om verkningssättet hos en utrustning 

54


− förbindningsdokument som används vid utförande av 

förbindningarna i en utrustning eller utrustningsdel och vid 

detaljstudium av förbindningarna i en färdig utrustning eller 

utrustningsdel. Aktuella förbindningsdokument är bland annat 

förbindningsschema, förbindningstabeller och kabeltabeller 

− dokument som visar placering av utrustningar eller utrustningsdelar, 

t ex uppställningsritningar och monteringsritningar 

− andra dokument som kan vara aktuella, t ex dokumentlista, 

apparatlista, uttagsschema, ritningar eller scheman för underhåll 

samt förteckningar och datasammanställningar. 

Allmänna regler för framställning av dokument för användning inom 

elektrotekniken finns i SS-EN 61082-1. 


− aktuell standard som ska användas vid framtagning av 

relationshandling 

− om funktionsbeskrivande scheman ska utföras enligt 

SS-EN 61082-2 

− om förbindningsscheman, -tabeller och -listor ska utföras enligt 

SS-EN 61082-3 

− om placerings- och installationsdokument ska utföras enligt 

SS-EN 61082-4 

− om beteckningar för signaler och förbindningar ska byggas upp 

enligt SS-EN 61175. 

Olika systemdelar tilldelas ofta egna kabelnummerserier. 

Entreprenören bör därför få eventuell nummerserie tilldelad innan 

kabeltabell upprättas. Ange aktuell kabelnummerserie för kablar för 

styr- och övervakningssystem. 

Samråd med berörda projektörer. 

Relationshandlingar för analoga styr- och 



relationshandlingar, t ex 

− inre förbindningstabell 


− schema för pneumatikinstallation samt uppställningsritningar som 

visar utrustningarnas och utrustningsdelarnas placering. 

Relationshandlingar för digitala styr- och 


Ange den standard som ska användas vid framtagning av 

relationshandling. 

Ange vilka handlingar som entreprenören ska tillhandahålla, t ex 

− översiktsschema, blockschema eller nätschema över datorsystemet 

med kringutrustning 

− schema som funktionellt visar sekvenser, förreglingar samt övriga 

logiska operationer 

− signallista över i systemet använda in- och utgångar, tidskretsar, 

gränsvärden och interna minnesceller 

− specifikation över inställningar på kretskort och övriga enheter 

− beskrivning av programstruktur och funktion i central- och 

underhållsutrustning. Av beskrivningen bör framgå fördelning mellan 

tillämpnings- och systemprogramvara samt vad systemet tillåter 

operatören att själv programmera. 

55


Driftkort 

Funktionsbeskrivande dokument i form av driftkort ska bestå av ett flödesschema och en 

funktionsbeskrivning, samlat till ett dokument. 

Flödesschemat ska innehålla schematisk redovisning av komponenter i ett delsystem 

och deras placering i systemet. Alla komponenter som har inverkan på funktionen ska 

redovisas med symbol och systembeteckning. Schemat ska även redovisa delsystemets 

betjäningsområden, och gränssnitt till andra delsystem, samt vilka styrfunktionsenheter 

och försörjningsenheter som påverkar systemet. 

En förteckning över driftkort ska upprättas. 

Funktionsbeskrivningen ska entydigt och komplett beskriva funktioner för: 

− styrning och manövrering 

− reglering 

− övervakning och larm 

− säkerhet, där detta är aktuellt 

− driftval och driftstrategi, där detta är aktuellt. 

Ange 

− om driftkort inte ska upprättas 

− om underlag från beställaren ska användas 

− eventuella andra krav på driftkort 

− om driftkort får utgöras av utskrift av funktionsbeskrivning respektive 

flödesbild från huvuddator eller motsvarande. 

Leverans 

Original och angivet antal omgångar kopior av relationshandlingarna ska levereras till 

beställaren. 


förses med 





Ange 


− hur originalhandlingar ska levereras så att de inte skadas. 

− när relationshandlingar ska levereras 

− om dokumentation, relationshandlingar, driftinstruktioner, 

skötselinstruktioner, protokoll etc, ska lämnas i digital form 

− hur mappstrukturen ska vara uppbyggd. 


övervakningsinstallationer för fastighetsdrift 


övervakningsinstallationer för processinstallationer 

YUE UNDERLAG FÖR RELATIONSHANDLINGAR FÖR 


Underlag för relationshandling ska överensstämma med verkligt utförande och funktion. 

Underlag för relationshandlingar ska vara undertecknade av behörig undertecknare hos 


56


Underlaget ska bestå av kopior av de handlingar som legat till grund för utförande av 

entreprenaden och på vilka förts in avvikelser som gjorts under arbetets gång. Om så 

erfordras ska underlaget kompletteras med skiss så att installationernas slutliga 

utförande klart framgår. 

Underlaget ska innehålla lägesuppgifter för sådana utrustningar, enheter, apparater o d 

vars definitiva placering inte redovisats i handling. 

Mått och övriga uppmätningsuppgifter ska ritas in och anges så tydligt och fullständigt att 

de kan tjäna som underlag för relationsritningar. 


− vilka handlingar som ska ingå som underlag för relationshandlingar 

och som ska kompletteras så att arbetets slutliga utförande klart 

framgår 

− vilka övriga handlingar som ska ingå som underlag för 

relationshandlingar 

− om särskilda kompletterande uppgifter ska föras in i underlaget (t ex 

ventilnummer, mätuttag eller gruppnummer) 

− om underlaget ska överlämnas före slutbesiktning, med syfte att 

färdiga relationshandlingar ska kunna föreligga vid avlämnandet. 

(ange hur långt före). 

Leverans 

Underlag för relationshandlingar ska levereras till beställaren snarast efter det att 

arbetena färdigställts. 

YUE.6 Underlag för relationshandlingar för el- och 


Ange om entreprenören ska tillhandahålla underlag för 

− situationsplan som redovisar stolpar, ljusarmaturer, 

kopplingsutrustningar m m utanför byggnad samt i mark förlagda 

kablar och jordelektroder 

− skyltlistor. 

Underlag för relationshandlingar för fundament, kablar och 

anordningar i mark 

Av underlaget för relationshandlingar för fundament och kablar i mark ska framgå 

− fundaments läge och typ 

− kabelrörs verkliga läge samt antal och typ av rör 

− kabels verkliga läge. Om kabel är förlagd i rör ska det framgå i vilket rör kabeln ligger 

− kabelskarvars lägen 

− kabeltyp, ledararea och beteckning. 

Måttangivelse ska anges med noggrannheten ±0,1 m. 

Inmätning ska utföras i förhållande till utgångspunkter som bestäms i samråd med 

beställaren innan inmätning utförs. 

Fundament, kablar och anordningar som ska fyllas över ska mätas in under arbetets 

gång. 

Mått ska anges i meter. Längdmått anges med en decimal. Nivå anges i gällande 

höjdsystem och med två decimaler. 

Ange 

− vilka utgångspunkter som ska användas för mätning 

− vilka punkter som sätts ut av beställaren och hur dessa markeras 

− särskilda föreskrifter som kan erfordras för sammansatta system, 

t ex för samförläggning av ledningar för va, fjärrvärme, el och tele 

− om fundament, kablar och anordningar som ska fyllas över inte 

behöver mätas in under arbetets gång 

57


− mätmetod 

− hur inmätning ska redovisas, t ex på digitalt måttsatta ritningar. 

Beträffande mätutrustning, se AFH.81. 

För viss markering, utsättning och inmätning finns svensk standard, se 

SIS 21210 och SS-ISO 4463-1. Hänvisa där så är möjligt till aktuell 

standard. 

Beträffande inmätning se även kapitel B. 

Kabellista för dimensionering och säkring 

I förfrågningsunderlaget bör redovisas hur dimensionering och säkring 

beräknats för alla kablar med area större än 4 mm 2 med beaktande av 

SS 4241424. Redovisningen kan t ex göras i en kabellista. 

Ange om i förfrågningsunderlaget redovisad kabellista e d för 

dimensionering och säkring av kabel med area större än 4 mm 2 ska 

justeras av entreprenören med hänsyn till ändrade förutsättningar och 

övriga ändringar under utförandeskedet och utgöra underlag för 


YUE.61 Underlag för relationshandlingar för 

kanalisationsinstallationer 

Ange vilka bygghandlingar som ska ingå som underlag för 

relationshandlingar, t ex kanalisationsritningar som redovisar 

elutrymmen och kanalisationsvägar såsom kabelstegar, kabelrännor, 

ledningskanaler, tomrör och genomföringar. 

YUE.63 Underlag för relationshandlingar för elkraftsinstallationer 



− installationsritningar (planritningar), som visar placering av 

centraler, utrustningar, belastningsobjekt m m. Andra 

belastningsobjekt än ljuspunkter redovisas med effekt. Värmekabel 

redovisas i installerat läge och så att den lätt kan lokaliseras 


− inställningar för selektivitetsplaner. 

Ange om gruppledningar inomhus behöver redovisas. 

Underlag för relationshandlingar för eldistributionsnät 

Ange vilka bygghandlingar för distributionsnät som ska ingå som 

underlag för relationshandlingar, t ex 

− översiktskarta över högspänningsnät med nätstationer och 

frånskiljningspunkter införda 

− detaljkartor som visar luftledningar, kablar m m så geografiskt riktigt 

som möjligt. Detaljkartorna ska förutom luftledningar och kablar 

ange placering av stationer, stolpar, kabelskåp, fångarmar, 

jordelektrod, ventilavledare, gatubelysning, sektioner av kabelgravar 

o d. 

Översiktskarta ska ge en god översikt över 

distributionsanläggningarna. På översiktskartan bör införas 

nätstationsnummer, frånskiljningspunkternas litterering samt 

information om detaljkartornas numrering. 

Detaljkartor ska mera i detalj ge upplysning om anläggningarnas 

utförande och geografiska placering. På detaljkartorna bör införas 

kablarnas typbeteckning, stationernas nummer, 

frånskiljningspunkternas litterering, stolpnummer, kabelskåpsnummer 

m m. 

58


Underlag för relationshandlingar för 

strömförsörjningsinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla underlag för relationshandlingar för system eller 

delsystem som ingår i sammansatt strömförsörjningsinstallation. 

Underlag för installationer för relationshandlingar för 

reservkraft, avbrottsfri kraft eller nödkraft 



− anläggningsspecifikationer och anläggningsdata 

− kretsscheman 


− apparatlistor 

− förbindningstabeller 

− skyltlista 

− datablad. 

YUE.64 Underlag för relationshandlingar för teleinstallationer 



− installationsritningar (planritningar), som visar placering av 

centraler, utrustningar, ställ, spridningsplintar och belastningsobjekt 

− översiktschema (f d nätschema) 

− nätkarta för installationer utanför byggnad. 

Ange om spridningsledningar behöver redovisas. 

Ange om och i vilken omfattning underlag för interna telenät ska 

utföras enligt SS 4551201 (utgåva 6) eller enligt äldre standard 

SS 4551200 (utgåva 5) 

Ange referensbeteckningar/anläggningsnummer som ska användas 

när sådana inte finns i svensk standard eller inte ska följa standarden. 

Underlag för relationshandlingar för teletekniska 

säkerhetsinstallationer 

Relationshandling bör omfatta särskilda ritningar över varje 

säkerhetsinstallation, t ex brandlarmsystem, inbrotts- och 

överfallslarmsystem. 

På ritning över brandlarmsystem bör även införas sektionsgränser. 

Ange hur underlag för relationshandling för säkerhetsinstallation ska 

redovisas. 

YUE.66 Underlag för relationshandlingar för installationer i 

system för spänningsutjämning och elektrisk separation 

Underlag för relationshandlingar för åskskyddsinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla följande underlag för relationshandlingar för 

åskskyddsinstallation: 

− ritningar över tak- och nedledarsystem 

− ritningar över jordelektrodssystemets geometriska form och läge, även i förhållande till 

markytan, med måttangivelser så att markförlagda ledare kan lokaliseras 

− ritningar som visar alla till byggnaden inkommande eller utgående ledningar eller 

kablar för vatten, gas, värme, avlopp, el, tele, anslutna till åskskyddet 

− ritningar som visar placering av överspänningsskydd 

59


− ritningar som visar förbindelse mellan åskskyddsinstallation och metallkonstruktioner 

eller metallföremål. 



Ange omfattning och krav på underlag för relationshandling som ska 

redovisa elinstallation eller elutrustning respektive utrustning för 

styrning och övervakning genom att åberopa aktuella koder och 

rubriker under avsnitt YUE.6 respektive YUE.8. 

YUE.71 Underlag för relationshandlingar för hissinstallationer 


rulltrappsinstallationer och rullrampsinstallationer 

YUE.74 Underlag för relationshandlingar för kraninstallationer 

YUE.75 Underlag för relationshandlingar för rörpostinstallationer 

Ange vilka handlingar som ska ingå som underlag för 

relationshandlingar, t ex installationsritningar som visar rördragning 

samt placering av utrustningar och apparater m m. 

YUE.76 Underlag för relationshandlingar för installationer med 

maskindriven port, grind, dörr m m 


relationshandlingar, t ex installationsritning och situationsplan som 

visar placering av central, apparatskåp, apparater, trafiksignaler m m. 

YUE.8 Underlag för relationshandlingar för styr- och 


Underlag för relationshandlingar för analoga styr- och 




− installationsritningar som visar kabeldragningar samt placering av 

utrustningar och apparater 


− nätschema 

− installationsritningar över pneumatikinstallationer 

− datasammanställningar, t ex innehållande märkeffekt, startström, 

starttid för motorer samt inställningsvärden för överströmsskydd och 

givare 

− ventilförteckning. 

Ventilförteckning bör bland annat ange ventiltyp, Kvs-värde, tryckfall, 

flöde och tillverkarbeteckning. 

Underlag för relationshandlingar för digitala styr- och 


Leverans 



60


Ange 

− till vem underlaget ska levereras 

− när underlaget ska levereras 





YUF SÄKERHETSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka säkerhetsinstruktioner som 

entreprenören ska tillhandahålla. 

YUF.6 Säkerhetsinstruktioner för el- och teleinstallationer 

YUF.7 Säkerhetsinstruktioner för transportinstallationer m m 

Säkerhetsinstruktion ska sättas upp i nära anslutning till lyftanordning. 

YUF.8 Säkerhetsinstruktioner för styr- och 


YUG UNDERLAG FÖR SÄKERHETSINSTRUKTIONER FÖR 


Ange under aktuell kod och rubrik vilka underlag för 

säkerhetsinstruktioner som entreprenören ska tillhandahålla. 

YUG.6 Underlag för säkerhetsinstruktioner för el- och 


YUG.7 Underlag för säkerhetsinstruktioner för installationer i 

transportsystem m m 

YUG.8 Underlag för säkerhetsinstruktioner för styr- och 


YUH DRIFTINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER 

Handlingar ska levereras insatta i A4-pärm försedd med innehållsförteckning och 

märkning på pärmens rygg. Märkningen ska ange projektets benämning, den aktuella 

delen som instruktionen avser, samt uppgift om entreprenören. 

Här anges föreskrifter för färdiga driftinstruktioner som entreprenören 

ska upprätta. Underlag för driftinstruktioner som entreprenören ska 

överlämna anges under aktuell kod och rubrik i avsnitt YUJ. 

För sammansatta system behöver samordnade driftinstruktioner 

upprättas. De färdigställs normalt av beställaren baserat på underlag 

från entreprenören. 

Krav på driftinstruktion anpassas till behovet i det enskilda fallet. 

Ange 

− om handlingen ska vara samordnad med underhållsinstruktioner till 

en gemensam form 

− om någon handling även ska levereras i annan form än A4-pärm, 

t ex inplastad eller kompletterad med vägg- eller bordsställ 

61


− om instruktionen ska vara utförd på datamedium, och därvid vilka 

krav som ställs på mappstruktur, programvara, filformat m m. 

YUH.6 Driftinstruktioner för el- och teleinstallationer 

Driftinstruktion ska överensstämma med verkligt utförande och funktion samt innehålla 

beskrivning över tekniska skydd. 

Driftinstruktion ska ange förfaranden vid inställning och användning av utrustning. 

Om utrustningens funktion kan programmeras ska information lämnas om 

programmeringsmetoder, erforderlig utrustning, programverifiering samt om erforderliga 

säkerhetsprocedurer. 

Driftinstruktion ska vara indelad i följande huvudavsnitt: 

− introduktionsavsnitt 

− situationsplan 

− orienteringsritningar eller -planer 

− översiktsscheman 

− driftkort 

− kontrolljournal 

− uppgifter om åtgärder vid fel. 

En preliminär kopia av driftinstruktion ska överlämnas innan system eller systemdel tas i 

drift. 

Ange 

− innehåll i och disposition av instruktionen 

− om driftinstruktion ska innehålla beskrivning av tekniska 

skyddsåtgärder och metoder som ska användas när de ursprungliga 

tekniska skyddsåtgärderna är satta ur spel, t ex vid manuell 

programmering eller verifiering av program 

− krav på utförande i övrigt. 

Ange om driftinstruktionen ska kompletteras med särskild handling 

som beskriver åtgärder som ska utföras vid avbrott i mediaförsörjning 

eller liknande händelser, t ex elavbrott, avbrott i tele- och 

dataförbindelser eller brand. 

Den särskilda handlingen bör beskriva både åtgärder som omfattar 

hela installationssystem och åtgärder i delsystem. 

YUH.63 Driftinstruktioner för elkraftsinstallationer 

I driftinstruktion för elkraftsystem ska anges hur handhavande av kopplingsutrustning ska 

ske. 

Ange om logikschema ska ingå som visar elektriska och mekaniska 

förreglingar. 

Driftinstruktioner för belysningsinstallationer 

I driftinstruktion för belysningssystem ska anges hur felsökning med avseende på 

installerade driftdon av högfrekvenstyp, närvarodetektor m m ska ske. Tillverkares 

anvisningar i detta avseende ska inarbetas och anpassas till driftinstruktionen i sin 

helhet. 

Driftinstruktioner för elvärmeinstallationer 

I driftinstruktion för elvärme ska anges hur rumstemperaturen styrs. 

Driftinstruktioner för reservkraftinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla driftinstruktion. Kopplingsschema för huvudkretsen ska 

sättas upp vid systemets huvudcentral. 

I driftinstruktionen ska ingå 

− funktionsbeskrivning 

62


− handhavandeinstruktion 

− skötselinstruktion 

− driftjournal 

− felsökningsinstruktion. 

Driftinstruktioner för nödkraftinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla driftinstruktion. Kopplingsschema för huvudkretsen ska 

sättas upp vid systemets huvudcentral. 

Skylt med instruktion för nöddriftkörning ska sättas upp invid reservkraftaggregat. 

I driftinstruktionen ska ingå 

− funktionsbeskrivning 

− handhavandeinstruktion 

− skötselinstruktion 

− driftjournal 

− felsökningsinstruktion. 

YUH.64 Driftinstruktioner för teleinstallationer 

Ange om och i vilken omfattning driftinstruktioner för teleinstallationer 

ska utföras enligt SS 4551201 (utgåva 6) eller enligt äldre standard 

SS 4551200 (utgåva 5) 

Ange 

− för vilka teletekniska system entreprenören ska tillhandahålla 

driftinstruktioner 

− referensbeteckningar/anläggningsnummer som ska användas när 

sådana inte finns i svensk standard eller inte ska följa standarden. 

Driftinstruktioner för teletekniska säkerhetsinstallationer 

Beakta Svenska Stöldskyddsföreningens regler. 

Driftinstruktioner för teletekniska larminstallationer 

I driftinstruktion ska i aktuella fall ingå 

− namn, adress och telefonnummer på larmcentral eller annan mottagningscentral 

− vad larmcentralen ska göra i händelse av larm. 

Beakta krav i svensk standard för larmsystem. 

Driftinstruktioner för branddetekterings- och 


Instruktion om åtgärder vid larm- och felsignal inom brandlarmsystem ska sättas upp i 

omedelbar närhet av centralutrustning. 

Driftinstruktioner för inbrotts- och överfallslarminstallationer 

Instruktion ska innehålla information om hur inbrottslarmet fungerar samt hur systemet 

kopplas till och från. Instruktionen ska även innehålla anvisningar och råd om hur 

onödiga larm förebyggs. 

YUH.66 Driftinstruktioner för installationer i system för 


Driftinstruktioner för åskskyddsinstallationer 

Instruktion om åskskyddsinstallationens handhavande ska utarbetas efter 

åskskyddsinstallationens färdigställande. 

63


YUH.7 Driftinstruktioner för transportinstallationer m m 







Driftinstruktion ska vara indelad i följande huvudavsnitt: 

− introduktionsavsnitt 

− situationsplan 

− orienteringsplaner 


− driftkort 

− uppgifter om åtgärder vid fel. 

Handling ska överlämnas senast när installation eller installationsdel tas i drift. 

Ange 


− om driftinstruktion ska innehålla beskrivning av tekniska 






som beskriver åtgärder som ska utföras vid avbrott i medieförsörjning 

eller liknande händelser, t ex 

− avbrott i värmeförsörjning 

− elavbrott 

− avbrott i vattenförsörjning 

− avbrott i tele- och dataförbindelser 

− brand. 



I instruktion bör ingå funktionsbeskrivning som ska innehålla anpassad 

redogörelse för anläggningens styrsystem samt övrig elektrisk och 

mekanisk utrustning. 

YUH.71 Driftinstruktioner för hissinstallationer 

Driftinstruktioner ska utföras så att hissinstallationen drivs, fortlöpande tillses, sköts och 

underhålls så att den ger ett tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa vid 

användning, skötsel, underhåll och tillsyn. 

Ange 

− om driftinstruktioner ska utföras enligt SS-EN 13015+A1:2008 

− om driftinstruktioner ska utföras enligt SS-EN 81-1 eller 

SS-EN 81-2. 

Beträffande fortlöpande skötsel och tillsyn, se 

BFS 2006:26, kapitel 4, 4§. 

YUH.73 Driftinstruktioner för rulltrappsinstallationer och 


Driftinstruktioner ska utföras så att rulltrapps- och rullrampsinstallationen drivs, 

fortlöpande tillses, sköts och underhålls så att den ger ett tillfredställande skydd för 

säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn. 

Ange 

64


− om driftinstruktioner ska utföras enligt SS-EN 13015+A1:2008 

− om driftinstruktioner ska utföras enligt SS-EN 115-1:2008. 


BFS 2006:26, kapitel 4, 5§. 

YUH.74 Driftinstruktioner för kraninstallationer 

Enligt AFS 2008:3, lyftinrättning. 

YUH.75 Driftinstruktioner för rörpostinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla driftinstruktioner samt funktionsbeskrivning över 

styrsystem och patronrörelser. 

Plastlaminerad tryckt förteckning över samtliga stationer ska monteras upp på alla 

rörpoststationer. 

Plastlaminerad anvisning om adressering och avsändning ska finnas på alla 

rörpoststationer 

YUH.76 Driftinstruktioner för installationer med maskindriven 


Entreprenören ska tillhandahålla anvisningar för nödöppning av port och grind. 

Driftinstruktioner ska utföras så att installationen för maskindriven port, grind, dörr m m 

drivs, fortlöpande tillses, sköts och underhålls så att den ger ett tillfredställande skydd för 


Ange om driftinstruktioner ska utföras enligt SS-EN 12978 och 

SS-EN 13241-1. 


BFS 2006:26, kapitel 4, 6§. 

YUH.8 Driftinstruktioner för styr- och övervakningsinstallationer 







Driftinstruktion ska överlämnas innan installation eller installationsdel tas i drift. 

Ange driftinstruktionens innehåll och hur den ska redigeras. 

Hänvisning och stöd kan göras i enlighet med branschstandarden 

Instruktioner för drift och underhåll från Svensk Byggtjänst. 

Ange därutöver om instruktionen ska innehålla 

− orienteringsplaner 


− driftkort 

− om driftinstruktion ska innehålla beskrivning över tekniska 






som beskriver åtgärder som ska utföras vid avbrott i medieförsörjning 

eller liknande händelser, t ex 

− avbrott i värmeförsörjning 

− elavbrott 

− avbrott i vattenförsörjning 

− avbrott i tele- och dataförbindelser 

65


Leverans 

− brand. 



En driftinstruktion för styr- och övervakningsinstallationer för 

fastighetsdrift kan t ex omfatta 

− orienterande uppgifter, t ex symbolförteckning, situationsplaner och 

översiktsscheman 

− driftstrategi, innehållande funktioner och samkörningar som har 

avgörande betydelse för driftekonomi och energiåtgång 

− driftkort med detaljflödesschema, driftbeskrivning och 

övervakningssätt för enskilda aggregat o d 

− förteckningar och minneslistor 

− driftinstruktioner från tillverkare. 

Ange 

− om preliminära driftinstruktioner ska levereras och när 

− när slutgiltiga driftinstruktioner ska levereras. 


för fastighetsdrift 


för processinstallationer 

YUJ UNDERLAG FÖR DRIFTINSTRUKTIONER FÖR 





Handlingarna ska vara samordnade med underlag för underhållsinstruktioner till en 

gemensam form. 

För sammansatta installationer behöver samordnade driftinstruktioner 

upprättas. De färdigställs normalt av beställaren på underlag från 


Krav på underlag för driftinstruktion anpassas till behovet i det enskilda 

fallet. 

YUJ.6 Underlag för driftinstruktioner för el- och 


Entreprenören ska tillhandahålla följande handlingar, vilka ska ingå i eller utgöra 

underlag för driftinstruktion: 

− datablad, broschyrer o d över utrustningar, apparater och komponenter med undantag 

av E-nummermärkt installationsmateriel 

− beskrivning över utrustnings verkningssätt, kompletterad med erforderliga ritningar, 

scheman samt monterings- och driftanvisningar 

− separat förteckning över de enheter som kräver periodisk kontroll, smörjning o d 

− handhavandeinstruktion till varje utrustning, enhet och apparat 

− tillverkarens driftinstruktioner för i entreprenaden ingående utrustningar, apparater 

och komponenter vilka ska ingå i eller utgöra underlag för driftinstruktion 

− apparatspecifikation med entydig beteckning och huvuddata för huvudkomponenter 

− objektanpassad förteckning över rutiner för drift och underhåll som entreprenören eller 

tillverkaren bedömer nödvändiga för systemens beständig funktion 

66


− protokoll och intyg över kontroller som har betydelse för förvaltningsskedet. 

Ange 


krav som ställs på mappstruktur, programvara, filformat m m 

− om separata pärmar ska upprättas för underlag för driftinstruktioner 

respektive underhållsinstruktioner. 

Ange under aktuell kod och rubrik vilka underlag för driftinstruktioner 

utöver vad som föreskrivs i AMA som entreprenören ska tillhandahålla, 

t ex 

− skyltlistor 

− princip för märkning 

− förteckning över reservdelar som är lämpliga att bytas ut av 

driftpersonal 

− felsökningsinstruktion 

− förteckning över E-nummermärkt materiel 

− krav på underlagets utförande i övrigt. 

YUJ.63 Underlag för driftinstruktioner för elkraftsinstallationer 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla underlag för driftschema. 

YUJ.64 Underlag för driftinstruktioner för teleinstallationer 

YUJ.66 Underlag för driftinstruktioner för installationer i system 

för spänningsutjämning eller elektrisk separation 

YUJ.7 Underlag för driftinstruktioner för transportinstallationer 

m m 

Entreprenören ska tillhandahålla följande handlingar vilka ska ingå i eller utgöra underlag 

för driftinstruktion: 

− datablad, broschyrer o d över utrustningar, apparater och komponenter med undantag 

av E-nummermärkt installationsmateriel 

− beskrivning över utrustnings verkningssätt, kompletterad med erforderliga ritningar, 

scheman samt monterings- och driftanvisningar 

− separat förteckning över de enheter som kräver periodisk tillsyn, smörjning o d 

− handhavandeinstruktion till varje utrustning, enhet och apparat 

− tillverkarens driftinstruktioner för i entreprenaden ingående utrustningar, apparater 

och komponenter vilka ska ingå i eller utgöra underlag för driftinstruktion 

− apparatspecifikation med entydig beteckning och huvuddata för huvudkomponenter 

− objektanpassad förteckning över rutiner för tillsyn och underhåll som entreprenören 

eller tillverkaren bedömer nödvändiga för beständig funktion 

− protokoll och intyg över kontroller som har betydelse för förvaltningsskedet. 



t ex 




driftpersonal 


− krav på underlagets utförande i övrigt. 

67


I instruktion bör ingå funktionsbeskrivning som ska innehålla anpassad 

redogörelse för anläggningens styrsystem samt övrig elektrisk och 

mekanisk utrustning. 

YUJ.71 Underlag för driftinstruktioner för hissinstallationer 

Ange om entreprenören ska tillhandahålla anvisningar för nödöppning 

av schaktdörr. 

YUJ.73 Underlag för driftinstruktioner för rulltrappsinstallationer 

och rullrampsinstallationer 

YUJ.74 Underlag för driftinstruktioner för kraninstallationer 

YUJ.75 Underlag för driftinstruktioner för rörpostinstallationer 

YUJ.76 Underlag för driftinstruktioner för installationer med 


Entreprenören ska tillhandahålla underlag för anvisningar för nödöppning av port och 

grind. 

YUJ.8 Underlag för driftinstruktioner för styr- och 


Ange vad underlag för driftinstruktionen ska innehålla och hur det ska 

redigeras. Hänvisning och stöd kan göras i enlighet med 

branschstandarden Instruktioner för drift och underhåll från Svensk 

Byggtjänst 

Ange därutöver om instruktionen ska innehålla 

− datablad, broschyrer o d över utrustningar, apparater och 

komponenter 

− protokoll och intyg som har betydelse för förvaltningsskedet. 



t ex 




driftpersonal 


− krav på underlagets utförande i övrigt 

− ventilförteckning. Ange om det av ventilförteckning ska framgå vilka 

lokaler och objekt som påverkas av angiven ventils funktion 

− förteckning över E-nummermärkt elinstallationsmateriel. 





YUK UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR INSTALLATIONER 




68


Installationernas driftsäkerhet och beständighet är beroende av skötsel 

och underhåll. Underhållspersonal bör därför ha tillgång till 

ändamålsenliga underhållsinstruktioner. Utformningen av den enskilda 

instruktionen behöver anpassas till installationernas omfattning, 

driftförhållanden, den organisation som finns för drift och underhåll 

m m. Underhållsinstruktionen bör bland annat innehålla tidsbestämda 

översyner, periodiska kontroller och planmässiga underhållsåtgärder. 

Normalt upprättas underhållsinstruktionen av beställaren på underlag 


Ange om handlingen ska vara samordnad med driftinstruktioner till en 

gemensam form. 

YUK.6 Underhållsinstruktioner för el- och teleinstallationer 

Underhållsinstruktion ska ange förfaranden vid inställningar, förebyggande åtgärder och 

reparationer. 

Underhållsinstruktion ska innehålla 

− tillverkarnas underhållsinstruktioner och underhållsrutiner för i entreprenaden 

ingående utrustningar, apparater och komponenter 

− beskrivning av förebyggande underhåll och felavhjälpande åtgärder. Omfattning och 

periodicitet ska vara angivna för tidsbestämda översyner och periodiska kontroller 

− förteckning över reservdelar samt förbrukningsmaterial som är lämpliga att bytas ut av 

underhållspersonal. Av förteckningen ska framgå uppgifter om fabrikat, typ, 

tillverkningsnummer och inköpsställe samt eventuella kompletterande data. 

Tidsbestämning av periodiska kontroller upprättas i samråd med den 

som innehavaren utser till eldriftansvarig. 

Ange 



Det förebyggande underhållet är viktigt för t ex 

− lager och kontaktdon för elmotorer 

− uppställning och uppriktning av elmotorer 

− skydds- och manöverapparater för elutrustningar, t ex termiska 

skydd, kontaktorer och reläer 

− transformatorer och ställverk 

− batterier och laddningslikriktare 

− rengöring av ljusarmaturer samt byte av ljuskällor. 

Ackumulatorbatteri och likriktare 

Anvisningar för drift och underhåll av ackumulatorbatteri och laddningslikriktare ska 

levereras i plastfodral och sättas upp invid utrustningen. 

YUK.63 Underhållsinstruktioner för elkraftsinstallationer 

Underhållsinstruktioner för eldistributionsnät 

Elbyggnadsrationaliseringen, EBR, utarbetar och tillhandahåller 

branschgemensamma rekommendationer för underhåll av 

eldistributionsanläggningar. 

Underhållsinstruktioner för belysningsinstallationer 

Av underhållsinstruktion ska framgå tillvägagångssätt samt periodicitet för tidsbestämd 

rengöring och utbyte av ljuskällor så att bibehållningsfaktorn innehålls. Dessutom ska 

anges vilka ljuskällor som ska användas. 

Ange om några ljusarmaturgrupper ska förses med drifttidsmätning 

som underlag för underhållsinsatser på belysningssystemet. 

69


Underhållsinstruktioner för nödbelysningsinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla anvisningar om skötsel, underhåll och kontrollåtgärder. 

Underhållsinstruktionen ska bland annat innehålla anvisningar om 

− funktionsprovning 

− underhåll och utbyte av bland annat batterier. 

Underhållsinstruktioner för reservkraftinstallationer 


Underhållsinstruktioner för nödkraftsystem med generatoraggregat 

Underhållsinstruktionen ska bland annat innehålla skötselinstruktion och servicebok från 

motorleverantör samt anvisningar om 

− funktionsprovning med belastning av systemet 

− kontroll av batterikapaciteten hos startbatterier och manöverbatteri 

− kontrollmätning av jordelektrod. 

Underhållsinstruktioner för nödkraftinstallationer 


Underhållsinstruktionen ska bland annat innehålla skötselinstruktion från motorleverantör 

samt anvisningar om 

− funktionsprovning med belastning av systemet 

− kontroll av batterikapaciteten hos batterier 

− kontrollmätning av jordelektrod. 

YUK.64 Underhållsinstruktioner för teleinstallationer 

Entreprenören ska tillhandahålla kontrolljournal i vilken underhållpersonal ska kunna 

notera utförda provningar, driftstörningar och förändringar i telesystemen. 

Ange om och i vilken omfattning underhållsinstruktioner för 

teleinstallationer ska utföras enligt SS 4551201 (utgåva 6) eller enligt 

äldre standard SS 4551200 (utgåva 5). 

Ange referensbeteckningar/anläggningsnummer som ska användas 

när sådana inte finns i svensk standard eller inte ska följa standarden. 

Underhållsinstruktioner för teletekniska larminstallationer 

Beakta Svenska Stöldskyddsföreningens regler. 

Underhållsinstruktioner för branddetekterings- och 


Kontrolljournal samt anvisningar för skötsel och provning av brandlarmsystem ska sättas 

upp i omedelbar närhet av centralutrustning. 

Underhållsinstruktioner för inbrotts- och 


Beakta krav i svensk standard för larmsystem. 

YUK.66 Underhållsinstruktioner för installationer i system för 


I underhållsinstruktion ska anges i vilken omfattning samt hur ofta 

jordelektrodsmätningar ska utföras. 

Underhållsinstruktioner för åskskyddsinstallationer 

70


Underhållsinstruktion ska innehålla uppgift om åskskyddets principiella uppbyggnad till 

vägledning för senare installations- och anläggningsarbeten. 

YUK.7 Underhållsinstruktioner för transportinstallationer m m 

Underhållsinstruktion ska ange förfaranden vid inställningar, förebyggande åtgärder och 

reparationer. 

Underhållsinstruktion ska innehålla 

− tillverkarnas underhållsinstruktioner och underhållsrutiner för i entreprenaden 

ingående utrustningar, apparater och komponenter 

− beskrivning av förebyggande underhåll och felavhjälpande åtgärder. Omfattning och 

periodicitet ska vara angivna för tidsbestämda översyner och periodiska kontroller 

− förteckning över reservdelar samt förbrukningsmaterial som är lämpliga att bytas ut av 

underhållspersonal. Av förteckningen ska framgå uppgifter om fabrikat, typ, 

tillverkningsnummer och inköpsställe samt eventuella kompletterande data. 

Ange 



YUK.71 Underhållsinstruktioner för hissinstallationer 

Underhållsinstruktioner ska utföras så att hissinstallationen drivs, fortlöpande tillses, 

sköts och underhålls så att den ger ett tillfredställande skydd för säkerhet och hälsa vid 

användning, skötsel, underhåll och tillsyn. 

Entreprenören ska till varje hissmaskinrum tillhandahålla en journal i vilken servicebesök, 

skötsel och underhåll, felorsak o d kan noteras. 

I de fall hiss utförs utan maskinrum ska journal förvaras i anslutning till hissen. 

Ange 

− om underhållsinstruktioner ska utföras enligt 

SS-EN 13015+A1:2008 

− om underhållsinstruktioner ska utföras enligt SS-EN 81-1 eller 

SS-EN 81-2. 


BFS 2006:26, kapitel 4, 4§. 

YUK.73 Underhållsinstruktioner för rulltrappsinstallationer och 


Underhållsinstruktioner ska utföras så att rulltrapps- och rullrampsinstallationen drivs, 

fortlöpande tillses, sköts och underhålls så att den ger ett tillfredställande skydd för 


Entreprenören ska till varje maskinrum för rulltrappa eller rullramp tillhandahålla en 

journal i vilken servicebesök, skötsel och underhåll, felorsak o d kan noteras. 

I de fall rulltrappa eller rullramp utförs utan maskinrum ska journal förvaras i anslutning 

till rulltrappan eller rullrampen. 

Ange 

− om underhållsinstruktioner ska utföras enligt 

SS-EN 13015+A1:2008 

− om underhållsinstruktioner ska utföras enligt SS-EN 115-1:2008. 


BFS 2006:26, kapitel 4, 5§. 

YUK.74 Underhållsinstruktioner för kraninstallationer 

Enligt AFS 2008:3, lyftinrättning. 

YUK.75 Underhållsinstruktioner för rörpostinstallationer 

71


YUK.76 Underhållsinstruktioner för installationer med 


Underhållsinstruktioner ska utföras så att installationen för maskindriven port, grind, dörr 

m m drivs, fortlöpande tillses, sköts och underhålls så att den ger ett tillfredställande 

skydd för säkerhet och hälsa vid användning, skötsel, underhåll och tillsyn. 

Ange om underhållsinstruktioner ska utföras enligt SS-EN 12978 och 

SS-EN 13241-1. 


BFS 2006:26, kapitel 4, 6§. 

YUK.8 Underhållsinstruktioner för styr- och 


Ange 

− instruktionens innehåll och hur den ska redigeras. Hänvisning och 

stöd kan göras i enlighet med branschstandarden Instruktioner för 

drift och underhåll från Svensk Byggtjänst 


Ange därutöver att instruktionen ska innehålla 

− förteckning över reservdelar samt förbrukningsmaterial som är 

lämpliga att bytas ut av underhållspersonal. Av förteckningen ska 

framgå uppgifter om fabrikat, typ, tillverkningsnummer och 

inköpsställe samt eventuella kompletterande data. 

YUL UNDERLAG FÖR UNDERHÅLLSINSTRUKTIONER FÖR 





Handlingen ska vara samordnad med underlag för driftinstruktioner till en gemensam 

form. 

Installationernas driftsäkerhet och beständighet är beroende av drift 

och underhåll. Underhållspersonal bör därför ha tillgång till en 

ändamålsenlig underhållsinstruktion. Utformningen av den enskilda 

instruktionen behöver anpassas till installationernas omfattning, 

driftförhållanden, den organisation som finns för drift och underhåll 

m m. Underhållsinstruktionen bör bland annat innehålla tidsbestämda 

översyner, periodiska kontroller och planmässiga underhållsåtgärder. 

Normalt upprättas underhållsinstruktionen av beställaren på underlag 


YUL.6 Underlag för underhållsinstruktioner för el- och 


Entreprenören ska tillhandahålla tillverkares underhållsinstruktioner för i entreprenaden 

ingående utrustningar, apparater och komponenter såsom del av eller underlag för 

underhållsinstruktion. 

Tidsbestämning av periodiska kontroller upprättas i samråd med den 

som innehavaren utser till eldriftansvarig. 

Utöver tillverkarnas underhållsinstruktioner kan det vara lämpligt att 

entreprenören tillhandahåller t ex 

− beskrivning av förebyggande underhåll och felavhjälpande åtgärder 

− datablad, broschyrer o d 


underhållspersonal 

− specifikation över apparater och don. 

Ange 

72



krav som ställs på mappstruktur, programvara, filformat m m 

− om separata pärmar ska upprättas för underlag för driftinstruktioner 

respektive underlag för underhållsinstruktioner. 


− vilka underlag entreprenören ska tillhandahålla 

− krav på underlagets utförande och innehåll. 

YUL.63 Underlag för underhållsinstruktioner för 


Ange vem som ska tillhandahålla underlag för underhållsinstruktion. 

YUL.64 Underlag för underhållsinstruktioner för teleinstallationer 

YUL.66 Underlag för underhållsinstruktioner för installationer i 

system för spänningsutjämning eller elektrisk separation 



Entreprenören ska tillhandahålla tillverkarnas underhållsinstruktioner för i entreprenaden 

ingående utrustningar, apparater och komponenter såsom del av eller underlag för 

underhållsinstruktion. 


entreprenören tillhandahåller, t ex 

− beskrivning av förebyggande underhåll och felavhjälpande åtgärder 

− datablad, broschyrer o d 






− krav på underlagets utförande och innehåll 

− om underlag för underhållsinstruktion ska vara tryckt eller 

maskinskrivet. 


hissinstallationer 




kraninstallationer 


rörpostinstallationer 

YUL.76 Underlag för underhållsinstruktioner för installationer 

med maskindriven port, grind, dörr m m 

73


YUL.8 Underlag för underhållsinstruktioner för styr- och 


Ange vad underlag till instruktionen ska innehålla och hur den ska 

redigeras. Hänvisning och stöd kan göras i enlighet med 

branschstandarden Instruktioner för drift och underhåll från Svensk 

Byggtjänst. 


entreprenören tillhandahåller t ex 




Ange 


− krav på underlagets utförande och innehåll. 

YUM MILJÖDOKUMENTATION FÖR INSTALLATIONER 

YUM.1 Deklaration av miljöpåverkan av varor och material i 

installationer 

YUM.11 Deklaration av yttre miljöpåverkan av varor och material i 


Ange för vilka varor, materiel och material som entreprenören ska 

överlämna deklaration med avseende på resurshushållning. 

Kretsloppsrådets riktlinjer Byggvarudeklarationer, BVD 3, ger råd om 

hur deklarationer bör upprättas. 

YUM.12 Deklaration av inre miljöpåverkan av varor och material i 


Ange för vilka varor, materiel och material som entreprenören ska 

överlämna deklaration med avseende på hygien, hälsa och inre miljö. 

Kretsloppsrådets riktlinjer Byggvarudeklarationer, BVD 3, ger råd om 

hur deklarationer bör upprättas. 

YUM.2 Deklaration av miljövärdering för installationer 

YUN UNDERLAG FÖR MILJÖDOKUMENTATION FÖR 


YUN.2 Underlag för miljövärdering för installationer 

YUP INFORMATION TILL DRIFT- OCH 

UNDERHÅLLSPERSONAL 

Entreprenören ska informera beställarens driftoch underhållspersonal om funktionssätt 

samt drift och underhåll av i entreprenaden ingående utrustning vid installationens 

färdigställande. Information ska ges såväl vid en teoretisk genomgång som vid 

genomgång på plats. 

Vid informationen ska föreskriven teknisk dokumentation enligt YU med underrubriker 

föreligga. Informationen ska även omfatta dokumentationen. 

Intyg som visar informationens omfattning ska lämnas efter genomförd genomgång. 

YUP.6 Information till driftoch underhållspersonal för el- och 


74


I samband med installationens färdigställande är det önskvärt att 

utöver driftoch underhållspersonal även brukare eller hyresgäster 

informeras om installationens funktionssätt samt om drift och underhåll 

av ingående utrustning. Sådan information kan vara såväl teoretisk 

som praktisk och kan lämpligen utföras med hjälp av projektör och 

entreprenör. 

Syftet med informationen kan vara att 

− informera om driftinstruktionens uppbyggnad, omfattning och 

innehåll 

− informera om viktiga säkerhetsfunktioner 

− informera om installationernas uppbyggnad och funktion 

− redovisa driftstrategi 

− redogöra för hur ändringar och kompletteringar i driftoch 

underhållsinstruktionen bör utföras. 


− den informationsskyldighet som ska åvila entreprenören 

− det underlag som ska ligga till grund för informationen 

− beräknad tidsåtgång för varje system eller anläggningsdel 

− omfattning av särskild utbildning av driftoch underhållspersonal 

som ska åvila entreprenören, t ex vad gäller drift och underhåll av 

programmerbara dator- och styrsystem. 

Drift- och underhållspersonalens kvalifikationer bör tas i beaktande när 

krav ställs på information och utbildning. 

Underlag som ska ligga till grund för information m m kan bestå av 

driftinstruktioner enligt avsnitt YUH.6 samt underlag för 

driftinstruktioner enligt YUJ.6. 

YUP.63 Information till driftoch underhållspersonal för 


Information till driftoch underhållspersonal för installationer 

för reservkraft, avbrottsfri kraft eller nödkraft 

Innan reservkraftsystem tas i drift första gången ska entreprenören utbilda och instruera 

beställarens driftoch underhållspersonal i systemets drift och underhåll. 



Information till driftoch underhållspersonal för 

branddetekterings- och brandlarminstallationer 

För automatiskt brandlarmsystem ska av Svenska Brandskyddsföreningen godkänd 

anläggarfirma utbilda och instruera beställarens driftoch underhållspersonal i systemets 

drift och underhåll. 

Information till driftoch underhållspersonal för inbrotts- och 


För automatiskt inbrotts- och överfallslarmsystem ska av Svenska 

Stöldskyddsföreningen godkänd anläggarfirma utbilda och instruera beställarens drift- 

och underhållspersonal i systemets drift och underhåll. 



I samband med installationens färdigställande är det önskvärt att 

utöver driftoch underhållspersonal även brukare eller hyresgäster 

75


informeras om installationens funktionssätt samt om drift och underhåll 

av ingående utrustning. Sådan information kan vara såväl teoretisk 

som praktisk och kan lämpligen utföras med hjälp av projektör och 

entreprenör. 


− informera om driftinstruktionens uppbyggnad, omfattning och 

innehåll 

− informera om viktiga säkerhetsfunktioner 



− redogöra för hur ändringar och kompletteringar i driftinstruktionen 

bör utföras. 




− beräknad tidsåtgång 







driftinstruktioner enligt YUH.7 samt underlag för driftinstruktioner enligt 

YUJ.7. 


hissinstallationer 

Entreprenören ska informera beställarens driftpersonal om åtgärder vid nödutrymning av 

hiss. 




kraninstallationer 

Enligt AFS 2006:06 avsnitt, Kunskaper 29§. 


rörpostinstallationer 


installationer med maskindriven port, grind, dörr m m 

YUP.8 Information till driftoch underhållspersonal för styr- och 


I samband med installationens färdigställande är det önskvärt att driftoch 

underhållspersonal, brukare eller hyresgäster informeras om 

installationens funktionssätt samt om drift och underhåll av ingående 

utrustning. Sådan information kan vara såväl teoretisk som praktisk. 



− informera om driftoch underhållsinstruktionernas uppbyggnad, 

omfattning och innehåll 

76


− informera om viktiga säkerhetsfunktioner samt om 

säkerhetskopiering av programvara och tillträdesnivåer enligt 

SS-EN 50131-1 


− redogöra för hur ändringar och kompletteringar i driftoch 

underhållsinstruktion bör utföras. 

Ange 



− tidpunkter och tidsåtgång 







föreskrivna driftoch underhållsinstruktioner. 

Ange behörighetsnivåer för larmsystemets funktioner enligt 

SS-EN 50131-1. 

YUQ KONTROLLPLANER FÖR INSTALLATIONER 

Ange under aktuell kod och rubrik krav på kontrollplan avsedd att ingå i 

underhållsinstruktion, avseende t ex 

− återkommande kontroll av brandskyddsinstallationer 

− i författning krävd återkommande kontroll. 

YUQ.6 Kontrollplaner för el- och teleinstallationer 

YUQ.7 Kontrollplaner för installationer i transportsystem m m 

YUQ.8 Kontrollplaner för styr- och övervakningsinstallationer 

YUR DOKUMENTATION AV TEKNISKA PRESTANDA FÖR 


Ange under aktuell kod och rubrik för vilka varor och material som 

entreprenören ska överlämna dokumentation av tekniska prestanda 

och vilka prestanda som ska redovisas. 

YUR.6 Dokumentation av tekniska prestanda för el- och 


YUR.7 Dokumentation av tekniska prestanda för 


YUR.8 Dokumentation av tekniska prestanda för styr- och 


YY ARBETEN EFTER SLUTBESIKTNING 

YYV TILLSYN, SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL AV 


Drift- och underhållsarbete får endast utföras av personal som är utbildad och har 

erforderlig kompetens för uppgiften. 

77


Servicebesök 

En plan för genomförande av servicebesök ska efter samråd med beställaren redovisas 

senast vid slutbesiktning. 

Varje servicebesök ska dokumenteras i en servicerapport som utan dröjsmål ska 

redovisas till av beställaren anvisad person. Efter det sista servicebesöket eller senast 

vid garantibesiktning ska en sammanställning av utförda servicebesök redovisas. 

Ange under aktuell kod och rubrik i det fall servicebesök efter 

avlämnandet ska ingå i entreprenaden 

− antal servicebesök under garantitiden och intervall (t ex var 6:e 

månad under de två första åren av garantitiden) 

− åtagandets omfattning och underlag för åtagandet (t ex 

rutinförteckning och objektsförteckning) 

− om besöken ska samordnas med annan serviceverksamhet 

− krav på tillhandahållande av reservdelar 

− om beställaren ska beredas tillfälle att närvarande vid besöken 

− om andra arbeten än servicebesök ska utföras (t ex kontroll av 

ackrediterat organ av kylsystem, medverkan vid återkommande 

besiktning av hiss) 

− krav på inställelsetid för entreprenören att avhjälpa garantifel. 

Drift och underhåll av installationer 

Ange om åtaganden med drift och underhåll efter avlämnandet ska 

ingå i entreprenaden, med specifikation av omfattning och utförande. 

YYV.6 Tillsyn, skötsel och underhåll av el- och teleinstallationer 

YYV.61 Tillsyn, skötsel och underhåll av 

kanalisationsinstallationer 

Ange under aktuell kod och rubrik åtgärder för förebyggande underhåll 

på utrustningar, apparater och komponenter under garantitiden, t ex 

smörjning, rengöring, larm- och funktionskontroller, mätningar, kontroll 

av oljenivåer, elektrolytnivåer. 

YYV.63 Tillsyn, skötsel och underhåll av elkraftsinstallationer 

Förebyggande underhåll bör i första hand utföras på utrustning som 

kan orsaka driftstörningar med stora ekonomiska skador eller allvarliga 

personskador som följd, t ex 

− högspänningsapparater 

− kraft- och distributionstransformatorer 

− reläer och reläskydd 

− hjälpkraftsystem 

− roterande maskiner 

− kondensatorbatterier. 

Beträffande tillsyn, skötsel och underhåll av elkraftsinstallationer se 

ELSÄK-FS 2008:3 

Tillsyn, skötsel och underhåll av belysningsinstallationer 

Ange om entreprenören ska utföra injustering av belysningssystem i 

samråd med beställaren efter inflyttning och i så fall villkor för detta. 

YYV.64 Tillsyn, skötsel och underhåll av teleinstallationer 

78


Tillsyn, skötsel och underhåll av inbrotts- och 


Entreprenören ska försäkra sig om att skötsel- och underhållsarbete inte resulterar i 

oönskade larm. 

Ange åtgärder som bör vidtas för att undvika oönskade larm, t ex att 

underrätta mottagningscentral före överföringsprov. 

YYV.7 Tillsyn, skötsel och underhåll av transportinstallationer 

m m 

YYV.71 Tillsyn, skötsel och underhåll av hissinstallationer 

Entreprenören ska utföra regelbunden tillsyn och skötsel av hissinstallation under 

garantitiden. 

Tillsyn och skötsel omfatta kontroll av installationens säkerhetsanordningar, maskinerier 

och bärande anordningar, rengöring och justering av apparater och kontakter samt 

smörjning. 

Ange 

− omfattning utöver vad som föreskrivs i AMA 

− tidsintervall, t ex 4 gånger per år. 

YYV.73 Tillsyn, skötsel och underhåll av rulltrappsinstallationer 

och rullrampsinstallationer 

Entreprenören ska utföra regelbunden tillsyn och skötsel av rulltrapps- och 

rullrampsinstallationer under garantitiden. 

Tillsyn och skötsel ska omfatta kontroll av installationens säkerhetsanordningar, 

maskinerier och bärande anordningar, rengöring och justering av apparater och 

kontakter samt smörjning. 

Ange 

− omfattning utöver vad som föreskrivs i AMA 

− tidsintervall, t ex 4 gånger per år. 

YYV.74 Tillsyn, skötsel och underhåll av kraninstallationer 

Enligt AFS 2006:06 

Beakta krav i AFS 2006:06, avsnitt, Underhåll och kontroll §30-§34. 

Regelbunden tillsyn bör omfatta okulär besiktning, funktionsprovning 

och underhållsåtgärder för 

− lyftorgan 

− bromsar 

− säkerhetsutrustning 

− rörliga bärande delar 

− elutrustning 

− manöverutrustning 

− trappor, stegar, gångbanor o d. 

Ange om entreprenören ska utföra regelbunden tillsyn under 

garantitiden och i så fall omfattning och tidsintervall. 

Inspektion, drift och skötsel av lyftutrustning beskrivs i standarderna 

SS-ISO 9927-1, SS 7680004, SS 7685006, och SS-ISO 12480-1 

YYV.75 Tillsyn, skötsel och underhåll av rörpostinstallationer 

YYV.76 Tillsyn, skötsel och underhåll av installationer med 


79


YYV.8 Tillsyn, skötsel och underhåll av styr- och 


Servicebesök ska omfatta följande arbeten: 

− skötsel- och kontrollrutiner som angivits i underhållsinstruktion eller underlag för 

underhållsinstruktion som upprättats av entreprenören 

− kontroll, riskbedömning och liknande som följer av författning avseende viss 

komponent eller visst system 

− kontroll att varje system har normal funktion 

− kontroll, felsökning och åtgärd avseende av beställaren framförda fel 

Ange under aktuell kod och rubrik om driftoch underhållsarbeten av 

annat slag föreskrivs, med specifikation av omfattning och utförande. 

80


[BET] 

230/400 V 

FBBJ 4x16/16, 50A 

MAX 50A 

Skylt om motionering 

av jordfelsbrytare 

HUVUDELKOPPARE 



gruppnummer 

LB1-TF1 

MB1 

eller 

Märkskyltlist på 

distansbult 

24V 50Hz 


gruppnummer 


24 V-central 

FÖRKLARINGAR: 

[BET] = Referensbeteckning eller motsvarande 

*) Monteras på/vid huvudledning 

*) 

LB1-TF1 

233 

BAKSPÄNNING 

VIDRÖR EJ 

APPARATER OCH LEDNINGAR 

FÖRRÄN STRÖMMEN BRUTITS 

AS11 

Uppsätts i förekommande fall 

vid huvudelkopplare samt överst 

i övriga skåpsdelar 

I/O-förteckning 

alt. placering i hållare på DUC/PLC 

Kopplingsplintar med 

plintnummermärkning 

DUC 01 

Hållare med pärm för 

appatatskåpets handlingar 

Figur RA YTB/1. Exempel på märkning och skyltning inom 

apparatskåp. 

81


Bilaga RA YTB /2 Exempel på märkning av ledningar m m inom och 

utanför apparatskåp. 

82


Företagets namn och adress, logotyp 

Allmänna uppgifter: 

KONTROLLPROTOKOLL 

avseende: 

Fastighet: Byggnad/del: Upprättat/reviderat datum: 

Kontrollobjekt: Del: Kontrollens omfattning: 

Tid för kontroll: Kontrollen utförd av: Ansvarigt företag (om annat än ovan): 

Metod för kontroll, mätning eller provning: Åberopad standard: Åberopade riktlinjer: 

Underlag för kontroll, mätning eller provning: Krav på kontrollen anges i: Krav på objektet anges i: 

Tidigare kontroll av objektet: Mätinstrument: Uppgift om kalibrering av instrument: 

Yttre förutsättningar: Urvalskriterium vid stickprov: Övriga uppgifter: 

Resultat: 

Pos Objekt/del Krav Uppmätt/provat Resultat Anmärkningar/ Avvikelser 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

Avvikelser: 

Pos Objekt Avvikelse Orsak, Åtgärd Anmärkningar 

Noteringar (t ex faktorer som kan ha påverkat mätresultatet) 

Sammanfattning: 

Härmed intygas att utförd kontroll enligt detta protokoll med eventuella bilagor 

- är utförd i avtalad omfattning och på avtalat sätt, och 

- visar att objekten uppfyller avtalade krav, 

frånsett ovan redovisade avvikelser. 

Objekt med avvikelser ska utsättas för ny kontroll efter att dessa avhjälpts. 

Behörig undertecknare: …………………………………………………………… 

Bilaga YTC/1 Kontrollprotokoll 

83

Remiss - Får ej åberopas - Svensk Byggtjänst

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?