Printvenlig pdf

Rökstenen - Gåtor och Svar
Troels Brandt - 4/6 2013
Challenges to the mind
(Peter Godman om Alcuins idéer)
Rökstenen blev troligen gjort, när de frankiska kejsarna först i 800-talet pressade Norden med militär och
missionärer. Stenen uppstod som en hednisk nordisk motsvarighet till den kristna frankiska kulturen -
inspirerat av Alcuin's utmaningar för det mänskliga tänkandet under den karolingiska renässansen -
utmaningar som inkluderade gåtor, kod, talsymbolik och klassisk porfyriansk akrostik.
Struktur
Denna artikel på blandat dansk-svenska är en sammanfattning av tolkningen i min engelska huvudartikel -
ursprungligen från 2004 - som innehåller argument, referenser och beskrivning av systematik.
Utgångspunkten är följande enkla och logiska övergripande struktur för Rökstenens text:
Texten består - i vikingatida stil - av gåtor separerade av det fornnordiska ordet "sakum" ("Jag
säger") följt av ett frågande pronomen. Varje gåta kan innehålla en eller flera verser.
Lösningarna bekräftas av indirekta svar i den följande gåtan - gåtorna skall därför utgöra en
sammanhang.
När "sakum" följas av "mukmini" är gåtan en välkänd legend ~ Wesséns översättning "folkminne". I
de övriga gåtor sökas i den nämnda regionens historia - inte i nordisk litteratur.
Enligt numreringen är där ett "hål" på nio gåtor. Dessa gåtor utgörs emellertid av de nio
generationer, som nämns i gåtan precis innan "hålet".
Runmästeren har indikerat läsordningen och uppdelningen i gåtor genom en
kombination av uppsättning, runa storlek, specialtecken, ökande komplexitet av
kodningen och upprepade runrader. Indikationerna bekräftar den ordning
Runverket läser runorna i.
Bilden: Den kodade symbolen för runen Þ (till höger) efter kodnycklen "sagumukmini" i rad 21 visar den
första raden att läsa i den kodade ramen om Rök-rune texten på backsidan. Symbolen består av 6 F-runor
satt ihop som bind runor och lästa som siffor runor.
Läsningen resulterar i ett sammanhängande och trovärdigt textinnehåll, som helt
1

kan baseras på Runverkets konsensus översättning (Wessén/Gustavson) - dvs. utan forskarnas vanliga
språkliga korrigeringar för att få deras egen tolkning till att passa. Endast när Runverket uttrycker tvivel
(rödmarkerade ord) användas andra forskares översättning ("folkminne" och "Sibi") och ett par ställen
användas själva originaltexten. Lösningen av gåtorna kräver därför inte speciell runologisk eller språklig
kompetens. Istället kräver den kunskap om Europas historia och nordiska legender, eftersom texten
använder historisk information och - när "mukminni" förekommer - även kända myter och legender som
Hervarar-Saga, Sorla þáttr och Hrungnir's myt som svar. De troliga svaren kan alla identifieras i den följande
gåtan. Där råder konsensus om krypteringen bland forskarna, som därmed erkänner det strukturerade
tänkesättet hos stenens skapar. Kryptering och uppsättning är konsekvent, noggrann och väl genomtänkt.
Tolkningen måste överensstämma härmed. Ingenting i texten kan därför förväntas att vara tillfälligheter eller
dimmig tal.
Först läses gåtarna 1-13, som är skrivna i samtidiga Rök-runor och omfattar två extra versen skrivna med
det "gamla" versmåttet, fornyrdislag. I gåtorna 14-16 är versen krypterade efter 6 olika metoder (se sheet om
setup och kodning). Förändring av kod i mitten av dessa runrader är markerad av det ovanliga tecknet +.
Tecknet verkar på de andra platserna används för att markera upplösningen av runraderna med de 9 dolda
gåtor. Den fullständiga texten är strukturerad som ett slag korsord, där de komplicerade inslagen bekräftas
av parallellar i den frankiska stil som utgick från Karl den Stores lärare och poet, Alcuin, i årtiondena
dessförinnan. Härifrån verkar både uppsättning av text och runor, kryptering och lek med siffror att ha
inspirerats. Också ett par historiska uppgifter har denna uppkomst, så det finns ingen anledning att betvivla
att ett sådant tänksätt kan ha funnit sin väg till Skandinavien på den tiden.
Under 2005 pekade även Bo Ralph på gåtor. Hans förslag kan ses som ett berättigad försök att hitta en
alternativ väg ut ur forskarnas återvändsgränder, men hans kritik av den etablerade läsning av runorna och
datering har avvisats av runologerna, och han har hittills endast tolkat en del av texten på sitt eget sätt.
Runverkets text kan läsas och tolkas så:
Den döda Vämod och hans familj - (Rök-runor)
Titel och förord:
Efter Vémód står dessa runor +
men Varin skrev, faderen,
efter den döde sonen.
Den första raden måste ange det formella syftet med stenen och det läsbara huvudinnehållet i texten.
Tolkningen kan förväntas ligga inom denna ram. Den andra raden berättar Varins roll, men då huvudet är
onumrerat kan raden dessutom vara gåta 11, när läsaren slutar läsa frontsidan efter att ha gissat de dolda
gåtorna. Tecknet "+" markerar antagligen där läsningen bör påbörjas efter de saknade gåtor.
Gåta 1:
Jag säger det folkminne,
vilka de 2 stridsbyten var,
som 12 gånger blev tagna som stridsbyte,
båda på en gång från man efter man.
Eftersom antalet "12 gånger" är okänd för oss, innebär gåta 1 att vi måste leta efter två
mytomspunna stridsbyten, där en poäng måste vara att de alltid förekommer ihop.
Svaret på en sådan gåta är typiskt ett svärd och dettas skida - speciellt myternas
magiska svärdet (t.eks. "Goterkungens svärd Tyrfing" i Hervararsaga), som skulle
döda, när det drogs ur skidan. I de myter härom, som vi känner till, kan de två föremål
med god vilja byta ägare med våld 6 gånger, så 2x6 är förmodligen en finess - men vi
känner knappast till alla myter. Det magiska svärdet måste förmodligen både påminna
om goternas kungar och om Einherjarna. På stenens tid ("Nu") satt goterkungen
Theoderik, som nordborna kände från de heroiska berättelserna, med sitt magiska
svärd på ryttarstatyn i Aachen, dit den flyttades till år 801 av Karl den Store (bilden) -
och det är precis det svar, vi finner i gåta 2: Den väpnade Theoderik på sin häst.
2

Gåta 2:
Jag säger det som det 2’et,
vem som för 9 släktled sedan
miste livet hos Hreidgoterna och
dog där till följd av sin skuld.
Då rådde Þjóðríkr,
den dristige,
sjökrigarnas hövding
över Hreiðhavets kyst.
Nu sitter han rustad
på sin häst,
med sköld över axeln,
den främste av Marika.
Gåta 2 är vilken person som dog hos goterna till följd av sin skuld på Theodoriks tid. Svaret är herulerkungen
"Hrodolphus". Herulerna hade vid floden March (Tacitus' Marus) i det senare Mähren ett rike, som
ovannämnde Theoderik i ett brev från 507 e.Kr. tog under sitt beskydd. I samma brev utropade han deras
konung till sin vapenson. På detta sätt kunde 800-talets mytiska hjälte, Theoderik, vara den främsta av
herulerna. De var sjökrigare - vilket goterna inte är kända som – och kanske också Marika/Märinger.
Procopios berättade i 553 om de senare händelser, där kung Hrodulphus år 509 ignorerade sina avtal och
sina gudars varningar genom att angripa langobarderna. Resultatet blev en katastrofal förlust, där kungen
själv dödades (också Karl den Stores historiker, Paulus Diaconus, nämnde i 790 att herulernas nederlag
berodde på Guds vrede), varefter en stor del av hans familj reste till den Skandinaviska Halvön nära göterna.
Stenen står, där några av den tidigare herulska jarl familj mycket väl kan ha bott under Vendeltidens slut. Vi
kunde knappast önska bättre dokumentation genom historien från den tiden och informationen visar sig
överensstämma i alla riktningar - oavsett osäkerheten om herulernas historia för övrigt, som inte gäller denna
beskrivning från Procopius' sida.
Gåta 3-11:
Problemet är att vi saknar en gåta 3 med svaret. En brist på 9 gåtor indikeras av stenens egen numrering,
men den enkla förklaringen på bristen kan vara, att dessa 9 gåtor är de nämnda 9 generationerna. Stenen är
daterad till 800-830 e.Kr. - motsvarande 9 generationer sedan Hrodolphus’ död i 509 e.Kr.. Troligen är
Hrodolphus det första elementet (Gåta 3) som svar på gåta 2, medan det sista är Varin eller Vämod, vars
namn endast kan läsas i den onumrerade "titel versen". Släktens namnen är okända idag, men de var
knappast okända under Varins tid. Denna första läsningen i cirkel på stenens frontsida är också indikerat av
att "skati Marika" är skriven med samma höga bokstäver som titeln - det sista ordet innan et språng från gåta
2 till gåta 12 på backsidan.
Gåta 3-10:
Ett sofistikerat svar kan hittas genom att titta på de ovanliga + / x-tecken som inte
redan används för att markera förändringen av kod i runraderna och separation av
gåtor mitt i runlinjerna - dvs. "+" i "titel versen" och "+" och "x" i den "hjälp vers", som
står som andra versen i gåta 13. Dessa tecken markera antagligen, var namnen på
de andra generationer finns - dvs. de 8 namn i "hjälp versen".
I slutet av frontsidan läsas därmed runt till det hittills sista outnyttjade "+" i "hjälp
versen" på baksidan och vidare från "x" i cirkel tillbaka till frontsidans ensamma "+" i
den onumrerade "titel versen".
Bilden: Alcuin's Sancta Cruce (till höger), där text kan läsas i alla riktningar i en matris av bokstäver.
3

Nedbrytning av "hjälp versens" Alcuin-liknande matris mellan + och x av den texten, som ses nedan i gåta
13:
+
Raðulf’s son?
Valka’s son?
Rukulf’s son?
Raiþulf’s son?
Haruþ’s son?
Hoisl’s son?
Björn’s son?
Gunmund’s son?
X
Matris - Gåta nr. 13
Söner - 5 - Fäder
+
ualkaRfimraþulfsuniR
hraiþulffimrukulfsuniR
hoislaRfimharuþssuniR
kunmuntaRfimbirnaRsuniR
x
* suniR (plural) = son | son
De fyra "fim"-siffrorna står i ett uppenbart ologiskt sammanhang. Det måste vara ett gåta tekniska vilse med
anspelning på de 20 konungarna. Syftet kan vara att berätta, att de 8 namn var hjältar - en kenning, som
kommer att förklaras senare i kombination med backsidans andra siffrorna.
Vem finns då i "hjälp versen" som första fadern bland de 8 namnen precis efter den markerade texten "skati
mariki"? Radulf (Hrodolpus) naturligvis!
Jämförelse av stenens text i Gåta 2 och 3 och de historiska källorna på herulerna - en kombination av information, som
mycket osannolikt är en tillfällighet. Extrakt av källorna för dessa kopplingar mellan Varin, herulerna och Theodorik kan
downloadas i pdf.
Gåta 11:
Gåta 11 läses båda i den enkla och komplexa parallell:
+
men Varin skrev, faderen,
efter den döde sonen.
4

Gåtan är således kopplad till den samtidiga generationen, Varin, och hans döde son, som stenen enligt
texten är rest efter. Vad kan stenen berätta om honom? Vår omedelbara fråga kommer oundvikligen att
riktas mot hans död. På stenens tid visste alla svaret, men vi kan läsa det i gåta 12.
Gåta 12:
Jag säger det som det 12’te,
var Gunns häst ser föda på slagfältet,
där 20 konungar ligger.
Gåta 12 är var slagfältet fanns. Svaret skal läsas i gåta 13, där vi finner stenens endaste ortnamn, "Siulunti",
vilket förmodligen är vinterkvarteret Sjælland (ON Selund) eller Sinlendi från de frankiska annalerna
(Sydjylland, som Ottar år 899 kallade Sillende) - denna tolkningen är inte avgörande. Här kämpade
danskarna från början av 812 till sommaren 815, både inbördes och mot den kristne frankiske kejsarens
framträngende. Enligt Annales Regni Francorum fick Godfreds söner asyl i Sverige och kom år 813 tillbaka
med utländska styrkor - där Vämod kan ha deltagit. Striderna varade 4 vintrar och där var år 815 4 söner. Et
stort antal medlemmar av kungafamiljen (se nedan) skulle utan tvekan kunna finnas i denne sammanhang.
Stenen måste därför vara rest ca. 815 - dvs. i mitten av forskernas officiella dateringsperiod, 14 år efter
flyttningen av Theoderiks staty och 11 år efter Alcuins död.
Gåta 13:
+ (markerar kanske Valhalla-kenning, som bygger på siffror)
Jag säger det som det 13’de,
vilka 20 konungar satt på Siulunti
4 vintrar, med 4 namn, födda åt 4 bröder.
+ (markerar platsen för namnen i 8 av de saknade gåtor)
ValkaR 5 Raþulf sönar
Hraiþulf 5 Rukulf sönar
HoislaR 5 Haruþs sönar
Kunmunt 5 BirnaR sönar
x
Nu folkminnet … helt … ainhuar …….
"GunnR" i gåta 12 är en kenning för Valkyrian och dennas urval av Einherjarna. Därför skall 20 kungar
knappast tas bokstavligt, då användningen av kungtiteln förmodligen är motiverat i Vämods position ock en
kenning, 2x20 kungar, för de förste Einherjarna från legenden Sorla Thattr. Antagligen berättar de två
kenningarna att Vämod dött som en hjälte - en parallell till de gotländska bildstenarna (se Tjängvide på
bilden ovan). Även summan av de omtalade 4 5-siffrorna ger 20, som en indikation på att också de 8
förfäderna var hjältar. Slutligen ger samtlige 9 volymsiffrorna i backsidans gåta 12 och 13 3x20 och 3x4
svarande till 3x24, som antagligen skal ses i samband med anspelningen på 24 i den fysiska ram (se
nedan).
Gåta 13 är vilka konungar satt på Siulunti? Svaret skal läsas efter nästa "jag säger" i gåta 14, där vi också
har stenens endaste gruppnamn "Jgoldiga". Det betyder förmodligen Ingeldingerna. Ingeld var på
Rökstenens tid känd i norra Europa från sagorna, Widsith, Beowulf och Alcuin. Hans efterföljare tog makten i
Lejre och han kan ha gett namn till den regerande familjegrenen på Rökstenens tid. Enligt sagorna och Saxo
påstod kungafamiljen sig vara en del av Skjoldungefamiljen. Det var denna familjs medlemmar, som
kämpade om den danska tronen och låg döda på slagfälten i 812-15. Enligt Skjoldungesaga var familjens
förfader "Odin, sön av Thor". Detta är naturligtvis en osannolik saga, som skulle legitimera rätten till tronen,
men det avgörande är här vad Varin trodde.
Andra förklaringar är naturligtvis möjliga, men på detta sätt har vi fem/sex separata uppgifter för identifiering:
Datering omkring 800-830 e.Kr., "Siulunti", "många kungar dog i strid", "4 vintrar", "JgOldiga" och kanske "4
bröder". Det är en ganska bra identifikation.
Den fullständiga texten i Rök-runor i gåtorna 1-13 berättar i sin enkelhet om Vämods död och leder hans
5

härstamning tillbaka till de stora hjältarnas tid. Innehållet är alltså - helt i överensstämmelse med stenens titel
- en minnesinskrift, som har avrundats av den oläsliga brutna raden i slutet. Sedan skrivs resten av texten i
gamla runor och lönrunor, när vi närmar oss förfäderna och gudarna - som efter vanlig hednisk sed kan ha
ansetts för den kungliga släktens gudomliga förfäderna.
Gudarna - (Kodad)
Gåta 14 (Gammal futhark - 24-tecken):
Jag säger det folkminne,
vem av Igoldga,
som blev gäldad genom en hustrus offer.
Gåta 14 går på en av Igoldga-släkten, som är född grundat på en hustrus offer. Thors hustru, Sif, hade
(liksom den bibliska Sarah, som födde Isak i en ålder av 90 år) gjort den uppoffring att sonen föddes bredvid
giftermålet av en jättekvinna, för att sonen kunde rädda Thors liv (Hrungnir's myt). När han vid en ålder av tre
dagar hade räddat Thor genom att flytta en död jättes fot från Thor, sade sonen: "Jag kunde ha dödat jätten
med knytnäven". Det måste vara denna händelse som avses i gåta 15 ("knuoknat iatun" i runor). Svaret i
gåta 15 är uppenbart Vilin, som preciseras två gånger. Niels Aage Nielsen förklarade i samband med denna
lösning, är det irrelevant att sonen hette Magni i Snorres Edda.
Gåta 15 (Kodad med "Ceasar's siffran"):
Jag säger det folkminne,
åt vilken kämpe en ättling er född.
Vilen är det. Kunde krossa en jätte.
Vilen är det.
N I T
Gåta 15 är vem som var Vilins far, och svaret i gåta 16 är "Thor". Även Sibi kan betyda Sifs make, dvs.
också Thor. Det speciellt kodade uttryck NIT är förmodligen en okänd besvärjelses formel, som markerar
början av den sista åkallan av gudarna.
Gåta 16 (Kodning med siffror):
Jag säger det folkminne: Thor |
Sibi | Viets väktare |
avlade | 90-årig
Gåta 16 är mer osäker och utanför systemet. Den har inte någon
fråga, eftersom det interrogativa pronomen saknas och där inte
kan skrivas ett svar bakom. Guden och förfadern Thor anropas
som stenens beskyddar - och kanske också för att hjälpa Vämod.
Som stanzaen är sammansatt måste det vara Thor's och Sif's
son, som föddes av en nittio årig. Han var således halvbroder till
Vilin enligt stenens egen text. Om stanzaen var en gåta, var
svaret därför "Vilins bror". Från 900-talet har vi termen "bróður
Vilis" (Sonatorrek) som var en kenning för Odin. Stenen indikerar
därför, at Odin (Valhallas och de magiska runors gud) på den
tiden i Götaland ansågs vara Thors och Sifs son, som han anges i
en del av förtidens källorna. Detta gäller till exempel i
Skjoldungefamiljens saga, som ligger bakom namnet i gåta 14.
Det förklarar hänvisningen till en 90-årig, som tydligen var en
parallell myt mellan Sif och Sara (se gåta 14). Hans tabu-belagda
namn hänger därför i luften i slutet som en åkallan. En raffinerad
slutpoäng, vilket ger den perfekta lösningen, men utan inflytande
på tolkningens systematik i allmänhet.
Bilden: Backsidans kodade gåtor med antall tecken i radorna. Sannolikheten att antalet
24 är en slump är < 0,01%.
6

De kodade runorna i gåtorna 14-16 bildar tillsammans en fysisk ram åt texten till gåtorna 12-13, som
innehåller de ovan nämnda kenningar på Valkyria och Einherjar. Ramens häftiga anspelning på
kombinationer av 24 tecken (totalt 8x24), som statistisk nästan omöjligt kan vara en tillfällighet, gör
antagligen tillsammans med det initierande tecknet bestående av 2x3xF ramens innehåll till en bön till
gudarna, eftersom både 24 och F antagligen är symboler på Odin's heliga "Futhark". Futhark förekommer
ensam så ofta i andra inskrifter, att det måste vara en invokation. Själva ramens innehåll, där också siffrorna
3x24 ingår, gör antagligen därför gåtornas kenningar till en bön till gudarna om att de skal bringa hans son till
Valhalla som en hjälte och Einherja - det mest uppenbara syftet bakom ett krypterad konstverk av detta slag
till minne av en död son. Paralleller hitta vi både på stenar från Tjängvide och Gummarp.
Tydligen kan vi också hitta 5x24 inom ramen i namn-matrisen, så vi har 8x24 inom ramen och 16x24 totalt
på hela baksidan - et perfekt nummer som innehåller antalet av runor i både den nya och gamla futhark.
Medan ett stort antal 24 och F inte kan vara en tillfällighet (vilket är tillräcklig säkerhet i förhållande till
stenens syfte), kan 16 gånger vara slumpmässigt.
Historiska sammanhang och slutsats
Den imponerande stenen har karaktär av ett politiskt monument - rest under de frankiska kejsares enorma
press på de nordiska länderna. Den skulle visa Varins gäster och folk att den kungliga familjen inte stod
tillbaka för kejsar-riket och dettas kristna kultur, som i dessa åren hotade de hedniska nordiska kungarna -
mindre än två decennier innan Ansgar reste till Birka. Att stenen också innehöll en fars desperation lästas
endast av de invigda.
Ett svar, som bygger på så avlägsna händelser och rapporter, kan naturligtvis aldrig vara säkert och
entydigt, men den enkla grundläggande strukturen, den konsekventa systematiken, den nästan fullständiga
förklaringen och det sammanhängande och förutsägbare budskapet bakom en allmänt erkänd yta av
avancerad kodning ger mycket bra mening. Den avancerade, men vardagliga förklaring är utan mystik och
tvetydiga budskap - och där ändras inte på språkforskarnas tolkning av orden. Ingen annan av de många
publicerade lösningar uppnår en sådan konsekvens och fullständighet, och stenens självbekräftande
systematik lever upp till tidens alcuinska tänkesättet.
7