Ladda ner Svenska Skrotbåtar - en pilostudie i ... - Håll Sverige Rent

SVENSKA SKROTBÅTAR
EN PILOTSTUDIE I STOCKHOLMS LÄN

© Stiftelsen Håll Sverige Rent
Juni 2013

Innehåll
1. Sammanfattning.............................................................................................................................................4
2. Summery.........................................................................................................................................................5
3. Uppdraget.......................................................................................................................................................6
3.1 Bakgrund...............................................................................................................................................6
3.2 Syfte och mål........................................................................................................................................6
3.3 Avgränsningar......................................................................................................................................7
3.4 Definition..............................................................................................................................................7
4. Inledning..........................................................................................................................................................8
4.1 Svenskt båtliv........................................................................................................................................8
4.2 Livet för en båt.....................................................................................................................................8
4.3 Tidigare nationella studier...................................................................................................................8
4.4 Miljöeffekter.........................................................................................................................................9
4.5 Gällande lagstiftning om nedskräpning och övergivna fritidsbåtar...............................................10
5. Kartläggning av skrotbåtar i Stockholms län..............................................................................................11
5.1 Skrotbåtar på båtklubbar...................................................................................................................11
5.1.1 Metod för enkätundersökning.................................................................................................11
5.1.2 Resultat från enkätundersökning.............................................................................................11
5.1.3 Diskussion och slutsatser från enkätundersökning................................................................14
5.2 Rapporterade skrotbåtar...................................................................................................................15
5.2.1 Anmälare....................................................................................................................................15
5.2.2 Resultat från rapporterade skrotbåtar....................................................................................16
5.3 Inventeringar......................................................................................................................................20
5.4 Insamling och skrotning av fritidsbåtar............................................................................................20
5.5 Ekonomi..............................................................................................................................................27
5.5.1 Kostnader för skrotning............................................................................................................27
5.6 Intervjuer med berörda myndigheter..............................................................................................28
5.6.1 Kustbevakningen (KBV).............................................................................................................28
5.6.2 Sjöpolisen..................................................................................................................................28
6. Nordisk workshop om skrotbåtar...............................................................................................................29
6.1 Övergripande frågor..........................................................................................................................30
6.2 Miljö och hälsa...................................................................................................................................30
6.3 Ansvar, juridik och ekonomi..............................................................................................................30
6.4 Båtregister..........................................................................................................................................31
6.5 Återvinning.........................................................................................................................................31
6.6 Insamlingskampanj............................................................................................................................31
7. Diskussion och slutsatser.............................................................................................................................32
8. Referenser.....................................................................................................................................................34

1. Sammanfattning
I projektet ”Svenska skrotbåtar” har Håll Sverige Rent kartlagt och inventerat uttjänta
fritidsbåtar i Stockholms län, vilket resulterade i 38 funna skrotbåtar. Studiens viktigaste resultat
är att det är mycket svårt att identifiera ägaren till övergivna båtar eftersom det saknas ett
obligatoriskt register, samt att det är avsevärt dyrare att skrota båtar som är övergivna än vad
som tidigare framkommit.
Idag finns det 100 000 båtar som närmar sig sitt bäst-före-datum. De flesta är uttjänta plastbåtar
som riskerar att dumpas i naturen eftersom det saknas ett nationellt system för återvinning och
skrotning av fritidsbåtar. En orsak till att båtar blir kvar i naturen är att en bärgare som inte har
någon fullmakt från ägaren riskerar att bli ersättningsskyldig om ägaren sedan ger sig till känna.
En annan är att kommuner och markägare inte heller har rätt att flytta någon annans båt från
deras mark utan tillstånd från båtägaren. Och går det då inte att identifiera båtägaren blir båten
liggande.
I projektet skrotades totalt fem båtar. En mindre båt kostade 4 000 kr inklusive transport
att skrota medan medelvärdet på skrotningarna av de större båtarna (6-10 m) var 38 500
kr inklusive transport. Bärgnings- och transportkostnaderna utgjorde den största delen
av kostnaden. Kostnaden för återvinning/deponi utgjorde i flera fall bara av 10 procent av
totalkostnaden. Det visar på vikten av ett fungerade nationellt system av båtskrotar samt att
båtägare måste ha kunskap om hur de kan skrota sin båt. Det måste vara lätt att göra rätt! Att
skapa möjligheter för en båtägare att skrota sin båt för en rimlig kostnad kan också förhindra att
skattemedel får bekosta dyra skrotningar av båtar i framtiden.
Bakgrunden till studien är det växande antalet uttjänta fritidsbåtar som kommer att behöva
omhändertas i framtiden. Det finns ca 900 000 fritidsbåtar i Sverige, av vilka över 100 000 är
över 40 år gamla. Antalet sjöodugliga fritidsbåtar uppskattas till 62 000 medan antalet övergivna
skrotbåtar i Sverige uppskattas till ca 2000. Många av dessa hittas i naturen där de utgör
nedskräpningsobjekt och i vissa fall också en miljöfara.
Liksom det har framkommit i tidigare undersökningar drar Stiftelsen Håll Sverige Rent slutsatsen
att det finns ett antal åtgärder som kan genomföras för att proaktivt förhindra att uttjänta
fritidsbåtar lämnas i naturen och samtidigt förenkla återanvändning, återvinning och skrotning
av uttjänta och övergivna fritidsbåtar. Sammanfattningsvis är dessa åtgärder:
• Inför ett nationellt system för återvinning/skrotning av fritidsbåtar
• Informera båtägare hur en skrotning går till och vart den kan utföras
• Starta en insamlingskampanj för nedskräpande båtar och uppmärksamma frågan
• Ge båtägare incitament till att skrota båten på rätt sätt genom att införa en båtskrotspremie
• Instifta den nya lagstiftningen om kommuners möjlighet att flytta skrotbåtar
• Inför ett obligatoriskt båtregister som underlättar att hitta ägaren till en skrotbåt
• Inför producentansvar som en försäkring för att kunna finansiera framtida skrotningar av
fritidsbåtar och som dessutom ger ett incitament till bättre produktval vid nyproduktion.
4

2. Summery
In the project ”Swedish End-of-Life Boats” Keep Sweden Tidy has mapped and inventoried Endof-Life
boats (ELB:s) in Stockholm County, which resulted in 38 found scrap boats. The study’s
main findings are that it is very difficult to identify the owner of the abandoned boats in the
absence of a mandatory register, and that it is considerably more expensive to scrap boats that
are abandoned than previously revealed.
Today there are 100 000 boats approaching its sell-by date. Most of them are discarded plastic
boats risking to be dumped in nature because there is no national system for waste recycling
and scrapping of pleasure boats. One reason why the boats are left in the wild is that a salvor
has no mandate from the owner might be liable if the owner then makes itself known. Another
is that municipalities and landowners do not have the right to move someone else’s boat from
their land without permission from the boat owner. If the boat owner cannot be identified the
boat will be left as it is.
The project scrapped five boats. A smaller boat cost 4000 SEK including transportation to scrap
while the mean scrapping of the larger boats (6-10 m) was 38 500 SEK including transportation.
Salvage and transport accounted for most of the cost. The cost of recycling / disposal was in
many cases only 10 percent of the total cost. It shows the importance of a functioning national
system of boat scrap businesses and that boaters must have knowledge of how to dispose of
their boat. It must be easy to do right! Creating opportunities for boat owners to scrap their
boat for a reasonable cost may also prevent taxpayers to pay for expensive scrapping of ships in
the future.
The background to this study is the increasing number of discarded boats that will need to be
disposed of in the future. There are about 900,000 pleasure boats in Sweden, of which over
100,000 are over 40 years old. The number of unseaworthy boats is estimated at 62,000, while
the number of abandoned ELB:s in Sweden is estimated to be about 2000. Many of these found
abandoned in nature where they are littering objects and in some cases also an environmental
hazard.
Just as it has emerged in previous studies, Keep Sweden Tidy Foundation concludes that there
are a number of measures that can be implemented to proactively prevent discarded boats left
in nature and at the same time simplify the reuse, recycling and disposal of abandoned ELB:s. In
summary are these measures:
• Introduce a national system for recycling / disposing of boats
• Inform boat owners how scrapping can be done and where it can be performed
• Start up with a fundraising campaign to get rid of all abandoned ELB:s and to raise
awareness about the issue
• Provide incentives for boaters to scrap the boat in the right way by introducing a boat
scrapping premium
• Organization of the new legislation on municipalities’ ability to move scrap boats
• Introduce a mandatory boat register that facilitates finding the owner of a scrap boat
• Introduce producer responsibility as an insurance policy in order to finance future scrapping
of leisure boats in addition to providing an incentive for better product selection for new
construction.
5

3. Uppdraget
Naturvårdsverket beviljade medel till Stiftelsen Håll Sverige Rent för att genomföra en
pilotstudie av båtvrak i Södertälje kommun (Projektnummer NV-0476811). I beslutet står
följande om uppdraget: ”Projektet syftar till att göra en kartläggning av båtvrak i Södertälje
kommun och därefter en fysisk inventering av inrapporterade båtvrak i samarbetet med
relevanta båtskrotningsaktörer. Underlaget ska sedan användas till att ta fram en projektplan
för fysisk insamling av båtvrak.” Havs- och vattenmyndigheten har under projekttidens gång
övertagit ansvaret för finansieringen. Projektet har pågått under 2011-2012.
Inom ramen för projektet har vi samarbetet med Britta Eklund på Institutet för Tillämpad
Miljöforskning (ITM) på Stockholms universitet. Britta leder ett liknande projekt om uttjänta
fritidsbåtar med fokus på att rapportera kunskapsläget i de nordiska länderna (1). Förutom
ITM ingår ett antal partners från de nordiskt länderna och projektet finansieras av Nordiska
ministerrådet. Tillsammans med ITM och Havs- och vattenmyndigheten har Stiftelsen Håll
Sverige Rent hållit en workshop om skrotning av uttjänta fritidsbåtar. Branschfolk från
båt-, avfalls-, och försäkringssektorn, ett antal myndigheter och privatpersoner deltog. En
sammanfattning av vad som framkom under gruppdiskussionerna på workshopen presenteras i
denna rapport.
Stiftelsen Håll Sverige Rent är en opinionsbildande icke-statlig organisation som verkar för
att motverka nedskräpning, öka återvinning och främja miljömedvetandet hos individer och
organisationer. Vi arbetar förebyggande för att skapa rätt attityd och beteende hos individer
och organisationer gällande nedskräpning och miljö, där sjöar och hav utgör en viktig del av den
natur som vi vill värna om. Stiftelsen Håll Sverige Rent är medlem i Båtmiljörådet.
3.1 Bakgrund
Bakgrunden till studien är den befarande ökningen i antalet uttjänta fritidsbåtar som behöver
omhändertas i framtiden. Över 100 000 av fritidsbåtarna i Sverige är mer än 40 år gamla och för
plastbåtarna anses de därmed ha passerat bäst-före-datum. Det saknas ett nationellt system för
hur och vem som ska ta hand om dessa båtar (återanvändning, återvinning, deponi) och vem
som ska betala för det. Redan i dagsläget hittas övergivna båtar i naturen där dom skräpar ned
och i vissa fall kan de också utgöra en miljöfara.
3.2 Syfte och mål
Stiftelsen Håll Sverige Rents projekt om skrotning av fritidsbåtar syftar i sin helhet till att
kartlägga antalet skrotbåtar i Södertälje kommun och genomföra fysiska inventeringar av
dessa båtar. Projektet utvidgades under projektets gång till att omfatta hela Stockholms län. I
projektet ingår även att demontera och skrota ett antal fritidsbåtar.
Genom att göra denna kartläggning och vidta skrotningsåtgärder avses också att ta reda på
omfattningen av problemen med skrotbåtar, både med avseende på antalet båtar men även de
juridiska och ekonomiska problem som kan uppstå i samband med att en båt ska flyttas eller
skrotas.
Målet med undersökningen är bland annat att resultaten ska kunna ligga till grund för ett
eventuellt nationellt system för omhändertagande av skrotbåtar i framtiden.
6

3.3 Avgränsningar
Studien begränsar sig till att behandla endast fritidsbåtar enligt Fritidsbåtsdirektivets
definition (2003/44/EG), dvs varje båt avsedd för sport- och fritidsändamål oavsett typ och
framdrivningssätt, med en skrovlängd på 2,5-24 m, mätt enligt den harmoniserade standarden.
Studien behandlar företrädesvis övergivna skrotbåtar som utgör nedskräpningsobjekt.
3.4 Definition
Övergivna och/eller uttjänta fritidsbåtar benämns i denna rapport som skrotbåtar, oavsett om
båten ligger på land eller i vatten. En skrotbåt bedöms vara en båt som ingen längre vill äga eller
bruka. Oftast har dessa båtar inget eller ett ringa värde där det krävs mer än normal service för
att återställa skrotbåten till sjödugligt skick.
Benämningen båtvrak undviks för att skrotbåtar inte ska förväxlas med historiskt intressanta
båtvrak.
7

4. Inledning
4.1 Svenskt båtliv
I Sverige finns ca 900 000 fritidsbåtar vilket gör oss till ett av världens mest fritidsbåtstäta i
länder. Sveriges långa kust, skärgården och många farbara sjöar ger bra förutsättningar för
båtlivet. Allemansrätten och strandskyddet gör dessutom naturen tillgänglig för alla. SweBoat
tillsammans med andra aktörer ger varje år ut en rapport med sammanfattande statistik från
Statistiska Centralbyrån om fritidsbåtar och båtlivet i Sverige. I den senaste rapporten anges att
under 2011 var strax över 50 % av fritidsbåtsflottan helt öppna båtar med utombordsmotor och
mindre motorbåtar utan övernattningsmöjligheter. Drygt åtta av tio båtar i Sverige är tillverkade
i plast. Marknaden år 2011 uppskattas till ca 19 100 fritidsbåtar varav 15 100 var importerade till
Sverige.
4.2 Livet för en båt
Med gott underhåll har fritidsbåtar generellt en lång livslängd. Många veteranbåtar i trä är
byggda före 1950 och är fortfarande i ett fantastiskt skick. Men dess hållbarhet kan inte mäta
sig med båtar tillverkade i glasfiberarmerade polyesterns (plast). Den teoretiska livslängden
uppges till 25 000 år enligt tester som Kungliga tekniska Högskolan har utfört. Men den
reella livslängden bedöms vara ca 40 år enligt European Boating Industry. Över 100 000 av
fritidsbåtarna i Sverige är mer än 40 år gamla (både plast och träbåtar medräknade).
Plastens intåg i båtindustrin på 60-talet har också förändrat omhändertagandet av båtar som är
uttjänta. Träbåtsvrak som förr blev liggande bröts efterhand ner av naturen, eller så eldade man
upp dem. Båtar byggda i glasfiberarmerad plast är däremot mycket svårare att bryta ned, både
för människan och för naturen. Behovet av att skrota fritidsbåtar på ett miljömässigt bra sätt
kommer att öka i framtiden och det ses som en kommande utmaning för samhället.
Antalet övergivna skrotbåtar idag uppskattas till ca 2000 i hela Sverige (3) medan antalet
uttjänta fritidsbåtar sägs vara ca 62 000 (2). Idag finns det endast två företag specialiserade
på att skrota båtar i Sverige. Det ena företaget är placerat i Stockholmstrakten och har varit
verksamma sedan 2008. Företaget uppger att dom återvinner ca 50 stycken båtar per år.
Tillbehör och material som går att sälja återanvänds, resten går till återvinning eller deponi. Det
andra företaget är lokaliserat på västkusten och är helt nystartat år 2013.
Återvinningscentraler över hela landet anger i Naturvårdsverkets rapport att det totalt återvinns
ca 100 stycken småbåtar per år (3). Återvinningscentralerna har dock ingen skyldighet att
skrota båtar eftersom de inte räknas som hushållsavfall (Lag 1998:814). De återvinningar som
har utförts har gjorts på grund av återvinningscentralernas goda vilja, ibland för en symbolisk
ersättning.
4.3 Tidigare nationella studier
I Sverige finns det drygt 1000 båtklubbar med totalt ca 250 000 medlemmar. Stiftelsen Håll
Sverige Rent gjorde en SIFO undersökning om skrotbåtar på svenska båtklubbar år 2009.
Undersökningen visade att närmare tre av tio båtklubbar i Sverige hade cirka tre skrotbåtar på
båtklubben. Stora båtklubbar med 200 båtar eller fler hade generellt ett större antal skrotbåtar
på sin klubb än de mindre båtklubbarna. Ungefär lika många av skrotbåtarna var tillverkade av
trä som av plast.
8

Statskontoret fick för ett antal år sedan i uppdrag att utreda och föreslå vem som bör ha rätt
eller skyldighet att omhänderta, sanera och flytta skeppsvrak och ägarlösa båtar. Statskontoret
publicerade en rapport om detta år 2008 (4). Här nämns tre huvudgrupper för problemen:
hinder för sjöfarten, miljöfaror och nedskräpning. Både hinder och miljöfaror hänvisas framför
allt till större fartyg medan nedskräpning oftast handlar om mindre fritidsbåtar. Vad det gäller
nedskräpningsfrågan så drar man slutsatsen att det handlar om nedskräpning i miljöbalkens
mening dvs. båtarna är att betrakta som avfall som har placerats utomhus på en plats som
allmänheten har tillträde eller insyn till. Problemen kan även vara att uppenbarligen övergivna
båtar som ändå är funktionsdugliga upplevs som störande av allmänheten då de blir liggande
under lång tid. Det kan även handla om olycksrisker för allmänheten. Tre lösningsförslag
presenteras i rapporten:
1. Det behöver bli lättare att spåra ägaren till berörda vrak och båtar. Polisen bör tilldelas den
uppgiften.
2. Kommunen bör ges ansvaret att ställa krav på ägaren att ta hand om sin båt.
3. Om inte ägaren lever upp till sitt ansvar måste kommunerna få rätt att forsla bort berörda
vrak och båtar.
Statskontoret påtalar också att det finns för lite kunskap om omfattningen av problemen
med skrotbåtar samt vikten av att arbeta förebyggande för att förhindra att båtar lämnas
och skräpar ned. Här nämns fungerande nätverk av båtskrotar, producentansvar på båtar
och skrotningspremie motsvarande den som tidigare fanns för skrotbilar. I Statskontorets
kommentarer framgår att de ekonomiska frågorna bedöms vara de svåraste att lösa då det till
stor del handlar om att åtgärderna ska finansieras med offentliga medel.
Statskontorets utredning ledde till att regeringen gav Naturvårdsverket i uppdrag att föreslå
ett system för omhändertagande av skrotbåtar samt, utifrån Statskontorets föreslag, föreslå
ett system för att spåra ägare, forsla bort och eventuellt skrota övergivna nedskräpande
fritidsbåtar. Naturvårdsverket föreslår i sin rapport att det införs ett producentansvar för
fritidsbåtar där båtens sista ägare ansvarar för att båten transporteras till en återvinningscentral
som tar emot båtar. Därefter övergår ansvaret till båtproducenterna. Systemet för
producentansvaret föreslås även innefatta fritidsbåtar som redan idag finns på marknaden
och som i framtiden ska återvinnas. Naturvårdsverket föreslår dessutom ett båtregister för att
lättare kunna spåra ägaren till en båt och en lagändring för att utöka kommunernas möjlighet
att flytta skrotbåtar.
Den nya föreslagna lagstiftningen om kommuners möjlighet att flytta båtar som
remissbehandlades under 2012 är sannolikt en följd av Statskontorets och Naturvårdsverkets
utredningar.
Ett antal internationella studier finns sammanfattade i en rapport från International Council of
Marine Industry Association (ICOMIA).
4.4 Miljöeffekter
Båtar som lämnas i sjön eller på land utgör en potentiell miljörisk. Dels handlar det om
nedskräpning. Dels handlar det om utsläpp av drivmedel, oljor, glykol eller andra miljöfarliga
ämnen samt eventuella läckage av miljöfarliga ämnen från båtbottenfärger. Kunskapen om
omfattningen av dessa miljöeffekter är otillräcklig. Dels för att en övergiven båt inte ger några
upplysningar om vilka ämnen som kan ha läckt ut, dels för att det är okänt hur ofta dessa ämnen
faktiskt kommer ut i naturen på grund av en skrotbåt och hur stora konsekvenser det får för
växter och djur.
9

Institutet för miljövetenskap vid Stockholms universitet har gjort en sammanställning av
kommuners resultat från föroreningasanalyser av mark vid båtupptagningsplatser. Resultaten
visade att det fanns mycket höga halter av flera kända giftiga föreningar som är farliga för
vår hälsa och för vattenlevande organismer. Den troliga orsaken till flera substanser är dess
användning i båtbottenfärger som i samband med vår- och höstrustning slipas av och hamnar
på marken. Att enstaka skrotbåtar i naturen skulle utgöra ett problem av liknande slag bedöms
dock inte som troligt.
Ansvaret för en båt ligger i första hand på ägaren. Om båten ligger i sjön och det uppstår
ett akut läge där farliga ämnen läcker ut i vattnet är det Kustbevakningen som genomför
saneringen. Kustbevakningen gör dock inga preventiva åtgärder i syfte att förhindra utsläpp av
farliga ämnen till exempel genom att ta hand om båten.
4.5 Gällande lagstiftning om nedskräpning och övergivna fritidsbåtar
Det finns flera lagstiftningar som riktar sig mot nedskräpning. Miljöbalken (1998:808) är en
sådan lagstiftning. Här framgår att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten
har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen innebär ett allmänt förbud mot nedskräpning.
Den riktar sig till alla, även markägare, och omfattar alla områden som allmänheten har
tillträde till eller insyn till. Med skräp avses både mindre och större föremål. Ansvaret för
avfallet är innehavaren, i vårt fall båtägaren. Plan- och bygglagen (2010:900) är en annan
lag som bland annat framför att en tomt ska hållas i vårdat skick. Tomtägaren är ansvarig för
detta. Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning säger
att kommunen under vissa förutsättningar har ett ansvar för att städa gator, torg och andra
allmänna platser inom detaljplanelagt område. Kommunen kan också bli ansvarig att återställa
andra platser utomhus där allmänheten får färdas fritt, som exempelvis skog och stränder som
allmänheten har tillträde till enligt allemansrätten. Kommunerna har ansvar för insamling och
omhändertagande av hushållsavfall. Enligt praxis har kommunerna inte ansvar för återvinning
av fritidsbåtar då det inte ingår bland sådant skrymmande avfall som räknas som hushållsavfall.
Lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfynd gäller mer specifikt för båtar och båtgods.
Som tidigare beskrivits så har också ett lagförslag remissbehandlats under 2012 som handlar om
kommunernas rätt att flytta båtar i vissa fall.
10

5. Kartläggning av skrotbåtar i Stockholms län
5.1 Skrotbåtar på båtklubbar
Nedanstående delstudie omfattar en enkätundersökning gällande skrotbåtar på båtklubbar i
Stockholms län under 2011.
5.1.1 Metod för enkätundersökningen
Under våren 2011 kontaktades inledningsvis alla båtklubbar (14 st) inom Södertälje kommun för
att be dom medverka i en enkät. Endast två båtklubbar svarade. Studien utvidgades då till att
omfatta hela Stockholms län, vilket innebar att 200 båtklubbar fick enkäten via e-post. De ställda
frågorna var utformade som ja/nej-frågor och frågorna är listade nedan.
Fråga 1: Uppskattat antal skrotbåtar på er båtklubb?
Fråga 2: Upplever ni att det är ett problem med skrotbåtar på båtklubben?
Fråga 3: Vet ni hur ni ska gå tillväga för att transportera bort en skrotbåt?
Fråga 4: Har ni fått skrotbåtar borttransporterad tidigare och hur gick ni tillväga?
Fråga 5: Upplever ni att det är ett problem med skrotbåtar ute i skärgården?
De svar som inkommit har sedan analyserats. Dels utifrån svaren på de ja/nej-frågor som ställts,
dels genom de kommentarer respondenterna har givit till ja/nej-frågorna.
5.1.2 Resultat från enkätundersökningen
Resultaten från e-postenkäten till hela Stockholms län gav en total svarsfrekvens på 25 %, det
vill säga 54 båtklubbar svarade. Respondenter som inte svarat på enskilda frågor har inte tagits
med i det totala antalet respondenter för den frågan. Medelvärdet för bortfall på enskilda
frågor var relativt högt, 16 %.
Var tredje båtklubb svarade att de har eller har haft en eller flera skrotbåtar på klubbens mark.
I figur 1 visas att 13 båtklubbar hade 1-2 skrotbåtar och enbåtklubb hade 3-5 skrotbåtar. Ingen
båtklubb hade fler än fem skrotbåtar.
Antal båtklubbar
30
25
20
15
10
5
0
0 1-2 3-5 6 eller flera
Antal skrotbåtar på båtklubbarna
Figur 1. Antalet skrotbåtar på båtklubbar i Stockholms län.
11

Endast 16 % ansåg dock att dessa skrotbåtar var ett problem medan 84 % inte ansåg att det är
ett problem på båtklubben (figur 2).
Figur 2. Den procentuella fördelningen av respondenternas svar på huruvida uttjänta fritidsbåtar anses
vara ett problem på båtklubben eller inte.
Många båtklubbar (40 %) bedömde att de visste hur de skulle gå till väga om de fick problem
med skrotbåtar på klubben. Nästan 60 % svarade att de inte vet hur de skulle bära sig åt om en
sådan situation uppstår. De återstående båtklubbarna ansåg inte att frågan var aktuell för deras
del. Detta visas i figur 3.
Figur 3. Den procentuella fördelningen av respondenternas svar på huruvida de vet hur de ska bete sig ifall
det uppstår problem med skrotbåtar eller inte.
Ungefär var fjärde båtklubb har transporterat bort skrotbåtar tidigare medan cirka 60 % inte
har behövt ta till sådana åtgärder (figur 4). De övriga respondenterna har haft skrotbåtar på
klubbarna som de tagit bort men de har löst frågan på andra sätt, till exempel genom att
båtklubben sålt båten till ny ägare.
12
56%
84%
4%
16%
40%
Ja
Nej
Övrigt
Ja
Nej

14%
63%
23%
Figur 4. Den procentuella fördelningen av respondenternas svar på huruvida båtklubbarna har
transporterat bort båtar från klubben tidigare.
Bara en av tio båtklubbar anser att skrotbåtar är ett problem i skärgården i dagsläget (fråga 5).
I tabell 1 presenteras en sammanfattning av de kommentarer som respondenterna har bifogat
till ja/nej-frågorna.
Tabell 1. Sammanfattning av kommentarerna till svaren på de ja/nej-frågor som ställdes i enkäten.
Nummer på frågan Sammanfattning av kommentarer
1. Det flesta kommentarerna beskriver att problemet med
skrotbåtar på båtklubbarna är väldigt sällan förekommande,
kanske någon båt var tionde år.
2. Flera båtklubbar anger att de har regler inskrivet i stadgarna som
gör att problemen med skrotfärdiga eller övergivna båtar
begränsas. Båtklubbens medlemsregister gör att man känner
ägarna, underlättar. Mindre plastjollar som överges uppges av
några båtklubbar vara ett problem.
3. Erfarenheten har gjort att båtklubbarna vet hur de ska gå
tillvägaom en båt står övergiven. Om inte ägaren går att nå tas
kontaktmed myndighet. En respondent anser att det är mycket
juridik att förhålla sig till. En annan båtklubb gör mycket
för att situationen inte ska uppstå eftersom det är besvärligt att
få bort skrotbåtar.
4. De båtklubbar som har hanterat liknande problem med
skrotbåtar tidigare anger att man i de flesta fall huggit upp
båtarna och kört dessa till återvinningsstationen. Någon har köpt
båten av ägaren och renoverat den. I vissa fall har kronofogden
blivit kontaktade.
5. Här kommenteras att det förekommer skrotbåtar i skärgården
vilket är fult och miljömässigt dåligt samt att det skapar
lokala problem för närboende.
Ja
Nej
Övrigt
13

5.1.3 Diskussion och slutsatser från enkätundersökningen
Enkätundersökningen visar att det är ungefär lika många båtklubbar i Stockholms län som anger
att det förekommer skrotbåtar på deras båtklubbar som i Sverige som helhet enligt Håll Sverige
Rents SIFO undersökning, 2009. Det skulle innebära att det totalt finns ca 900 skrotbåtar runt
om på landets alla båtklubbar.
SIFO undersökningen ger inte svar på om båtklubbarna anser att dessa skrotbåtar är ett
problem eller inte. I förevarande undersökning framkommer dock att av dem som svarade att
de har skrotbåtar på klubben, så anser bara hälften att detta är ett problem. Det framgår av
kommentarerna att en anledning till att båtklubbarna inte anser att skrotbåtar är ett problem
är att så länge båtägaren är känd och betalar för sin plats på klubben så får den stå utan vidare
åtgärd. En annan orsak är också att båtklubbarna i många fall har regler för hur de ska gå tillväga
ifall en båt blir övergiven. Huruvida dessa stadgar är juridiskt korrekta i egentlig mening har
studien inte gått närmare in på utan vi konstaterar endast att reglerna i många fall har önskvärd
effekt. Det bekräftas också av att fyra av tio båtklubbar anser att dom vet hur dom ska göra om
en båt behöver omhändertas. Dessutom nämns att handräckning av kronofogden kan vara en
lösning. Enkäten visar också på att problemen med skrotbåtar verkar vara återkommande.
Väldigt få båtklubbar anser att skrotbåtar är ett problem i skärgården. Endast en anmäld
skrotbåt från båtklubbarna låg i en sådan naturhamn. Enkätstudien till båtklubbar visade att
var tredje båtklubb i Stockholms län har eller har haft skrotbåtar inom klubben men att bara 16
anser att dessa är ett problem. Jämfört med studien för övrigt tyder det på att skrotbåtar på
båtklubbar till viss del är en annan problematik än båtar som överges i naturen. Båtklubbar har
obligatoriskt medlemsregister vilket inte finns för fritidsbåtar i allmänhet. Ägaren är därmed
inte okänd utan kan kontaktas av klubben så att åtgärder vidtas. Många båtklubbar har regler
inskrivna i sina stadgar för att förhindra att medlemmarnas båtar blir stående övergivna.
Om något sådant inträffar finns lösningar för hur problemet kan åtgärdas. Är ägaren inte
samarbetsvillig, så som beskrivs för Husbåten (Båt 16), kan det naturligtvis ändå bli en lång
process för att bärga båten. Men båtklubben börjar inte från noll så som till exempel många
kommuner måste göra om en båt lämnats på kommunens mark.
Undersökningen visar att det är skillnad mellan skrotbåtar på en båtklubb och båtar som
överges i naturen. Skrotbåtar på en båtklubb ses inte som nedskräpning på samma sätt som om
båten skräpar ner i naturen. Men framför allt handlar det om att det är lättare att identifiera en
ägare när båten är registrerad i båtklubbens register även om det inte automatiskt innebär att
ägaren tar sitt ansvar.
Enkätsvaren visade också att endast en av tio båtklubbar i Stockholms län ansåg att skrotbåtar
är ett problem i skärgården. Det motsägs dock av att ca 60 % av de rapporterade skrotbåtarna
låg i naturmiljö. Vid närmare analys av resultaten visade det sig att av de 29 båtarna som
rapporterades från naturmiljö låg 15 stycken i en lantlig miljö. Åtta stycken av dessa låg i
skärgården. Återstående 14 stycken båtar låg i en mer stadsnära naturmiljö. Resultaten visar
att skrotbåtar även hittas i skärgården. Men det är inte omöjligt att den geografiska platsen har
betydelse för var båten överges därför att ägaren eller den som lämnar båten själv ska ta sig
därifrån utan båt. Hälften av båtarna hittades visserligen på svårtillgängliga platser men den
iakttagelsen beaktar både med vilken lätthet en person kan ta sig från båten och hur lätt en
bärgning av båten skulle kunna ske. För båtar på svårtillgängliga platser är det också större risk
att båtarna blir liggande länge med kostsamma bärgningar som följd. Det är därför viktigt att
båtarna tas om hand så fort som möjligt.
14

5.2 Rapporterade skrotbåtar
5.2.1 Anmälare
Båtklubbar
Båtklubbarna som svarade på e-postenkäten ombads att rapportera skrotbåtar. Den information
som efterfrågades var:
1. Placering och tillgänglighet, typ av båt (motor, segel osv.),
2. Båtens storlek, material (plast, metall osv.),
3. Typ av motor om den finns kvar (utom/inombordare),
4. Ägare (känd/okänd),
5. Skälet till varför båten har blivit liggande,
6. Hur länge har den varit liggande.
Båtklubbarna anmälde totalt nio nedskräpande båtar i Stockholms län varav två stycken inte
hittades när båtarna skulle inventeras på plats. Av de nio återstående båtarna var fyra belägna
i Mälaren, en båt var uppställd på båtklubb i Svindersvik, och fyra var lokaliserade i Stockholms
skärgård. Tillgängligheten till båtarna varierade. Tre av båtarna kunde nås från land, de övriga
kunde nås sjövägen. Alla båtar uppges vara i dåligt skick och två båtar låg under vatten. Endast
den båt som låg uppställd på båtklubb hade en känd ägare, övriga båtar hade okända ägare.
Markägarna var okända i hälften av de anmälda fallen. De kända markägarna utgjordes av en
tomtägarförening, en båtklubb och i övriga fall angavs Stockholm stad som markägare.
Allmänheten
Annonssvar
Tre rapporter om totalt åtta skrotbåtar inkom via annonsering i lokalpressen i Södertälje under
sommaren 2012. En rapport handlade om ett område där många privata båtägare lägger sina
mindre båtar som dom använder för fritidsfiske. Ett antal av dessa båtar ansågs som uttjänta
och nedskräpande. En rapport var om en skrotbåt i skärgården och en rapport kom från en
privatperson som ville bli av med sin båt på tomten.
Håll Sverige Rent applikationen
Under projekttiden inkom 23 anmälningar om totalt 11 skrotbåtar från Stockholms län via
Håll Sverige Rent applikationen. Fem objekt var belägna i Stockholms stad, två i Södertälje
och en vardera i Botkyrka kommun, Värmdö kommun och Solna stad. Informationen från
applikationen var ofta ganska knapp och bestod ibland bara av en bild på objektet. I och med att
koordinaterna fås automatiskt räcker ändå uppgifterna för det mesta för att hitta objektet vid en
inventering. Endast sex av anmälarna hade lämnat sina kontaktuppgifter.
Båtskroten
Projektet anlitade och samarbetade med Båtskroten, ett företag i Stockholm som är
specialiserade på att skrota båtar. Båtskroten inkom med tre anmälningar av skrotbåtar. Alla
är mer detaljerat beskrivna i kapitlet Insamling och skrotning av fritidsbåtar. En av båtarna låg i
Södermanlands län men togs trots det med i studien eftersom fallet var ovanligt intressant.
15

Sjöpolisen
I våra kontakter med sjöpolisen framkom att de hade två fall med mindre öppna båtar som
blivit olovligt dumpade på annans mark. Polisen undrade om vi hade möjlighet att hjälpa dessa
markägare att inom ramen för projektet bärga båtarna. Fallen är beskrivna i avsnittet Insamling
och skrotning av fritidsbåtar.
Övriga
Tre anmälningar av totalt sex båtar inkom inom kategorin Övriga. Två rapporteringar var från
personal på Håll Sverige Rent. En rapporterades av ett kommunalt bolag som hörde talas om
projektet via Stockholms stad.
5.2.2 Resultat från rapporterade skrotbåtar
Under projekttiden gjordes totalt 40 anmälningar om 38 skrotbåtar i Stockholms län. Vem som
inkommit med rapporteringen om skrotbåten per anmälningskategori visas i figur 5. Totalt sett
stod allmänheten för 65 % av anmälningarna. De övriga har antingen blivit uppmanade att lämna
uppgifter om skrotbåtar som till exempel båtklubbarna eller på annat sätt blivit kontaktade av
projektet.
I samband med att båtklubbarna i Södertälje fick den första enkätstudien fick klubbarna också
en affisch med information om vart det gick att ringa för att anmäla nedskräpande båtar. Under
sommaren 2011 och 2012 sattes även in en annons i Södertäljes lokaltidningar som uppmanade
allmänheten att anmäla fritidsbåtar som upplevs som nedskräpande. Södertälje kommun var
trots detta inte överrepresenterade när det gällde rapporteringar om skrotbåtar.
Figur 5. Den procentuella fördelningen av anmälningar av skrotbåtar från olika kategorier av anmälare.
Rapporter via Håll Sverige Rent (HSR)-appen står för den största delen (nästan 60 %) av
anmälningarna. Båtklubbarna stod för nästa 20 % av anmälningarna. Fördelningen mellan övriga
kategorier är ganska jämn, 5-8 % av det totala antalet anmälningar.
Håll Sverige Rent-appen har utvecklats av Håll Sverige Rent för så kallade smarta mobiltelefoner.
Det är ett hjälpverktyg för kommuner och andra markägare som vill följa upp och förebygga
nedskräpningen. Allmänheten rapporterar in nedskräpning via appen genom att ta ett foto och
skriv in uppgifter om objektet. Positionen och adressen anges automatiskt via GPS-koordinater.
Kommuner eller annan markägare får då genom Håll Sverige Rent vetskap om nedskräpningen
och kan vidta åtgärder. Uppgifterna för kategorin skrotbåtar som kan anges i applikationen är:
båttyp, material, motor, storlek, uppskattad tid som båten legat på platsen, och kommentarer
(figur 6).
16
5%
58%
8%
15% 7%
8%
Båtklubbar
Annons
Båtskroten
HSR appen
Sjöpolisen
Övriga

Figur 6. Bilden visar hur inkomna uppgifter på skrotbåtar från Håll Sverige Rent applikationen ser ut i
databasen.
I figur 7 visas fördelningen av anmälningar från de olika kategorierna med avseende på
antalet båtar. Bilden ser lite annorlunda ut jämfört med figur 5 på grund utav att vissa
skrotbåtsobjekt har blivit anmälda flera gånger. Framför allt gäller det skrotbåtar anmälda via
mobilapplikationen. En skrotbåt i centrala Stockholm rapporterades fem gånger vilket indikerar
att människor tycker att skrotbåtar är störande och att dom skräpar ner. Samtidigt så var det
flera anmälningar som rapporterade flera båtar på samma plats. Vid en inventering var det så
många som sex båtar på en lokal som inte ansågs vara i sjödugligt skick och utan ekonomiskt
värde. Det är ett tydligt exempel på att en skräpig plats genererar mer skräp.
5%
29%
16%
5%
Figur 7. Den procentuella fördelningen av anmälda skrotbåtar från olika kategorier av anmälare.
24%
21%
Båtklubbar
Annons
Båtskroten
HSR appen
Sjöpolisen
Övriga
17

I figur 8 visas den procentuella fördelningen av typen av båtar som anmälts. Motorbåtar står för
den övervägande delen (71 %) av de anmälda båttyperna. Relativt hög procent av båtarna är av
okänd typ där dessa uppgifter inte lämnats av anmälaren vilket är olyckligt eftersom det borde
vara enkelt att avgöra.
Figur 8. Den procentuella fördelningen av båttyper hos de båtar som anmäldes inom projektet.
Av de båtar som anmälts var det ungefär lika många som var tillverkade i plast som i trä, 34 %
respektive 39 % (figur 9). Även stål- och aluminiumbåtar fanns representerade.
Figur 9. Den procentuella fördelningen av tillverkningsmaterial hos de båtar som anmäldes inom projektet.
Nästan hälften av båtarna hade en längd av 6-10 meter. Lite över var tredje båt var mindre än
5 meter. Bara en båt (3 %) var längre än 16 meter. Ingen båt angavs vara längre än 20 meter.
Det framgick dock vid de inventeringar som gjordes att uppskattningarna av båtarnas längd inte
var särskilt tillförlitliga. Uppgifterna kan därför vara osäkra eftersom inte alla båtar inventerats.
Resultaten visas i figur 10.
18
5%
13%
39%
13%
11%
3%
11%
71%
34%
Motorbåt
Segelbåt
Roddbåt
Okänt
Aluminium
Plast
Stål
Trä
Okänt

3%
0%
Figur 10. Den procentuella fördelningen av båtarnas längd i meter hos de båtar som anmäldes inom
projektet.
I figur 11 visas fördelningen av plats där de anmälda båtarna observerats. Båtarna var
övervägande placerade i naturen (ca 60 %). Strax över 10 % låg vid brygga, vid hamnområde
eller på en båtklubb. Ett antal anmälare (ca 20 %) rapporterade båtar på deras privata tomt. Av
dessa anmälningar var fem av båtarna i privat ägo medan tre av båtarna dumpats av okänd på
tomten alternativt att båten drivit in på tomten.
13%
21%
50%
10%
3%
63%
37%
Naturen
Figur 11. Den procentuella fördelningen av plats där båtarna hittades av det totala antalet båtar som
anmälts till projektet.
Vidare visade undersökningen att många av båtarna låg på svårtillgängliga platser (ca 50
%). Ungefär var fjärde båt låg i skärgården vilket också kan ses som platser svåra att nå med
kostsamma hämtningstransporter som följd. Det är inte särskilt förvånande att 87 % av båtarna
bedömdes vara i dåligt skick då studien handlar om skrotbåtar. Endast en båt var i någorlunda
bra skick, i 13 % av fallen var tillståndet på båten okänt.
Endast de båtar som sorterades ut för vidare inventering och potentiell bärgning redovisas mer
detaljerat i kapitel 5.4.
0-5
6-10
11-15
16-20
Okänt
Brygga el dyl.
Privat tomt
Okänt
19

5.3 Inventeringar
Totalt gjordes 20 inventeringar av de skrotbåtar som inrapporterats i Stockholms län. I första
hand valdes de båtar ut som ansågs vara möjliga objekt för en eventuell skrotning. Här tog vi
hänsyn till plats, tillgänglighet, markägare mm. Men även några skrotbåtar som avståndsmässigt
låg i närheten av ovanstående objekt inventerades. Båtar som var lokaliserade på platser långt
ut i skärgården valdes bort på grund av höga transportkostnader.
I hälften av fallen var det möjligt att utföra inventeringarna tillsammans med skrotbåtsföretaget
Båtskroten som sedan anlitades för de skrotningar som genomfördes. I de andra fallen utfördes
inventeringen enbart av personal från Stiftelsen Håll Sverige Rent.
Vid inventeringarna kontrollerades riktigheten i de uppgifter som rapporterats samt båtens skick
och tillgängligheten för en eventuell bärgning. I de flesta fallen så stämde uppgifterna väl med
det som rapporterats av anmälaren. Storleken på båten verkade dock svår att bedöma. I några
enstaka fall hittades inte den rapporterade skrotbåten. Antingen på grund av att de redan hade
avlägsnats eller för att uppgifterna om vart båten skulle ligga var för dåligt beskrivna. I vissa
fall uppstod missförstånd när den som fotograferat båten inte har stått i båtens omedelbara
närhet utan tagit bilden på långt avstånd. Då överensstämmer inte båtens placering med GPSkoordinaterna.
5.4 Insamling och skrotning av fritidsbåtar
Under våren och hösten 2012 gjordes ett urval av de rapporterade skrotbåtarna för vidare
arbete med att försöka få fram fullmakter för insamling och skrotning. I ett tidigt skede i
projektet var målet med insamling och skrotning av båtarna att skrota så många som möjligt för
en rimlig kostnad. Antalet mindre båtar som gick att hämta utan höga transportkostnader var
dock få och vi gjorde istället bedömningen att det gav mer nytta för pengarna att försöka ta bort
de objekt som förmodligen aldrig kommer att bli borttagna annars.
Följande urvalskriterier användes:
1. Det skulle krävas en rimlig arbetsinsats för att skaffa fram en fullmakt att Håll Sverige Rent
skulle få skrota båten,
2. att vi skulle koncentrera oss på objekt som legat länge, irriterat många människor,
3. och/eller annars förmodligen inte kommer att bärgas av någon annan.
Utav de 38 rapporterade båtarna valdes 18 båtar ut, lokaliserade på elva olika platser. Dessa
beskrivs nedan tillsammans med vidtagna åtgärder. Av de 18 båtarna var det till slut fem stycken
båtar som vi lyckades få tillstånd att bärga och skrota. Det arbetet utfördes av Båtskroten.
Kostnaderna redovisas exklusive moms.
20

Båt 1
Anmälningskategori: Båtklubb
Geografisk placering: I närheten av Lyrans båtklubb, Mälarhöjden
Tillgänglighet, närhet till väg, brygga etc.: Det går en grusväg fram till platsen.
Typ av båt (plast, metall, storlek etc.): Stålbåt i 8-metersklassen
Båtens tillstånd: Dåligt
Båtägare: Känd, tidigare medlem i en
förening med lokal i närheten av platsen.
Markägare: Stockholms stad
Åtgärd: Båtägaren hittades efter mycket
möda av personal från Stockholms stad
som förmådde ägaren att ge Stiftelsen
Håll Sverige Rent en fullmakt att båten
fick bärgas och skrotas. Inventering av
båten gjordes under tidig vår 2012 och
i maj 2012 skrotades båten. Båten fick
tas från sjösidan med färja med kran.
Arbetet krävde dykpersonal som även
städade bort skräp från ytan.
Kostnad: 34 500 kr
Båt 2
Anmälningskategori: Båtklubb
Geografisk placering: I närheten av Motorbåtsklubben Tre Kronor, Ulvsunda
Tillgänglighet, närhet till väg, brygga etc.: Ligger förtöjd till ett träd, kan ha legat där i åtta år.
Typ av båt (plast, metall, storlek etc.): Gammal träbåt ca 7 m lång
Båtens tillstånd: Dåligt skick
Båtägare: Okänd
Markägare: Stockholms Stad
Figur 12. Skrotbåt (Båt 1) som skrotats i närheten av Mälarhöjden.
Åtgärd: Båten inventerades i oktober 2012. Den ligger i ett skogsparti mellan två båtklubbar i
ett industriområde. Svårtillgänglig plats vilket gör att det krävs bärgning med pråm från sjösidan.
Båten är i dåligt skick men verkar vara i ett stycke. Det finns risk för att den ramlar sönder om
man lyfter den. Vattnet är grunt men personer med våtdräkt skulle behövas vid bärgningen för att
hjälpa till med handräckning och för att få fast bärremmar samt samla in flytande skräp.
Håll Sverige Rent föreslog markägaren, dvs. Stockholms stad, att projektet kan bekosta bärgning
och skrotning under förutsättning att kommunen gav oss en fullmakt.
Kommunen meddelade att dom för närvarande arbetar med de juridiska frågorna kring
övergivna båtar samt vilken förvaltning som bör vara ansvarig för frågan. De kunde därför inte
medverka i projektet. När de återkommer har projektet inte längre ekonomiska möjligheter att
hjälpa till.
21

Båt 3-5
Anmälningskategori: Båtklubb
Geografisk placering: Östra delen av Årsta holmar
Tillgänglighet, närhet till väg, brygga etc.:
Typ av båt (plast, metall, storlek etc.): 2-3 gamla träbåtsvrak som ligger till hälften under vatten
Båtens tillstånd: Riktigt dåligt skick, ej bogserbara.
Båtägare: Okänd
Markägare: Stockholms stad
Åtgärd: Inventerade under 2011. Ligger otillgängligt till och är i mycket dåligt skick. En båt är
mycket stor, ca 20 m lång. Bärgningsarbetet anses bli besvärligt och kräver både pråm och dykare.
Förslag på kostnad för bärgning och skrotning av alla båtar: ca 240 000 kr. Båtarna är inte aktuella
för bärgning, dels för att tillstånd saknades då marken tillhör Stockholm stad (se båt 2), dels för
att kostnaden var för hög.
Båt 6-11
Anmälningskategori: Annonssvar (allmänhet)
Geografisk placering: Ulvsundet, söder om Järna. Vid gamla färjeläget. Minst 3 st roddbåtar som
klassas som vrak, kan var någon mer som ligger där.
Tillgänglighet, närhet till väg, brygga etc.:
Det finns väg med en parkering i närheten
av platsen och en gångstig till båtarna.
Typ av båt (plast, metall, storlek etc.):
Mindre plastbåtar
Båtens tillstånd: En ligger i vassen och ser
vettig ut, med kapell på. Sen ligger det en
halv båt på land som är krossad i sidan. Den
tredje mindes han inte skicket på.
Förvaringstid: 12-15 år, kanske mer.
Båtägare:
Markägare:
Åtgärd: Uppgiftslämnaren vet ingenting om någon ägare till båtarna. Vid inventering av området
visar det sig att det ligger båtar upplagda en lång sträcka längst med strandkanten. Enligt de
personer som vi möter på platsen används båtarna för gösfiske. De säger att båtarna sällan
används och tycker att det är bra om de tas bort. Ingen vet om eller vem som har gett tillstånd
till båtägarna att båtarna får ligga där. Minst sex stycken båtar av totalt runt 20-30 båtar bedöms
som uttjänta och utan ekonomiskt värde. De är utan tvekan nedskräpande. Även en hel del annat
skräp hittas också längst med strandlinjen, till exempel en trasig utombordsmotor.
Håll Sverige Rent kontaktar de företag och organisationer som har verksamheter i området.
Markägaren där båtarna ligger svarar inte på telefon trots upprepade försök och återkommer
inte trots att vi lämnar meddelanden. Längst med strandlinjen går också Ekoleden. Den ingår
22
Figur 13. Mindre båt (Båt 12) som drivit in på privat tomtmark.

i ett EU-projekt där även Södertälje kommun ingår. Projektets medlemmar känner dock inget
ansvar för skrotbåtarna. Det kan bero på att området enligt uppgifter på kommunens hemsida
ska området detaljplaneras inom något år.
Miljö- och hälsa i kommunen anser att det är markägarens ansvar att hitta båtägarna och se till
att båtarna kommer bort.
Vi bedömer att det kommer att bli svårt att få tillstånd att ta bort några båtar och går därför inte
vidare med dessa båtar. Vi bedömer också att det tveksamt om det gör någon nytta att ta bort
ett fåtal båtar utan att det görs något åt situationen som helhet dvs. att alla båtar tvingas flytta
eller att det byggs riktiga bryggor som båtarna kan förtöjas vid.
Båt 12
Anmälningskategori: Båtskroten
Privatperson i Södertälje som har fått en mindre båt (ca 4 m)
dumpad på hans tomt och som har hört av sig till Båtskroten för
att få hjälp.
Åtgärd: Kontaktar anmälaren. Båten har legat på hans tomt ungefär ett år. Han polisanmälde
den och den har nu övergått i hans ägo vilket han har dokument på. Han vill inte ha båten och ser
gärna att vi kommer och hämtar den. Båten måste hämtas med båt från sjön. Enligt anmälaren är
den i tillräckligt gott skick för att den ska kunna flyta.
Då båten ligger endast 10 minuter sjövägen från Skepparklubben i Södertälje så bedömer vi att
kostnaden att hämta skrotbåten inte bör bli så stor om vi skrotar den samtidigt med husbåten
(Båt 16).
Båten visar sig vara i sämre skick än väntat. Den har ett stort hål i sidan som läcker in vatten.
Båten kläs in i presenning och en person får sitta i båten och ösa medan den bärgas till
Skepparklubben. Den transporteras sedan till återvinning i samma container som användes till
husbåten.
Kostnad: 4000 kr
Båt 13
Anmälningskategori: Båtskroten
Övergiven segelbåt på svaj som legat i vassen innanför Kolsundet, Mälaren under ett antal
veckor. Den har puttats rund bland olika markägare för ingen vill kännas vid den. Anmälare tror
att båten är polisanmäld som sjöfynd.
Båten ligger i Strängnäs kommun, Södermanlands län.
Åtgärd: Vid inventeringsbesöket går inte att ta sig ombord på båten då den ligger uppankrad i
vassen en bit ut från land. Den ser ut att vara i hyfsat skick och går säkerligen att bogsera bort
med båt.
Vid vårt första samtal med polisen hittas ingen anmälan på segelbåten men några dagar senare
ringer sjöpolisen upp och talar om att det finns en anmälan sedan tidigare. De berättar att
båten tidigare har legat fastbunden men att den slet sig. Nu är den ankrad med hjälp av polisens
försorg. Sjöpolisen har lagt ner mycket tid på att finna ägaren och tror sig nu veta vem det är. De
är mycket angelägna om att båtägaren ska göra rätt för sig men har hittills inte lyckats få tag på
personen. Ärendet har därför överlämnats till polismästaren för vidare åtgärd.
23

Sjöpolisen menar att ärendet är komplicerat eftersom båten varken är stulen eller övergiven.
Det är ett problem då båten har en ägare och därför inte kan räknas som sjöfynd. Ett
försäkringsbolag har bedömt båtens värde till ca 20 000-30 000 kr, vilket ytterligare komplicerar
saken.
Vi erbjuder Sjöpolisen att hämta båten och förvara den hos Båtskroten tills ägaren kommer och
hämtar den eller tills annan åtgärd kan vidtas. Polisen ber att få återkomma om det blir aktuellt.
De kontaktar oss inte ytterligare.
Båt 14
Anmälningskategori: Båtskroten
Trävrak (längd ej mätbar) i Nynäshamns kommun, ligger på land
nära större väg där människor parkerar sina bilar för att fiska vid
närbelägen strand. Området har blivit en allmän sopstation.
Åtgärd: Besöker båten med Båtskroten i början på oktober. Kontaktar Nynäshamns kommun
som är markägare. Dom hänvisar till Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF). Där
känner dom till båten och menar att vi måste leta reda på ägaren. Dom bedömer att båten är
nedskräpning men de kan inte ge oss ett formellt tillstånd att transportera bort båten. Det är
kommunens uppgift.
Kontaktar marinan i närheten som också känner till skrothögen och säger att den har legat där i
5-6 år. Ägaren är okänd.
Kontaktar Miljö- och samhällsbyggarförvaltningen på kommunen. De känner till skrothögen
och är positiva till att båten och skräpet tas bort men vet inte hur de ska gå till väga. Hon
ska prata med sina kollegor och kommunens jurist. I slutet på oktober får vi en fullmakt av
fastighetschefen. I mitten av november lyfts båten upp på en trailer och transporteras bort för
skrotning tillsammans med allt skräp och skrot runt omkring.
Kostnad: 13 200 kr
Figur 14. Båt 14, kallad skrothögen. Bilden visar tydligt hur skräp samlar mer skräp.
24

Båt 15
Anmälningskategori: Håll Sverige Rent applikationen
Adress: Sjöbodavägen, Norsborg
Båttyp: Segelbåt
Material: Plastbåt
Motor: Nej
Båtens storlek: 4-7 m
Tidsestimering: Okänt
Kommentar:
Kommun: Botkyrka kommun
Åtgärd: Båtvrak som ligger på land vid strandpromenad vid Slagsta Strand i Botkyrka kommun,
Stockholms län. Besöker vraket med Båtskroten i början av oktober. Båten har inget ekonomiskt
värde. Den har hål i skrovet och ingen motor. Skräp ligger slängt i och utanför båten. Det går inte
att köra ner en lastbil till platsen så båten måste tas bort med pråm från sjösidan.
Kontaktar Gata/park på Botkyrka kommun som är markägare. De är intresserade men säger att
det är besvärligt juridiskt. Vill diskutera med sina kollegor och ska återkomma. En några dagar
senare får vi en fullmakt från kommunen att båten bedöms vara skärp och får skrotas.
Båtskroten har lagat hålet i skrovet i förväg så att båten ska kunna flyta när den bärgas. När vi
kommer dit har någon försökt stjäla blykölen och ytterligare hål i skrovet har tillkommit. Båten
sågas då isär på plats och fraktas i sektioner till den närliggande marinan där bitarna lyfts upp
och transporteras bort för sortering och återvinning.
Kostnad: 40 200 kr
Figur 15. Segelbåten i Slagsta skrotades av projektet i november 2012 (Båt 15).
25

Båt 16
Anmälningskategori: Håll Sverige Rent applikationen
Adress: Hedvigsborg, Södertälje
Båttyp: Motorbåt
Material: Träbåt
Motor: Nej
Båtens storlek: 0-4 m
Tidsestimering: Okänd
Kommentar:
Kommun: Södertälje kommun
Åtgärd: Båten var anmäld flera gånger. Inventerar
den tillsammans med Båtskroten i början på oktober.
Vi konstaterade att den var i mycket dåligt skick
och var utan ekonomiskt värde. I anmälningen
uppges längden till 0-4 m men vid inspektionen
så bedöms längden till ca 8 m. För att ta bort den
behövs både kran och dykare. Marken arrenderas
av Skepparklubben i Södertälje. Vi pratar med
båtklubben som berättar att båten legat där i flera
år och att man har försökt förmå den som de tror
är ägare till båten att flytta den utan resultat. De
berättar också att kustbevakningen har varit där och
sanerat olja vid ett tillfälle. När vi kontaktar dom
går det dock inte att söka på händelsen på grund
av bristande information. Sjöpolisen har också varit
inkopplade men har inte gjort någon åtgärd.
Vi kontakt med miljöförvaltningen på kommunen
vet dom vilken båt det är men säger sig inte vara
ansvariga. Inte heller park- och skogsförvaltningen
tar sig an skrotbåtar. Parkeringsavdelningen på
kommunen visar sig bara ta hand om skrotbilar. Får
namnet på den eventuella ägaren av båtklubben. Via
Sjöpolisen kan vi kontakta den personen som inte
anser att han äger båten men så småningom skickar
han oss ändå en fullmakt att vi får ta bort båten.
I början på november bärgas och skrotas båten.
Operationen var besvärlig. Det behövs en rejäl
kranbil med kranförare, två man i vattnet att hjälpa
till med handräckning, lägga vajrar kring båten, lägga
ut länsar och samla ihop flytande skräp. Dessutom är
det fler som hjälper till på land. Två 30 m 3 containrar
fylls med bråte. Först tas överbyggnaden bort, sen
lyftes skrovet något så vattnet kunde pumpas ut.
Träbåten var så pass murken att den var tvungen att
skrovet sedan fick sågas i bitar och lyftas upp på land.
26
Figur 16. Skrotningsprocessen när husbåten i
Södertälje (Båt 16) skrotades. Bilderna visar
båten vid inventeringen, när överbyggnaden har
lyfts av, när kranen försöker lyfta båten i en helhet
och ihopsamlat material i en av containrarna.

Båt 17
Liten roddbåt i plast som drivit in på en privat tomt i Botkyrka kommun. Tomtägaren har
anmält båten till polisen som inte hittat någon ägare. Sjöpolisen vill skriva över ägarskapet på
upphittaren. Men tomtägare vill i så fall få garantier för att båten samtidigt blir bortforslad.
Åtgärd: När vi ringer till tomtägaren har ägaren kommit till känna och hämtat båten.
Båt 18
Segeljolle som lämnats vid en båtklubb i Brunnsviken, Stockholms Stad. Båten var polisanmäld
som sjöfynd sedan sommaren 2012. Sjöpolisen har sökt ägaren men inte hittat någon. De
ville skriva över ägarskapet på upphittaren. Båtklubben vill dock inte ta emot båten om ingen
samtidigt forslar bort den eftersom de annars får stå för den kostnaden.
Åtgärd: När vi ringer till båtklubben och erbjuder hjälp att ta bort båten har den redan hämtats
av sjöpolisen.
5.5 Ekonomi
5.5.1 Kostnader för skrotning
Vad de gäller de ekonomiska aspekterna för en skrotning av båtar så visar studien att när det
gäller båtar som är övergivna och blir liggande länge i naturen så är det bärgning och transporter
som står för de största kostnaderna. Framför allt sjötransporter är dyra. För de större båtarna
(6-10 m) som vi har skrotat inom projektet är medelkostnaden ca 38 500 kr. Det innefattar alla
båtar utom Lillbåten i tabell 2. En detaljerad redogörelse över kostnaders för de skrotningar som
gjorts inom projektet visas i tabell 2.
Tabell 2. Sammanställning av kostnader exklusive moms för utförda båtskrotningar inom projektet.
Benämning på den Bärgning och Dykare Arbetskostnad Återvinning och Totalskrotade
båten transport deponi summa
1. Mälarhöjdsbåten 22 500 10 000 - 2 000 34 500
12. Lillbåten 3 000 - - 500 3 500
14. Skrothögen 5 000 - 4 000 4 200 13 200
15. Segelbåten 28 000 - 8 000 4 200 40 200
16. Husbåten 13 000 10 000 16 000 27 000 66 000
Från våra exempel på skrotade båtar kan utläsas att bärgning och transporter står för 10-30 %
av de totala kostnaderna, dykare och arbetskostnader står för 20-30 % av de totala kostnaderna.
Återvinning och deponi står i flera fall endast för mindre än 10 % av de totala kostnaderna.
Anledningen till den höga kostnaden för omhändertagandet av avfallet med skrothögen beror
på att det lämnats miljöfarligt avfall vid båten som är dyrare att lämna in.
27

I fallet med Husbåten så utgör återvinningskostnaden ca 40 % av den totala kostnaden.
Det beror på den stora mängden murket trä samt motor, järnspis och andra tunga föremål
som skulle omhändertas. Avfallet sorterades i det här fallet av avfallsbolaget vilket gav en
merkostnad.
Arbetstiden för att genomföra inventeringar och utverka tillstånd uppskattas i medeltal till cirka
2 h per lokal respektive 1 arbetsdag per båt.
5.6 Intervjuer med berörda myndigheter
5.6.1 Kustbevakningen (KBV)
Vid en telefonintervju med KBV framkom att de får dagliga samtal om övergivna fritidsbåtar
under båtsäsongen. De anser att ett båtregister skulle underlätta deras arbete med att
hitta ägaren. De anser också att det är ett problem med att det inte finns något utpekat
myndighetsansvar för skrotbåtar vilket gör att ingen vill känna vid problemen.
KBV tar hand om miljöfaror samt om båtarna utgör ett hinder för annan trafik. I sådana fall
transporter dom fartyget till närmaste brygga och surrar fast den. Andra ärenden hänvisas till
polisen.
KBV har bara register över båtar som är längre än 12 m och är över 4 m breda. Då har båtarna
ett så kallat ”call sign” som är registrerat hos Transportstyrelsen. Ärenden med fritidsbåtar
blir registrerade men uppgifterna är inte sökbara på samma sätt som större båtar. KBV menar
att skrotbåtar kommer att bli ett stort problem i framtiden. De flesta fritidsbåtar i skärgården
idag är inte äldre än 10 år. Var är alla äldre båtar? Här menar KBV att dumpning kommer att
bli vanligare vilket kommer att skapa mycket problem för markägare om det inte finns ett
båtägarregister för fritidsbåtar.
5.6.2 Sjöpolisen
Polisen tar inte emot övergivna båtar som hittegods. Dom bedömer att det antingen är sjöfynd
eller övergivet gods. Sjöpolisen är bara intresserade av misstänkta stulna båtar där det begåtts
ett brott. I så fall tas båten i beslag. För att bedömas som sjöfynd måste dom i princip vara
drivande. Det inkommer några stycken till Stockholms län varje år. Då krävs en kungörelse i UFS,
Underrättelser för sjöfarande och efter 3 månader skrivs båten över på upphittaren, kasseras
eller säljs om ingen ägare har gett sig tillkänna.
Om båten har lämnats/dumpats på privat mark är det markägare som tar hand om godset, enligt
sjöpolisen. Polisen lämnar i så fall fallet. Detta kan uppbringa stora kostnader för markägaren.
Den person som vi pratade med ansåg inte att det var några problem med att avgöra de rättsliga
aspekterna på skrotbåtar. Men även om lagstiftningen är tydlig så kan polisen behöva lägga ner
mycket tid på att lösa sjöfyndsfall. Så var det åtminstone fallet med den drivande segelbåten
(Båt 13) som vi har beskrivit tidigare.
I tidningen Skärgården har däremot sjöpolisen uttalat sig om att ett båtregister skulle underlätta
att spåra ägaren. Här menar sjöpolisen att processen är krånglig, där kostnaden kan hamna på
oskyldiga markägare (7). I samma artikel säger också sjöpolisen att dom anträffar mellan 400-
500 båtar årligen i Stockholms län. ”Det kan vara allt från en anträffad båt på land till en kanot
som flutit upp på en strand.”
28

6. Nordisk workshop om skrotbåtar
I början på december 2012 anordnade Stiftelsen Håll Sverige Rent och Institutet för tillämpad
miljövetenskap (ITM) en workshop om skrotbåtar. På workshopen deltog ca 50 personer från
olika branscher kopplade till båtar och båtliv men där var även personer från avfalls- och
försäkringsbranschen och personer från myndigheter och kommuner samt forskare inom
området. Workshopen riktade sig till de nordiska länderna men av förklarliga skäl var de flesta
deltagarna från Sverige. Syftet med konferensen var att identifiera och diskutera omfattningen
av problemet med skrotbåtar idag och i framtiden samt diskutera eventuella lösningar på dessa
problem. Vi ville också ge dessa intressenter en möjlighet att träffas och utbyta gemensamma
erfarenheter då vi upplever att kunskapen om skrotbåtar idag är mycket begränsad. Flera av
deltagarna kom till workshopen för att de var intresserade av att starta båtskrotsföretag.
Hålls Sverige Rent presenterade sitt projekt ”Svenska skrotbåtar” och Nordiska ministerrådets
projekt (som leds av ITM) presenterade sitt projekt om miljöproblematiken kring skrotbåtar
i norden. Dessutom hölls ett antal intressanta presentationer om skrotbåtar. Bland annat
presenterades det hur skrotbåtar omhändertas i Finland. Där är det en privat aktör inom
avfallsbranschen som tar emot skrotbåtar på ett antal anläggningar över hela landet. Det
började som en återvinningskampanj där inlämningen var gratis under ett år och företaget fick
då in 280 båtar. Sedan har projektet fortsatt och de har nu 7 års erfarenhet av att skrota båtar.
Företaget menar att även om båtägarna i dagsläget betalar en mindre summa för inlämnade
båtar så ger det ingen vinst utan företaget gör det för den goodwill som det ger. Det är en
mycket uppskattad tjänst. Båtägaren transporterar båten till anläggningen eller betalar för den
servicen. Inlämningen kostar per meter båt och är förhållandevis låg. Antal inlämnade skrotbåtar
är totalt ca 250 per år. Vid anläggningen demonteras båtarna enligt principen att material i
första hand ska återanvändas och sedan återvinnas. Skrov på plastbåtar i Finland används som
fyllnadsmaterial i infrastrukturarbeten, till exempel vid vägbyggen.
Två sessioner med grupparbeten genomfördes under workshopen där ett antal frågor skulle
diskuteras. En redovisning av svaren på frågorna genomfördes i slutet av dagen. Den första
delen ägnades åt om kunskapsläget idag och andra delen ägnades åt idéer om lösningar. Nedan
sammanfattas några av de frågor och slutsatser som deltagarna kom fram till.
Figur 17. Intensiva diskussioner pågick under workshopen om skrotbåtar.
29

6.1 Övergripande frågor
En skrotbåt bör definieras som en båt som ingen vill bruka eller äga, oftast med inget eller ringa
värde. Det innebär att även en båt som tillsynes kan vara i gott skick kan vara uttjänt om ingen
vill ta hand om den.
Skrotbåtar bedöms inte vara så stort problem i dagsläget men kunskapen om omfattningen om
hur många som finns och var båtarna tar vägen är dålig. Många överges i naturen. Alla deltagare
var överens om att problemet kommer öka i framtiden.
6.2 Miljö och hälsa
• Miljöproblemen utgörs framför allt av nedskräpning, läckage av oljor och drivmedel,
eventuellt läckage av båtbottenfärg mm. Det saknas information från tillverkarna om
material, innehåll, ämnen samt var substanserna finns på båtarna. Det gör att det är svårt
att veta vilken miljöpåverkan båtarna har.
• Att båtarna blir ett nedskräpningsproblem anses större än att de skulle utgöra en miljörisk
om de hamnar i naturen men kunskapen om detta är idag begränsad.
• Hälsorisker med skrotbåtar föreligger fram för allt vid bärgnings- och skrotningsarbete. Om
sådant arbete utförs av professionell personal bör hälsorisken vara liten.
6.3 Ansvar, juridik och ekonomi
• Deltagarna anser att den sista ägaren av båten har det yttersta ansvaret för att båten
skrotas. Ett lagstiftat producentansvar skulle göra att alla båtägare delar lika på det
ekonomiska ansvaret vilket gör att skrotningen skulle kunna vara avgiftsfri. Gratis skrotning
skulle också förebygga att båtarna annars lämnas övergivna i naturen eller på båtklubbar
och därmed utgör nedskräpningsobjekt.
• Ansvaret för övergivna båtar ses som ett av de största problemen vad det gäller juridiska
spörsmål.
• Kommunerna föreslås ha en skyldighet att motta mindre båtar (

6.4 Båtregister
• Idag är det omöjligt att veta exakt hur många båtar som finns på grund av ett heltäckande
register. Att registrera båten i ett båtregister bör därför vara obligatoriskt. Registret föreslås
vara liknande för alla de nordiska länderna.
• I Sverige föreslås Transportstyrelsen vara ansvarig för registret.
6.5 Återvinning
• De största utmaningarna för att nå ett fungerande nationellt system för omhändertagande
av skrotbåtar är:
Ekonomin (inget producentansvar)
Båtregister
Attityder
Nationellt regelverk
Samlat myndighetsansvar för frågan
Nya båtar tillverkas inte efter återvinningsprinicpen
• Ett av de största problemen anses vara att få in skrotbåtar i skrotningsprocessen.
Professionella företag som jobbar med avfallshantering har inga problem med att ta hand
om båtarna på ett miljömässigt bra sätt när de väl är inlämnade.
• Det så måste det finnas ett system för att omhänderta båtar som båtägare vill skrota.
Möjligheten att lämna in sin båt för skrotning måste finnas fördelat över hela landet.
• Metaller, kompositmaterial, motorer, elektronik, segel, vinschar mm från en båt bör kunna
återanvändas eller återvinnas beroende på dess skick. Framför allt metaller kan vara
lönsamt att återvinna. Det behövs en marknad för återvinning av glasfiberplast.
• Eventuellt kan det även behövas någon typ av krav på utbildning även för de som bärgar och
transporterar båtarna till insamlingsplatserna då även dessa moment kan utgör en fara för
hälsa och miljö.
• Flera deltagare anser också att det bör finnas en svensk standard och vägledning för hur
skrotningen av båtar ska gå till. I framtiden kan det bli aktuellt med både en nordisk eller en
europisk standard.
6.6 Insamlingskampanjer
• Nationella insamlingskampanjer bör genomföras.
31

7. Diskussion och slutsatser
Under projektet har det tydligt framkommit att skrotbåtar i naturen irriterar människor.
Skrotbåtar anses skräpa ner och förfula naturen. Likaså är mark- och tomtägare som fått båtar
dumpade på sin mark frustrerade över att de själva ska behöva stå för besväret och kostnaden
för att transportera bort en båt som någon annan har övergett. Kommunen är normalt
ansvarig för att ta bort skräp där allmänheten får färdas fritt enligt lag 1998:814. Lagstiftningen
förutsätter dock att kommunerna ser det som sitt ansvar att ta hand om nedskräpande
fritidsbåtar där ägaren är okänd. Erfarenheter från projektet visar att kommuner inte alltid tar
det ansvaret i dagsläget. Vi har inte undersökt närmare varför det är så men okunskap och
otydlig ansvarsfördelning inom kommunen kan vara möjliga orsaker, liksom att kostnaderna
i vissa fall kan bli höga. En annan anledning kan vara att lagstiftningen är otydlig vilket ger
möjlighet för olika tolkningar av lagens betydelse. Stiftelsen Håll Sverige Rent bedömer att
förslaget om den nya lagstiftningen om kommuners möjlighet att flytta båtar kommer att
underlätta omhändertagandet av fritidsbåtar för kommunerna. Den föreslagna lagstiftningen
löser dock inte frågan om finansiering så länge ägaren är okänd. Oavsett om lagstiftningen
instiftas eller inte, rekommenderar vi att alla kommuner tar fram en enklare handledning för
hur frågan ska hanteras inom den egna kommunen. Ett för kommunerna användbart sätt att
kartlägga nedskräpande skrotbåtar kan till exempel vara att ansluta sig till Håll Sverige Rents
mobilappssystem. Den är också verktyg att använda för att förebygga nedskräpning och illegal
dumpning. I studien var ca 60 % av anmälningarna gjorda av allmänheten via appen.
Studien visar att det mycket ofta är svårt och tidsödande att spåra en ägare till en båt
som övergivits. Det är också svårt att bevisa att båten tillhör en person även om det finns
en misstänkt ägare. Vid omhändertagande av båtar i naturen blir detta ofta ett problem.
Kommunerna som vi har varit i kontakt med i projektet har uttryckt en oro för att bli
ersättningsskyldiga om en ägare dyker upp i efterhand. Även i dessa fall kan den föreslagna
lagstiftning som handlar om kommunernas rätt att flytta båtar i vissa fall underlätta
kommunernas hantering av övergivna båtar. Stiftelsen Håll Sverige Rent anser dock att
utgångspunkten bör vara att båtens ägare ska ta både det praktiska och ekonomiska ansvaret
för sin båt. För att underlätta arbetet med att identifiera ägaren är det i så fall nödvändigt
att inrätta ett obligatoriskt båtregister i likhet med Transportstyrelsens register som finns för
personbilar.
Ett av problemen med båtskrotning som har identifierats i studien är att få in båtarna i ett
återvinningssystem. Stiftelsen Håll Sverige Rent föreslår därför en insamlingskampanj på
nationell nivå för att på så sätt uppmärksamma frågan och proaktivt få båtägare att skrota
uttjänta fritidsbåtar som annars eventuellt skulle dumpas i naturen. Ytterliga skäl är att
kampanjen bidrar till att förbättra miljön och att det är angeläget att transportera bort övergivna
skrotbåtar så fort som möjligt. Dels för att kostnaden för att transportera bort båtar ökar
med att de förfaller. Dels för att studien bekräftar tidigare forskningsresultat om att människor
uppfattar att det är tillåtet att slänga skräp på marken om det redan ligger skräp där. Båten
Skrothögen som vi bärgade bort är ett bra exempel på det.
En nationell insamlingskampanj kan vara ett mycket effektivt sätt att nå resultat för få bort
nedskräpande båtar. Stiftelsen Håll Sverige Rent drev två skrotbilskampanjer mellan 2001 och
2007 som finansierades av bilskrotningsfonden. Kampanjerna berörde nästan hela Sverige
och underlättade hanteringen av uttjänta bilar för såväl privatpersoner som kommuner.
Kampanjerna inkluderade en bilskrotspremie på 500 till 4 000 kr som ett incitament för att få
ägare att lämna in sina bilar och nära 130 000 skrotbilar skrotades. Tack vare det kunde stora
mängder metall återvinnas och miljöfarliga ämnen tas om hand på ett riktigt sätt.
32

Vem som helst kunde rapportera in egna eller övergivna skrotbilar för kostnadsfri hämtning. Så
som Naturvårdsverket mycket riktigt poängterar i sin rapport (3) så finns det dock två viktiga
skillnader mellan att skrota båtar jämfört med bilar; 1) det är avsevärt större variationer i
båttyper (längd, material mm) jämfört med bilar, 2) materialintäkterna är avsevärt mindre för
båtar jämfört med bilar.
Naturvårdsverket uppskattade båtskrotskostnaderna till 1 100-17 000 kr beroende på storlek (3).
Kostnaderna inkluderade både transport och återvinning. De nämner dock att kostnaderna kan
öka med 30-50 % om båtarna ligger olägligt till. I den här studien var skrotbåtarna övervägande
i dåligt skick, placerade i naturen (både stadsnära och mer lantlig naturmiljö) och många låg
på otillgängliga platser. Medelkostnaden för de skrotade båtarna var 38 500 kr inom kategorin
”6-10 m”. Riktigt stora fritidsbåtar kan förmodligen kosta avsevärt mer att skrota beroende på
i vilket skick det är och var de ligger. Det visar att Naturvårdsverket kraftigt har undervärderat
kostnaderna för att samla in och skrota övergivna båtar som lämnats i naturen. Stiftelsen Håll
Sverige Rent bedömer att summan på 9 miljoner för en insamlingskampanj för 2 000 övergivna
och uttjänta fritidsbåtar som Naturvårdsverket uppger i sin rapport (3) skulle bli avsevärt högre.
Att initialt bedriva en nationell insamlingskampanj ger också en möjlighet att sprid information
om hur en båtägare gör för att skrota sin uttjänta fritidsbåt. Tillvägagångssättet har visat sig
fungera bra i Finland. När båten väl finns hos återvinningsföretaget har avfallsbranschen redan
kunskap om att hantera materialet. En auktorisering av båtskrotsföretagen skulle säkerställa
kvalité och säkerhet. Enligt Naturvårdsverket uppgår de administrativa kostnaderna för en
informationskampanj till ca 900 000 kr (3). En insamlings- och informationskampanj förutsätter
dock att det finns ett fungerande system för att ta hand om båtarna som ska skrotas. Idag finns
totalt två båtskrotsföretag i Sverige (Stockholm och Göteborg) vilket begränsar möjligheten för
en båtägare att skrota sin båt på ett korrekt sätt. Oavsett övriga åtgärder måste det vara lätt för
båtägare att göra rätt!
Stiftelsen Håll Sverige Rent anser därför att det är av högsta vikt att ett återvinningssystem för
skrotbåtar byggs upp inom en snar framtid. Vi föreslår ett kommunalt ansvar för återvinning av
mindre båtar och att privata avfallsaktörer omhändertar större båtar. Vi rekommenderar också,
i likhet med slutsatser från tidigare utredningar (3,4) ett producentansvar för att finansierar
återvinningssystemet. Ett välfungerande återvinningssystem för båtar som dessutom ger
arbetstillfällen bör ge både ekonomiska och miljömässiga vinster för samhället. Båtmiljörådet
har i sitt Miljöprogram slagit fast att förutsättningar att bedriva båtskrotning på kommersiell
basis saknas. Vi tror att viljan finns hos företagare men att det krävs politiska och ekonomiska
incitament för att få igång ett sådant system. Flertalet entusiastiska personer som är
intresserade av att starta båtskrotsföretag har ringt till Håll Sverige Rent och undrat hur de ska
bära sig åt och vilka möjligheter det finns för att få ekonomisk hjälp.
Liksom det har framkommit i tidigare undersökningar drar Stiftelsen Håll Sverige Rent slutsatsen
att det finns ett antal åtgärder som kan genomföras för att proaktivt förhindra att uttjänta
fritidsbåtar lämnas i naturen och samtidigt förenkla återanvändning, återvinning och skrotning
av uttjänta och övergivna fritidsbåtar. Sammanfattningsvis listas dessa åtgärder nedan:
• Inför ett nationellt system för återvinning/skrotning av fritidsbåtar
• Informera båtägare hur en skrotning går till och vart den kan utföras
• Starta en insamlingskampanj för nedskräpande båtar och uppmärksamma frågan
• Ge båtägare incitament till att skrota båten på rätt sätt genom att införa en båtskrotspremie
• Instifta den nya lagstiftningen om kommuners möjlighet att flytta skrotbåtar
• Inför ett obligatoriskt båtregister som underlättar att hitta ägaren till en skrotbåt
• Inför producentansvar som en försäkring för att kunna finansiera framtida skrotningar av
fritidsbåtar och som dessutom ger ett incitament till bättre produktval vid nyproduktion.
33

8. Referenser
1. Eklund et al. (2013). Disposal of plastic end-of-life-boats. Status in 2012 in the Nordic
countries, with a focus on statistics, recycling and environmental problems. In press.
2. SweBoat (2012). Fakta om båtlivet i Sverige 2011. Hemsida: www.sweboat.se/faktaom-batlivet.aspx
. Åtkomstdatum: 2012-12-18. Se även Transportstyrelsen (2010).
Båtlivsundersökningen 2010. En undersökning om svenska fritidsbåtar och hur de används.
3. Naturvårdsverket (2011). Nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar. Hemsida: http://www.
naturvardsverket.se/Start/Om-Naturvardsverket/Yttranden/Yttranden-2011/Vad-kan-mangora-at-overgivna-fritidsbatar/.
Åtkomstdatum: 2012-12-18.
4. Statskontoret (2008). Vrak och ägarlösa båtar, 2008:6.
5. ICOMIA (2007). Decommissioning of End-of-Life-Boats. A status report.
6. Eklund, D. och Eklund B. (2008). Föroreningar av båtuppläggningsplatser – en
sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner. ITM-rapport 208.
Hemsida: www.itm.su.se/documents/ITM_rapport_208.pdf. Åtkomstdatum: 2012-12-18.
7. Skärgården (2013). Sjöpolisen varnar för krångel med skrotbåtar. Artikel av Carin Tellström i
Skärgården nr 5, 31 januari 2013.
8. Keizer, K, Lindenberg, S and Steg, L. (2008). The spreading of disorder. Science. Vol. 322 no.
5908 pp. 1681-1685.
9. Sjöfartsverket (2008). Miljöprogram för fritidsbåtar. Båtmiljörådet. https://www.
havochvatten.se/download/18.64f5b3211343cffddb2800030264/1331117665871/HaV_
flyer_Alltforsjon_low.pdf
34

Stiftelsen Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpning,
främja återvinning och stärka människors miljömedvetenhet.
I bred samverkan med omvärlden påverkar vi den enskilda individens
attityder och värderingar kring miljö och hållbar utveckling. Arbetet
bedrivs genom kampanjer, projekt, utbildningsinsatser och utdelandet
av miljöutmärkelser.
Stiftelsen Håll Sverige Rent
Box 4155, 102 64 Stockholm
Tel: 08-505 263 00
www.hsr.se