2006:01

SJÖFS 2006:1
Bilaga 9
306
Regel 11
om noggrann beräkning av korrektionen presenteras. Fyllnadsgrad för
samtliga tankar, torrtankar och andra utrymmen som pejlas skall
redovisas. Tillförlitliga pejl-/ullagetabeller skall finnas.
11 En noggrann inventering av avgående och tillkommande vikter
med bestämning av storlek och tyngdpunktslägen skall göras.
12 Krängningsvikter skall vara kontrollvägda och märkta med sin vikt
eller försedda med aktuell viktattest. Sjöfartsverket kan, om användande
av krängningsvikter är praktiskt ogenomförbart, medge att fartygets
tankar används vid krängningsprov.
13 Om fartyget har en längd större än 50 meter skall krängningsvinklarna
mätas med minst två vinkelmätningsinstrument. Minst ett av
dessa skall om möjligt vara en pendel.
14 Pendellängden skall vara så stor som möjligt.
15 Minst fyra tillfredsställande krängningar skall utföras åt vardera
sidan, där varje viktförflyttning skall resultera i en krängningsförändring
av minst 1° och högst 3°, samtidigt som den maximala krängningsvinkeln
inte får överstiga 3° räknat från upprätt läge.
Allmänna råd
Initialslagsidan bör inte överstiga 0,5°.
Som hjälpmedel vid genomförande av vägning och krängningsprov
kan kapitel 7 och bilaga 1 av Intaktstabilitetskoden
användas.
Regel 11
Fria vätskeytor
Vid beaktande av fria vätskeytor skall följande tillämpas:
1 Fria vätskeytor skall beaktas i tankar av väsentlig storlek med en
fyllnadsgrad mindre än 98 %.
2 Tankar som beaktas kan vara av följande två kategorier:
2.1 Tankar med konstant fyllnadsnivå, t.ex. last- och barlasttankar.
Korrektionen för fri vätskeyta skall beräknas för den aktuella fyllnadsnivån
i varje tank.
2.2 Tankar med varierande fyllnadsnivå, t.ex. bränsle- och färskvattentankar.
Med undantag för vad som anges i punkt 4 och 5 skall
korrektionen för fri vätskeyta beräknas för den minst gynnsamma
fyllnadsnivån inom begränsningarna för varje tank, i enlighet med
operationella instruktioner.