Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...

More documents

Recommendations

Info

sid. 36 | kultur epoker får skildra samma scen blir det en bra ”igång sättare” av diskussioner om bibeltexternas innebörd. Varje sida inleds med det aktuella styc - ket i Bibeln följt av författarnas tolk - ningar och information om respektive konstnär. Det rör sig inte om någon svår akade misk bok utan texten är mycket personligt och lättillgängligt skriven utan att för den skull vara ytlig. Konsten mellan 1300 och 1650 omfattas – guldåldern för det religiösa måleriet inte minst i Italien. Följdriktigt dominerar de italienska mästarna stort med bara ett fåtal namn från andra länder. Starkast bland de icke-itali - enska konstnärerna är inte oväntat Rembrandt och den på Kreta födde men i Spanien verksamme Dome nico Theotoco - poulos, kallad El Greco (som just betyder Greken). På omslaget finner vi Botticellis (1444/45 - 1510) vackra Bebådelsebild fylld av den florentinska skolans ljuvhet men samtidigt med ett stort allvar i jungfru Marias anlete och hennes kroppsrörelse, som både är frågande och accepterande. Vi kan tänka oss, att den helt unga flickan just bemöter änglabudet med den berättigade frågan ”Hur skall detta ske?”. Scen efter scen följer, och författarna pekar klarsynt på detaljer även utanför scenens centrum. Detaljer som ofta på ett försynt sätt förstärker berättelsens autenticitet. Men det är inte detaljerna som för berättelsen nära oss och gör miraklen övertygandet. Det är Ljuset. Varje konstnär har sin egen ljusbehandling alltifrån fransmannen Poussins klassicistiska kalla ljus, som dessvärre ger hans scener ett drag av berättande bibelplansch, till den stora ljusmästaren Rembrandt (1606–1669) som fyller dem med evigt liv. Däremellan har vi El Grecos (1541 –1614) märkligt surrealistiska blå- och vittonade ljus, som flammar och vrider sig och sannerligen får scenen att framstå som ett mirakel och inte som vanlig vardag. Hans sätt att måla är så modernt expressio - nistiskt, att man har undrat om han hade ett synfel eller till och med var galen. Men ingen står oberörd inför hans omskakande tolkningar (framför allt i original) av Be - bådelsen, Kristus på oljeberg et, Kors fästel - sen och övriga scener ur frälsnings dramat. Men låt oss avsluta med en till formatet inte alls stor målning, som jag brukar ”hälsa på” varje gång jag är på Louvren i Paris: Rembrandts Emmaus skildring från år 1648. Den saknar helt El Grecos stora effekter utan är nedtonad och till synes vardaglig. En man bryter ett bröd, två andra män sitter vid ett värdhusbord, och en helt oberörd tjänare står i bakgrunden och serverar. Så släpper Rembrandt in ljuset, som sakta närmar sig scenens cent - rum, slår ner på bordsytans vita duk, som blir en svepning, reflekteras rakt upp mot Kristi ansikte, när han bryter brödet. Avslöjandets och miraklets ögon blick, då lärjungarna plötsligt ser. En sekund senare – står det hos den store bildberättaren Lukas – att ”han försvann ur deras åsyn”. Konsten kan på ett märkligt sätt förmedla dessa olika tids- och betydelseskikt, om man låter betraktandet ta tid och förvandlas till meditation. Lars Melin: Svära i kyrkan Carlssons förlag, 2008 Elisabeth Stengård Det har skrivits många lärda verk om tro och vetande. Inte går det väl att skriva humoristiskt och samtidigt med djup om ämnet? Jo, faktiskt. Lars Melin har lyckats förmedla mycket tänkvärt härom i en delvis nästan drastiskt kåserande stil. Språkglädjen, humoristiska formuleringar, det moderna språket och dito referensramar gör Svä ra -- i kyr kan innehållet lätt att ta till sig. Som språkforskare samt författare till ett flertal populärvetenskapliga verk och läroböc - ker för skola och universitet har Melin lärt sig en skrivarkonstens pedagogik, som även tilltalar yngre. ”Vår kristna terminologi är ibland föråldrad. Vår tro måste verbalt kunna uttryckas, så att den blir begriplig även för dem.” Varför denna titel: Svära i kyrkan? Författaren konstaterar att upplysning - en, följd av liberalteologin, postmoder - nismen och de allra senaste årens ateistiska väckelserörelse har kritiserat kyrkan så kraftigt och många gånger så orättvist, att ingen längre höjer ett ögonbryn ens inför de värsta påhoppen. Svära i kyrkan har blivit ett allmänt begrepp för att våga säga något opassande – och i dag är det – inte minst i många intellektuella kretsar – högst opassande att försvara den kristna tron. Det är verkligen att svära i kyrkan. Argumentationen är både rolig och slagkraftig. Melin har förmågan att på några få rader lyckas karakterisera strömningar och tendenser i vår tid, slå hål på många fördomar om kristen tro och visa på vetenskapens begränsningar och paradigmskiften och på våra tankars bundenhet till vår egen tid och omgiv - ning. Mot detta ställer han kristendomen och visar hur vi där är del av ett mycket större sammanhang än vår tidsbundna kultur. På knappt 150 sidor hinner han presentera många av de existentiella frågor som en reflekterande människa av idag kan tänkas ställa sig. Svära i kyrkan
uttrycker vår egen tids brottning med livsfrågorna och visar på den kristna vägen som en hållbar livsväg. James Blom Astrid Andersson Wretmark: Tito Colliander och den ryska heligheten Artos, 2008 På besök i Nya Valamo kloster i Finland för många år sedan hittade jag i biblioteket en liten skrift som grep mig djupt: Samtal med smärtan av Tito Colliander. Den ledde vidare in i ett ovanligt författarskap och livsöde. Mer än 40 titlar omfattar Collianders produktion, som speglar en människas religiösa väg, där ett grundmotiv är en följeslagare av sorg och tvivel men där nya ljusare toner tillkommer: upp - levelser av skönhet, godhet, helighet, tro. En människa som efterhand finner sin religiösa hemmahörighet, men alltid med en självkritisk distans. Prästen Astrid Andersson Wretmark har skrivit en underbar studie om Tito Colliander (1904 – 89) och hans värld, Tito Colliander och den ryska heligheten. Från skräckupplevelserna i revolutionens Petrograd för vägen via Karelska näset och estniska Petseri till Paris och tillbaka till Finland. Utifrån Collianders själv - biografiska böcker växer bilden fram av ett konstnärstemperament som avstår från bilden till förmån för ordet och som utvecklas och fördjupas i mötet med benådade platser och andliga gestalter som sätter sin prägel. Redan tidigt går den unge Collianders färdriktning hän emot den ortodoxa traditionen och kyrkan. Starka upplevelser av ryskortodox liturgi i det fantastiska klostret Petseri, numera Petjori nära Pskov, de exilryska kyrkorna och miljöerna i Paris, litterära möten men framför allt personliga vänskaper med ortodoxa gestalter som biskop Alexander i Helsingfors och allra främst den älskade fader Johannes i Valamo kloster (han dog 1958). Här passar Astrid Andersson Wret - mark på att berätta om fader Johannes, igumen (föreståndare) för munkarna i Nya Valamo i Finland, dit de flytt undan Röda armén från sitt gamla kloster på öarna i Ladoga. Fader Johannes hör till dessa mänskliga, intuitivt kloka, ödmjuka, enkla och djupt andliga själasörjare som betyder så mycket för alla som lär känna dem och som älskas av alla de möter. Hans brev och texter citeras här och var och hans värme lyser igenom överallt. Fader Johannes är värd att lära känna närmare. Han skrev på ryska, men ett ur - val ur hans brev finns utgivet på svenska av Valamo kloster år 1997: Fader Johannes. Kristus är mitt ibland oss – Brev av en biktfader i Valamo kloster. Året innan utkom en sorts dokumentär roman om honom, fint skriven av dåvarande arkimandriten Panteleimon, klosterföreståndare i Valamo, nu metropolit i Uleåborg: Drömmens farkost, på finska Unen laiva 1994. På engelska kom breven ut 1979, Christ is in our midst, översatta från en fransk utgåva från 1961, och på tyska 1990, Der Herr möge euch schützen. Allt detta bara för att visa att de tidlösa, gripande breven till biktbarnen finns tillgängliga på flera språk. Kyrkans tidiga fäder lever starkt i den ortodoxa traditionen, och Astrid Andersson Wretmark visar med kärlek och kunskap på mycket av den skönhet och intagande spiritualitet som finns där. Hon har följt Tito Colliander och även fader Johannes i spåren och förmedlar sina intryck och upplevelser med stor skönhet. Hon förtjänar ett varmt tack för att hon öppnar en dörr på glänt till den andliga värld och de benådade miljöer som levt och lever i våra östliga grannländer, samtidigt som hon presenterar människan Tito Colliander och hans fascinerande författarskap och väg till tron. BÖNEAPOSTOLATET Kärleksfulle Fader, jag offrar åt dig denna dags böner, arbete, glädjeämnen och lidande i förening med din Sons Jesu Kristi, världens Frälsares, offer. Må den Helige Ande ge mig styrka att vittna om din kärlek. Benedikt XVI:s intentioner för år 2009: FEBRUARI Allmänt: Att alla präster och biskopar alltmer låter sig inspireras av den helige Ande i sin undervisning och omsorg om Guds folk. Missionen: Att Kyrkan i Afrika finner vägar att verka för försoning, rättvisa och fred, i enlighet med biskopssynodens andra speciella möte för Afrika. kultur | sid. 37 Kaj Engelhart MARS Allmänt: : Att kvinnornas roll blir alltmer synlig och uppskattad i hela världen. Missionen: Att biskopar, präster, ordensfolk och lekmän i Katolska kyrkan i republiken Kina får bli tecken på och instrument för enhet, gemenskap och fred inspirerade av det brev som påven Benedikt XVI skrev till dem.
Page 1 and 2: #2 6 februari 2009 Pris 40 kr The P
Page 3 and 4: Påven upphäver bannlysning mot bi
Page 5 and 6: Varje år gör en delegation ur de
Page 7 and 8: aktuellt inrikes | sid. 7 Guds här
Page 9 and 10: förtjänta av en flaska vin (med F
Page 11 and 12: mässor erbjuds på spanska och pol
Page 13 and 14: Kaldéerna fick eget hem i Eskilstu
Page 15 and 16: Syster som räknar med att komma ti
Page 17 and 18: Kyrkorådet samlas. De sittande är
Page 19 and 20: Förra året kunde Mariasystrarna f
Page 21 and 22: Skrivande katolik vittnar om sin tr
Page 23 and 24: Mässans mål och mening (13) Vi ä
Page 25 and 26: som ansåg sig vara fromma, men int
Page 27 and 28: VÄGLEDARE Raymond Brown - en passi
Page 29 and 30: Nästa utdrag ur Bang om Bang komme
Page 31 and 32: skribent som 1895 konverterade till
Page 33 and 34: Bröllopet i Kana. Detalj, Vår fru
Page 35: Böcker James G. McCarthy: Evangeli
Page 39 and 40: The Priests på Sverigebesök Gamla
Page 41 and 42: Ny kyrkoherde i S:ta Eugenia Uppslu
Page 43 and 44: senaste har flera kommit från båd
Page 45 and 46: Biskop Anders kalender FEBRUARI/MAR
Page 47 and 48: ensamstående mammor som är helt

Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?