Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>sid</strong>. 36 | kultur<br />
epoker får skildra samma scen blir det en<br />
bra ”igång sättare” av diskussioner om<br />
bibeltexternas innebörd.<br />
Varje <strong>sid</strong>a inleds med det aktuella styc -<br />
ket i Bibeln följt av författarnas tolk -<br />
ningar och information om respektive<br />
konstnär. Det rör sig inte om någon svår<br />
akade misk bok utan texten är mycket<br />
personligt och lättillgängligt skriven utan<br />
att för den skull vara ytlig. Konsten mellan<br />
1300 och 1650 omfattas – guldåldern för<br />
det religiösa måleriet inte minst i Italien.<br />
Följdriktigt dominerar de italienska mästarna<br />
stort med bara ett fåtal namn från<br />
andra länder. Starkast bland de icke-itali -<br />
enska konstnärerna är inte oväntat<br />
Rembrandt och den på Kreta födde men i<br />
Spanien verksamme Dome nico Theotoco -<br />
poulos, kallad El Greco (som just betyder<br />
Greken).<br />
På omslaget finner vi Botticellis (1444/45<br />
- 1510) vackra Bebådelsebild fylld av den<br />
florentinska skolans ljuvhet men samtidigt<br />
med ett stort allvar i jungfru Marias anlete<br />
och hennes kroppsrörelse, som både är<br />
frågande och accepterande. Vi kan tänka<br />
<strong>oss</strong>, att den helt unga flickan just bemöter<br />
änglabudet med den berättigade frågan<br />
”Hur skall detta ske?”.<br />
Scen efter scen följer, och författarna<br />
pekar klarsynt på detaljer även utanför<br />
scenens centrum. Detaljer som ofta på ett<br />
försynt sätt förstärker berättelsens autenticitet.<br />
Men det är inte detaljerna som för<br />
berättelsen nära <strong>oss</strong> och gör miraklen<br />
övertygandet. Det är Ljuset. Varje konstnär<br />
har sin egen ljusbehandling alltifrån<br />
fransmannen Poussins klassicistiska kalla<br />
ljus, som dessvärre ger hans scener ett drag<br />
av berättande bibelplansch, till den stora<br />
ljusmästaren Rembrandt (1606–1669)<br />
som fyller dem med evigt liv.<br />
Däremellan har vi El Grecos (1541<br />
–1614) märkligt surrealistiska blå- och vittonade<br />
ljus, som flammar och vrider sig och<br />
sannerligen får scenen att framstå som ett<br />
mirakel och inte som vanlig vardag. Hans<br />
sätt att måla är så modernt expressio -<br />
nistiskt, att man har undrat om han hade ett<br />
synfel eller till och med var galen. Men<br />
ingen står oberörd inför hans omskakande<br />
tolkningar (framför allt i original) av Be -<br />
bådelsen, Kristus på oljeberg et, Kors fästel -<br />
sen och övriga scener ur frälsnings dramat.<br />
Men låt <strong>oss</strong> avsluta med en till formatet<br />
inte alls stor målning, som jag brukar<br />
”hälsa på” varje gång jag är på Louvren i<br />
Paris: Rembrandts Emmaus skildring från<br />
år 1648. Den saknar helt El Grecos stora<br />
effekter utan är nedtonad och till synes<br />
vardaglig. En man bryter ett bröd, två<br />
andra män sitter vid ett värdhusbord, och<br />
en helt oberörd tjänare står i bakgrunden<br />
och serverar. Så släpper Rembrandt in<br />
ljuset, som sakta närmar sig scenens cent -<br />
rum, slår ner på bordsytans vita duk, som<br />
blir en svepning, reflekteras rakt upp mot<br />
Kristi ansikte, när han bryter brödet.<br />
Avslöjandets och miraklets ögon blick, då<br />
lärjungarna plötsligt ser. En sekund senare<br />
– står det hos den store bildberättaren<br />
Lukas – att ”han försvann ur deras åsyn”.<br />
Konsten kan på ett märkligt sätt förmedla<br />
dessa olika tids- och betydelseskikt, om<br />
man låter betraktandet ta tid och förvandlas<br />
till meditation.<br />
Lars Melin:<br />
Svära i kyrkan<br />
Carlssons förlag, 2008<br />
Elisabeth Stengård<br />
Det har skrivits många lärda verk om<br />
tro och vetande. Inte går det väl att skriva<br />
humoristiskt och samtidigt med djup<br />
om ämnet? Jo, faktiskt.<br />
Lars Melin har lyckats förmedla<br />
mycket tänkvärt härom i en delvis nästan<br />
drastiskt kåserande stil. Språkglädjen,<br />
humoristiska formuleringar, det moderna<br />
språket och dito referensramar gör<br />
<br />
Svä<br />
ra<br />
-- i<br />
kyr<br />
kan<br />
innehållet lätt att ta till sig. Som språkforskare<br />
samt författare till ett flertal<br />
populärvetenskapliga verk och läroböc -<br />
ker för skola och universitet har Melin<br />
lärt sig en skrivarkonstens pedagogik,<br />
som även tilltalar yngre. ”Vår kristna<br />
terminologi är ibland föråldrad. Vår tro<br />
måste verbalt kunna uttryckas, så att den<br />
blir begriplig även för dem.”<br />
Varför denna titel: Svära i kyrkan?<br />
Författaren konstaterar att upplysning -<br />
en, följd av liberalteologin, postmoder -<br />
nismen och de allra senaste årens ateistiska<br />
väckelserörelse har kritiserat<br />
kyrkan så kraftigt och många gånger så<br />
orättvist, att ingen längre höjer ett<br />
ögonbryn ens inför de värsta påhoppen.<br />
Svära i kyrkan har blivit ett allmänt<br />
begrepp för att våga säga något opassande<br />
– och i dag är det – inte minst i<br />
många intellektuella kretsar – högst<br />
opassande att försvara den kristna tron.<br />
Det är verkligen att svära i kyrkan.<br />
Argumentationen är både rolig och<br />
slagkraftig. Melin har förmågan att på<br />
några få rader lyckas karakterisera<br />
strömningar och tendenser i vår tid, slå<br />
hål på många fördomar om kristen tro<br />
och visa på vetenskapens begränsningar<br />
och paradigmskiften och på våra tankars<br />
bundenhet till vår egen tid och omgiv -<br />
ning. Mot detta ställer han kristendomen<br />
och visar hur vi där är del av ett mycket<br />
större sammanhang än vår tidsbundna<br />
kultur.<br />
På knappt 150 <strong>sid</strong>or hinner han presentera<br />
många av de existentiella frågor<br />
som en reflekterande människa av idag<br />
kan tänkas ställa sig. Svära i kyrkan