22.09.2013 Views

Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...

Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...

Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Påven upphäver bannlysning mot biskopar<br />

nyheter/signerad ledare | <strong>sid</strong>. 3<br />

Påven Benedikt XVI upphävde den 24 januari den bannlysning av de fyra biskoparna i det traditionalistiska Pius X:s Brödraskap (SSPX)<br />

som varit i kraft sedan 1988. Beslutet återfinns i ett dekret från Biskopskongregationen vid Vatikanen. Påven uppges ha reagerat med<br />

denna åtgärd som svar på ett brev från SSPX:s generalsuperior, biskop Bernard Fellay i schweiziska Menzingen, från december i fjol.<br />

Fellay hade vänt sig till den påvliga kommissionen ”Ecclesia Dei” som har ansvaret för relationerna med SSPX och för försoningen<br />

med alla traditionsorienterade grupperingar. I sin skrivelse försäkrar Fellay påven om sin och de tre andra SSPX-biskoparnas vilja att<br />

”ställa allas våra krafter till Jesu Kristi Kyrkas förfogande, det vill säga den katolska kyrkan”, att acceptera dess läror och att tro på Petri<br />

primast och dess förrangställning.<br />

De tre andra biskoparna vid <strong>sid</strong>an om Fellay är Bernard Tissier de Mallerais, Alfonso de Galarreta och Richard Williamson. Den sistnämnde<br />

gjorde sig känd i Sverige genom sina uttalanden i ett reportage i SVT där han ifrågasätter den historiska sanningen om<br />

Holocaust, nazisternas mord på sex miljoner judar andra världskriget.<br />

SSPX grundades 1979 av den traditionalistiske ärkebiskopen Marcel Lefebvre i Frankrike som också olagligt vigde de fyra nu aktuella<br />

biskoparna. Även om bannlysningen från 1988 nu hävts förblir biskoparna, liksom prästerna inom SSPX, suspenderade och får inte<br />

agera å den katolska kyrkans vägnar. (se vidare Km:s hem<strong>sid</strong>a, www.katolsktmagasin.se).<br />

(Kath.net, Vatikanradion m fl 090125)<br />

Knappt har SVT visat reportaget om<br />

Prästbrödraskapet Pius X, SSPX, med<br />

biskop Williamsons avskyvärda uttalanden<br />

om att judar inte dödades i gaskamrarna<br />

i Auschwitz, att inga sex miljoner<br />

judar mördades av nazisterna utan bara<br />

”kanske 200 000 – 300 000” och att<br />

judar orättfärdigt pressat pengar ur den<br />

tyska staten som gottgörelse. Knappt har<br />

kopplingarna mellan falanger inom<br />

SSPX och högerextrema individer och<br />

grupper i Sverige och utomlands kommit<br />

i dagen. Så kommer beskedet att påven<br />

Benedikt XVI häver kyrkans bann -<br />

lysning av biskoparna bakom rörelsen<br />

som hans företrädare Johannes Paulus II<br />

utfärdade 1988, sedan dess främste<br />

ledare klart och tydligt ställt sig mot den<br />

katolska kyrkans ledning och tradition.<br />

Hur är detta möjligt? Hur skall man<br />

förstå ett sådant steg? Just när ett åtal<br />

väckts mot Williamson som med sina<br />

judeföraktande uttalanden kränker tysk<br />

För tidigt för förklaringar<br />

lag. I skrivande stund är de officiella<br />

kyrk liga kommentarerna mestadels posi -<br />

tiva, de betonar att åtgärden är en<br />

utsträckt hand till förmån för enhet i stället<br />

för splittring. Men den uppfattas<br />

knappast så av alla katoliker, judar och<br />

människor i allmänhet, i alla fall inte i<br />

Sverige, efter SVT:s reportage.<br />

Det är för tidigt att söka förklaringar.<br />

Var det Benedikt XVI:s personliga<br />

beslut? Fanns det en opinion inom kurian<br />

för saken? Påtryckningar utifrån eller<br />

inifrån? Sympati för rörelsens liturgiska<br />

eller teologiska profil? <strong>Om</strong>tanke om<br />

medlemmarnas samveten? Önskan att<br />

tillmötesgå deras längtan efter gemenskap<br />

med den katolska kyrkan? Vilja att<br />

inifrån komma åt avarter och förlöpningar<br />

i en rörelse som kallar sig katolsk?<br />

Vi vet inte i skrivande stund. Som<br />

orsak till påvens åtgärd anges ett brev<br />

med en vädjan från biskop Bernard<br />

PRESSMEDDELANDE<br />

Fellay, den ledande biskopen i rörelsen.<br />

Vi vet att påven inte sympatiserar med<br />

antisemiter och högerextremister. Lika<br />

lite som Sveriges biskop Anders, som<br />

eftertryckligt tar avstånd från William -<br />

sons helt otroliga uttalanden. Bernard<br />

Fellay bekänner sig i brevet till påvens<br />

auktoritet och kyrkans levande tradition,<br />

men markerar ändå att han vill ha ett<br />

diskussionsutrymme beträffande Andra<br />

Vatikankonciliet och vad som därpå<br />

följde. Så även i hans press meddelande<br />

efter bannlysningens upp hävande.<br />

Det finns ingen plats för antijudaism<br />

och rasism i katolska kyrkan. Man vill<br />

hoppas att detta steg på väg mot att integrera<br />

en splittrande ”katolsk” rörelse i<br />

den katolska världskyrkan leder till en<br />

bot på och ett slut för den farliga andliga<br />

smitta som tycks ha härjat och härjar i<br />

SSPX.<br />

Kaj Engelhart<br />

Det finns ingen plats i katolska kyrkan för rasism, antijudaism och islamofobi. Det har de senaste påvarna ofta klargjort. Därför är<br />

det upprörande när en ”katolsk” biskop som Richard Williamson kränker det judiska folket med absurda påståenden om att<br />

Holocaust aldrig ägde rum, trots alla historiska bevis. Eller när en ”katolsk” ärkebiskop som Marcel Lefebvre 1979 ville stoppa muslimsk<br />

invandring till Frankrike med en orimlig islamofobisk argumentation.<br />

Respekt och högaktning inför andra religioner präglar katolska kyrkans hållning till världsreligionerna. Alltsedan Andra<br />

Vatikankonciliet, och ännu längre tillbaka i tiden, har kyrkan fört samtal och sökt samarbete med människor av annan tro. Den tid<br />

då religiös oenighet möttes med våld och tvång är förbi. Fortfarande utkämpas strider och förövas attentat under religiösa slagord.<br />

Men de har genomgående politiska motiv, och de religiösa parollerna är ett missbruk av religionen.<br />

Katolska kyrkan måste envist och kraftfullt bekämpa all rasism, antijudaism och islamofobi. Inte minst nu när biskoparna i den<br />

rörelse de två ovannämnda tillhör respektive tillhört befriats från kyrkans bannlysning och är på väg att integreras i den katolska<br />

världskyrkan. De goda relationer som katolska kyrkan utvecklat med sina judiska och muslimska systrar och bröder måste fördjup -<br />

as och förbättras ännu mer, i Sverige, där vår kommission verkar, och utomlands. Till den vägen finns inga alternativ.<br />

För Kommissionen för interreligiös dialog i Stockholms katolska stift, den 25 januari <strong>2009</strong>

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!