Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Påven upphäver bannlysning mot biskopar<br />
nyheter/signerad ledare | <strong>sid</strong>. 3<br />
Påven Benedikt XVI upphävde den 24 januari den bannlysning av de fyra biskoparna i det traditionalistiska Pius X:s Brödraskap (SSPX)<br />
som varit i kraft sedan 1988. Beslutet återfinns i ett dekret från Biskopskongregationen vid Vatikanen. Påven uppges ha reagerat med<br />
denna åtgärd som svar på ett brev från SSPX:s generalsuperior, biskop Bernard Fellay i schweiziska Menzingen, från december i fjol.<br />
Fellay hade vänt sig till den påvliga kommissionen ”Ecclesia Dei” som har ansvaret för relationerna med SSPX och för försoningen<br />
med alla traditionsorienterade grupperingar. I sin skrivelse försäkrar Fellay påven om sin och de tre andra SSPX-biskoparnas vilja att<br />
”ställa allas våra krafter till Jesu Kristi Kyrkas förfogande, det vill säga den katolska kyrkan”, att acceptera dess läror och att tro på Petri<br />
primast och dess förrangställning.<br />
De tre andra biskoparna vid <strong>sid</strong>an om Fellay är Bernard Tissier de Mallerais, Alfonso de Galarreta och Richard Williamson. Den sistnämnde<br />
gjorde sig känd i Sverige genom sina uttalanden i ett reportage i SVT där han ifrågasätter den historiska sanningen om<br />
Holocaust, nazisternas mord på sex miljoner judar andra världskriget.<br />
SSPX grundades 1979 av den traditionalistiske ärkebiskopen Marcel Lefebvre i Frankrike som också olagligt vigde de fyra nu aktuella<br />
biskoparna. Även om bannlysningen från 1988 nu hävts förblir biskoparna, liksom prästerna inom SSPX, suspenderade och får inte<br />
agera å den katolska kyrkans vägnar. (se vidare Km:s hem<strong>sid</strong>a, www.katolsktmagasin.se).<br />
(Kath.net, Vatikanradion m fl 090125)<br />
Knappt har SVT visat reportaget om<br />
Prästbrödraskapet Pius X, SSPX, med<br />
biskop Williamsons avskyvärda uttalanden<br />
om att judar inte dödades i gaskamrarna<br />
i Auschwitz, att inga sex miljoner<br />
judar mördades av nazisterna utan bara<br />
”kanske 200 000 – 300 000” och att<br />
judar orättfärdigt pressat pengar ur den<br />
tyska staten som gottgörelse. Knappt har<br />
kopplingarna mellan falanger inom<br />
SSPX och högerextrema individer och<br />
grupper i Sverige och utomlands kommit<br />
i dagen. Så kommer beskedet att påven<br />
Benedikt XVI häver kyrkans bann -<br />
lysning av biskoparna bakom rörelsen<br />
som hans företrädare Johannes Paulus II<br />
utfärdade 1988, sedan dess främste<br />
ledare klart och tydligt ställt sig mot den<br />
katolska kyrkans ledning och tradition.<br />
Hur är detta möjligt? Hur skall man<br />
förstå ett sådant steg? Just när ett åtal<br />
väckts mot Williamson som med sina<br />
judeföraktande uttalanden kränker tysk<br />
För tidigt för förklaringar<br />
lag. I skrivande stund är de officiella<br />
kyrk liga kommentarerna mestadels posi -<br />
tiva, de betonar att åtgärden är en<br />
utsträckt hand till förmån för enhet i stället<br />
för splittring. Men den uppfattas<br />
knappast så av alla katoliker, judar och<br />
människor i allmänhet, i alla fall inte i<br />
Sverige, efter SVT:s reportage.<br />
Det är för tidigt att söka förklaringar.<br />
Var det Benedikt XVI:s personliga<br />
beslut? Fanns det en opinion inom kurian<br />
för saken? Påtryckningar utifrån eller<br />
inifrån? Sympati för rörelsens liturgiska<br />
eller teologiska profil? <strong>Om</strong>tanke om<br />
medlemmarnas samveten? Önskan att<br />
tillmötesgå deras längtan efter gemenskap<br />
med den katolska kyrkan? Vilja att<br />
inifrån komma åt avarter och förlöpningar<br />
i en rörelse som kallar sig katolsk?<br />
Vi vet inte i skrivande stund. Som<br />
orsak till påvens åtgärd anges ett brev<br />
med en vädjan från biskop Bernard<br />
PRESSMEDDELANDE<br />
Fellay, den ledande biskopen i rörelsen.<br />
Vi vet att påven inte sympatiserar med<br />
antisemiter och högerextremister. Lika<br />
lite som Sveriges biskop Anders, som<br />
eftertryckligt tar avstånd från William -<br />
sons helt otroliga uttalanden. Bernard<br />
Fellay bekänner sig i brevet till påvens<br />
auktoritet och kyrkans levande tradition,<br />
men markerar ändå att han vill ha ett<br />
diskussionsutrymme beträffande Andra<br />
Vatikankonciliet och vad som därpå<br />
följde. Så även i hans press meddelande<br />
efter bannlysningens upp hävande.<br />
Det finns ingen plats för antijudaism<br />
och rasism i katolska kyrkan. Man vill<br />
hoppas att detta steg på väg mot att integrera<br />
en splittrande ”katolsk” rörelse i<br />
den katolska världskyrkan leder till en<br />
bot på och ett slut för den farliga andliga<br />
smitta som tycks ha härjat och härjar i<br />
SSPX.<br />
Kaj Engelhart<br />
Det finns ingen plats i katolska kyrkan för rasism, antijudaism och islamofobi. Det har de senaste påvarna ofta klargjort. Därför är<br />
det upprörande när en ”katolsk” biskop som Richard Williamson kränker det judiska folket med absurda påståenden om att<br />
Holocaust aldrig ägde rum, trots alla historiska bevis. Eller när en ”katolsk” ärkebiskop som Marcel Lefebvre 1979 ville stoppa muslimsk<br />
invandring till Frankrike med en orimlig islamofobisk argumentation.<br />
Respekt och högaktning inför andra religioner präglar katolska kyrkans hållning till världsreligionerna. Alltsedan Andra<br />
Vatikankonciliet, och ännu längre tillbaka i tiden, har kyrkan fört samtal och sökt samarbete med människor av annan tro. Den tid<br />
då religiös oenighet möttes med våld och tvång är förbi. Fortfarande utkämpas strider och förövas attentat under religiösa slagord.<br />
Men de har genomgående politiska motiv, och de religiösa parollerna är ett missbruk av religionen.<br />
Katolska kyrkan måste envist och kraftfullt bekämpa all rasism, antijudaism och islamofobi. Inte minst nu när biskoparna i den<br />
rörelse de två ovannämnda tillhör respektive tillhört befriats från kyrkans bannlysning och är på väg att integreras i den katolska<br />
världskyrkan. De goda relationer som katolska kyrkan utvecklat med sina judiska och muslimska systrar och bröder måste fördjup -<br />
as och förbättras ännu mer, i Sverige, där vår kommission verkar, och utomlands. Till den vägen finns inga alternativ.<br />
För Kommissionen för interreligiös dialog i Stockholms katolska stift, den 25 januari <strong>2009</strong>