Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>sid</strong>. 22 | kyrkoåret<br />
Kyndelsmässodagen:<br />
Frid, frälsning, ljus och härlighet<br />
Den lille nyfödde ligger bokstavligen talat i mina två<br />
händer. Så liten och skör, så seg och stark! Ögonen<br />
är slutna och sömnen djup. Det lilla ansiktet är inte<br />
större än min handflata.<br />
Han är en liten vandrare från evigheten rätt ned i mina<br />
händer. Han vilar i sin egen slutna värld.<br />
Barnet i krubban – var det så för Maria? Vi har inga<br />
uppgifter om vikt och längd. Vi vet bara att det var fattigt<br />
och utsatt, att stjärnorna lyste och att änglarna sjöng för herdarna.<br />
Så många barn som fortfarande föds i yttersta fattigdom<br />
och elände. Jesusbarnet har fått tusentals efterföljare och<br />
utan vare sig ljus och sång. Många mödrar gråter över sin<br />
utsatthet och sin ängslan för framtiden.<br />
Julen har blivit barnens högtid till minne av hur Gud blev<br />
människa för <strong>oss</strong> i Betlehem.<br />
För <strong>oss</strong> alla är det hoppets ljus som lyser i mörkret ”och<br />
mörkret har inte övervunnit det” (Joh1:5) Men hur har det<br />
gått därhän att vi knappt vågar tala om detta innersta my s -<br />
terium? När förvandlades julen till en fiktiv tomteberättelse?<br />
När försvann Jesusbarnet från julkrubban och rationaliserades<br />
bort bland adventsstakar och girlanger?<br />
Ett par månader går fort. Nu är den nyfödde inte så liten<br />
längre. Hela armen behövs för att hålla honom. Blicken<br />
”Du omger mig på alla <strong>sid</strong>or och du håller mig i din hand.”<br />
möter min klar och oavvänd. Så ler han det ljuvliga tvåmånadersleendet,<br />
som är som ett skimmer över hela ansiktet.<br />
Han är inte längre sluten i sin egen mytiska värld utan öppen<br />
för ömse<strong>sid</strong>ig kontakt, en liten människa varm och trygg i<br />
mina armar.<br />
Mina tankar går till bibelns berättelse. Jesusbarnet var<br />
just två månader när han av sina föräldrar bars fram i temp -<br />
let och den gamle Symeon tog honom famnen. Säkert mötte<br />
barnet Symeons blick och gav honom sitt ljuvliga leende.<br />
Anden hade lett den gamle till templet för att han skulle få se<br />
Messias. Nu prisar han Gud och sjunger den bön som blivit<br />
kyrkans aftonbön genom århundraden: Herre nu låter du din<br />
tjänare gå hem i frid... Mina ögon har skådat frälsningen –<br />
ett ljus åt hedningarna och en härlighet åt ditt folk Israel.<br />
(Lukas 2:25 ff) Undra på om de fattiga föräldrarna blev<br />
förundrade över vad Symeon berättade! Så välsignade han<br />
dem och lät dem gå.<br />
Kyrkans tradition har gjort denna dag till en särskild högtid<br />
då man välsignar ljusen för året som kommer – kyndels -<br />
mässo dagen. Ljus, frid, frälsning – vi smakar på orden och<br />
längtar efter att de skall fullbordas i våra liv, inte bara när vi<br />
når fram till ”härligheten”.<br />
Text och foto: Ann-Marie Cervin