Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...

Skrivande katolik
vittnar om sin tro
Birgitta Gustafsdotter har
tillhört S:ta Maria församling
sedan hon upptogs i
Kyrkan för femton år sedan.
Men hon har haft en drag -
ning till Kyrkan sedan ton -
åren, berättar hon.
Som frivillig i församling en
ansvarar hon för studie besök i
kyrkan och katolsk undervisning
för skolungdomar och
tjänstgör på expeditionen tre
dagar i veckan. En uppgift där
är att tillsammans med fader
Jozef sammanställa Söndags -
bladet med information om
Birgitta Gustafsdotter
det som händer i församlingen.
På sista sidan har hon ibland
en egen betraktelse.
Hon är nämligen en skrivande människa, efter sina år som
politiker. Under årens lopp har hon publicerat åtskilliga artiklar
i flera tidningar, däribland den lokala Hallandsposten,
ofta med vittnesbörd om sin katolska tro.
På 1950-talet gick Birgitta igenom Ersta diakonissanstalt och
vigdes till diakonissa men hon ville personligen se akten som
en välsignelse till kyrklig tjänst på grund av sin ämbetssyn.
- Ämbetet som biskop, präst och diakon är förbehållet
män.
Hon specialutbildade sig i stället inom akutsjukvård, senare
till vårdpedagog, och kom till Halmstad som lärare på
vårdgymnasiet i början av 1980-talet. Efter pensioneringen
har hon sökt sig tillbaka till sjuksköterskeyrket.
- Förra sommaren arbetade jag i Nordnorge för jag ville
uppleva ljuset.
Född på Seskarö ett par mil utanför Haparanda längtar
Birgitta efter de dagsljusa sommarnätterna.
Hennes barndomsmiljö var laestadiansk. Hemma fick hon
lära sig vikten av förlåtelse.
- När jag bad mina föräldrar om förlåtelse sa de så här:
”Tro att dina synder är förlåtna också i Kristi namn och
blod.”
Långt senare har Birgitta kommit fram till att kopplingen
till den katolska kyrkan fanns redan då.
- De första katolska böckerna köpte jag i tonåren och
dragningen till katolska kyrkan har jag haft sedan dess.
Dock upptogs hon i Kyrkans fulla gemenskap först 1994.
- Ja det tog tid innan jag var färdig att ta steget. Men jag
har aldrig ångrat det.
Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse
vår församling | sid. 21
Jubileumsskrift
Inför församlingens 75-årsjubileum år 2000 sammanställde
Birgitta Gustafsdotter, på församlingens uppdrag,
en jubileumsskrift som är en guldgruva för den som
vill lära känna församlingen närmare.
Där kan man läsa om allt väsentligt som har hänt i S:ta
Maria församling under åren 1925– 2000, om kyrkförvärven,
utsmyckningarna, nybyggena och reparationerna, om
mässorna och Rosenkransvallfärderna, om prästerna och
systrarna, om undervisningen och församlingsaktiviteterna,
om de viktigaste besluten och om festerna. Och så om alla
de hängivna lekmännen.
Ett par av dem är Herbert Syblik, som lever än och som
under många år har engagerat sig i vallfärderna till
Oskarström, och Jan Kowalkowski som innan han dog
1994 hade varit församlingens allt-i-allo i många år. Bland
hans mest hjältemodiga insatser var att rädda kyrktornet
från att rasa!
Alla fakta om församlingens historia till detta reportage
har vi hämtat från jubileumsskriften.
Nattcaféet stängt
Morgonbön och frukost
fortsätter
I somras öppnade S:ta Maria katolska församling sin
kyrka och församlingsgård för hemlösa i Halmstad. De
erbjöds daglig morgonbön i kyrkan, följd av frukost i
Mariagården, och nattcafé två nätter i veckan.
Morgonbön och frukost kommer att fortsätta som
tidigare. Däremot har nattcaféet flyttat till Frälsning s -
armén.
Fader Jozef säger att det har inneburit vissa problem med
att ha nattcafé och prästbostad i samma hus.
- Lokalerna bör vara anpassade efter nattcaféets verksamhet.
Han är ändå glad över att katolska kyrkan har ställt
upp för de hemlösa men tycker att det nu är riktigt att
Frälsningarmén tar över.
- Det var sagt från början att nattcaféet skulle flytta
mellan olika kyrkor, eftersom detta är ett ekumeniskt projekt.
Katolska församlingen ska fortsätta med morgonböner
och frukostar.
Under det första halvåret, juli till december, serverades
2 170 frukostportioner under 127 vardagar.
Km skrev om nattcaféet, morgonbönerna i Trefaldig -
hetskyrkan och frukosten i Mariagården i nr 11/08.