Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...

More documents

Recommendations

Info

sid. 16 | vår församling Halländsk församling från 1920-talet En kyrka full av böner och konst. Så kan man säga om Trefaldighetskyrkan i Halmstad. Den tillhör S:ta Maria församling, en av stiftets äldsta, med moderskyrkan i Oskarström. Ja det var i Oskarström som traktens första katoliker etablerade sig, i slutet av 1800talet då Skandinaviska Jute Spinneri & Väveri grundades. Många av de hundratals arbetarna hade värvats från Böhmen-Mähren (nuvarande Tjeckien), Tyskland och Polen. För dessa invandrare byggdes en katolsk kyrka 1925. Detta var en likadan utveckling som i Sörforsa i Hälsingland, där ett linspinneri hade krävt arbetskraft utifrån och katoliker från ungefär samma trakter tvingade fram en kyrka, redan 1909. Mariakyrkan i Oskarström har givit namn åt församlingen. Där låg också tyngd - punkten i mässfirandet, med bland annat vardagsmässorna, Stilla veckans guds - tjäns ter och julnattens mässa, ända fram till 1981 då en egen kyrka invigdes i Halm - stad. Den växande församlingen i residensstaden vid havet, en och en halv mil sydväst om Oskarström, hade dock ända från 1950 ett kapell, Den Heliga Trefaldighetens kapell, i en fastighet vid Norra vägen. Där firades regelbunden söndags - mässa. Från början av 1970-talet hade Heliga Tref aldighets Kapellstiftelse fört diskussioner om en egen kyrka och 1980 köptes en kyrkobyggnad vid Falken bergsvägen av Lutherska missionsförsamlingen. Trefaldighetskyrkan, som kyrkan fick heta när den blev S:ta Maria katolska församlings huvudkyrka, invigdes den 24 maj 1981. Den fick stor uppmärksamhet i media då konstnären Erik Olson smyckade kyrkan med sina tavlor och ikoner. 1985 skänkte Olson ytterligare en mängd tavlor till församlingsgården, Mariagården, som hade byggts intill kyrkan. Omslutna av Erik Olsons bilder samlas bönegrupper med olika intentioner, ofta i samband med den dagliga kvällsmässan: två rosenkransringar, som ber för församlingen respektive de ofödda barnen, en grupp som ber barmhärtighetens rosenkrans samt Padre Pios bönegrupp. I Km nr 1/2006 presenterades Erik Olsons konst i S:ta Maria församling i Halmstad. I bönelivet ingår även församlings med - lemmarnas enskilda böner, levande rosenkransen och den ständiga bönen för äktenskap och familj. Vid vissa tidpunkter under kyrkoåret intensifieras bönerna, med korsvägsandakter i fastan och bön för de avlidna varje dag i november. - Om folk har behov av bönegemenskap är det viktigt att vara öppen för det. Jag ställer upp och gläder mig. Det sade kyrkoherden, fader Jozef Chrzanowski, när Km träffade honom under ett snabbt Halmstadsbesök i höstas. Vi sitter i Mariagårdens kök en måndags - kväll efter en mässa. Fader Jozef har firat den med sin företrädare Roman Kunkel OMI, som har kommit upp över dagen från sin nuvarande församling Lands - krona, och diakonen Gorm Christoffer - sen. Fader Jozef berättar om flera andra aktiviteter i församlingen, exempelvis studiecirklar och samtal om katolsk tro. Varje onsdagskväll efter mässan träffas gruppen ”Katolsk gemenskap” som just nu studerar boken Vägar till bön av syster Veronica OP. Därtill kommer undervisningen, varje vecka för barn och ungdomar som bor i Halmstad och intensivundervisning en lördag varje månad för dem som bor en bit ifrån. Erik Olsons konst. Trefaldighetskyrkans invigning och dess utsmyckning kommenterades så här i Hallandsposten den 12 juni 1981: ”Halmstadskatolikerna är att lyckönska. De har fått en vacker, intim och ändamålsenlig kyrka. Och Erik Olson i Halmstadgruppen har fått sin första permanenta utställning i sin hemstad.”
Kyrkorådet samlas. De sittande är Birgitta Gustafsdotter, fader Jozef och Peter Zsiga. Bakom dem står Zbigniew Denkiewicz, Katarina Koss Modig och Gorm Christoffersen. I Oskarström har fader Jozef hjälp av pater Pawel Banot SDB som oftast firar daglig mässa hos systrarna. På fader Jozefs lott faller söndags- och kvällsmässor i Trefaldighetskyrkan och regelbundna söndagsmässor i Falkenberg och Varberg. Det kan bli upp till fyra mässor på en söndag för honom. Måndagen är tänkt som en vilodag. - Jag vill gärna komma ifrån lite då, åka bort eller åtminstone vara för mig själv. Men det är svårt. Det händer alltid något här. Att det är så många aktiviteter i S:ta Maria församling är pater Romans fel, säger fader Jozef med ett stort leende mot den förre kyrkoherden. - Ja, jag har sått en hel del här, och nu får du sköta om det, svarar pater Roman med samma stora leende. Det är en kännbart varm och glad kontakt mellan de båda prästerna. Pater Roman får tillfälle att hälsa på några av dem som var aktiva redan innan han flyttade härifrån för tre år sedan. Det är nämligen kyrkorådsmöte i kväll. En efter en droppar ledamöterna in och tar för sig av smörgåsbordet som kyrkorådets sekreterare Birgitta Gustafsdotter har dukat upp på köksbänken. Birgitta noterar att två av ledamöterna är förhindrade att närvara, Helena och Stefan Johansson. Men de övriga är här: Katarina Koss Modig, Zbigniew Denkie - Trivsamt. Atmosfären i Mariagårdens kök är varm och glad när fader Jozef Chrzanowski, till vänster, får besök av sin företrädare Roman Kunkel OMI. vår församling | sid. 17 wicz, Peter Zsiga och, som adjungerad, dia kon Gorm Christoffersen. Peter Zsiga är församlingens ekonom sedan 30 år. Han säger att församlingens ekonomi har förbättrats betydligt sedan en kyrkoavgift började tas ut via skattsedeln och församlingarna får pengar från biskopsämbetet, i förhållande till antalet registrerade församlingsmedlemmar. - Vi har fått en fyrdubblad årlig in - komst. Därmed tycker Peter att församlingens ekonomi är hyfsad. - Men vi har också ständigt projekt som kostar pengar. När sammanträdet kommer igång får vi höra flera exempel på de närmaste ekonomiska åtagandena. Mellan kyrkan och församlingshemmet ska en förbindelse byggas. En praktisk fördel med det, kommenterar fader Jozef, är handikappanpassning av entré och toaletter. - En social fördel är att folk blir mer motiverade att stanna kvar efter mässorna när de kommer direkt från kyrkan in i församlingssalen. På dagordningen finns ärenden som visar att församlingsdelen Oskarström kräver en hel del insatser, både ekonomiska och personella. Närmast står inköp av flera stolar inför vallfärden som arrangeras den sista lördagen i maj varje år. 2009 firar vallfärden 50-årsjubileum och fader Jozef räknar med att omkring 1 000 personer kommer att delta. Under övriga frågor diskuteras barnens närvaro i kyrkan. Ska biktrummet vara lekrum under mässorna eller ska barnen vara med i kyrkan? Katarina Koss Modig påpekar att hennes treåriga dotter vill vara med henne inne i kyrkan och att det är viktigt att församlingen visar att barn är välkomna till kyrkan. Fader Jozef har märkt att barnen helst leker nära altaret. - Det kan vara svårt att koncentrera sig men det är fint att de vill vara där. Tydligt är att kyrkoherden tycker om barn. Samtidigt har han en beräkning med att låta dem hållas i kyrkorummet: - Om vi slänger ut barnen följer föräld - rarna med! Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fortsättning
Page 1 and 2: #2 6 februari 2009 Pris 40 kr The P
Page 3 and 4: Påven upphäver bannlysning mot bi
Page 5 and 6: Varje år gör en delegation ur de
Page 7 and 8: aktuellt inrikes | sid. 7 Guds här
Page 9 and 10: förtjänta av en flaska vin (med F
Page 11 and 12: mässor erbjuds på spanska och pol
Page 13 and 14: Kaldéerna fick eget hem i Eskilstu
Page 15: Syster som räknar med att komma ti
Page 19 and 20: Förra året kunde Mariasystrarna f
Page 21 and 22: Skrivande katolik vittnar om sin tr
Page 23 and 24: Mässans mål och mening (13) Vi ä
Page 25 and 26: som ansåg sig vara fromma, men int
Page 27 and 28: VÄGLEDARE Raymond Brown - en passi
Page 29 and 30: Nästa utdrag ur Bang om Bang komme
Page 31 and 32: skribent som 1895 konverterade till
Page 33 and 34: Bröllopet i Kana. Detalj, Vår fru
Page 35 and 36: Böcker James G. McCarthy: Evangeli
Page 37 and 38: uttrycker vår egen tids brottning
Page 39 and 40: The Priests på Sverigebesök Gamla
Page 41 and 42: Ny kyrkoherde i S:ta Eugenia Uppslu
Page 43 and 44: senaste har flera kommit från båd
Page 45 and 46: Biskop Anders kalender FEBRUARI/MAR
Page 47 and 48: ensamstående mammor som är helt

Om oss i Katolskt magasinet 2009/2 sid. 7-11 (.PDF) - Sankt ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?