Sammanfattning - Fsy
Sammanfattning - Fsy
Sammanfattning - Fsy
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Försvarets inlagor i mål B 483-10 mot<br />
Harald Holmberg<br />
Brott mott skogsvårdslagen<br />
Lycksele tingsrätt tisdagen 14 juni 2011<br />
Åklagaren lade ned målet fredagen den 20 maj 2011<br />
Mats Hagner<br />
2011-06-09<br />
Bilaga Y Figur 2. I en naturligt skiktad skog kan ett stort träd skördas utan att någon stor<br />
tillväxtnedsättning uppstår. Det beror på att bladen hos de mindre träden fångar det ljus som<br />
tidigare föll på det stora trädets blad.<br />
UBICON Rapport 4, 2011<br />
ISSN 1654-4455<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44<br />
Epost mats.hagner@allt2.se Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
1
Innehåll<br />
<strong>Sammanfattning</strong> ......................................................................................................................... 4<br />
Förord......................................................................................................................................... 6<br />
Bilaga AA................................................................................................................................... 7<br />
Motion till Hela Sverige Skall Leva mars 2011..................................................................... 7<br />
Bilaga A...................................................................................................................................... 8<br />
Virkesförrådsdiagrammet 10 §............................................................................................... 8<br />
Skogsstyrelsens tillämpning av diagrammet är felaktig......................................................... 8<br />
Diagrammet bygger på vetenskapligt felaktig grund. ............................................................ 8<br />
Mats Hagners kommentar till diagrammet i skogsvårdslagen 10§. ................................... 9<br />
Bilaga B.................................................................................................................................... 10<br />
Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller<br />
för volymproduktion. ........................................................................................................... 10<br />
Bilaga C.................................................................................................................................... 15<br />
Högsta produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders,<br />
dvs ta ut de mogna träden och fylla på med nya träd i lagom takt....................................... 15<br />
E-post från Björn Elfving 2005-05-18 ................................................................................ 15<br />
Bilaga D.................................................................................................................................... 18<br />
Skogsstyrelsens inventering och redovisning var inte korrekt gjord för att påvisa skogens<br />
täthet. Syftet kan ha varit att få Harald Holmberg åtalad..................................................... 18<br />
Bilaga E.................................................................................................................................... 27<br />
Missuppfattning om 1930-talets plockhuggning.................................................................. 27<br />
Betets inverkan på skog.................................................................................................... 36<br />
Bilaga F .................................................................................................................................... 37<br />
Skogsbruksmetoder som bibehåller / utvecklar flerskiktade bestånd skall användas.......... 37<br />
Bilaga G.................................................................................................................................... 38<br />
Skogsstyrelsen medgav redan år 2003 att en godkänd återväxt kan skapas ” genom en<br />
kombination av beståndsrester, beståndsföryngring och nyplanterring.” ............................ 38<br />
Bilaga H.................................................................................................................................... 40<br />
Naturkultur - Hur – Är det lönsamt? .................................................................................... 40<br />
Bilaga I ..................................................................................................................................... 44<br />
Högsta produktion av virke uppnås genom kontinuerlig skörd av mogna träd i en naturligt<br />
skiktad skog med låg volym................................................................................................. 44<br />
Bilaga J..................................................................................................................................... 53<br />
Det är ekonomiskt motiverat att använda naturlig återväxt >1m i stället för förädlade<br />
plantor................................................................................................................................... 53<br />
Bilaga K.................................................................................................................................... 59<br />
Skogsvårdslagens §5, §6, §10 strider mot §1....................................................................... 59<br />
Bilaga L.................................................................................................................................... 61<br />
Äganderättsskyddet kräver att skogsstyrelsen bevisar att den skada Holmberg orsakat<br />
nationen är oproportionerligt stor i förhållande till den vinst han själv gjort. ..................... 61<br />
Bilaga M................................................................................................................................... 62<br />
Nuvärdet maximeras om endast en dominant finns i trädgruppen....................................... 62<br />
Bilaga N.................................................................................................................................... 68<br />
En blandning av träd och planterade plantor ger högre volymproduktion än en planterad<br />
kalyta .................................................................................................................................... 68<br />
Bilaga O.................................................................................................................................... 69<br />
Naturkultur i Piellovare........................................................................................................ 69<br />
Tillstånd och utveckling 15 år efter avverkningen............................................................... 69<br />
Bilaga P .................................................................................................................................... 83<br />
2
Plantering direkt i mossan är billigt, enkelt och naturvänligt .............................................. 83<br />
Bilaga Q.................................................................................................................................... 86<br />
Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur .................................................. 86<br />
Bilaga RA................................................................................................................................. 98<br />
Förslag till ny skogsvårdslag................................................................................................ 98<br />
Bilaga RB ............................................................................................................................... 101<br />
Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk...................................... 101<br />
Bilaga S .................................................................................................................................. 111<br />
Det är klimatsmart att undvika kalhuggning...................................................................... 111<br />
Bilaga T.................................................................................................................................. 112<br />
Mängden naturlig återväxt i slutavverkningsskog är mycket stor...................................... 112<br />
Bilaga U.................................................................................................................................. 113<br />
Plantering på öppna hyggen nära fjällen ger mycket låg överlevnad ................................ 113<br />
Bilaga V.................................................................................................................................. 114<br />
Demonstrationsyta i Harald Holmbergs skog .................................................................... 114<br />
Bilaga W................................................................................................................................. 122<br />
Skogen inom det gallrade område som åtalet mot Harald Holmberg avser....................... 122<br />
Bilaga X.................................................................................................................................. 133<br />
Virke med goda egenskaper skapas i skiktad skog ............................................................ 133<br />
Intervju med Thomas Thörnqvist, professor i virkeslära ............................................... 133<br />
Bilaga Y.................................................................................................................................. 135<br />
Virkesproduktionen minskar med ökande kubikmassa...................................................... 135<br />
Intervju med Jan-Erik Hällgren som är professor i skogsträden fysiologi och Sune Linder<br />
som är professor i skogsekologi. Båda vid SLU. ........................................................... 135<br />
Bilaga Z.................................................................................................................................. 141<br />
Det vetenskapliga underlaget till virkesförrådsdiagrammet............................................... 141<br />
Bilaga ZA ............................................................................................................................... 148<br />
Illustrerad förklaring av det vetenskapliga misstaget bakom skogsvårdslagens<br />
virkesförrådsdiagram.......................................................................................................... 148<br />
3
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Bilaga H beskriver skillnaden mellan ”vanligt hyggesbruk” (åldersklasskogsbruk) och<br />
Harald Holmbergs ”naturkultur” (kontinuerligt skogsbruk).<br />
Skogsstyrelsen medgav redan år 2003 att en godkänd återväxt kan skapas ”genom en<br />
kombination av beståndsrester (träd), beståndsföryngring (små naturplantor) och<br />
nyplantering”(bilaga G).<br />
Myndighetens redovisning av tätheten i Harald Holmbergs skog var subjektiv och mycket<br />
talar för att den var utformad med tanke på att få honom fälld. Om myndigheten följt sin egen<br />
praxis skulle det gallrade området ha visat sig ha tillräckligt högt virkesförråd (bilaga D).<br />
Lagen är skriven enbart med tanke på åldersklasskogsbruk, vilket strider mot §1 (bilaga K).<br />
Myndighetens taxeringsförfarande var felaktigt. Det korrekta hade varit att använda<br />
virkesförrådsdiagrammets kurvor på ytor med 10 m radie (bilaga D, Z).<br />
Harald Holmberg hade redan före myndighetens taxering åtgärdat alla områden som<br />
behövde åtgärdas (bilaga A, W, P). Om myndigheten använt virkesförrådsdiagrammet på det<br />
sätt som föranleds av diagrammets vetenskapliga grund, dvs. applicerat det på cirkelytor med<br />
10 m radie, så skulle den ha funnit att Harald Holmberg åtgärdat alla områden i skogen som<br />
var i behov av åtgärd. Han har nämligen planterat i alla ytor med 10 m radie, som haft alltför<br />
låg stående kubikmassa.<br />
Äganderättsskyddet i regeringsformen kräver att myndigheten bevisar att den skada Harald<br />
Holmberg orsakat nationen är oproportionerligt stor i förhållande till den vinst han själv gjort.<br />
Myndigheten har inte bevisat detta (bilaga L).<br />
Lagen har hindrat skogsägarna att uppnå full virkesproduktion. Detta intygas av tre<br />
professorer vid SLU (bilagorna C, I, Y ).<br />
Lagen har försämrat kvaliteten på skogsindustrins råvara. Detta intygas av en professor i<br />
virkeslära (bilaga X). Den sammanlagda vinsten av dimension, konkurrens och kvalitet vid<br />
kontinuerligt skogsbruk kan fördubbla avkastningen jämfört med kalhyggesbruk (bilaga RB).<br />
Virkesförrådsdiagrammet i skogsvårdslagens §10 är ett vetenskapligt misstag (Bilaga I, Z,<br />
ZA).<br />
Lagen har försämrat skogsägarnas netto med 7 miljarder kronor per år (bilaga C, H, I, J, K,<br />
M, N, O, P, Q, RB, U, X, Y, Z, ZA). Nettot minskade med 100 kr/m3. Eftersom lagen gällt<br />
sedan 1950 är den samlade förlusten för Sveriges skogsägare 420 miljarder.<br />
Utöver ett fördubblat drivningsnetto tillkommer följande vinster med den typ av skogsbruk<br />
som Harald Holmberg bedriver: sysselsättning av 4000 högt kvalificerade trädmärkare, ökad<br />
sysselsättning vid avverkning, förbättrad infrastruktur i glesbygderna (bilaga RB).<br />
Lagen, som tvingar skogsägare till kalhyggesbruk, bygger på en missuppfattning om 1930talets<br />
plockhuggning (bilaga E).<br />
Myndighetens negativa uttalande om grönrisplantering i skogens luckor saknar vetenskaplig<br />
tyngd. Storskaliga landsomfattande försök har nämligen visat att plantering direkt i mossan<br />
utan någon markberedning fungerar lika bra som plantering efter markberedning (bilaga O,<br />
N). Myndigheten har själv publicerat dessa resultat.<br />
Myndigheten misstog sig vid taxering av naturlig föryngring i Harald Holmbergs skog<br />
genom att inte registrera annat än väl synliga småplantor (bilaga W). Myndigheten känner inte<br />
heller till att tillgången av naturplantor i Sveriges ”äldre skog” i medeltal uppgår till 37 000 /<br />
ha (bilaga T). Slutligen var myndighetens påpekande av bristen på moget frö felaktig,<br />
eftersom det fanns hundratusentals naturplantor/ha i en dikeskant inom det aktuella området<br />
(bilaga W). Myndigheten misstog sig beträffande antal träd och stående kubikmassa, eftersom<br />
skogsstyrelsen inte registrerade det stora antal träd som hade mindre diameter än 8 cm (bilaga<br />
W).<br />
4
Harald Holmbergs skogsbruk är klimatvänligare än det som myndigheten vill tvinga honom<br />
till. Denna bedömning gör professor Anders Lindroth, professor vid Lunds universitet,<br />
institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys (bilaga S).<br />
Harald Holmbergs skogsbruk har många andra fördelar än de som nämnts ovan. Det är<br />
skonsamt mot fornlämningar, mot mark och mot biodiversiteten, därför att det skapar en<br />
naturlig skog, utan kalläggning och markberedning. Det gynnar rennäringen eftersom det<br />
bevarar både mark- och trädlavar. Miljöförbundet har uttryckt allt detta i en färsk motion till<br />
certifieringsorganet FSC (bilaga F).<br />
Skogsvårdslagen bör skrivas om så att den liknar lagen i Kalifornien. Den blir därigenom<br />
enkel och anpassad till alla former av skogsbruk, utan att kravet på hög virkesproduktion<br />
överges (bilaga RA).<br />
Ämnesord: åtal, äganderättsskydd, skogsvårdslag, taxering, virkesförråd,<br />
åldersklasskogsbruk, blädning, naturkultur, plockhuggning, fröbrist, klimat, CO2,<br />
markberedning, grönrisplantering, fornlämningar, volymproduktion, virkeskvalitet, renbete,<br />
trädlavar, naturlig föryngring, nuvärde, ekonomi, mångbruk<br />
5
Förord<br />
Mats Hagner 2011-05-23<br />
Harald Holmberg och jag har varit vänner sedan han studerade vid min institution Skoglig<br />
Produktionslära vid Umeå universitet. Till kurserna kom studenter med både teoretiska och<br />
praktiska erfarenheter och Harald, med sin bakgrund som skogsägare och lärare, hade mycket<br />
att tillföra<br />
Sedan tjugo år har han bedrivit kontinuitetsskogsbruk (k-bruk) på sin 1000 ha stora fastighet i<br />
Norrbäck. Lycksele. Vi har ständigt hoppats på att skogsstyrelsen skulle åtala honom så att vi<br />
fick lägga fram argumenten för k-bruk inför press och politiker. Harald har ständigt varit<br />
föremål för myndighetens uppmärksamhet och haft många besök av dess tjänstemän. De<br />
flesta har önskat att han skulle kalla sina åtgärder för ”försök” eftersom ett lagrum finns för<br />
detta. Detta vägrade han med följande motivering. ”Jag vill göra det som jag anser vara det<br />
rätta för skogen och dess innevånare. Om man gärna vistas i skogen måste den ha ett<br />
mervärde för detta. Det är en skog med lagom öppenhet, dvs. en sådan skog som jag tagit i arv<br />
från mina förfäder. Detta garanterar också att träd kan nå grova dimensioner.”<br />
Jag har sedan tjugo år bedrivit kurser för utbildning av trädmärkare och många av dessa har<br />
jag förlagt till Uttermangården i Norrbäck. Harald har deltagit i kurserna, men ännu inte<br />
tenterat för Certifikat i Naturkultur. De senaste åren har lantbruksuniversitetet besökt Harald<br />
för att skogsstudenterna skulle få kunskap om k-bruk.<br />
Jag vill understryka att k-bruk går att bedriva på tusentals olika sätt. Det är vid urvalet av träd<br />
vid gallringen som man kan följa olika principer, och det är vid de kompletterande åtgärderna<br />
som det kan skilja. Den modell som jag förordar, naturkultur (bilaga H), har målsättningen att<br />
de träd som lämnas skall ge en högre ränta på sitt eget värde än vad skogsägaren kan få vid<br />
alternativ placering. I Haralds skog innebär detta att träd med mindre diameter än 30 cm är<br />
ekonomiskt omogna och bör lämnas vid en gallring, om de har tillräckligt god kvalitet.<br />
Eftersom Harald vanligen skördar även de träd som har diametrar mellan 20-30 cm så avviker<br />
hans gallring från det jag rekommenderar. Jag har påpekat detta i ”skillnaden i avkastning<br />
mellan naturkultur och kalhyggesbruk” (bilaga Q).<br />
Harald planterar i luckor, vilket är en viktig del i det jag kallar naturkultur, eftersom det<br />
garanterar full produktion av virke. Min uppfattning är att det långsiktigt är lönsamt att, i en<br />
särskild operation under barmarksperioden, låta en vällutbildad person utföra märkning av de<br />
träd som skall skördas (bilaga RB). Harald har själv märkt träd i vissa områden, men har på<br />
andra stället undervisat skördarföraren genom att stå bredvid honom i maskinens hytt under<br />
några dagar vid inledningen av en gallring.<br />
Harald och jag har alltså inte helt sammanfallande uppfattning om hur k-bruk skall bedrivas,<br />
men det är troligen typiskt och sunt för två personer med stor integritet. Resultatet av Haralds<br />
skogsbruk är emellertid sådant att jag finner det utomordentligt tillfredsställande med tanke<br />
både på det ekonomiska utfallet och på alla andra nyttigheter som han får ut av sitt naturnära<br />
skogsbruk (bilaga AA, F).<br />
I och med att åtalet mot Harald Holmberg nu lagts ner, har säkert en process inletts, som leder<br />
till att skogsvårdslagen ändras och att man förbjuder kalhyggesbruk.<br />
6
Bilaga AA<br />
Motion till Hela Sverige Skall Leva mars 2011.<br />
Harald Holmberg m.fl.<br />
Inom Hela Sverige skall leva rörelsen, på gräsrotsnivå, finns en oro över hur skogen i vårt<br />
land brukas. Kalytorna breder ut sig även nära våra byar, vilket får många negativa följder.<br />
Man kan med fog säga att kalhyggesbruket ur ekonomisk, miljömässing, klimatmässig och<br />
social aspekt har en negativ inverkan för oss som lever på landsbygden.<br />
Ekonomi.<br />
Det står bortom allt tvivel att det är olönsamt att avverka klenvirke under 16 cm i brösthöjd.<br />
Därför borde man kunna tillämpa ett kalhyggesfritt skogsbruk – kontinuitets skogsbruk och<br />
låta klenvirket växa vidare. Om för stora luckor uppstår kan man plantera i luckorna, vilket i<br />
omfattande försök visat sig ge gott resultat. Då tjänar man både tid och pengar samtidigt och<br />
vi får ett grövre virke snabbare med bättre kvalitet än om allt måst tas bort. Man slipper<br />
dessutom en massa onödigt arbete som enbart kostar pengar. Det är dessutom ett gravt<br />
ingrepp på äganderätten att tvingas kalavverka och betala avverkning för att ge bort<br />
klenvirket.<br />
Miljö.<br />
Ur miljösynpunkt är kalavverkningar en total katastrof. På kalhygget blir biodiversiteten totalt<br />
omvandlad eller utraderad. Fågellivet, växtligheten, trädlavarna blir totalt förändrad. Klimatet<br />
blir också negativt påverkat då det enligt forskare tar upp till 30 år innan trädens<br />
koldioxidupptagande förmåga kommit i kapp den nivå som rådde innan avverkningen. 30 års<br />
kalavverkningar i Sverige är en avsevärd yta. Markberedningen innan plantering förvärrar<br />
denna situation.<br />
Social påverkan.<br />
För oss som bor i byarna på landsbygden innebär kalytorna otrivsel, försämrat lokalklimat,<br />
stigar och kultur- och fornminnen blir massakrerade förutom att marken blir bråtig och<br />
svårframkomlig. Våra trivselställen försvinner eller blir demolerade – starkt påverkade av det<br />
radikala skogsbruket. Möjligheterna till småskalig turism i området försvåras eller<br />
omintetgörs.<br />
Vad vill vi ha i stället!<br />
Vår önskan är kontinuitetsskogsbruk:<br />
Att vi kan låta tillväxten i klenvirke som inte bär sina egna kostnader vid avverkning växa<br />
vidare.<br />
Att den biologiska mångfalden förblir intakt.<br />
Att klimatet blir så lite påverkat som möjligt.<br />
Att vi får behålla den kontinuitet som ett försiktigare skogsbruk kan erbjuda oss som jägare,<br />
svamp- och bärplockare, naturvandrare så att vi också med behållen värdighet kan överlämna<br />
våra marker till nästa generation. Ett brukat men icke förbrukat ekosystem med den variation<br />
som ett naturligt skogslandskap kan erbjuda.<br />
Hemställan<br />
Vi hemställer att HSSL som företrädare för Sveriges landsbygd med nödvändiga kontakter<br />
påverkar myndigheter och politiskt etablissemang till åtgärder, sannolikt även lagändringar,<br />
som möjliggör ett försiktigare skogsbruk, ETT KONTINUITETSSKOGSBRUK.<br />
7
Bilaga A<br />
Virkesförrådsdiagrammet 10 §.<br />
Skogsstyrelsens tillämpning av diagrammet är felaktig.<br />
Diagrammet bygger på vetenskapligt felaktig grund.<br />
Följande är hämtat på sid. 15 i Skogsstyrelsens broschyr Hyggesfritt skogsbruk,<br />
www.skogsstyrelsen.se<br />
8
Mats Hagners kommentar till diagrammet i skogsvårdslagen 10§.<br />
Diagrammet bygger på analys av riksskogstaxeringens tillfälliga ytor, som har en radie på 10<br />
m (bilaga Z). Om man godtar resultatet av Elfvings regressionsanalys skall sambandskurvorna<br />
tillämpas på ytor som har radie 10 m. Skogsstyrelsen tillämpar sambanden på ett helt annat<br />
sätt, nämligen för medeltal gällande många hektar. Detta leder till helt felaktiga beslut.<br />
Det samband som beräknats av professor Elfving (1993), och som ligger bakom diagrammets<br />
kurvor är statistiskt korrekta utifrån det material han haft till förfogande. Som framgår av<br />
bilaga B är sambanden emellertid uppkomna som en följd av slumpens inverkan på tusentals<br />
tillfälliga provytor. Detta förklarar varför Elfvings samband är motsatta dem som skapats<br />
genom regressionsanalys av materialet från SLU:s blädningsytor (bilaga I). I dessa har<br />
gallringar upprepade under många decennier visat att sambandet mellan stående kubikmassa<br />
och virkestillväxt är motsatt det som framgår av virkesförrådsdiagrammets kurvor.<br />
Att kurvorna leder till en felaktig skogsskötsel framgår med all tydlighet av intervjuer med två<br />
professorer i skogsträdens fysiologi (bilaga Y).<br />
Det finns ingen anledning att med lag tvinga skogsägare att upprätthålla en viss kubikmassa.<br />
Skälet är att volymproduktionen av stamvirke blir hög, såvida bladytan är hög. Detta gäller<br />
oavsett mängden stamvirke.<br />
Skall skogsägaren få hög ”avkastning”, dvs. hög räntabilitet på arbetande kapital, vilket krävs<br />
i lagens första paragraf, bör han eftersträva maximal bladyta kombinerad med låg stående<br />
kubikmassa (bilagorna M, X, Y).<br />
Virkesförrådsdiagrammet är tyvärr konstruerat enbart med tanke på enskiktad skog. Detta<br />
framgår bl.a. av att skogsägaren skall beräkna den grundytevägda medelhöjden. Denna<br />
beräkning är omöjlig att utföra i fullskiktad skog. De långvariga studierna av ytor, som<br />
behandlats med blädning, visar att hög volymproduktion endast uppnås om skogen hålls<br />
skiktad.<br />
När skogsstyrelsen undersökte den gallrade skogen hos Harald Holmberg mätte man inga träd<br />
med mindre diameter än 8 cm. Eftersom en mycket stor andel av träden i Holmbergs skogar<br />
har mindre diameter än 8 cm (se bilaga Q), blev skogsstyrelsens beräkning av den<br />
grundytevägda medelhöjden alldeles för hög.<br />
Generellt består en skog av träd. Träden kan vara allt mellan 0.03 m och 30 m i längd och,<br />
oavsett om skogen består av lika stora träd eller av olikstora träd, bildar de en acceptabelt<br />
produktiv skog bara de står tillräckligt tätt.<br />
Mellan träden finns luckor utan träd. Skogsvårdslagens återväxtplikt, som infördes 1903, bör<br />
endast tvinga en skogsägare att vidta åtgärder på de ställen där avståndet mellan träden är för<br />
stort.Virkesförrådsdiagrammet bör ersättas med en regel som framkallar en viss långsiktig<br />
virkesproduktion i alla typer av skogar. Denna regel måste vara lätt att förstå. Den bör även<br />
vara av en sådan art att skogsägaren förstår hur han skall åtgärda skogens tillstånd, om regeln<br />
visar att tillståndet på en viss plats är otillfredsställande. Ett förslag till ett sådant regelverk<br />
finns publicerat i kapitel 40 i läroboken Naturkultur (M. Hagner 2004) http://wwwsekon.slu.se/~mats/NK-Nyheter.htm<br />
9
Bilaga B<br />
Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte<br />
användas till utveckling av prognosmodeller<br />
för volymproduktion.<br />
Standing volume surrounding the plot<br />
1.0<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
Mats Hagner<br />
2006-02-17<br />
http://pub.epsilon.slu.se/3638/<br />
i denna bilaga har utelämnade avsnitt markerats med ………<br />
0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0<br />
Standing volum in plot<br />
Volume Diff., plot - surrounding<br />
10<br />
5<br />
0<br />
-5<br />
-10<br />
p = 1.6 E-159<br />
0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0<br />
Volume in plot<br />
UBICON Rapport 21, 2005<br />
ISSN 1654-4455<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 090-141620, 070-64 222 44.<br />
mats.hagner@telia.com. Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
10
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Detta teoretiska arbete gjordes för att visa vilken risk för falska samband som föreligger när<br />
tillfälliga ytor uppmätta av riksskogstaxeringen används för att konstruera prognosmodeller<br />
över tillväxt. Slumpgenerator användes för att skapa data gällande för 1000 ytor. Dessa<br />
analyserades med regressionsanalys.<br />
Slutsatsen var att datormodeller för produktionsprognoser inte bör utformas med<br />
riksskogstaxeringens tillfälliga provytor som underlag. Anledningen är att man får in falska<br />
samband som beror på variation i täthet utanför provytan, bördighet, trädålder, tid efter<br />
gallring, gallringsintensitet och gallringssätt. Beståndets struktur har även en kraftig inverkan<br />
på tillväxten.<br />
……………………………………..<br />
Bakgrund<br />
Riksskogstaxeringens ytor utgör ett ypperligt underlag för många studier som syftar till<br />
beskrivning av svensk skog. Emellertid utnyttjas också ytorna för konstruktion av<br />
produktionsprognoser (Elfving 1993, Friedman 1995, Elfving 2005). Det följande arbetet är<br />
gjort för att visa vilken risk för falska samband som föreligger när ytorna används för sådant<br />
ändamål.<br />
Ett exempel på mycket allvarliga konsekvenser av detta är exempelvis konstruktionen av<br />
virkesförrådsdiagrammet i Anvisningar till skogsvårdslagen 1994, som bygger på ett falskt<br />
samband mellan stående volym och volymproduktion som redovisades av Elfving (1993) i ett<br />
särskilt arbete beställt av skogsstyrelsen.<br />
……………………………………………………..<br />
Effekt av slumpvis variation i täthet<br />
Standing volume surrounding the plot<br />
1.0<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0<br />
Standing volum in plot<br />
Volume Diff., plot - surrounding<br />
10<br />
5<br />
0<br />
-5<br />
-10<br />
p = 1.6 E-159<br />
0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0<br />
Volume in plot<br />
Figur 1. Simulerad stående volym i riksskogsgaxeringens provytor. Tusen ytor med slumpvis fördelning av<br />
stående volym. Figur 1a till vänster. Utanför ytan befinner sig ett lika stort område inom vilket den stående<br />
volymen är slumpmässigt simulerad. Diagrammet visar att den stående volymen i ytan och dess omgivning är<br />
helt okorrelerad. Figur 1b till höger. Samband mellan den stående volymen i ytan och differensen mellan ytans<br />
stående volym och den stående volymen i den närmaste omgivningen.<br />
11
Figur 2. Kvarstående konkurrens mellan träd inne i ytan och närmast utanför ytan.<br />
Konkurrensen från omgivande skog utanför provytan har ansetts vara<br />
proportionell med den stående volymen. Därför togs effekten bort med hjälp av en<br />
kovariat som var lika med differensen i stående volym inne i respektive utanför<br />
provytan. Emellertid visade sig konkurrensen endast till 67 % bero på den stående<br />
volymen. Figuren visar den kvarstående konkurrensen efter att 2/3 av effekten av<br />
differensen i stående volym räknats bort. Korrelationskoefficienten är exakt<br />
densamma som i figur 1 b.<br />
StandVol diff * 0.3, inside - outside plot<br />
Competition from trees outside plot<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
-1<br />
-2<br />
-3<br />
Y = 1.508 - 0.00307*X, r = -0.716 P = 0.000 N = 1007<br />
0 200 400 600 800 1000<br />
Provyta nummer<br />
Slutsats: I ytor med låg stående volym är omgivningens stående volym i allmänhet högre än<br />
den är utanför ytor med hög stående volym. Det är troligt att konkurrens från omgivningen<br />
gör att volymproduktionen i ytor med låg stående volym är lägre än volymproduktionen i ytor<br />
med hög stående volym.<br />
Vid analys av tillväxten i rikstaxens ytor har man av ovanstående skäl lagt in en covariabel<br />
som innehåller uppgift om grundytan utanför provytan. Denna skildrar alltså den omgivande<br />
skogens täthet och variabeln bör vara korrelerad med den omgivande skogens konkurrens<br />
gentemot träden inom ytan.<br />
…………………………………………………………………..<br />
Effekt av slumpvis variation i bördighet<br />
Rikstaxens ytor varierar givetvis mycket i bonitet. Denna uppskattas på varje yta genom<br />
exempelvis observationer av ståndortsvariabler. Studier av de forskare som utformade<br />
ståndortsboniteringen har visat att varianskomponenten bördighet, endast kan förklaras till 2/3<br />
genom denna metod. Givetvis finns inte någon möjlighet att till hundra procent mäta<br />
ståndortens produktionsförmåga.<br />
Om man nu beskriver produktionen i rikstaxens ytor som en funktion av diverse variabler<br />
såsom ålder, grundyta, trädhöjd, etc. så måste givetvis effekten av bördigheten lyftas undan<br />
helt och hållet. Denna varianskomponent ger annars ett resultat som till exempel innebär att<br />
grundytan är starkt positivt korrelerad med produktionen. Detta beror då inte på ett faktiskt<br />
samband, utan på att skogen växer tätare på bördig mark än på mager mark.<br />
Vid utformningen av prognosinstrument har man därför lagt in boniteten som en covariat.<br />
Anledningen är givetvis att man därigenom önskat lyfta undan det ovan beskrivna falska<br />
sambandet med skogens täthet. Emellertid sker inte detta helt och fullt eftersom<br />
ståndortsboniteringen endast skildrar 2/3 av den verkliga bördigheten. Kvar finns 30 % av<br />
variabeln bördighet. I stora material, som vid analys av tusentals rikstaxytor, uppträder<br />
givetvis en effekt av dessa kvarstående 30 %. Resultatet blir ett falskt samband mellan<br />
produktion och exempelvis stående kubikmassa.<br />
12
Volymproduktion, m3 / ha<br />
Volymtillväxt, m3 / ha och år<br />
0<br />
0 20 40 60 80 100<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Figur 3. Samband stående volym och verklig uppmätt<br />
volymproduktion om två tredjedelar av den verkliga tillväxten<br />
beror på ståndortsboniteten (StBon), och om den stående<br />
volymen (StVol) är positivt kopplad till den verkliga tillväxten<br />
(Vi) enligt följande beräkning: StBon = Sl2*10,<br />
Vi=0.67*StBon+0.33*Sl3*10, StVol = 90+430*Sl2-100*Sl1.<br />
Sl1, Sl2 och Sl3 är fixerade slumptal mellan 0 och 1.<br />
Stora träd<br />
167 %<br />
Små träd<br />
238 %<br />
Gallringsstyrka, % av volym<br />
10 N = 1000, r = 0.16, p = 0.000<br />
0<br />
0 100 200 300 400<br />
Stående volym, m3 / ha<br />
………………………………….<br />
Effekt av gallringsintensitet och gallringssätt<br />
169 %<br />
Volume increment, m3<br />
10 Y = 1.19 + 0.0148 * X, r = 0.88, p < 0.000<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
0 100 200 300 400 500<br />
Volymproduktion, m3/ha<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
Standing volume, m3<br />
Figur 4. Samband mellan gallringsstyrka och tillväxt under 10 år efter gallring<br />
i skiktad granskog i Hammerdal, Jämtland. De två blockens medeltal har<br />
förbundits med linjer. Procenttalen anger volymproduktionen i beståndet med<br />
små träd i procent av den som uppmättes i bestånd med stora träd. Data från<br />
Chrimes (2004). Figuren hämtad från Hagner (2004).<br />
……………………………………………………………………….<br />
Figur 7. Tusen provytor i vilka stående volymen inte alls påverkar den<br />
löpande tillväxten.<br />
0<br />
0 100 200 300 400 500<br />
Stående volym, m3/ha<br />
Figur 8. Samma provytor som i figur 7, men den stående volymen reducerades<br />
först till 70 % genom gallring. Därefter ökade den stående volymen på grund av<br />
tillväxt under ett antal år. Antalet år valdes slumpmässigt från 0 till 10.<br />
Tillväxten beräknades enlig modellen presenterad i figur 6.<br />
Den löpande tillväxten (y) beräknades vid det slumpvis valda året (x) enligt<br />
funktionen y = 0.5 + 0.05*x. Sambandet är svag, vilket visar sig i en låg<br />
korrelationskofficient, men det är statistiskt starkt signifikant på grund av den<br />
stora mängden observationer.<br />
13
Som framgår av figur 7 och 8 leder gallring till att det uppstår ett samband mellan stående<br />
volym och volymtillväxt, trots att något sådant samband egentligen inte existerar. Sambandet<br />
skulle ha varit starkare om gallringsintensiteten hade satts högre än 30 % av volymen.<br />
Slutsatsen är, att om man analyserar ett stort antal ytor, som beskrivits av riksskogstaxeringen,<br />
kommer den reduktion av stående volym och volymproduktion, som tillfälligt uppkommer<br />
efter gallring, att skapa ett falskt samband mellan stående volym och volymproduktion.<br />
Slutsats<br />
Datormodeller för produktionsprognoser bör inte utformas med riksskogstaxeringens<br />
tillfälliga provytor som underlag. Anledningen är att man får in falska samband som beror på<br />
variation i täthet utanför provytan, bördighet, trädålder, tid efter gallring, gallringsintensitet<br />
och gallringssätt. Beståndets struktur har även en kraftig inverkan på tillväxten (Hagner och<br />
Holm 2003, Chrimes 2004).<br />
Referenser<br />
Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven-aged Picea abies forests<br />
in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration<br />
dynamics of managed uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden.<br />
Silvestria, ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-6538-9.304, 1-9.<br />
Elfving, B. (1993) Volymtillväxtfunktioner för tall och gran, avsedda att belysa begreppet<br />
produktionsslutenhet. Skogsstyrelsen, Stencil nr 598/01009.1-10.<br />
Elfving, B. (2005) Kalhyggesfritt skogsbruk - hur fungerar det? SLU, Institutionen<br />
skogsskötsel, Stencil.1-7.<br />
Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure<br />
on volume increment in plots managed with single tree selection over long time.<br />
Swedish University of Agricultural Sciences, Dept of Silviculture, Working<br />
Paper.187, 1-16.<br />
Hagner, M. (2004) Stand structure, thinning intensity and standing volume and their<br />
interaction with volume increment and economy. UBICON Report.8, 1-15.<br />
Hagner, M. (2005) Stand structure, thinning intensity, standing volume and their interactions<br />
with volume increment and financial returns. UBICON Manuscript sent to<br />
Forestry.1-24.<br />
Jonsson, B. (1995) Thinning response functions for single trees of Pinus sylvestris L. and<br />
Picea abies Karst. Scandinavian Journal of Forest Research.10, 353-363.<br />
14
Bilaga C<br />
Högsta produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett<br />
bestånd evigt medelålders, dvs ta ut de mogna träden och fylla på<br />
med nya träd i lagom takt.<br />
E-post från Björn Elfving 2005-05-18<br />
Hej Mats,<br />
har varit i Jämtland /Selkroksredden med ex.jobbaren Daniel Ågren för att samla borrkärnor och titta<br />
på tillväxtreaktionen i försöksleden TÄT och GLES. Han har tidigare mätt borrkärnorna från de försök<br />
Martin mätt upp och borrat, och vi hade planerat att Daniel också skulle samla in borrkärnor själv i ett<br />
block för att få bättre insikt i försökens utformning och allmänna utseende. Det blev delvis en<br />
upplevelse i snöstorm. Hade planerat att också mäta in träd och plantor på de koordinatlagda ytorna<br />
men vi klarade bara av två ytor i det kärva vädret.<br />
Tittade också på Lunkans yta som ju ligger i närheten. Där låg vinterns snö kvar i granskogen och det<br />
var delvis översvämning av smältvatten på tjälad mark. Du frågar om tabellen jag sände med<br />
beståndsdata. Måste förklara den litet närmare. För det första: Dillon har bytt beteckningar på de olika<br />
parcellerna. I Lunkans rapport om försöket (Arbetsrapport nr 80 1994) och i primärdatafilerna<br />
betecknar 1HB block ett, hög kvarvarande volym, gallring underifrån. Dillon bytte plats på<br />
beteckningarna H och L, och menar med H den högsta gallringsstyrkan, alltså tvärt emot grunddefinitionen.<br />
För det andra: de siffror jag i första hand tagit fasta på är de från bruttoparcellerna. Det är<br />
på den nivån gallringen skett, provträden uttagits och självgallringen registrerats. I uppstansade<br />
datafiler saknas koordinater för självgallrade träd så självgallringen har jag bara kunnat beräkna för<br />
bruttoparceller. Nu omges parcellerna av 10 meter breda, kala korridorer så alla parceller har<br />
påverkats av en kanteffekt. Enligt mina beräkningar överskattas därför tillväxten med<br />
storleksordningen 10 % i förhållande till vad som skulle erhållas utan kanteffekt. Men denna effekt bör<br />
bli ungefär densamma i relativa tal för alla försöksled så den påverkar nog inte jämförelsen. För det<br />
tredje så beräknade jag volymer vid försöksstart med formhöjdsfunktioner baserade på provträden i<br />
ogallrade parceller vid mätningen år 2001. Hade då inte tillgång till provträdsdata från 1991. Nu har<br />
jag stansat upp också se senare och räknat om volymerna baserat på detta. Bytte också<br />
volymfunktion från ”Brandel-norra Sverige” till ”Brandels funktion med breddgradsvariabel”. Det blev<br />
en viss justering av volymerna och tillväxterna, såsom framgår av bifogade, uppdaterade tabell i<br />
jämförelse med den jag sänt tidigare. I den första tabellen anges parcelldata (stamantal>6 cm samt<br />
deras diameterkvadratsumma (cm²) och volym (dm³)) år 1991 och 2001 för dem som levde 2001,<br />
samt motsvarande värden för nya, dvs de som växt över d=6 cm under perioden och sjg, dvs de som<br />
självgallrats under perioden. I nästa tabell återfinns motsvarande hektarvärden (fast grundyta i stället<br />
för sd2). Sedan återfinns en tabell med andra parcelldata (grundytemedelstammens diameter 1991 för<br />
de träd som överlevde resp. självgallrades under perioden samt kvoten mellan dessa värden, årlig<br />
grundytetillväxt resp. volymtillväxt, grundytevägda medelhöjder i dm, beståndsdata efter gallring<br />
1991). Resterande tabeller avser behandlingsmedeltal för hektarvisa värden på stamantal, grundyta,<br />
volym och årlig tillväxt.<br />
Hur Dillon fått fram sina data är en gåta för mig. De uppvisar i alla fall störst likhet med mina data för<br />
bruttoparceller (i två fall har vi kommit till helt lika stamantal och grundytor! Det gäller parcellerna 1MB<br />
och 2MB, där dock data avser värden-91 för träd som kvarstod -01, medan Dillon uppger att data ska<br />
avse träd efter gallring-91). I övrigt skiljer det en hel del och jag har inte kunnat komma på varför.<br />
Så till frågan om korrelationen mellan stående volym och volymtillväxt. Om man med samma<br />
gallringsform och gallringsstyrka får olika volym efter gallring innebär det att man haft olika volym före<br />
gallring. Då jämförs alltså bestånd som på något sätt är olika. Att ett bestånd har lägre volym än ett<br />
annat kan bero på följande saker:<br />
A. Bestånden växer på samma mark och har samma medelålder: beståndet med lägre volym har<br />
gallrats tidigare eller har glesare utgångsförband. I båda fallen bör beståndet med lägre volym<br />
ha lägre stamantal. I gallrings- och förbandsförsök växer stamfattiga bestånd oftast sämre än<br />
stamrika.<br />
15
B. Bestånden växer på samma mark men har olika ålder: beståndet med lägre volym är yngre.<br />
Eftersom tillväxten avtar med ökad ålder så kan det yngre beståndet, med lägre volym,<br />
uppvisa högre tillväxt efter gallring än det äldre beståndet med högre volym.<br />
C. Bestånden är lika gamla men växer på mark med olika bördighet: beståndet med lägre volym<br />
växer på sämre mark och bör då också växa sämre än beståndet med högre volym. Här bör<br />
dock beaktas att tillväxten kulminerar senare på sämre marker.<br />
Korrelationen mellan stående volym och volymtillväxt beror alltså på förutsättningarna. Högsta<br />
produktion bör i princip uppnås om man kan hålla ett bestånd evigt medelålders, dvs ta ut de mogna<br />
träden och fylla på med nya träd i lagom takt. Hur och under vilka förutsättningar kan detta uppnås?<br />
Det är detta vi måsta få kläm på! Virkesförrådsdiagrammet skall ses som ett grovt hjälpmedel för att<br />
avgöra när löpande tillväxten i ett bestånd ligger på nivån 50 % av den i fullslutet bestånd. Det tycks i<br />
alla fall fungera ganska bra för Lunkans ytor. Mvh / Björn E<br />
Från: Mats Hagner [mailto:Mats.Hagner@telia.com]<br />
Skickat: den 17 maj 2005 15:20<br />
Till: Bjorn Elfving<br />
Ämne: Volprod-Stående vol<br />
Björn Elfving<br />
Professor i skogsproduktion<br />
Jag sände Dig en redovisning av det svar jag får av datorn när jag i Ditt nya material från<br />
gallringsförsöket i Hammerdal, samtidigt lägger in gallrinsstyrka, gallringssätt och stående volym.<br />
Beskedet är att hög volymproduktion är partiellt korrelerad med gallringsstyrka (som skall vara låg),<br />
stående volym (som skall vara låg), gallringssätt (som skall vara höggallring).<br />
Låt oss lämna den statistiska signifikansen därhän i detta tillfälle, men konstatera att svaret är<br />
detsamma som jag fick vid bearbetning av datamatrisen hämtad från de elva blädningsytorna. Du<br />
gjorde också en multipel regression på blädningsmaterialet, och uttalade att Du fann samma partiella<br />
samband. Oavsett signifikans får man alltså samma svar vid analys av två helt skilda material. Detta<br />
är vetenskapligt intressant.<br />
Ingen annan forskare har, såvitt jag vet, gjort mångdimensionell analys, i vilken gallringsstyrka och<br />
stående volym ingått samtidigt. Eftersom alla tidigare enbart har tagit den ena eller den andra<br />
variabeln i beaktande, fick de uppfattningen att sambandet mellan stående volym och produktion var<br />
positivt. Detta resultat får även jag vid enkel regression.<br />
Jag har skrivit två arbetsrapporter och tydligt förklarat varför jag tror att den analys av rikstaxens<br />
tillfälliga provytor, som Du reedovisade 1993 i en stencil till skogsstyrelsen, ger samband som inte går<br />
att inferera på det sätt som skogsstyrelsen gjort, och uttryckt i virkesförrådsdiagrammet.<br />
För en månad sedan sände Du mig ett virkesförrådsdiagram och visade hur provytorna i Hammerdal<br />
placerar sig. Det var intressant att se. Vid höggallring förflyttar de sig mot origo och hamnar<br />
fortfarande över kurvorna. Ditt brev med kommentarer vittnar om att Du fortfarande anser att<br />
virkesförrådsdiagrammet är korrekt och användbart. Är det rätt uppfattat?<br />
Anser Du fortfarande att, vid konstant hållen gallringsstyrka och gallringssätt, volymproduktion är<br />
positivt korrelerad med stående volym?.<br />
Ja eller Nej<br />
Jag måste få veta var Du står i denna vetenskapligt utomordentligt viktiga fråga. Jag reser runt landet<br />
och håller föredrag. Var för fjorton dagar sedan på skogsstyrelsen i Jönköping och föreläste för bl.a.<br />
generaldirektören. Jag fick frågor rörande Din inställning och visste inte vad jag skulle svara.<br />
Vänligen, giv mig klarhet.<br />
Hälsningar<br />
16
Mats<br />
PS<br />
I min lärobok har jag ägnat ett kapitel åt ett förslag till nya anvisningar. Du finner också ett kapitel om<br />
volymproduktion. Läroboken, som kan läsas även på min hemsida, ligger där i något omarbetad<br />
version, relativt den som finns i den tryckta boken.<br />
Jag vore tacksam för åsikter.<br />
17
Bilaga D<br />
Skogsstyrelsens inventering och redovisning var inte korrekt gjord<br />
för att påvisa skogens täthet. Syftet kan ha varit att få Harald<br />
Holmberg åtalad<br />
Mats Hagner<br />
2010-11-02<br />
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Skogsstyrelsens praxis vid användning av virkesförrådsdiagrammet i 10 § kan inte godtas av<br />
vetenskapliga skäl, vilket framgår av bilaga A och Z. Praxis innebär att myndigheten<br />
undersöker ett stort område, en gallrad skog, och beräknar ett medeltal, som används för<br />
bedömning av hela områdets produktionsförmåga. Underlaget för kurvorna i diagrammet<br />
avser i stället produktionsförmågan hos små ytor med 10 m radie och kan endast användas för<br />
bedömning av produktion inom så små områden.<br />
Ingenstans i skogsvårdslagen står det att virkesförrådets kurvor skall tillämpas för beräkning<br />
av medeltal för stora skogsområden. Myndighetens praxis är alltså inte vetenskapligt grundad<br />
och den bygger inte heller på någon lagtext.<br />
I detta fall har de lokala tjänstemännen frångått myndighetens praxis genom att utnyttja endast<br />
en del av ett gallrat område. Han gjorde ett subjektivt val och uteslöt den del av området som<br />
var tätast och använde ett medeltal för den glesaste delen som underlag för ett åtal.<br />
Detta förfarande, taget samman med att myndigheten aldrig tog kontakt med markägaren vid<br />
några av sina upprepade mätningar i hans skog, vittnar om att myndighetens tjänsteman kan<br />
ha haft personliga skäl att försöka få Harald Holmberg åtalad.<br />
Myndigheten har gett oss data från sin inventering. Skogsstyrelsen redovisade ett medeltal på<br />
72 m3/ha och hävdar att ett godkänt värde skulle ha varit 82. När vi beräknar medeltal för<br />
hela det gallrade området får vi fram siffran 77. Ett 99-procentigt konfidensintervall, som<br />
uttrycker osäkerheten hos ett medeltal, är 5. Det innebär att taxeringens resultat kan sägas<br />
ligga inom området 72-82. Slutsatsen är att inventeringen visar att medeltalet för det gallrade<br />
området kan vara 82, dvs. godkänt.<br />
Det är inte uteslutet skogsstyrelsens tjänsteman haft personlig anledning att påvisa brott mot<br />
skogsvårdslagen. Vad som tyder på detta är:<br />
** uteslutningen av den tätaste delen av det gallrade området<br />
** registrering av enbart små naturplantor<br />
** underlåtenhet att registrera naturplantor med längd över 30 cm<br />
** underlåtenhet att registrera träd och med diameter under 8 cm<br />
** underlåtenhet att ta personlig kontakt med markägaren<br />
I 16 § skogsvårdslagen sägs i fjärde stycket ”Tillstånd behövs inte (till avverkning i<br />
svårföryngrad skog) för röjning eller gallring som främjar skogens utveckling.” Om<br />
skogsstyrelsen vid sin inventering registrerat naturplantor och små träd med diameter
som anges såsom minimum i 5 §. Det fanns därför inget skäl för Harald Holmberg att begära<br />
tillstånd till avverkningen.<br />
Enligt vad som framgått av den enorma variation i täthet som föreligger inom det gallrade<br />
området, finns det anledning att ändra på denna praxis. Den praxis som Harald Holmberg<br />
använder vid tolkningen av begreppet ”bestånd” i 5 § och 10 § bygger på modern forskning.<br />
Han anser att ordet ”bestånd” avser områden som är av den storlek, att de inte uppfyller kravet<br />
i 1 § om uthålligt god avkastning, ifall de saknar skogsträd av acceptabel kvalitet och art. Han<br />
anser att ”bestånd” i hans trakt är områden med 12 m i diameter. Om ett sådant ”bestånd” är<br />
en lucka utan träd eller återväxt utför han plantering, precis som man vanligtvis gör på kala<br />
hyggen. Hans skogbruk avviker därför i princip inte från vanligt skogsbruk.<br />
19
Grundyta m2<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Metod för skattning av skogens täthet.<br />
Skogsstyrelsen har undersökt tätheten inom hela det gallrade området, omfattande 16.1 ha.<br />
Man fann att tätheten var tillräcklig på 4.4 ha men otillräcklig på 11.7 ha. Man registrerade<br />
art, brösthöjdsdiameter och höjd för varje träd som hade en diameter överstigande 8 cm.<br />
Stickprov gjordes genom utläggning av 50 provytor med 300 m2 yta (9.8 m radie) i det<br />
område som Harald Holmberg gallrat. Varje provyta omfattade 300 m2 dvs. 0.03 hektar.<br />
För att utföra en objektiv mätning, dvs. för att undvika att förrättningsmannen påverkas av hur<br />
skogen ser ut, lokaliseras provytornas centrum med GPS. Ytornas centrum var utlottade med<br />
hjälp av datorns slumpgenerator. Trots att mätningen av centrum med GPS har en osäkerhet<br />
på 2-10 m, beroende på väderlek, hejdade sig förrättningsmannen när GPS-apparaten sade att<br />
han var på plats. Även om platsen var fel, så fungerade detta val på ett vetenskapligt korrekt<br />
sätt eftersom provytecentrum inte påverkades av förrättningsmannens uppfattning egen<br />
uppfattning om skogens täthet.<br />
Av skogsstyrelsens karta (Figur 1) framgår att inventeringen utfördes på detta objektiva sätt.<br />
Figur 1.Skogsstyrelsens slumpvisa placering av provytorna. Centra<br />
lokaliserades med GPS. Inventerarens uppfattning om skogens täthet<br />
skall inte kunna påverkas av var ytorna placeras.<br />
10 20 30 40 50<br />
Provytans nummer<br />
Figur 2. Grundyta enligt skogsstyrelsens protokoll gällande alla de 50<br />
inventerade ytorna. Grundytan är mått på skogens täthet. Av<br />
outgrundlig anledning har skogsstyrelsen uteslutit informationen från<br />
ytorna 38-50, trots att de ligger inom det gallrade området och trots att<br />
alla data registrerats på dessa ytor.<br />
Grundyta<br />
Grundyta är ytan på kapsnittet av stubbar som uppstår om alla träden kapas 1.3 m ovan mark.<br />
Måttet är mycket bra för att skildra tätheten i skog.<br />
Vid skogsstyrelsens presentation av den stående volymen för det gallrade området har<br />
medeltal beräknats på grundval av provytorna 1-37. Vid inventeringen i skogen insamlades<br />
samma data från provytorna 38-50 som för provytorna 1-37. Grundytan är i medeltal 22.5 m2<br />
20
för de uteslutna ytorna, och 17.1 m2 för de ytor som de ytor som skogsstyrelsen valt att bygga<br />
sitt medeltal på. Skogsstyrelsens tjänstemän har alltså medvetet uteslutit ytor från den del av<br />
skogen som var tätast.<br />
Som framgår av kartan i figur 1 finns det ingen gräns i naturen som motiverar ett sådant<br />
beslut.<br />
Myndighetens beslut att utesluta provytorna 38-50 från medeltalsberäkningen kan inte ha<br />
någon annan grund än att påvisa en oacceptabelt låg kubikmassa inom det gallrade området.<br />
Genom beräkningar, grundade på originalprotokoll från skogsstyrelsen, visar sig medeltalet<br />
för hela det gallrade området vara 77 m3/ha. Om man beräknar detta medeltals<br />
konfidensintervall gällande 99 % sannolikhet, blir detta 5. Då 77+5=82 så innebär detta att<br />
myndighetens egen taxering av hela det gallrade området skulle ha gett ett medelvärde vars<br />
konfidensintervall skulle ha täckt in det önskade medeltalet. Osäkerheten i myndighetens<br />
taxering är alltså så stor att det inte kan uteslutas att Harald Holmbergs gallring uppfyller<br />
lagens krav i 10 §.<br />
Stående volym<br />
Det av skogsstyrelsen redovisade medeltalet för 37 provytor är 72 m3/ha. Jag har fått en kopia<br />
av myndighetens protokoll utskrivna från dataklavens minne. I dessa handlingar finns även<br />
uppgift om beräkningar av volym gällande varje enskild yta. Tyvärr fanns redovisning enbart<br />
för volymen gran och löv. Data över tall saknas för varje provyta, men volymen tall ingår i<br />
slutredovisningen. I denna utgör volymen tall 7.4 %. Efter justering för detta blev medeltalet<br />
för 37 ytor endast 66 m3/ha, medan myndigheten beräknat det rätta till 72 m3. Av detta skäl<br />
justerades varje provytas volym med ett tillägg på 8.7 %. Detta gav medelvärdet 72 m3. Detta<br />
tal gällande varje provytas volym redovisas i figur 3.<br />
Figur 3. Provytornas stående volym uttryckt i m3 per hektar.<br />
Kubikmeter / hektar<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Medeltal 72 m3<br />
Standardavvikelse 30.96 m3<br />
5 10 15 20 25 30 35<br />
Yta nr<br />
Virkesvolymen varierar mycket starkt inom det gallrade området, från 10 till 160 m3.<br />
21
Standardavvikelsen för de 37 värdena är 30.96, vilket innebär att 1/6 av ytorna har värden<br />
under 41 och 1/6 har värden över 103 m3.<br />
Ju mindre provytorna är, desto större blir variationen dem emellan eftersom träden står<br />
mycket aggregerade. Skogsstyrelsens cirkelprovytor har diametern 19.5 m varför de är så<br />
stora att en lucka måste vara mycket stor för att ytan skall sakna träd helt och hållet. Jämför<br />
med de vetenskapliga rön rörande konkurrensens räckvidd som presenteras nedan.<br />
Konkurrensens räckvidd och önskad täthet.<br />
Skogsvårdslagens 1 § påbjuder att skog skall skötas så att den uthålligt ger god avkastning.<br />
Detta måste tolkas så att det i skog inte får uppstå så stora luckor utan träd att de omgivande<br />
träden inte förmår utnyttja centrum av luckan.<br />
Figur 4. Growth reduction in per cent at different site<br />
fertility indexes (SFI) (Hägglund and Lundmark 1981).<br />
Function presented by Elfving (2009).<br />
Vrel=0,1725+0,8275·[1-exp{(-0,0883 -<br />
0,0189·SFI)·DIST²}] . The function is based on material<br />
presented in Elfving and Jakobsson (2006).<br />
En sådan del av skogen är då ett kalhygge som måste beskogas. Eftersom Elfving och<br />
Jakobsson (2006) och Hagner (2010) konstruerat funktioner som beskriver konkurrensens<br />
räckvidd på olika boniteter (Figur 4 och 5), är det nu möjligt att bedöma hur stor en lucka får<br />
vara utan att skogsmarkens avkastning försämras. Funktionen i figur 5 går också att använda<br />
för att bedöma den grad av hämning av tillväxten hos unga tallar som är lämplig med tanke på<br />
kvalitetsdaning.<br />
Figur 5. Partiell korrelation mellan antalet sidogrenar i fem kvistvarv nära brösthöjd<br />
(Freedom figure Breast Height) och avståndet till närmaste träd.(Distance).<br />
Kurvorna gäller för grundyta (Ba) Figur kopierad från Hagner (2010).<br />
22
Antal träd / ha<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
Skogsvårdslagen, önskvärd kubikmassa, luckors storlek och behov av<br />
plantering<br />
Den jättelika variation i täthet som framgår av figur 3 innebär att ett beräknat medeltal,<br />
exempelvis 72 m3/ha, inte kan användas för att bedöma vilka åtgärder som skall vidtas för att<br />
skogsägaren skall uppfylla skogsvårdens syfte uttryckt i lagens första paragraf. Åtgärder<br />
behöver inte sättas på de punkter i skogen där träden står så tätt att de använder markens<br />
tillväxtresurser. Vi antar att boniteten hos Harald Holmberg motsvarar SFI = - 2. Om man<br />
använder funktionen i figur 4 och bestämmer att en lucka maximalt får vara så stor att de<br />
omgivande träden utnyttjar tillväxtresurserna luckans mitt med 30 %, får den vara 12 m i<br />
diameter. Detta beräknades så att 15 % utnyttjas på 6 m från ett träd, dvs. med 30 % om<br />
punkten utnyttjas av två träd på 12 m avstånd från varandra. En större luckor än så måste<br />
åtgärdas genom plantering på Harald Holmbergs mark. En sådan instruktion är inte mer<br />
komplicerad än dagens ”en skogsägare måste åtgärda ett kalt hygge genom plantering, sådd<br />
eller naturlig föryngring”.<br />
Harald Holmberg har redan fullgjort allt vad skogsvårdslagen<br />
kräver.<br />
Enligt ”Skogsvårdslagen Handbok” tryckt 1999 av Skogsstyrelsen står i 16 §: I svårföryngrad<br />
skog eller skyddsskog får avverkning inte ske utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd..…………...<br />
Tillstånd behövs inte för röjning eller gallring som främjar skogens utveckling.<br />
Harald Holmberg har gallrat sin skog och lämnat kvar de mindre träden där det fanns sådana.<br />
Han har dessutom lämnat kvar alla småträd och plantor som naturen skapat på egen hand.<br />
Skogsstyrelsen har inventerat området men registrerat endast träd med diameter större än 8<br />
cm samt träd kortare än 30 cm.<br />
Y=66.08-2.252*X+0.01879*X^2<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Figur 6. Antal träd per 2 cm-diameterklasser i ett av<br />
skogsstyrelsen stämplat bestånd i närheten av det aktuella<br />
beståndet. Funktion bygger på det observerade antalet. (Hagner<br />
UBICON Rapport 3 2010)<br />
Diameter, cm<br />
Om funktionen i figur 6 används, så skall det före gallringen ha funnits följande antal träd i<br />
diameterklasserna (klassbotten) 0=66, 2=62, 4=57, 6=53. Summa 238 stammar/ha. I en<br />
landsomfattande taxering av småträd och plantor i äldre skog, som riksskogstaxeringen<br />
utförde (Kempe 1997), fann man ett väldigt stort antal småplantor som var mindre än 1.3 m<br />
långa, dvs. 37100 plantor/ha. De flesta var så små att de inte syntes ovanför blåbärsriset<br />
(Figur 7). Det antal, 21 plantor/ha, som skogsstyrelsen hittade vid sin inventering, skall<br />
23
jämföras med 27000+8500=35500 som rikstaxens personal fann i landets äldre skog. Den<br />
stora differensen torde bero på att skogsstyrelsens tjänsteman inte kröp på knä när han letade<br />
plantor.<br />
Figur 7. Antal plantor per hektar som registrerades av riksskogstaxeringen<br />
1997 i Sveriges äldre skog, dvs. sådan skog som normalt kalhuggs inom de<br />
närmaste åren (bilaga T).<br />
Antalet var 0,03 m 27000, 0,03-0,5 m 8500, 0,5-1,3 m 1600.<br />
Plantor per hektar<br />
30000<br />
25000<br />
20000<br />
15000<br />
10000<br />
5000<br />
0<br />
0.00 0.25 0.50 0.75 1.00 1.25 1.50<br />
Plantlängd, m<br />
Skogsstyrelsen fann att det efter gallring fanns 572 träd/ha (> 8 cm diameter) av tall, gran och<br />
löv efter gallringen. Antalet stubbar var 316, varför 36 % av stammarna hade gallradts bort.<br />
Vi vet från vetenskapliga studier av Örlander (1991) att reduktionen av beståndsföryngring<br />
blir mycket liten om mer än 300 stammar/ha lämnas vid en gallring. Efter total kalläggning<br />
dör emellertid alla småplantor. I detta fall har en mycket stor andel av beståndsföryngringen<br />
säkerligen överlevt. En del har emellertid dödats av att träd har fallit på dem eller släpats över<br />
dem. Mängden naturlig återväxt, längre än 1.3 m men mindre än 8 cm i diameter, var, enligt<br />
ovanstående beräkning, 238 st/ha före gallringen. Om man lägger till ett förväntat antal<br />
småplantor med längd 8 cm diameter.<br />
Talet 709 bör öka till 815 om lövträd inkluderas.<br />
I 5 § står att man vid bedömning av om skogens tillstånd är otillfredsställande använda<br />
virkesförrådsdiagrammet (Bilaga 1) om den grundytevägda medelhöjden överstiger 10 m. Om<br />
medelhöjden är lägre bör bedömningen göras med ledning av antalet huvudplantor eller<br />
stammar i beståndet…..Den virkesproducerande förmågan bör dock aldrig anses tillvaratagen<br />
på ett godtagbart sätt då antalet plantor eller stammar är mindre än 500 st/ha. Enbart plantor<br />
eller stammar som är i huvudsak jämnt fördelade över arealen bör medräknas. När<br />
medelhöjden närmar sig tio meter, bör kravet på antal stammar kunna sänkas något.<br />
Skogsstyrelsen har i sin bedömning funnit att den grundytevägda medelhöjden var 12.8 m och<br />
därför helt korrekt utgått från virkesförrådsdiagrammet när bedömning skulle göras.<br />
Emellertid har myndigheten enbart registrerat träd grövre än 8 cm i diameter. Den framtida<br />
skogens produktion är naturligtvis påverkad av alla mindre träd och plantor som kommer att<br />
växa upp till träd. Myndigheten finner det i andra sammanhang logiskt att taxera återväxt i<br />
24
form av planterade plantor på kala ytor, medan man inte brytt sig om träd med mindre<br />
diameter än 8 cm i detta fall.<br />
Det är av ovanstående skäl egendomligt att skogsstyrelsen åtalar Harald Holmberg utan att ta<br />
reda på om mängden plantor, småträd och stora träd tillsammans gör att gallringen främjat<br />
skogens utveckling. Skulle man gjort detta hade man funnit att det utöver de 572 träd/ha som<br />
man registrerat, dessutom hade funnit minst lika många natursådda småträd och plantor, dvs.<br />
tillsammans över tusen per hektar. Medeltalet skulle med råge ha uppfyllt kravet på 500 st/ha<br />
som anges i 5 §.<br />
Slutsatsen är att den gallring som Harald Holmberg avsåg att göra inte var anmälningspliktig<br />
enligt 16 §.<br />
Framtida skogsvårdslag<br />
Jag har i min lärobok (Hagner 2004) presenterat ett förslag till ny skogsvårdslag som bygger<br />
på erfarenheter från Kalifornien. Den gör det möjligt för myndigheten att ingripa om en<br />
skogsägare skapat alltför stor frekvens av luckor. Fördelen av denna variant av lag är att den<br />
fungerar precis lika bra för alla typer av skogsskötsel, dvs. både för åldersklasskogsbruk och<br />
för kontinuerligt skogsbruk. I Kalifornien behöver myndigheten inte styra skogsägarens<br />
åtgärder. Den ingriper endast när resultatet av skogsskötseln blivit undermåligt på vissa<br />
punkter.<br />
Slutsatser<br />
Skogsstyrelsen valde att utesluta data som insamlats i de provytor som hamnade i tätast skog.<br />
Detta resulterade givetvis i ett lägre medeltal för volym än det som beräknats om alla<br />
inventerade provytor i det gallrade området hade ingått i bedömningen.<br />
Skogsstyrelsen valde att registrera enbart träd > 8 cm i diameter, trots att de flesta träden som<br />
bidrar till en långsiktig volymproduktion, finns bland mindre träd..<br />
Skogsstyrelsen valde att registrera enbart naturligt uppkomna plantor, trots att Harald<br />
Holmberg planterat granplantor i skogens luckor.<br />
Skogsstyrelsen valde att registrera enbart naturplantor mindre än 30 cm trots att sannolikheten<br />
för att en planta skall bilda ett träd ökar exponentiellt med dess storlek. Med registrering av<br />
större naturplantor skulle antalet ha ökat markant. Om förrättningsmannen ställt sig på knä för<br />
att leta plantor bland blåbärsriset skulle antalet, enligt vetenskapliga studier, ökat hundrafalt.<br />
Det är inte uteslutet skogsstyrelsens tjänsteman haft personlig anledning att påvisa brott mot<br />
skogsvårdslagen. Vad som tyder på detta är:<br />
** uteslutningen av den tätaste delen av det gallrade området<br />
** registrering av enbart små naturplantor<br />
** underlåtenhet att registrera naturplantor med längd över 30 cm<br />
** underlåtenhet att registrera träd och med diameter under 8 cm<br />
** underlåtenhet att ta personlig kontakt med markägaren<br />
I 16 § skogsvårdslagen sägs i fjärde stycket ”Tillstånd behövs inte (till avverkning i<br />
svårföryngrad skog) för röjning eller gallring som främjar skogens utveckling.” Om<br />
skogsstyrelsen vid sin inventering registrerat naturplantor och små träd med diameter
skulle man i medeltal ha funnit ett antal väl fördelade träd som vida överstigit de 500 stammar<br />
som anges såsom minimum i 5 §. Det fanns därför inget skäl för Harald Holmberg att begära<br />
tillstånd till avverkningen.<br />
Referenser<br />
Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation<br />
in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest<br />
Research.21,7, 29-36.<br />
Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring<br />
och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-5010-<br />
7.124 sidor.<br />
Hagner, M. (2010) Suitable density of dominants in a multi-storied pine forest and an<br />
instruction for enrichment planting. ISSN 1654-4455 UBICON Report.2, 1-13.<br />
Kempe, G. (1997) Pilotstudie angående planträkning i äldre skog. Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet, Skoglig resurshushållning och geomatik, Stencil.1-8.<br />
Örlander, G. (1991) Överlevnad hos beståndsföryngring efter skärmhuggning. I Agestam, E.<br />
Red.: Halvtid för Sydsvensk Skogsforskning. Sveriges Lantbruksuniversitet,<br />
Enheten för Sydsvensk Skogsforskning, Arbetsrapport.1, 1-129.<br />
26
Bilaga E<br />
Missuppfattning om 1930-talets plockhuggning<br />
Mats Hagner<br />
2011-04-18<br />
Skogsbetet höll luckorna i skogen öppna. Kreaturen åt både bark, trädplantor och gräs. Skogens ekosystem var<br />
mycket produktivt – för bönderna. Träden mellan luckorna växte fort, men produktionen av virke var<br />
sammantaget låg.<br />
UBICON Rapport 1, 2011<br />
ISSN 1654-4455<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44<br />
Epost mats.hagner@allt2.se Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
27
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Det är korrekt att riksskogstaxeringen visade att skogarna på 1940-talet var glesa och<br />
lågproduktiva med avseende på virke. Det är en missuppfattning att detta berodde på att<br />
plockhuggningen efterlämnade träd som inte kunde växa. Forskning visade att träden växte<br />
fort men att återväxten var för gles.<br />
Plockhuggning av stora träd i skog som stått orörd under lång tid resulterar i friställning av<br />
undertryckta träd som stått inklämda mellan stora träd under lång tid. De små träden har en<br />
gänglig stam och liten barrmassa. Sådana träd har svårt att överleva efter en friställning. Snö<br />
och storm vräker omkull dem. En lucka skapas som invaderas av gräs.<br />
Ända fram till 1960-talet var skogsbete vanligt i Sverige. Gräset i luckorna var en viktig<br />
resurs för befolkningen på landsbygden. Trädplantor har svårt att etablera sig i gräs och kor<br />
och getter äter små plantor som trots allt grott bland gräs. Skogsbetet var troligen orsaken till<br />
att skogen förblev luckig under lång tid. Tyvärr kom missuppfattningen om orsaken till den<br />
låga virkesproduktionen att resultera i en skogsvårdslag som tvingade skogsägarna till<br />
åldersklasskogsbruk.<br />
Ämnesord:Selektiv avverkning, hyggesfritt, kontinuerligt, plockhuggning, skogsbete, ko, get,<br />
fäbod,<br />
28
Bakgrund<br />
Orörd naturskog<br />
Figur 1. Naturskog som står orörd av människa<br />
och eld blir allt tätare.<br />
Figur 2. De största träden växer inte i höjden<br />
utan breder ut sina grenar och bildar ett tätt<br />
krontak. Under detta har mindre träd allt svårare<br />
att överleva. Dessa blir gängliga och barrfattiga<br />
innan de dör.<br />
Figur 3 och 4. Om ingen kraftig störning<br />
inträffar ersätts ljuskrävande arter i det översta<br />
kronskiktet, såsom tall, av skuggfördragande<br />
trädslag, såsom gran.<br />
30
Naturskog som drabbas av plockhuggning och skogsbete<br />
Vi utgår från att naturskogen som plockhöggs under den ekonomiska depressionen under<br />
1930-talet hade passerat utvecklingsstadium som i figur 1 och att den befann sig i stadium<br />
som figur 2.<br />
Figur 2. Samma som figur 2 ovan.<br />
Figur 5.Alla fullvuxna träd avverkas i en så<br />
kallad dimensionshuggning. Detta är en<br />
vanlig form av ”blädning”. Inriktningen är<br />
att tjäna maximalt med pengar. Man<br />
koncenterar sig på vad man skall plocka bort<br />
utan att ägna en tanke på vad man skall odla<br />
vidare.<br />
Figur 6. De träd som lämnades vid<br />
plockhuggningarna under den ekonomiskt<br />
svaga åren i början av 1900-talet, var<br />
gängliga och barrfattiga. Sådana träd har<br />
mycket svårt att klara storm och snötryck.<br />
31
Figur 7. Detta är vad som återstår efter första<br />
årets höststormar och kommande vinterns<br />
snöbrott.<br />
Figur 8. Kallin (1923 och 1924) fann under<br />
sina forskningsresor i Sverige (bilaga 1), att<br />
plockhuggen skog innehöll snabbväxande träd<br />
men att den på många håll var luckig.<br />
Återväxten var gles på vissa marktyper.<br />
Figur 9. Kallin nämner ingenting om<br />
skogsbetet. Det är möjligt att han, som<br />
utbildad skogsman, inte tänkte på att kor och<br />
getter påverkar återväxten av träd i mycket<br />
hög grad. Ett exempel ges i bilaga 2.<br />
Diskussion<br />
Vid min utbildning till jägmästare 1956-1960 fick jag lära mig att plockhuggning av stora träd<br />
i vanlig skog fungerade dåligt därför att<br />
** skogsmark måste läggas kal ”för att det skall bli liv i marken”<br />
** små undertryckta träd inte kan växa därför att de är för gamla. De föddes efter en<br />
skogsbrand samtidigt med de stora träden.<br />
** små undertryckta träd är genetiskt sämre än de stora träden. Detta beror på att de små<br />
träden, som föddes samtidigt med de största träden, blev omvuxna av genetiskt bättre träd.<br />
** om man blandar små och stora träd gör konkurrensen att man får låg virkesproduktion<br />
Dessa hypoteser låg bakom beslut om en skogsvårdslag som f.o.m. 1950 tvingade alla<br />
skogsägare att bedriva åldersklasskogsbruk, dvs. kalhyggesbruk med likåldrig skog inom<br />
områden som kallas bestånd<br />
32
Alla de nämnda ”hypotesererna” har visat sig falska genom senare tiders forskning (Jonsson<br />
1995, Lundqvist et al. Chrimes 2004, Jakobsson och Elfving, Jakobsson och Nilsson, Hagner<br />
och Holm). Utöver detta har forskningen också visat att det ekonomiska utbytet av trädodling<br />
blir störst om stora och små träd står blandade i en naturlik struktur. Detta beror på att både<br />
volymproduktionen och virkeskvaliteten maximeras. Utöver detta tillkommer alla fördelar<br />
som uppnås av att en naturlig skog, utan kalläggning och markstörning, resulterar i hög<br />
biodiversitet, gynnsamt klimat, gynnsamt mångbruk, tillfälle till rekreation samt att<br />
fornlämningar inte skadas (Hagner, Linder, Hällgren, Thörnqvist).<br />
För att en skiktad skog med vitala träd skall bibehållas krävs emellertid aktiv skogsskötsel.<br />
Som framgått av det ovanstående måste de dominerande träden stå så glest att mindre träd får<br />
behålla sin gröna krona och inte blir slanka ”borstviskare” med en liten tuss med grenar högst<br />
upp. Det finns oerhört mycket att vinna genom att låta välutbildade trädmärkare avgöra hur<br />
”befriande gallring” skall utföras. Fokus skall ligga på vad man odlar vidare efter gallringen,<br />
och inte som i kristiderna, lägga fokus på vad man kan tjäna genom att plocka träd.<br />
Referenser<br />
Kallin, K.-E. (1923) Föryngring och tillväxt i dimensionshuggna bestånd. Skogsinstitutet??<br />
Kallin, K., E. (1926) Föryngringsstudier i Norrlands skogar utförda under åren 1922-1924.<br />
Norrlands Skogsvårdsförbunds Förlag, Stockholm.1-183.<br />
(Jonsson 1995, Lundqvist et al. Chrimes 2004, Jakobsson och Elfving, Jakobsson och<br />
Nilsson, Hagner och Holm).<br />
(Hagner, Linder, Hällgren, Thörnqvist).<br />
33
Bilaga 1. Mats Hagners referat av<br />
Kallin, K.-E. (1923) Föryngring och tillväxt i dimensionshuggna bestånd. Skogsinstitutet<br />
Boken finns tillgänglig på skogsbiblioteket, SLU, Umeå.<br />
Kallin reste runt i Norrland under tre somrar med uppdrag av regeringen att beskriva<br />
återväxten. I boken beskrivs de norrländska skogstyperna, skogsdriftens<br />
uppkomst i Norrland och Dalarna samt avverkningsmetodernas utveckling.<br />
Huvudparten upptas av beskrivningar av enskilda objekt från Gävle i söder till<br />
Jukkasjärvi i norr. På slutet ger han en sammanfattning och beskriver de<br />
allmänna förutsättningarna för föryngringens uppkomst och föreslår riktlinjer<br />
för "föryngringsavverkningarnas bedrivande" och för hyggesbehandlingen.<br />
Han anser att sommartemperaturen har avgörande betydelse för svårigheten att<br />
föyngra, lätt i varmare trakter. Däremot påverkas inte föryngringsförhållandet<br />
av ett syd- eller nordläge inom klimatzonen. Emellertid säger han senare att<br />
syd- och västlägena i regel är gynnsammare än nord- och ostsluttningar.<br />
Generellt gäller att " ju kallare klimatet är å viss ståndort och ju närmare<br />
man nalkas trädens klimatiska höjdgräns, dess sämre äro<br />
föryngringsförhållandena". "Tallhedar hava med vissa undantag i regel större<br />
förutsättningar att kunna snabbt föryngras än de moss- och risrika<br />
granskogarna". Det hela "påverkas emellertid högst avsevärt av det sätt, varpå<br />
föryngringshuggningarna inläggas i bestånden samt hyggenas behandling".<br />
Lav- och ljungrika tallhedar anses lättföryngrade och de små plantorna "hava<br />
visat sig mycket tacksamma för ökad tillgång på ljus. Bäst hava de gått upp<br />
efter företagna kalhuggningar av det överskärmande beståndet". Emellertid<br />
förekommer "vissa sterila lavtallhedar...i vilken föryngringen, hur<br />
avverkningarna än bedrivits, forlöper med ytterlig långsamhet"<br />
I de mossrika och moss- och lavrika tallskogstyperna har föryngring inträtt,<br />
då bestånden så hårt utglesats, att mosstäcket förtorkat och råhumuslagret fått<br />
en sönderdelad, sprickig struktur. Å vissa av djupt råhumuslager besvärade<br />
skogar inom klimatzon I synes återväxt dock hava svårt att uppkomma, även sedan<br />
hyggena legat öppna i många år. Markberedning .. har visat sig...kunna påskynda<br />
föryngringen, och löpeldar hava i regel åtföljts av mycket vackert<br />
plantuppslag."<br />
Inom komatzon II och III under 300 m, "hava ofta varit så<br />
lättföryngrade att tallåterväxt stundom i blandning med gran, kunnat uppkomma<br />
efter relativt svaga utglesningar."<br />
I de mossrika granskogarna av Oxalis-Majanthemum-typen hava äldre<br />
blädningsavverkningar ofta medfört vacker föryngring. Denna har emellertid ej<br />
sällan funnits i beståndet före avverkningen.<br />
Inom de moss- och risrika granskogarna med eller utan tallinblandning finnar<br />
man de största föryngringssvårigheterna." "Äldre tiders upprepade<br />
blädningsavverkningar hava gjort bestånden glesa och därigenom bidragit till<br />
utbildningen av en kraftig markflora av råhumusbildande växter. På detta sätt<br />
degenererade skogsmarker träffas inom alla klimatzoner och på alla höjdlägen, oavsett<br />
markens geologiska underlag. De mäktigaste råhumusbildningarna träffar man<br />
inom klimatzon 0 och I. Men även efter norrländska kusten i omedelbar närhet<br />
till havet ... Å dessa marker företer skogen samma ojämna oväxtliga karaktär,<br />
som är typisk för dylika skogar å höjdlägena i landets inre...å ifrågavarande<br />
marker påträffar man här och var uppslag av granplantor.. som i regel uppvuxit<br />
34
å multnat virke, i rotstalp eller å platser, varest råhumuslagret uppristats<br />
genom yttre påverkningar... I den mån blädningarna gjort dessa skogar glesa,<br />
har denna föryngring uppvuxit, men ny återväxt har icke uppkommit annat än å<br />
ovan angivna platser. Om vidare hänsyn tages till, att blädningarna ofta<br />
åtföljts av grantorka och vindfällning, måste man komma till det resultatet,<br />
att denna av avsättningsförhållandena betingade avverkningsmetod i de<br />
norrländska, av naturen mer eller mindre råhumusrika, gamla granskogarna varit<br />
mycket olämpliga, inom vilken klimatzon de än ligga. I stället för att<br />
avverkningarna bör ha till mål att i samband med virkesskörden skapa<br />
förutsättningar för ett bättre utnyttjande av markens produktionsmöjligheter,<br />
har blädningsmetoden bidragit till en ytterligare försämring av produktionen.<br />
Inom med avseende å klimatet ogynnsamma trakter av Norrland och Dalarna kan<br />
icke, åtminstone ej inom överskådlig tid, enbart upptagande av hyggen i de<br />
gamla degenererade råhumusgranskogarna med åtföljande rensning av kvarvarande<br />
skräpskog och marbuskar åstadkomma den omvandling av marktäcket, som är<br />
förutsättningen för erhållandet av ett nöjaktigt skogsbestånd."<br />
"Mina samlade erfarenheter från undersökningarna om föryngringsförhållandena<br />
efter hittills i Norrland utförda avverkningar och föryngringsarbeten, giva<br />
emellertid till resultat, att goda förutsättningar kunna skapas för uppväxandet<br />
av nya skogsbestånd i de avverkades ställe, om vi utan att stelna i någon<br />
schablon använda oss av avverkningsformer, som smidigt anpassa sig efter<br />
markens och skogsbeståndets växlande beskaffenhet. Vi böra vidare beakta de<br />
fingervisningar, som framkomma vid ett studium av det sätt, naturen sedan<br />
årtusenden begagnat för skogarnas förnyelse, och i övrigt taga nödig hänsyn<br />
till vissa allmänna förutsättningar för uppkomsten av naturlig föryngring."<br />
"All föryngringsavverkning bör i första hand inriktas på erhållande av naturlig<br />
föryngring, då betingelserna för en dylik föreligger. Finnes i den gamla skogen<br />
nöjaktigt plantbestånd eller är den i övrigt av sådan beskaffenhet, att<br />
restbeståndet efter avverkning intill en viss låg minimidimension kan anses,<br />
evetntuellt efter nödig röjning och justering, fullt användbart till stomme i<br />
det nya beståndet, böra givetvis huggningarna inläggas så att plantorna och<br />
underbeståndet få gynnsammaste betingelser för sin utveckling."<br />
"Blädning kan således i föryngringsbefordrande syfte verkställas i såväl tall-<br />
som granskogar å godartade marker, då markbetäckningen är sådan att den kan<br />
lämna fröna lämplig grobädd. Mossrika granskogar av Oxalis-Majanthemum-typen<br />
kunna således ofta med fördel blädas. Olikåldriga granskogar i sluttande lägen<br />
och med friskt marktillstånd äro idealiska blädningsskogar och ingen anledning<br />
finnes att omföra dessa till likåldriga bestånd. Likaså kunna friska, mossrika<br />
tiallskogar inom de gynnsammare klimatzonerna mången gång med fördel genom<br />
blädning eller stark ljushuggning uttunnas, och föryngring uppdragas i luckor<br />
och under skärmbestånd."<br />
" Å de degenererade råhumusmarkerna i Norrland är blädning såsom<br />
föryngringshuggning liksom ock kvarlämnandet av ett glest och luckigt<br />
restbestånd naturvidrigt."<br />
35
Bilaga 2.<br />
Betets inverkan på skog.<br />
Skrivet av Harald Holmberg 2011-04-30<br />
Harald Holmberg har år 2011 hunnit bli 72 år. Han är skogsägare och bor i Norrbäck, som<br />
ligger mitt emellan Lycksele och Vilhelmina på en höjd över havet av ca 450-700 m.. Han<br />
beskriver i ett brev till Mats Hagner, 2011-04-20 sina minnen från tiden som getare. Han var<br />
då ungefär 12 år gammal och ansvarade tillsammans med sin bror för kor, får och getter när<br />
de gick på skogsbete runt byn.<br />
Det här med kreaturs påverkan på skogen kan nog variera högst väsentligt. Från att vara rent<br />
destruktiv till nyttig. Kreatur som betar inom ett mindre område åstadkommer att träden försvinner.<br />
De gnager i barken och träd skadas och torkar av och dör. Detta syns särskilt i små inhägnader och i<br />
t.ex. djurparker. Plantor som gror äts också upp för de står i gräset och är så små att de halkar med<br />
utan att märkas i grästuggan. Får och getter har också sina nackdelar då de gnager och betar löv och<br />
åstadkommer beteslinjer vilket jag sett i Jovan mellan Pauträsk och Skarvsjöby. På min hemtrakt där<br />
djuren som mest kanske ett 50‐tal hade flera tusen hektar att beträda var påverkan högst marginell.<br />
Längs fätået trampades en del rötter sönder men å andra sidan växte det bra på grund av gödslingen.<br />
Vi var rätt många getare i byn. De som var utan egna barn städslade en getare som tog hand om<br />
kreaturen och vaktade dem i skogen. Så var det också i början när barnen var små. När vi barn blev<br />
tillräckligt stora var det vår tur att ta hand om kreaturen. Vi kunde vara 10‐talet getare i byn som ofta<br />
följdes till skogen och vaktade korna tillsammans i mindre grupper om 2‐4 getare. Det blev roligare så<br />
att vara i skogen. Vi kunde då också ägna oss åt stenbitmete och studera fåglar och leta efter deras<br />
bon medan vi hörde var skällkorna fanns. Vår huvudsakliga uppgift var att hålla kreaturen borta från<br />
raningar som skulle slås med lie. Därför höll vi oss i närheten av kolplatser och intill landsvägen där<br />
korna hittade sitt bete eller längs invanda stigar där de betade i skogen. Längs fätået var träden<br />
mycket risiga med ett massivt frodigt grenverk. Fätået var så upptrampat att det stod vatten i<br />
groparna och träden led ingen brist på väta. Träden gödslades kväll och morgon vid kreaturens<br />
promenad till och från sommarladugårdarna.<br />
Skogen i Råskogberget var på sina ställen rätt gles och där betade korna av kruståteln. Där kunde<br />
träden producera mer än om de stått tätare och effekten blev densamma som det träd jag avverkade<br />
intill kalhygget i Grubb där trädet producerade 17 % per år, av årsringarna i stubben att döma. Längs<br />
de gamla kreatursstigarna växte en rad av träd upp då fröna lättare grodde i den nakna, tilltrampade<br />
jorden. På höstarna var det svamp som korna letade och de färdades långa sträckor för att komma åt<br />
dessa åtråvärda soppar. Det hände att getaren inte hittade igen korna när kvällen kom och de blev<br />
borta över natten på skogen. Ofta betade korna flera kilometer från byn. Ja till och med över 5 km<br />
från byn.<br />
Sannolikt var påverkan störst söderut i Sverige där kreaturen var många fler.<br />
36
Bilaga F<br />
FSC. Motion 2 Miljöförbundet Jordens Vänner 2011-05-09<br />
Skogsbruksmetoder som bibehåller / utvecklar flerskiktade bestånd<br />
skall användas.<br />
Skogsbrukare skall bruka den certifierade skogsbruksarealen med träd som för platsen har en<br />
naturlig artsammansättning och struktur. Skogsbruksmetoder som bibehåller / utvecklar<br />
flerskiktade bestånd skall användas. Indikator 6.3.2 ersättes med beskrivning enligt ovan.<br />
Avvikelser kräver dispens av FSC.<br />
Fördelarna är många t ex:<br />
-ett litet träd intill ett stort inom konkurrenszonen har tillsammans lika stor tillväxt, som två<br />
lika stora träd på samma yta (Jakobsson och Elfving, 2004).<br />
-ett litet träd intill ett stort inom konkurrenszonen är mer lönsamt än två lika stora träd på<br />
samma yta (Jakobsson och Nilsson, 2005).<br />
-lika eller bättre lönsamhet än kalhyggen (Lohmander, Hagner)<br />
-högre virkeskvalité<br />
-inga läckage av CO2 (A Lindroth et al)<br />
-mindre stormkänsligt<br />
-ger arbete åt trädmärkare (lokalbefolkning)<br />
-mindre känsligt för angrepp av insekter och svamp<br />
-skonar mark, skyddar fornlämningar<br />
-bevarar mer artrikedom<br />
-bättre rekreations- och bärskogar<br />
-med detta sätt finns också goda möjligheter att förena miljömålet med produktionsmålet.<br />
-det är också en god förutsättning för att nå miljömålet ’Levande skogar’ och ett uthålligt<br />
skogsbruk, dvs att bruka utan att förbruka.<br />
MJV yrkar<br />
- att alla FSC-cerifierade skogsbrukare ska säkerställa att minst 30% av den produktiva<br />
skogsmarken ska brukas med skogsbruksmetoder som bibehåller / utvecklar flerskiktade<br />
bestånd.<br />
- att indikator 6.3.2 omformuleras enligt ovanstående yrkande.<br />
37
Bilaga G<br />
Skogsstyrelsen medgav redan år 2003 att en godkänd återväxt kan<br />
skapas ” genom en kombination av beståndsrester,<br />
beståndsföryngring och nyplanterring.”<br />
Hej Mats!<br />
Med anledning av Din e-post daterad den 10 september 2003 vill jag framföra följande.<br />
Först tack för den reviderade exkursionsrapporten.<br />
Du framför i Ditt mail i ett stycke bl.a. att ”Den myndighet som förbjuder höggallring, måste<br />
ha skyldighet att bevisa att höggallring skadar nationens intressen.”<br />
Som vi ser det hindrar 10 § SVL tillsammans med 5 § SVL och 6 § SVL ett exploaterande<br />
skogsbruk, där oseriösa skogsbrukare annars skulle kunna avverka de ekonomiskt värdefulla<br />
träden och därefter spara resterna utan efterföljande återväxtåtgärder. Jag är övertygad om att<br />
också Du tycker att det är bra att SVL hindrar ett sådant exploaterande skogsbruk.<br />
Höggallring är idag tillåtet i många fall inom ramen för SVL, men som Du säkert vet är<br />
avverkningsreglerna i skogsvårdslagen så utformade att de ska tillämpas i det enskilda fallet,<br />
således vid enskilda åtgärder i enskilda bestånd. På motsvarande sätt ska reglerna om återväxt<br />
av ny skog tillämpas i varje enskild situation. Reglerna varken godkänner eller underkänner<br />
några generella metoder och hanterar inte heller skötseln av en fastighet eller skogsbruket i<br />
stort.<br />
Vad gäller höggallring så finns det inget förbud mot sådan. Föreskriften som hade denna<br />
inriktning upphörde att gälla den 1 januari 1994.<br />
Enligt 10 § skogsvårdslagen är två typer av avverkning tillåtna. Varje avverkning måste<br />
därför uppfylla något av dessa krav.<br />
Den avverkning år 1973 som i rapporten beskrivs på fastigheten Mullholm var med dagens<br />
regler inte någon avverkning som främjade skogens utveckling. Den var i stället en<br />
föryngringsavverkning, som sannolikt var ändamålsenlig för återväxten av ny skog. Efter<br />
avverkningen har området troligen omfattats av återväxtskyldighet. Markägaren har uppfyllt<br />
denna skyldighet genom en kombination av beståndsrester, beståndsföryngring och<br />
nyplanterring. Jag tror att avverkningen idag skulle anses tillåten och att återväxtmetoden och<br />
resultatet skulle godkännas.<br />
Vem har då bevisbördan i det enskilda fallet? Ja, skogsvårdsstyrelsen kan agera formellt på<br />
38
två sätt.<br />
1) Vid misstänkt brott mot skogsvårdslagen, t.ex. mot 10 §, görs en åtalsanmälan. Om<br />
åklagaren väcker åtal vid tingsrätten är det han/hon som då ska bevisa skogsägarens skuld,<br />
precis som vid andra brottmål. Åklagaren har således bevisbördan.<br />
2) Vid ett förbud eller föreläggande, med t.ex. stöd av 5 och 6 §§, kan man inte tala i termer<br />
som bevisbörda. Här måste skogsvårdsstyrelsen som tillsynsmyndighet kunna motivera sitt<br />
beslut. Om beslutet överklagas i de ytterligare fyra (!) instanser som finns kommer motiven<br />
för beslutet att granskas där. Domstolen avgör då om motiven håller.<br />
Med vänlig hälsning<br />
Tomas Thuresson<br />
Skogsskötselchef<br />
Kopia till<br />
Göran Enander, Per Kjellin<br />
Detta är den skog i Mullholm, Arjeplog, 400 möh, som skogsstyrelsens<br />
skogsskötselexpert yttrade sig om. Skogen gallrades för 30 år sedan. Då<br />
plockades stora mogna träd bort. Även skadade och dåliga småträd<br />
plockades bort. År 2008 plockades åter de stora mogna träden bort. Deras<br />
virkeskvalitet var ypperlig och inkomsten blev stor.<br />
39
Bilaga H<br />
Naturkultur - Hur – Är det lönsamt?<br />
Mats Hagner<br />
2011-04-01<br />
Naturlig skog är skiktad<br />
Om människan inte hindrar naturens krafter gör konkurrens mellan träd att stora och små träd<br />
står blandade. De största träden tar resurser från mindre träd och ojämnheten i trädstorlek ökar<br />
med tiden. Ojämnhet i trädslag, i mark, i snöfall, i stormar, i angrepp av insekter och<br />
skadesvampar gör att en naturlig skog är mycket ojämn.<br />
Även där skogen ”sköts” på vanligt sätt i Sverige blir den mestadels ojämn, som på figur 1.<br />
Riksskogstaxeringen visar att de flesta äldre skogar, som skall kalavverkas, innehåller väldigt<br />
många småträd. Det beror på att röjning och gallring är dyrt. De flesta skogsägare inväntar<br />
slutavverkningen som ger stora inkomster.<br />
Det nedanstående resonemanget avser en skog på vanlig mark i mellersta Norrland.<br />
Alternativet Kalhuggning<br />
Figur 1. En fem meter bred remsa av skog i södra Lappland på ordinär skogsmark. De längsta träden är 20 m<br />
höga och hela området är 120 m brett. På vissa ställen är stora och små träd blandade medan motsatsen gäller på<br />
andra ställen. Detta är typiskt för de flesta s.k. slutavverkningsskogar. Där de stora träden står tätt finns det inte<br />
småträd eller plantor.<br />
Figur 2. Kalavverkning följs av markberedning och plantering. De flesta småträd dödas av maskinerna och<br />
naturplantor dödas av insekter.<br />
Vid kalavverkning tjänar skogsägaren pengar endast på träd med diameter över 10 cm. Om man räknar in<br />
kostnaden för den nödvändiga planteringen och hjälpplanteringen blir det inte någon nettoinkomst för träd med<br />
diametern 15 cm eller mindre. Huvudparten av träd som dödas i en kalavverkning av skogen i figur 1 ger<br />
följaktligen inget ekonomiskt bidrag till skogsägaren. Lämnar han småträd och plantor ersätter dessa större delen<br />
av återväxtkostnaden, och de växer ut till fina träd om de inte skadats av avverkningsmaskinerna.<br />
40
Figur 3. Trettio år efter kalhuggning står en ny skog i form av planterade plantor. Varannan planta har överlevt<br />
på gynnsamma platser medan luckor bildats på ogynnsamma ställen. Denna ”skog” skall jämföras med den som<br />
visas i figur 9.<br />
Figur 4. Hundra år efter kalavverkningen är skogen fullvuxen och färdig att skörda. Antalet träd är 557/ha. Tre<br />
fjärdedelar eller 78 % av de planterade träden togs bort innan de var fullvuxna. Detta skedde genom naturlig<br />
avgång och genom röjning och gallring.<br />
Alternativet Naturkultur<br />
Figur 1. En fem meter bred remsa av skog i södra Lappland på ordinär skogsmark. De längsta träden är 20 m<br />
höga och hela området är 120 m brett. På vissa ställen är stora och små träd blandade medan motsatsen gäller på<br />
andra ställen. Detta är typiskt för de flesta s.k. slutavverkningsskogar. Där de stora träden står tätt finns det inte<br />
småträd eller plantor.<br />
Figur 5. Vid befriande gallring enligt Naturkultur skördas de stora mogna träden. Även efter gallring ger de inte<br />
acceptabel ränta på sitt eget värde. Dessutom tas halvstora träd bort om de sätter ned tillväxten på det största<br />
trädet i samma trädgrupp. En trädgrupp är 10 m i diameter. Vid gallringen dödas också en del småträd och<br />
plantor av maskinerna.<br />
41
Figur 6. Efter gallringen förtätas skogen genom berikande plantering i luckor utan naturlig återväxt. Plantor sätts<br />
inte närmare något träd än 4 m. På kortare avstånd än detta växer de planterade plantorna så långsamt att de<br />
sannolikt dör eller blir skadade. Den planterade arealen utgör 17 %.<br />
Figur 7. Något år efter planteringen utförs en röjning bland träd som uppnått mer än 5 cm i diameter. Endast träd<br />
med skador eller träd som står för tätt röjs bort.<br />
Figur 8. Efter befriande gallring, berikande plantering och röjning ser skogen ut så här. Det har gått tre år efter<br />
gallringen då fem fullstora och fyra halvstora träd skördades.<br />
Figur 9. Sedan 25 år förflutit efter senaste gallringen finns det åter fyra fulllvuxna träd att skörda. Dessutom bör<br />
en del halvvuxna tas bort för att lämna plats åt den största i varje trädgrupp. Denna skog är jämförbar i tid med<br />
den som visas i figur 3.<br />
42
En ekonomisk jämförelse<br />
Figur 10.Avkastningen i<br />
pengar om de två<br />
skogsbrukssätten ger samma<br />
uthålliga volymproduktion.<br />
Fastighetens hela tillväxt i<br />
kubikmeter skall skördas. Om<br />
detta sker på 1.00 hektar vid<br />
Kalhyggesbruk skall 1.16<br />
hektar skördas vid Naturkultur.<br />
Vid beräkningen har<br />
kompenserats för en högre<br />
avverkningskostnad vid<br />
plockhuggning (+25%). Ingen<br />
justering har skett för den<br />
förbättrade virkeskvalitet som<br />
uppstår vid Naturkultur, dvs.<br />
jämnare årsringsutveckling<br />
och färre grova grenar.<br />
Referens<br />
Hagner, M. (2010) Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur. ISSN 1654-<br />
4455 UBICON Report.3, 1-11.<br />
43
Bilaga I<br />
Högsta produktion av virke uppnås genom kontinuerlig skörd av<br />
mogna träd i en naturligt skiktad skog med låg volym<br />
Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure<br />
on volume increment in plots managed with single tree selection over long time.<br />
ISSN 1654-4455, UBICON, Report<br />
Läs hela rapporten på länken; http://libriskbse/bib/11358473.2, 1-18<br />
Svensk sammanfattning<br />
Elva försöksytor i mellersta Sverige behandlades med blädningsgallring 2-7 gånger under 20-<br />
63 år. Gallringarna upprepades med 5-13 års mellanrum. Den stående kubikmassan varierade<br />
från 41 till 287 m3/ha. Gran var det vanligaste trädslaget, men tall och björk förekom.<br />
Marktypen var karaktäriserad av blåbär.<br />
Multipel regressionsanalys av de 58 observationerna visade signifikanta samband.<br />
Volymtillväxten ökade med minskande gallringsstyrka och med minskande stående volym. I<br />
ytor där gallringen utfördes så att skogen blev alltmer enskiktad minskade tillväxten.<br />
Slutsatsen blev att hög volymproduktion uppnås om man gallrar skog kontinuerligt så att en<br />
naturlig skiktning bibehålls, med ofta återkommande svaga uttag, och så att den stående<br />
kubikmassan hålls låg.<br />
44
Effects of standing volume, harvest intensity<br />
and stand structure on volume increment in<br />
plots managed with long-term, single-tree<br />
selection.<br />
Annual Volume Increment, m3 / ha<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Mats Hagner and Sören Holm, 2003-08-10<br />
0<br />
0 50 100 150 200 250<br />
Standing volume, m3 / ha<br />
UBICON Rapport 2, 2003<br />
ISSN 1654-4455<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå. Tel 090-141620. Epost mats.hagner@telia.com<br />
Organisationsnummer: 340827-8210. Postgiro: 130 75 17 - 1<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Publicerad även som: SLU, Institutionen Skogsskötsel, Arbetsrapport 187<br />
45
Abstract<br />
Hagner, M. & Holm, S. 2003. Effects of standing volume, harvest intensity and stand<br />
structure on volume increment in plots managed with long-term, single-tree selection.<br />
Eleven plots in central Sweden were selectively cut 2-7 times in periods spanning 20-63<br />
years, and in cutting intervals of 5-13 years. The average standing volume was 147 m 3 ha -1<br />
(range, 41 to 287 m 3 ha -1 ). Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) dominated, and in some<br />
plots pine (Pinus sylvestris L.) and birch (Betula pendula Roth. + Betula pubescens Ehrh.)<br />
were also present. Vaccinium myrtillus L. dominated the field layer.<br />
Multiple regression analyses revealed that annual volume increment decreased with<br />
increasing harvest intensity, and with increasing standing volume. In plots where thinning was<br />
carried out in such a manner that a multi-storied structure was preserved, the volume<br />
increment was stable over time. In other plots, treated in such a way that the structure became<br />
more single-storied, the productivity decreased over time.<br />
The results were not consistent with those of other studies, probably because the data relate to<br />
plots that varied in standing volume over time, while previous studies compared productivity<br />
in plots with differences in standing volume. Hence this is a temporal comparison while most<br />
researchers have examined spatial differences.<br />
The regression functions suggest that substantial gains in volume production can be made if<br />
low standing volume is combined with frequent thinnings of low intensity. It also indicates<br />
the importance of preserving a multi-storied structure.<br />
Key words: polycyclic, uneven-aged, continuous cover, tree selection, stand structure,<br />
productivity, standing volume, frequent thinnings, multiple, regression.<br />
Authors’ address. SLU, 901 83 Umeå, Sweden. E-mail Mats.Hagner@telia.com and<br />
Soren.Holm@resgeom.slu.se<br />
---------------------------------------------------------------------<br />
2 Material<br />
Eleven experimental plots in Sweden, averaging 0.63 ha in area (range, 0.25-1.0), at latitudes<br />
between 61 0 and 64 ºN, were subjected to single-tree selection over long periods: 20-63 years<br />
(Anon.1974). All plots were dominated by Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.), while<br />
other species present included Scots pine (Pinus silvestris L.), silver birch (Betula pendula<br />
Roth) and white birch (Betula pubescens Ehrh). The ground vegetation was dominated by<br />
Vaccinium myrtillus L. Additional information is given in Table 1.<br />
Volume and increment refers only to trees with a diameter (dbh) of 8.5 cm or more.<br />
Data on annual increment were published by Lundqvist (1989 b), but unfortunately the results<br />
were presented simply as points in diagrams. As the exact figures were lost we digitised the<br />
58 values from Fig. 1. We have been able to compare our data with 42 figures collected from<br />
other sources, and they correlated extremely well (r = 0.99). Hence, we are confident that the<br />
statistical results presented here would also be valid for the original material.<br />
46
For plot S4 the last cutting and the following period of growth were excluded, as there were<br />
clearly errors in the data. Some extremely small harvests at the S5, S6, V2 and J sites were not<br />
separately considered, but in each case the harvested volume was added to the following<br />
harvest.<br />
As Lundqvist did not present any values for mortality at each harvest within the plots, the loss<br />
of wood from mortality was not included in the following estimations. The volume lost from<br />
mortality was on average 10.4 % (Table 1).<br />
…………………………………………………………………….<br />
5 Discussion<br />
Cross validation was performed here, using the Minitab Press option, by comparing sum of<br />
squares of predictions (PRESS) with the sum of squares of residuals (SSRES) to avoid<br />
spurious effects of single observations. In our case, the PRESS value considerably exceeded<br />
SSRES, but this was mostly an uninteresting consequence of the high variability of the<br />
estimate for plot effects, due to the low number of observations per plot. To study the<br />
reliability of the parameter estimates of the true explanatory variables, the cross validation<br />
procedure (deleting one observation at a time) was carried out for the two groups of four plots<br />
(Regressions 2 and 3 in Table 6). Of the 23 and 22 regressions involved, respectively, the<br />
estimates of all parameters (all except for that of the insignificant Yearsfst in G1) had the<br />
same sign and about the same size.<br />
In non-experimental data, correlations between independent variables cannot be avoided. In<br />
the present case it was found that the variables Harvint% and Yearsfst are negatively<br />
correlated (–0.36). This means that the effects of the two variables on Volincr cannot be<br />
completely separated. In addition, the indicators of each plot are correlated to the site quality<br />
index. However, the results of an F-test applied to check whether the indicators could be<br />
exchanged for site quality strongly rejected this hypothesis. Less straightforward is the<br />
interpretation of the effects of the variables Standvol and Harvint% on Volincr since a high<br />
value for either one of them will generally imply a low value for the other. However, as<br />
reported in the Results section, the two variables were found to cover different variance<br />
components.<br />
The functions reported in Table 6 were not the best found, according to the respective<br />
standard deviations, S, of their residuals. In fact, the interaction variable Yearsfst*Standvol<br />
proved to explain a considerable amount of the residual variation, giving S values of 0.668,<br />
0.610 and 0.603 for the regressions 1, 2 and 3 (Table 6) if inserted. However, we were unable<br />
to detect any causal link explaining this correlation. An attempt to exchange Yearsfst in the<br />
product here for the correlated variable Harvint% did not improve the S values as compared<br />
to those listed in Table 6.<br />
In the traditional regression model, the effects of the independent variables are expressed by<br />
constant parameters. The effects probably vary between plots, which would generate a more<br />
realistic model with random parameters, with a fixed common population mean. An attempt<br />
to test such a complete model (using the SAS package) failed, likely due to the limited<br />
number of observations. However, when testing random parameters, one at a time, the general<br />
results of Table 6 seemed to hold for such models too, even if single estimated values differed<br />
from those derived using the traditional model.<br />
47
Many scientists have carried out spatial studies in which productivity and structure have been<br />
compared in a large number of plots that were observed on a single occasion. A problem with<br />
such studies is that it is difficult to extract information on a number of potentially important<br />
interactions from such data. Stand density in natural forests is higher on fertile ground than on<br />
infertile sites, and lower in the far north and close to the tundra (irrespective of fertility) than<br />
further south. These interactions also occur in managed forests. Elfving (1993) and Fridman<br />
(1995) used thousands of temporary plots measured by the Swedish National Forest Survey,<br />
in attempts to identify stand features that had an influence on Volincr. They added SI and<br />
latitude as covariates, and still found a positive correlation with Standvol. When SI was<br />
introduced in the data studied here (Table 5), the positive correlation with Standvol still<br />
remained. It was not until the true productivity was introduced as a dummy variable, that the<br />
negative correlations were discovered (Table 6). A possible reason for this is that SI,<br />
measured from ground vegetation, is imprecise, as previously found by Hägglund and<br />
Lundmark (1977). Hence, SI reflects just a fraction of the true variance in site productivity.<br />
The remainder of the variance component is probably sufficient to give a positive correlation<br />
with stand density.<br />
Site productivity is probably the common basis for the correlation between Volincr and<br />
Standvol found in superficial statistical analyses, like those summarised in Table 4 and the top<br />
row of Table 3. The statement by Lundqvist (1989 b) that “The relative annual volume<br />
increment is approximately 3 %” (of the standing volume), is thus statistically correct, but<br />
rather misleading.<br />
A similar drawback applies to an analysis by Andreassen (1994), who studied 16 permanent<br />
plots in Norway subjected to single-tree selection over long periods. He concluded that the<br />
Volincr was equal to 3.7 % of Standvol, but did not extract plot effects from his analyses.<br />
The volume increment was found to be strongly correlated with harvesting intensity (Table 6,<br />
Fig. 1), indicating that frequent and low intensity thinnings are best, if the aim is high<br />
productivity. The partial correlation shows that if the harvest intensity was increased from 8<br />
% to 50 % of the volume, the volume increment in the following period was reduced by 35 %.<br />
Removal of a large portion of the volume is equivalent to removing a large portion of the<br />
assimilating leaf area. This naturally leads to decreased productivity until leaf area is restored.<br />
Selective cutting successively reduced the volume increment in the studied material (Table 6).<br />
More narrow analyses of groups of plots (Table 6) showed that the plots managed in such a<br />
way that a multi-storied structure was preserved did not show any decline in productivity over<br />
time. In the other group, in which a build-up of standing volume was combined with a<br />
transformation of stand structure towards a single-storied pattern, the reduction of<br />
productivity over time was strong (Fig. 3).<br />
For even-aged stands there seems to be a general agreement that stands with full density that<br />
are not thinned have higher volume increments over the rotation period than more open<br />
stands. However, opinions differ about the size of the decrease in volume increment that<br />
reductions in density cause. Möller (1954) found that a 50 % reduction in density did not<br />
lower the total yield, and stands could still produce 85 % of maximum yield even after a 70 %<br />
reduction. Braastad (1975) found the total yield decreased with decreasing density, while<br />
Carbonnier (1957) and Assman (1970) reported that lowering stand density by thinning had<br />
differing impacts on young and older spruce stands. Assman describes this as being due to the<br />
48
tendency of growth to accelerate in young stands that have been heavily thinned, since in<br />
periods following such thinning productivity was 10 % higher in young stands than in<br />
corresponding, unthinned stands. The same degree of thinning carried out at a later stage of<br />
the rotation reduced volume increment by 20 %. According to Assman, this pattern was<br />
observed in many different thinning trials. He believed that the accelerated growth observed<br />
following thinning in young stands represented merely an earlier peak of growth, that would<br />
be followed by an earlier retardation, hence no extra volume would be gained overall.<br />
However, if the accelerated growth he referred to was due to a shift in the allocation patterns<br />
of photosynthetic products, typical of small trees following high degrees of release, it could<br />
explain why the plots in this material combined high volume increment with low standing<br />
volume. O’Hara et al. (1999) presented data concerning volume increment per unit sapwood<br />
area (which is strongly correlated with leaf area) for individual trees in a multi-storied spruce<br />
forest. Overstory trees showed a larger volume increment per cm 2 sapwood than understory<br />
trees. This does not support the presented hypothesis. However, low standing volume was<br />
combined with high volume increment in the group of plots treated well, G1, but not in the<br />
other plots. This supports the hypothesis as small trees were liberated in G1. Öyen and Nilsen<br />
(2002) presented results from 16 permanent plots selectively cut in mountain forests of<br />
Norway. The thinnings were heavy, with 55-81 % of the volume removed. Only a slight<br />
reduction in volume increment with increasing volume removed was noted, and no correlation<br />
was found between volume increment, standing volume or basal area. The plot with the<br />
lowest basal area after thinning, 3 m 2 , was one of the four highest-producing plots over a 25year<br />
period. These results support the theory that the volume increment tends to remain<br />
constant within a wide range of densities.<br />
Lundqvist (1994) found a positive relationship between standing volume and volume<br />
increment in three stands assessed 15 and 10 years after selective cutting. The analysis was<br />
carried out without any consideration of variations in site productivity, harvest intensity or<br />
stand structure. In addition, observations were done in small plots that were influenced by<br />
competition from surrounding trees. Trees on plots with small trees are, of course, generally<br />
exposed to competition from bigger trees outside the plot, and vice versa. Lundqvist (1989 b)<br />
refers to Barth (1929) and Böhmer (1957) and states that they also found positive correlations<br />
between volume increment and standing volume. However, these authors do not appear to us<br />
to have found any positive relation. On the contrary, Barth (1929) clearly expresses, in his<br />
summary, that the standing volume could be heavily reduced without loss of productivity.<br />
Lähde et al (2002) presented a diagram showing that volume increment increases with<br />
standing volume in 23 plots subjected to single-tree selection in Finland. As site index and<br />
harvest intensity were not included in the simple linear regression, the author’s inference that<br />
growth is better in plots with higher density could be wrong.<br />
As it is very difficult to finance repeated measurements on permanent plots over very long<br />
periods, few such temporal studies have been published globally, and studies describing the<br />
long-term effects of single-tree selection are especially scarce. One exception is a study of 16<br />
Norwegian plots subjected to single-tree selection over longer periods than the plots analysed<br />
here. The Norwegian plots were laid out on sites similar to those in Sweden. Hence, the<br />
results should be comparable. Andreassen and Öyen (2002) found a positive partial<br />
correlation between basal area and volume increment when they used site index and average<br />
tree height as covariates. The R 2 value was 0.72. Their function gives similar estimates of<br />
Volincr to our function in Table 5. This shows that the Norwegian material might show very<br />
49
different results, if site index was replaced by plot indicators and Harvint% was introduced as<br />
a covariate.<br />
For a long time it has been considered important for the efficiency of selective management<br />
for stands to be kept open and multi-storied. A number of observations have indicated that<br />
such a structure promotes sustainability by affluent recruitment (Schütz 1989, Andreassen<br />
1994, Lähde 1992). It is satisfying that this empirical study now confirms the validity of these<br />
hypotheses, by finding high, long-term volume productivity in plots with such structure.<br />
5.1 Conclusions<br />
Analyses of volume increment in uneven-aged forests should include variance components<br />
such as actual site productivity, relative harvest intensity (percent of volume), and stand<br />
structure. Site index seems to be such an imprecise tool that the remaining variance still leads<br />
to the misleading conclusion that high standing volume is a prerequisite for high productivity.<br />
Temporal, long-term studies with repeated assessments in each plot are needed to obtain a<br />
measure of true productivity. Hence, spatio-temporal analyses of volume increment should<br />
not be based on data gathered by observing large numbers of plots on single occasions.<br />
With respect to correlation between volume increment and standing volume, these results<br />
differ from the findings of many earlier studies. The hypothesis tested must be rejected, as<br />
volume increment decreased with standing volume in plots with preserved structure. In the<br />
other plots, standing volume had no impact on productivity.<br />
These results suggest that the Swedish Forest Act should be revised, and its focus shifted<br />
away from stand density.<br />
The results show that single-tree management was most successful in terms of volume<br />
production if management concentrated on low intensity thinnings carried out in a manner<br />
promoting multi-storied structure and low standing volume. In other words, high volume<br />
production was obtained where the forest had widely spaced dominants over a large number<br />
of small trees.<br />
References<br />
Andreassen, K. 1994. Development and yield in a selection forest (Utvikling og produksjon i<br />
bledningskog). Meddelelser fra Skogforsk ISBN 82-7169-697-1.47,5: 1-37. (In<br />
Norwegian).<br />
Andreassen, K.& Höyen, B.-H. 2002. Nye tillvekstmodeller for granskog behandlet med<br />
bledningshogst. In: Öyen, B-H (red) Modellering av skogsproduksjon for ökologisk<br />
och ökonomisk forvaltning. Aktuelt, Skogforsk, NLH.02: 10-12. (In Norwegian ).<br />
Anon. 1974. Redovisning av fasta försöksytor. Skogshögskolan. Rapporter och uppsatser,<br />
32:A, B1-B3. (In Swedish).<br />
Assman, E. 1970. The principles of forest yield study. Pergamon Press, New York. 506 p.<br />
Barth, A. 1929. Skjermforyngelsen i produktionsökonomisk belysning. Acta Forestalia<br />
Fennica.34,15, 33 p. (In Norwegian).<br />
Böhmer, J., G. 1957. Bledningsskog II. Forét Jardinée. Tidskrift for skogbruk.4: 203-247. (In<br />
Norwegian).<br />
Braastad, H. 1975. Produktionstabeller og tillvekstmodeller for gran. Meddelelser fra Det<br />
Norske Skogsförsöksvesen.31,9: 356-537. (In Norwegian).<br />
50
Carbonnier, C. 1957. Ett gallringsförsök i planterad granskog. Svenska<br />
Skogsvårdsföreningens Tidskrift.55: 463-476. (In Swedish).<br />
Elfving, B. 1993. Volymtillväxtfunktioner för tall och gran, avsedda att belysa begreppet<br />
produktionsslutenhet. Skogsstyrelsen, Stencil nr 598/01009: 1-10. (In Swedish).<br />
Fridman, J. 1995. Volymtillväxtprocent enligt Riksskogstaxeringen. Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik,<br />
Rapport.1: 1-95. (In Swedish).<br />
Hägglund, B.& Lundmark, J.-E. 1977. Site index estimation by means of site properties, Scots<br />
pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, 38 p.<br />
Hagner, M., Lohmander, P.& Lundgren, M. 2001. Computer-aided choice of trees for felling.<br />
Forest Ecology and Management.151: 151-161.<br />
Lähde, E. 1992. Natural regeneration of all sized spruce dominated stands treated by single<br />
tree selection. In Hagner, M. ed: Silvicultural Alternatives. Proceedings from an inter-<br />
Nordic workshop June 22.25 1992. Swedish University of Agriculture Sciences, Dept<br />
of Silviculture, Reports.35: 117-123.<br />
Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y.& Saksa, T. 2002. Development of Norway spruce<br />
dominated stands after single-tree selection and low thinning. Canadian Journal of<br />
Forest Research.32: 1577-1584.<br />
Langsaeter, A. 1941. Om tynning i enaldret gran- og furuskog. Meddelelser fra Det Norske<br />
Skogsforsöksvesen.27, 8: 131-216. (In Nowegian).<br />
Lundqvist, L. 1989a. Changes in the stand structure on experimental plots managed with<br />
single-tree selection. Uppsats 1 i: Blädning i granskog. Sveriges Lantbruksuniversitet,<br />
Skogsskötsel, Avhandling, ISBN 91-576-3837-3: 1-25.<br />
-- 1989b. Volume increment on experimental plots managed with single-tree selection<br />
Paper 2 in: Blädning i granskog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel,<br />
Avhandling, ISBN 91-576-3837-3: 1-21.<br />
-- 1994. Growth and competition in partially cut sub-alpine Norway spruce forests in<br />
northern Sweden. Forest Ecology and Management.65: 115-122.<br />
Möller, C., M. 1954. The influence of thinning on volume increment. Results of<br />
investigations. In: Thinning. Problems and Practices in Denmark. State University of<br />
New York, Coll Forestry, Tech Pub.76: 5-32.<br />
Nilsen, P. 1988. Fjellskogshogst i granskog - gjenvekst og produksjon etter tidligere hogster.<br />
Norsk Institutt for Skogforskning Rapport.2/88: 1-26. (In Norwegian).<br />
O´Hara, K., Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y.& Saksa, T. 1999. Leaf area and tree<br />
increment dynamics on a fertile mixed-conifer site in southern Finland. Ann. For. Sci.<br />
56: 237-247.<br />
Öyen, B.-H.& Nilsen, P. 2002. Growth effects after mountain forest selective cutting in<br />
southeast Norway. Forestry 75, 4: 401-410.<br />
Schütz, J.-P. 1989. Der Plenterbetrieb. Fachbereich Waldbau, ETH, Zurich, 54 p.(In German).<br />
51
Annual Volume Increment, m3 / ha<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
0 50 100 150 200 250<br />
Annual volume increment, m3 / ha<br />
5<br />
4<br />
3<br />
volume. (Table 6, Regression 1). 2<br />
Estimated<br />
Annual Volume Increment, m3 / ha<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Standing volume, m3 / ha<br />
Well<br />
Wrong<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50<br />
Years from start of treatment<br />
Fig.1. Partial regression of Annual volume increment on<br />
Standing volume for the group treated “Well”. (Table 6,<br />
Regression 1). Estimated values for plot J.<br />
Fig. 2. Partial regression of annual volume<br />
increment on harvest intensity in percent of standing<br />
values for plot V1.<br />
1<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Harvest intensity, % of volume<br />
Fig. 3. Partial correlations of Volume increment on Years<br />
from start of treatment. The two lines refer to the two<br />
groups of plots, i.e. those treated “well” and those treated<br />
“Wrong” with respect to stand structure. The “Well”<br />
group is represented by plot J and the “Wrong” group by<br />
plot V1.<br />
52
Bilaga J<br />
Det är ekonomiskt motiverat att använda<br />
naturlig återväxt >1m i stället för förädlade<br />
plantor<br />
Skillnad i nuvärde, %<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
Mats Hagner<br />
2011-04-13<br />
Vinst, tid + kval<br />
Vinst, tid<br />
-50<br />
0 2 4 6 8 10<br />
Trädhöjd, m<br />
Figur 1. Vinst är i denna figur den vinst man gjorde genom att använda redan befintlig naturlig föryngring i form<br />
av plantor och träd, i stället för att ta bort dessa och ersätta dem genom plantering av förädlade plantor.<br />
Linjer drogs mellan den relativa nuvärdesvinsten i fallet att båda plantor var lika stora, trädhöjd=0, till<br />
nuvärdesvinsten i fallen då jämförelsen gjordes vid en tidpunkt då tallarna var 10 cm grova. Då är de ungefär 10<br />
m långa. Det negativa värdet i första punkten gäller den (positiva) vinsten i nuvärde man fick genom att plantera<br />
en förädlad tallplanta i stället för en lika lång naturplanta.<br />
UBICON Rapport 1, 2011<br />
ISSN 1654-4455<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44<br />
Epost mats.hagner@allt2.se Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
53
<strong>Sammanfattning</strong><br />
En teoretisk beräkning utfördes för att jämföra den vinst i nuvärde som uppstår av att man<br />
planterar plantor som härstammar från plusträd i stället för att använda sig av natursådda<br />
plantor. I Sverige kan man beställa förädlade plantor från plantskolor som har sått frö som<br />
insamlats i fröplantager. Den genetiska vinsten har vid avkommeprövning visat sig motsvara<br />
en ökning av volymproduktionen med 6-8 %. I detta arbete antogs att en förädlad planta<br />
bildar ett moget träd inom en tid som är 10 % kortare än för en vanlig planta. Trädslaget var<br />
tall. Riksskogstaxeringen har visat att det i landets ”äldre skog” i medeltal finns 37 tusen<br />
natursådda plantor per hektar.<br />
Merkostnaden för arbetet med att plantera en förädlad planta, i stället för att acceptera en<br />
redan befintlig naturplanta, motsvarade en vinst i nuvärde på 20 %.<br />
När jämförelsen gällde alternativet att ta bort en natursådd tall med diametern 10 cm, och<br />
därefter plantera det antal förädlade plantor, som behövdes för att få en lika stor förädlad tall,<br />
visade det sig att nuvärdet blev 1.77 gånger så högt (177%) om man behöll tallen.<br />
Om tallen med 10 cm diameter gav betydligt bättre sågtimmer än den planterade tallen, som<br />
växte fort under sina första år på ett öppet hygge, blev nuvärdet 2.69 gånger så högt (269 %).<br />
Man kan följaktligen uppnå en betydande vinst i tid och kvalitet genom att utnyttja natursådda<br />
plantor och omogna träd. Beräkningarna visade att naturplantor utgör det bästa alternativet<br />
från och med att de uppnått en höjd på en meter.<br />
Ämnesord: hyggesfritt skogsbruk, selektiv avverkning, nuvärde, tidsvinst, kvalitetsvinst,<br />
genetisk förädling<br />
Bakgrund<br />
Vid utnyttjande av naturlig återväxt kan man som skogsägare inte tillgodogöra sig den<br />
snabbare tillväxt som blir resultatet av plantering med förädlat material. Beräkningar av den<br />
förädlingsvinst man kan för närvarande kan få med plantor från frö från våra fröplantager är<br />
6-8 % (Andersson et al 2003). Arbetet med anläggning av nya fröplantager med högre<br />
förädlingsvinst fortsätter, varför vi kan räkna med ökad förädlingsvinst i framtiden.<br />
När man ställer fröträd drabbas man av kostnader, t.ex. försenad avverkning av fröträd,<br />
omhändertagande av nerblåsta fröträd, markberedning och väntan på att plantorna, som blir<br />
lika stora som kostnaderna för markberedning och plantering. Dessa kostnader och risker gör<br />
att många skogsägare drar sig för s.k. naturlig föryngring.<br />
Vid kontinuerligt bruk av skiktad skog utgör omogna träd och plantor den naturliga<br />
återväxten. Tillämpas ”naturkultur” tillkommer plantering i luckor utan naturlig föryngring.<br />
Denna utförs såsom ”grönrisplantering” direkt i orörd mossa (Hagner 2004).<br />
När man undviker att lägga marken kal har forskning visat (Örlander 1991), att större delen av<br />
den rikliga återväxten som finns i Sveriges slutavverkningsskogar, överlever. I en lågintensiv<br />
undersökning av riksskogstaxeringen fann man 37 000 plantor per hektar, som ett medeltal i<br />
”äldre skog” (Kempe 1997).<br />
54
I detta arbete förutsätts att skogsägaren bedriver kalhyggesbruk. De flesta skogsbolag<br />
beordrar sina skördarförare att inte avverka träd som är 10 cm i diameter, eller mindre.<br />
Problemet med naturföryngringen uppstår när man kan välja mellan att röja bort plantor och<br />
småträd eller att låta dem ingå i nästa skogsgeneration:<br />
Vid kontinuerligt bruk av skiktad skog har det visat sig att timmerkvaliteten blir högre än vid<br />
bruk av kalhyggen (Eikenes et al 1995, Nordström 2005). Detta beror på den hämning av<br />
tillväxten som små träd råkar ut för i en skiktad skog. De får därigenom liten andel<br />
ungdomsved samt få och klena grenar.<br />
Hypoteser<br />
1. Nuvärdet av en tall som skapats av ett frö, som ger så mycket högre tillväxt att den kan<br />
skördas efter 10 % kortare tid än normalt, är högre än nuvärdet av en vanlig tall.<br />
2. Nuvärdet av en tall som skapats genom plantering av en förädlad tallplanta, är högre än<br />
nuvärdet av en natursådd tall med 10 cm diameter.<br />
3. Nuvärdet av en förädlad tallplanta som planteras på ett kalhygge, är högre än nuvärdet av<br />
en 10 cm grov natursådd tall med potentiellt hög timmerkvalitet.<br />
4. Vinsten med plantor från fröplantager är så hög att man bör ta bort alla naturplantor som är<br />
kortare än 5 m och i stället plantera.<br />
Material och metod<br />
Vinsten med att använda förädlade plantor i stället för lika stora naturplantor belystes genom<br />
nuvärdesberäkning omfattande en skogsgeneration. Dessutom beräknades den ekonomiska<br />
effekten av att spara ett mindre träd med 10 cm diameter, istället för att ta bort det och<br />
plantera förädlade plantor. Vid 10 cm diameter är tallar ungefär 10 m höga.<br />
Beräkningarna är gjorda med hjälp av datormodellen Tree som kan laddas ner från hemsidan<br />
www-sekon.slu.se/~mats. Modellen beräknar värdet av ett träds olika delar under det att det<br />
växer med en angiven årsring. Hänsyn tas till kvalitet, prislista, avverkningskostnader och<br />
återväxtkostnader. Trädets form kan ändras liksom markens bördighet. Modellen gör det<br />
möjligt för en skogsägare att förstå vilket netto han får ut av ett träd efter att ha betalat<br />
avverkningen. En ränteberäkning sker, vilket kan hjälpa skogsägaren att besluta om ett träd är<br />
ekonomiskt moget eller ej.<br />
Antaganden<br />
**Förädlingseffekten leder till att ett träd uppnått en diameter på 38 cm efter 10 % kortare tid<br />
än normalt, 86 år i stället för 95 år.<br />
**En vanlig tall växer med 2 mm årsring. En förädlad tall växer med årsringen 2.22 mm.<br />
**Det tar 19 år för en förädlad tall att nå 10 cm diameter, medan motsvarande för en vanlig<br />
tall är 25 år.<br />
**En 10 cm grov och 10 m lång tall jämförs med en planterad planta med 0.1 m längd.<br />
**Det kostar 3 kr att plantera en planta. Markberedning, plantering och hjälpplantering är<br />
inräknat i denna summa.<br />
**En vanlig tall har kvalitet 3 i bottenstocken, kvalitet 4 i andrastocken och kvalitet 2 i<br />
tredjestocken. Detta beskrivs som ”tall 342”. En tall som kvalitetsdanats genom att växa upp i<br />
55
skiktad skog har kvalitet ”tall 132”. En tall som vuxit upp på ett kalhygge har kvalitet ”tall<br />
442.<br />
**Prislista för timmer är hämtad från Norra Skogsägarna 2007<br />
**Massaved av tall betalas med 250 kr/m3.<br />
**Nuvärde beräknas på följande sätt: N=Dn/((1+r)^a). N=nuvärde. Dn=drivningsnetto för<br />
trädet. R=ränta/100. a=antal år mellan år 0 och inkomståret.<br />
**Räntan är 3 %.<br />
**Ståndortsindex är T20.<br />
**Drivningskostnaden beräknas utifrån kostnaden vid plockhuggning med uttag av 50 % av<br />
volymen. Drivningen sker med vanliga skördare och skotare. Avstånd till bilvägen är 200 m.<br />
Resultat<br />
Nuvärdet av den förädlade plantan i första jämförelsen i tabell 1 minskades med 3 kr för att<br />
jämförelsen skulle bli korrekt. Detta berodde på att kostnaden för markberedning, plantering<br />
och hjälpplantering, måste dras från nuvärdet. Den natursådda plantan var på plats utan<br />
kostnad. Totalt ökade nuvärdet genom att använda en förädlad planta, från 30 till 39-3=36 kr,<br />
dvs. med 20 %.<br />
Tabell 1. Nuvärden vid tre skilda jämförelser. Överst är nuvärden beräknade vid planteringen av en förädlad<br />
planta och för en natursådd lika stor planta. Drivningsnettot avser en fullstor tall med 38 cm diameter. Mellersta<br />
jämförelsen avser en planterad förädlad planta som bildar en fullstor tall efter 82 år, medan en 10 cm grov<br />
oförädlad tall bildar en fullstor tall efter 70 år. Den nedersta jämförelsen avser en förädlad tallplanta som bildar<br />
en fullstor tall med kvalitet 442 efter 82 år, medan en 10 cm grov oförädlad tall bildar en fullstor tall med<br />
kvalitet 132 efter 70 år.<br />
Nuvärde År Drivn.nett<br />
kr kr/träd<br />
Två lika stora plantor<br />
30 95 490<br />
39 86 490<br />
Planta och träd med lika kvalitet<br />
0 -8<br />
62 70 490<br />
43 82 490<br />
Planta och träd med olika kvalitet<br />
0 -8<br />
78 70 621<br />
37 82 414<br />
Nuvärdet av den förädlade tallen, som skördades i andra jämförelsen i tabell 1, minskades<br />
med 8 kr. Detta berodde på att drivningsnettot av den 10 cm grova tallen var negativt.<br />
Avverkningskostnaden var 7 kr. Kostnaden för plantering av så många plantor som behövdes<br />
för att skapa en tall med diametern 10 cm var 8 kr. Värdet av den bit massaved som<br />
tillverkades av tallens stam var 8 kr. Med avrundningar blev drivningsnettot -8 kr.<br />
De två nuvärdena som skulle jämföras blev därför 62 respektive 43-8=35. Att spara den lilla<br />
tallen med 10 cm diameter gav därför ett nuvärde på 177 % av vad den förädlade plantan gav.<br />
Vid tredje jämförelsen i tabell 1 togs, utöver vad som gällde i sistnämnda fall, även hänsyn till<br />
den högre virkeskvaliteten i den oförädlade tallen. Detta visade sig ge en stor skillnad i<br />
drivningsnetto, 621 kr/träd respektive 414 kr/träd. De två nuvärdena blev 78 respektive 37-<br />
8=29. Att spara den lilla kvalitetsdanade tallen gav ett nuvärde på 269 % av vad den förädlade<br />
plantan gav.<br />
56
För att belysa hur stor en naturplanta måste vara för att tidsvinsten skulle kompensera<br />
förädlingsvinsten drogs en rak linje mellan de tidigare nämnda resultaten (Figur 1).<br />
Figur 1. Vinst är i denna figur den vinst man gjorde<br />
genom att använda redan befintlig naturlig<br />
föryngring i form av plantor och träd, i stället för att<br />
ta bort dessa och ersätta dem genom plantering av<br />
förädlade plantor.<br />
Linjer drogs mellan den relativa nuvärdesvinsten i<br />
fallet att båda plantor var lika stora, trädhöjd=0, till<br />
nuvärdesvinsten i fallen då jämförelsen gjordes vid<br />
en tidpunkt då tallarna var 10 cm grova. Då är de<br />
ungefär 10 m långa. Det negativa värdet i första<br />
punkten gäller den (positiva) vinsten i nuvärde man<br />
fick genom att plantera en förädlad tallplanta i stället för<br />
en lika lång naturplanta.<br />
Skillnad i nuvärde, %<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
Vinst, tid + kval<br />
Vinst, tid<br />
-50<br />
0 2 4 6 8 10<br />
Trädhöjd, m<br />
Linjernas skärningspunkt med linjen 0 visar att vinsten i tid, alternativt vinsten i tid+kvalitet,<br />
är så stor att man vinner på att behålla en natursådd tall, som är längre än 1.0 respektive 0.6<br />
m.<br />
Slutsatser<br />
Vinst i tid genom att behålla en redan befintlig naturligt föryngrad planta eller ett träd har ett<br />
så högt värde att man inte bör röja bort träd med större höjd än 1 m. Om den naturligt<br />
föryngrade tallen har få och klena grenar på sin bottenstock finns det ännu större anledning att<br />
behålla den i stället för att byta den mot en förädlad planta. Kvaliten på dess sågtimmer blir<br />
dåligt genom att den växer fort och bildar grova grenar under sin tid på ett öppet kalhygge.<br />
Hypotes nr 1 bör accepteras eftersom nuvärdet ökade med 20 % om man tog bort små<br />
naturplantor och i stället plantera förädlade plantor.<br />
Hypotes nr 2 och 3 bör förkastas eftersom det blev flera gånger högre nuvärde av att behålla<br />
en 10 cm grov natursådd tall i stället för att röja bort den och plantera förädlade tallar.<br />
Hypotes nr 4 för förkastas därför att det blev högre nuvärde av att behålla alla naturplantor<br />
större än 1 m.<br />
Referenser<br />
Andersson, B., Elfving, B., Ericsson, T., Persson, T., Gregorsson, B. (2003) Performance of<br />
improved Pinus sylvestris in northern Sweden. Scandinavian Journal of Forest<br />
Research.18, 199-206.<br />
Eikenes, B., Kucera, B., Fjaertoft, E., Storheim, O., N, Vestöl, G., I. (1995) Virkeskvalitet i<br />
fleraldret skog. Rapport fra Skogforsk.24, 1-30.<br />
Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring<br />
och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-5010-<br />
7.124 sidor.<br />
Kempe, G. (1997) Pilotstudie angående planträkning i äldre skog. Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet, Skoglig resurshushållning och geomatik, Stencil.1-8.<br />
57
Nordström, G. (2005) Kvalitet hos talltimmer från förstagallringar som kommera att göras på<br />
SCA:s eget skogsinnehav de kommande 10 åren. En provsågning vid<br />
Holmsunds sågverk. Quality of Pine Timber from First Thinnings. A Test<br />
Sawing at Holmsund Sawmill. Swedish University of Agricultural Sciences,<br />
Instituionen för skogsskötsel, Examensarbete.3, 1-27.<br />
Örlander, G. (1991) Överlevnad hos beståndsföryngring efter skärmhuggning. I Agestam, E.<br />
Red.: Halvtid för Sydsvensk Skogsforskning. Sveriges Lantbruksuniversitet,<br />
Enheten för Sydsvensk Skogsforskning, Arbetsrapport.1, 1-129.<br />
58
Bilaga K<br />
Skogsvårdslagens §5, §6, §10 strider mot §1<br />
Texten i skogsvårdslagen är utformad med tanke på att ”skog” är en samling träd som finns<br />
inom ett område som kallas ”bestånd”. Skogen har en viss ålder och den ersätts av ”ny skog”<br />
eller ”återväxt” när den sammanlagda mängden stamved, dvs. ”virkesförrådet, är för lågt.<br />
Bilagorna M, X och Y bevisar att 1 § krav på hög avkastning och bibehållen biodiversitet<br />
endast uppfylls av en helt annan typ av ”skog”. En sådan skog har lågt virkesförråd och består<br />
av en blandning av stora och små träd. Skogen sköts med ständigt återkommande gallringar<br />
där omogna träd lämnas. En sådan skog har ingen ”ålder” eftersom träd med olika ålder står<br />
blandade. I en sådan skog skapas nytt virke av alla omogna träd som lämnas vid gallring.<br />
Termen ”ny skog och återväxt” kan därför inte skiljas från termen ”träd”. På de punkter där<br />
marken inte utnyttjas av de omogna träden planteras nya träd (Figur 1).<br />
Figur 1. En nygallrad skog med markering av de områden som har planterats. Detta är sådana områden där<br />
mogna träd stått anhopade och genom sin konkurrens förhindrat att nya träd vuxit upp.<br />
Utseendet på en sådan skog är sådan att begreppet ”bestånd” saknar relevans. Skötseln av<br />
denna typ av skog inriktas på mindre delar som lämpligen benämns ”trädgrupp”, vilket är ett<br />
område inom vilket träden konkurrerar om samma tillväxtresurser: ljus, vatten och näring. De<br />
större träden hämmar tillväxten i de mindre träden. Skogvårdslagens §1 uppfylls om<br />
trädgruppen har tillräcklig bladyta, dvs. om den solfångande ytan hos barr och blad fångar det<br />
mesta av det röda ljus som omvandlas till socker av klorofyllet. Enligt de nämnda bilagorna<br />
skall skogen skötas kontinuerligt<br />
** med gallringar vid vilka mogna träd skördas och omogna träd med goda egenskaper<br />
friställs. Syftet skall också vara att bevara en naturlik blandning av stora och små träd.<br />
** med lågt virkesförråd, dvs. huvudparten av träden skall vara små eller halvstora<br />
Nedan anges exempel på text i skogsvårdslagen som inte är förenlig med det ovanstående,<br />
dvs. med kraven i §1.<br />
5§ Skyldighet att anlägga ny skog<br />
I förordning sägs att ”Skogsmarkens virkesproducerande förmåga ska…inte anses<br />
tillvaratagen på ett godtagbart sätt, när beståndets virkesförråd gått ned till under hälften av<br />
det förråd som normalt bör finnas.<br />
(Kommentar: Kravet på högt virkesförråd står i strid med önskemålet om lågt virkesförråd.<br />
Kraven i 1 § uppfylls inte)<br />
6§ Föryngringsåtgärder<br />
59
I föreskrifter sägs under ”föryngringsåtgärder” sägs. När det behövs för att … återväxten skall<br />
utvecklas väl … ska … skärmträd … lämnas kvar vid avverkning. … Av samma skäl … ska<br />
utglesning av skärm ske.<br />
(Kommentar: Föryngring betraktas som något annat än träd. Träd skall tas bort för att<br />
föryngringen skall utvecklas väl. Detta strider mot tanken att omogna träd är detsamma som<br />
föryngring. Krav på utglesning bland träd för att återväxten ska utvecklas väl, strider mot<br />
kraven i 1 §)<br />
10§ Avverkningsformer och lägsta ålder för föryngringsavverkning<br />
I lagtexten sägs att ”avverkning … ska vara ändamålsenlig för återväxt av ny skog eller<br />
främja skogens utveckling”<br />
(Kommentar: Texten förutsätter att skog består av bestånd inom vilka ålderklasser ersätter<br />
varandra. Avverkning skall antingen främja ny skog eller befintlig skog. Detta är inte<br />
förenligt med kraven i 1 §)<br />
Under föreskrifter står ”… ska avverkningen skapa lämpliga förutsättningar för …<br />
planttillväxt.<br />
(Kommentar:Lagtexten grundar sig på uppfattningen att plantor skall växa fort. Vid bruk av<br />
skiktad skog hämmas alla plantor av större träd. Detta är en förutsättning för att<br />
virkeskvaliteten skall bli hög. Kraven i 1 § motverkas av lagtexten )<br />
Under föreskrifter står ”Föryngringsavverkning får inte ske i bestånd med lägre ålder än …”<br />
(Kommentar: Lagen förutsätter att skog består av bestånd med lika gamla träd. En sådan<br />
skog uppfyller inte kraven i 1 §)<br />
Under allmänna råd står ”Avverkning som främjar skogens utveckling kan utföras … som<br />
gallring. Virkesförrådet efter sådan avverkning bör i barrskog inte understiga den nivå som<br />
anges i bilagan (Bilagan = virkesförrådsdiagrammet)<br />
(Kommentar: Virkesförrådsdiagrammet kräver att virkesförrådet skall vara högt. Detta<br />
strider mot kraven i 1 §)<br />
60
Bilaga L<br />
Äganderättsskyddet kräver att skogsstyrelsen bevisar att den<br />
skada Holmberg orsakat nationen är oproportionerligt stor i<br />
förhållande till den vinst han själv gjort.<br />
Myndighetens krav står inte i proportion till vinsten för nationen när<br />
kubikmassan uppgår till 90 % av lagens krav.<br />
Vi hänvisar till äganderättsskyddet i regeringsformen och europakonventionen som begränsar<br />
statens möjligheter att göra ingrepp i enskildas äganderätt. För att ett ingrepp i äganderätten ska<br />
vara tillåtet måste bl.a. följande kriterier uppfyllas:<br />
1. Begränsningen, t.ex. ett förbud att avverka skog på det sätt som man finner lämpligt,<br />
måste vara motiverat av ett ”angeläget allmänt intresse”. Staten måste visa vilket<br />
allmänt intresse som skadas och vilken risk det är att detta allmänna intresset skadas,<br />
när Holmberg sköter sin skog enligt de principer som vetenskapsmännen rått honom till.<br />
2. Det måste föreligga en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner på<br />
begränsningen och vad den enskilde förlorar (krav på proportionalitet). Staten måste<br />
kunna visa att det föreligger en rimlig grund för begränsningen i den enskildes<br />
äganderätt. Den enskilde kan argumentera för att det inte är proportionerligt att hindra<br />
en enskild från att avverka sin egen skog på sin egen fastighet i enlighet med en<br />
ekonomisk princip som utformats av en sakkunnig och som har visat goda resultat i<br />
praktiken.<br />
3. En tillåten begränsning i äganderätten hade varit att hindra en okunnig person för att<br />
med oprövade metoder avverka skog på sin fastighet. Så är inte fallet i föreliggande<br />
mål. I detta fall gäller det omvända. Staten hindrar skogsägaren att utföra sådana<br />
åtgärder som överträffar de åtgärder som staten förordar. Detta gäller såväl i fråga om<br />
produktion av virkesvolym (bilaga I ochY), som produktion av värde (bilaga M och Q). Det<br />
staten förordar är därför ett brott mot skogsvårdslagens 1§.<br />
61
Bilaga M<br />
Nuvärdet maximeras om endast en dominant finns i trädgruppen<br />
Intervju med Mats Hagner, professor emeritus i skogsföryngring.<br />
Nils Fagerberg, jägmästare och lärare i hållbart skogsbruk på Linnéuniversitetet. 2011-05-09<br />
Nils: Du har tillsammans med statistikern Sören Holm, genom multipel regressionsanalys,<br />
visat att blädningsgallring som upprepats upp till sex gånger i elva svenska försöksytor gav<br />
resultat, som visade att volymproduktionen i ytorna var störst när<br />
** gallringsstyrkan var låg<br />
**den stående volymen var låg<br />
**den skiktade strukturen bevarades<br />
Har jag uppfattat resultaten rätt?<br />
Mats: Ja.<br />
Nils: Om jag förstått rätt har två professorer i skogsträdens fysiologi uttalat som sin mening,<br />
att produktionen av stamvolym bör vara så stor som möjligt om skog är<br />
** fullskiktad<br />
** med maximal bladyta<br />
** såvida den stående volymen av stamvirke är låg.<br />
Har jag uppfattat detta rätt?<br />
Mats: Ja.<br />
Nils: Du har i bilaga 1 tolkat vetenskapliga arbeten utförda av Elfving och Jakobsson och<br />
påpekat att dessa visar att en skiktad tallskog långsiktigt producerar lika mycket virke som en<br />
enskiktad tallskog. Konkurrensen gör att ett dominant träd hämmar tillväxten i små närstående<br />
träd. Forskarna visade att det virke som fattades i de små träden återfanns i det dominanta<br />
trädets stam. Konkurrensen mellan olikstora träd resulterade alltså inte i någon förlust av<br />
virkesproduktion. (Bilaga 1).<br />
Har jag uppfattat detta rätt?<br />
Mats: Ja<br />
Nils: I bilaga 2 har Du sammanställt material som visar att ett träd är ekonomiskt omoget<br />
såvida det, efter en gallring, växer så fort att dess värdeökning överstiger den ränta som<br />
skogsägaren får vid alternativ placering av pengar.<br />
Har jag uppfattat denna definition av mogenhet på rätt sätt?<br />
Mats: Ja<br />
Figur 1. En fullskiktad skog med en dissimilarity coefficient nära värdet<br />
0.5, vilket karaktäriserar en naturlig skog. De största träden är ännu inte<br />
ekonomiskt mogna. Detta innebär att de efter en gallring växer så fort att de<br />
ger bättre ränta på sitt eget värde än vad skogsägaren får vid alternativ<br />
placering av pengar<br />
Nils: Vid gallring i det vanliga kalhyggesbruket försöker man fokusera tillväxtresurserna till<br />
de största träden, för att man så snart som möjligt skall kunna utföra en kalavverkning av ett<br />
bestånd med enbart fullstora träd. Beståndet i figur 1 skulle vid kalhyggesbruk ha gallrats<br />
genom att utjämna skiktningen. Man skulle ha plockat bort de små träden, nr 3,4,5, samt<br />
eventuellt med röjning tagit bort resten av småträden.<br />
62
Håller Du med om detta?<br />
Mats: Ja<br />
Nils: Även vid gallring i ett kontinuerligt skogsbruk försöker man att fokusera tillväxten till<br />
de största träden, så att de så snart som möjligt uppnår ekonomisk mognad. Skillnaden är att<br />
man samtidigt även ser till att vårda skiktningen genom att lämna tillräckligt stort avstånd<br />
mellan dessa stora träd.<br />
Håller Du med om detta?<br />
Mats: Ja<br />
Nils: Vid gallring i ett kontinuerligt skogsbruk försöker man gallra så att det efter skörd av ett<br />
moget träd finns flera mindre träd kvar som kan utnyttja ståndortens tillväxtresurser.<br />
Håller Du med om detta?<br />
Mats: Ja<br />
Nils: Vi antar nu<br />
**att alla träden i figur 1 fortfarande är omogna i ekonomiskt<br />
avseende.<br />
**att alla träd har samma virkeskvalitet.<br />
**att träd 1 kan nå alla de tillväxtresurser som finns inom ytan.<br />
Mats: OK<br />
Nils: Det är även rimligt att anta att varje träd förser sig med tillväxtresurser i proportion till<br />
storleken på respektive träds bladyta.<br />
Håller du med?<br />
Mats: Ja<br />
Nils: Jag påstår att nuvärdet på virkesavkastningen i exemplet, dvs. det långsiktiga värdet av<br />
alla inkomster och utgifter, ökar om jag gallrar bort nr 2.<br />
Håller Du med mig?<br />
Mats: Ja<br />
Nils: Jag påstår att nuvärdet av virkesavkastningen i exemplet blir väsentligt större genom<br />
tillämpning av kontinuerligt skogbruk än genom kalhyggesbruk. Håller Du med mig?<br />
Mats: Ja<br />
Nils: Om jag förstått rätt så kan man uttrycka detta i en regel som har följande lydelse.<br />
Nuvärdet i en grupp av träd som delar på samma tillväxtresurser blir högst om man med<br />
gallring, via konkurrensen mellan träd, fokuserar tillväxten till det största trädet. Detta sker<br />
genom att man ökar skiktningen och strävar efter att underhålla en optimal bladyta.<br />
Stämmer detta?<br />
Mats: Ja<br />
Nils: TACK<br />
63
Bilaga 1<br />
Konkurrens mellan tallar av olika storlek förorsakar ingen förlust av<br />
virkesproduktion<br />
Elfving och Jakobsson visade i två skilda arbeten att en tallskog med olikstora träd, dvs. en<br />
skiktad skog, långsiktigt producerar lika mycket stamved som en enskiktad skog.<br />
Figur 1. Små tallar hämmas i sin tillväxt av konkurrensen från stora träd. Detta gäller både runt solitära träd och<br />
längs en hyggeskant. Hämningen av små träd har ansetts vara ett problem, men ny forskning visar att<br />
konkurrensen inte förorsakar någon förlust av virke. All stamved som saknas i de små hämmade träden återfinns<br />
i de stora träden (Elfving och Jakobsson 2004, Jakobsson och Nilsson 2005).<br />
Konkurrensens räckvidd, såsom procent hämning av full tillväxt, uppmät5tes av Elfving and<br />
Jakobsson (2006) (Figure 2). Av stort intresse var att man inte fann att konkurrensens<br />
räckvidd inte stod i samband med det stora trädets<br />
storlek.<br />
Figur 2. Tillväxtnedsättning i procent hos små tallar, uttryckt som<br />
funktion av avståndet från en solitärt växande stor tall. De olika<br />
kurvorna gäller bördigheten uttryckt som SFI (Hägglund and<br />
Lundmark 1981). Funktionen presenterad av Elfving (2009) har<br />
följande form: Vrel=0,1725+0,8275·[1-exp{(-0,0883-<br />
0,0189·SFI)·DIST²}]. Underlaget till funktionen publicerades av<br />
Elfving and Jakobsson (2006). De kunde inte spåra något samband<br />
mellan tillväxtnedsättningen och storleken på den stora tallen.<br />
Referenser<br />
Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation<br />
in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest<br />
Research.21,7, 29-36.<br />
Elfving, B. (2009) Influence of retained trees on growth of the new stand. PM for Heureka,<br />
Appendix 18.1.<br />
Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained<br />
Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194,<br />
249-258.<br />
Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine<br />
stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4,<br />
ISBN 91-576-7033-1.34, 1-12.<br />
64
Bilaga 2<br />
Ett träd är ännu inte moget såvida det, efter en gallring, växer så fort att<br />
dess värdeökning överstiger den ränta som skogsägaren får vid alternativ<br />
placering av pengar<br />
Utdrag ur läroboken Naturkultur<br />
Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande<br />
gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-5010-<br />
7.124 sidor.<br />
Läs hela boken på länken; http://libris.kb.se/bib/9416040<br />
Den gynnsamma ekonomin i Naturkultur står på två ben. Trädstorlek och virkeskvalitet (Figur 68, 69). Stora träd<br />
ger virke som betalas mer per kubikmeter. Vid ökande trädstorlek minskar kostnaden per kubikmeter för<br />
fällning, kvistning, kapning och för lastning. Planteringskostnaden har ett kvadratiskt samband med trädstorlek<br />
medan volymen och priset har ett kubiskt samband. Därför minskar planteringskostnaden per kubikmeter vid<br />
ökande trädstorlek.<br />
Figur 68. Intäkt per m3fub av trädstammar och kostnad för<br />
avverkning och terrängtransport. Kostnaden för plantering gäller om<br />
trädet skall ersättas med plantor (3 kr/st) på två meters förband.<br />
Trädet anses disponera en yta som står i direkt proportion till<br />
grundytan. Eftersom detta är en kvadratisk term medan volymen är en<br />
kubisk term, minskar kostnaden för plantering ju större trädet är.<br />
Notera att återväxtkostnaden är ungefär densamma som hela<br />
drivningskostnaden.<br />
Vid tillämpninng av Naturkultur blir avverkningskostnaden per kubikmeter högre än vid kalhuggning. Detta<br />
beror på att skördaren måste undvika att skada kvarstående träd och på att terrängtransporten fördyras genom att<br />
volymen per hektar minskar (Persson 1992, Dale et al.1993, Fjeld 1994). Denna faktor kompenseras mer än väl<br />
av att de avverkade träden är större än vid åldersklassskogsbruk (Persson 1993) (Figur 68, 69, 70).<br />
Figur 69. Netto efter att drivningskostnad och planteringskostnad dragits<br />
från trädstammens värde.<br />
Notera att träd måste bli över 15 cm i brösthöjdsdiameter innan de ger ett<br />
netto till skogsägaren, såvida denne måste ersätta trädet med planterade<br />
plantor. Ett träd som bara ger massaved måste bli 20 cm innan nettot blir<br />
positivt.<br />
Notera också att en tall av god kvalitet ger tre gånger så stort netto om<br />
den skördas vid 25 cm jämfört med 20 cm.<br />
65
Om kostnaden för avverkning och plantering dras från inkomsten, ter det sig olönsamt att avverka träd klenare<br />
än 15 cm i diameter (Figur 69). Mot denna bakgrund är det förbryllande att medeldiametern vid slutavverkningar<br />
i norra Sverige ofta är så låg som 20 cm. Att föregående gallringar, med skörd av enbart klena träd, ger litet<br />
netto är väl känt.<br />
Utdrag ur Hagner, M. (2010) Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur<br />
ISSN 1654-4455 UBICON Report.3, 1-11.<br />
Läs hela rapporten på länken; http://pub.epsilon.slu.se/5538/<br />
Fastigheten beräknas producera lika stor virkesvolym oavsett vilken av de två<br />
skogsbruksformerna som används. Detta har visats i vetenskapliga studier presenterade i<br />
kapitlet ”Bakgrund”. Eftersom skogsägaren långsiktigt bör avverka fastighetens hela tillväxt<br />
måste han vid naturkultur öka arealen gallring i förhållande till arealen kalhuggning, med<br />
förhållandet 73 m3 / 63 m3 = 1.16. En korrekt ekonomisk jämförelse skall därför gälla 1.00<br />
hektar kalhuggning och 1.16 hektar naturkultur (Tabell 3 och figur 10).<br />
Tabell 3. Intäkter och kostnader för två alternativa sätt att bruka skogen. Arealen som utgör underlaget för<br />
kalhyggesbruk är 1.0 ha medan underlaget för naturkultur är 1.16 ha. Detta ger samma antal kubikmeter. På sikt<br />
måste skogsfastighetens hela tillväxt skördas.<br />
Drivnetto Återväxt Nuvärde Total Total i<br />
efter återv behållning procent<br />
Kalhygge 33267 -7500 197 25964 100<br />
Naturkultur 35192 -870 1945 36267 140<br />
Kronor<br />
40000<br />
30000<br />
20000<br />
10000<br />
0<br />
-10000<br />
Drivn.<br />
netto<br />
1 2 3 4<br />
Åter- Nuvärde<br />
växt planterat<br />
hygge<br />
Total<br />
Kronor<br />
40000<br />
30000<br />
20000<br />
10000<br />
0<br />
-10000<br />
1 2 3 4<br />
Drivn. Åter-<br />
netto växt<br />
Nuvärde<br />
planterad<br />
skog<br />
Kalhyggesbruk Naturkultur<br />
Figur 10. Avkastningen i pengar om de två skogsbrukssätten ger samma uthålliga volymproduktion. Fastighetens<br />
hela tillväxt i kubikmeter skall skördas. Om detta sker på 1.00 hektar vid Kalhyggesbruk skall 1.16 hektar<br />
skördas vid Naturkultur. Vid beräkningen har kompenserats för en högre avverkningskostnad vid plockhuggning<br />
(+25%). Ingen justering har skett för den förbättrade virkeskvalitet som uppstår vid Naturkultur, dvs. jämnare<br />
årsringsutveckling och färre grova grenar. Siffror anges i tabell 3.<br />
Det långsiktiga nettot av virkesodling blev 40 % högre för naturkultur än för kalhyggesbruk.<br />
.<br />
Total<br />
66
Utdrag ur: Hagner, M. (2008) In uneven-aged silviculture group features should be used<br />
rather than stand features. ISSN 1654-4455, UBICON, Report.14, 1-4.<br />
Läs hela rapporten på länken: (http://pub.epsilon.slu.se/3585/ )<br />
Economic maturation<br />
A tree is considered to be economically mature when the rate of its increase in value falls<br />
below the interest rate that could be obtained from an alternative investment. Hence, different<br />
trees will become economically mature when they reach different diameters, since maturity in<br />
this sense is interactively affected by their growth rate, species and wood quality as well as<br />
their diameter. So, for instance, if the interest rate that could be obtained from a standard<br />
investment is 3 %, the slow-growing spruce tree, rapidly-growing spruce tree and pine tree<br />
with the interest rate versus diameter curves presented in Fig. 1, should be harvested when<br />
their diameters reach 19, 37 and 38 cm, respectively.<br />
Figure 1. The interest rate versus the net value of<br />
three trees after paying harvesting costs.<br />
67
Bilaga N<br />
En blandning av träd och planterade plantor ger högre<br />
volymproduktion än en planterad kalyta<br />
Mats Hagner 2011-04-28<br />
Elfving, B. (1990) Granplantering under gles högskärm i fjällskog. Sveriges<br />
Skogsvårdsförbunds Tidskrift.5, 1-8.<br />
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Försöket visade skillnaden i volymtillväxt mellan ett planterat kalhygge och plantering under<br />
skärmande träd. Området med skärm gav högsta produktionen, 107 %, under en omloppstid.<br />
I jämförelse med plantorna på hygget växte plantorna som sattes mellan träden sämre, men de<br />
överlevde bättre.<br />
Referat<br />
Observationsförsök anlagt 1962 av Eric Stefansson i Enafors,lat 63 17', 550<br />
möh. Frisk ej översilad sedimentär grovmo, lågört och blåbär. G18 dvs 3,6 m3.<br />
En skärm av granar lämnades vid avverkningen, med 240 st/ha, mdiam 16 cm, gy 5m2,(22<br />
m3/ha enl nedan). 10% av skärmträden var björk, resten gran.<br />
Skärmen var tämligen gruppställd. Plantering med Contorta, tall, gran,<br />
klippgran.<br />
Skärmen avvecklades på större delen av contorta och tallparcellerna 1983.<br />
Ungskogen där är nu viltskadad och luckig. Klippgranen är mycket dålig,<br />
troligen fel proveniens. Granen från Hoting lat 64 400 möh i 2x2m förband.<br />
Flatrotsplantering med 2/2.<br />
Mätningar 1971,1976 och tidiga våren 1990 (före skottskjutningen), dvs 9,14 och<br />
27 vegperioder efter plantering. Unga träd såväl som skärmträd mättes sista<br />
gången.<br />
Medelåldern 1990 hos skärmträden (gran) 75 år i bh. 17% av träden var över 100<br />
år. Gy 1990 var 11m2, grundytevägd medhöjd 14,3m, vol 66m3. Årsringmätning visade att<br />
vol 1962 var 22m3, tillväxten alltså 1,2 m3/årha (senaste åren 1,7m3/år).<br />
Planteringen av gran på kala ytan har 1990; överlevnad 59%, höjd 2,9m. Där<br />
finns färre självföryngrade än under skärmen.<br />
Planteringen med gran under skärmen gav 1990;överlevnad ca 90%, medhöjd 2,24m<br />
planterade, 1,77 för självsådda. Höjdutvecklingen på kalhygget var bättre ca<br />
2,9m (jfr 2,24) vilket motsvarar försening på 5 år. Om boniteten är 3,6m3/år<br />
medför förseningen en förlust av 18m3, vilket är klart mindre än vinsten på 44<br />
m3 i skärmen.<br />
Elfving anser att markutnyttjandet torde öka med 7% i skärmmetoden.<br />
Hade man avverkat skärmen 10 år tidigare skulle vinsten varit 20m3 i stället<br />
för nuvarande 26m3 dvs sämre.<br />
68
Bilaga O<br />
Naturkultur i Piellovare<br />
Tillstånd och utveckling 15 år efter avverkningen<br />
Mats Hagner<br />
2009-10-09<br />
Läs hela rapporten på länken; http://pub.epsilon.slu.se/4033/<br />
Delar av texten har utlämnats. Detta har markerats med …………..<br />
Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats mycket bra. På den<br />
kalhuggna och markberedda marken har planterade tallar drabbats av stor avgång. Mestadels är planterade<br />
plantor inne i skogen mycket små och överlevnaden hos planterad tall är i medeltal lika låg som på hygget. Detta<br />
är dock helt i sin ordning eftersom planterade plantor inte bör sättas där befriade träd disponerar alla<br />
tillväxtresurser.<br />
UBICON Rapport 5, 2009<br />
ISSN 1654-4455<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 090-141620, 070-64 222 44<br />
Epost mats.hagner@telia.com. Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
69
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Hagner, M. (2009) Naturkultur i Piellovare. Tillstånd och utveckling i försöket 15 år efter<br />
avverkningen. http://pub.epsilon.slu.se/4033/. ISSN 1654-4455, UBICON,<br />
Rapport.5, 1-23.<br />
Försöksområdet i Piellovare är det enda i serien om tolv områden, där en orörd parcell kan<br />
jämföras med behandlade parceller. En bedömning av den relativa volymproduktionen efter<br />
skörd av mogna träd kan därför endast ske i detta fältförsök.<br />
Försöksområdet ligger i en talldominerad östsluttning väster om Kåbdalis i Norrbottens<br />
inland. Fyra stora parceller på 60 x 380 m anlades. Kont höggs kal, hyggesrensades och<br />
planterades efter markberedning. Orörd lämnades utan åtgärd. Gles och Tät gallrades genom<br />
huggning ovanifrån. I Gles skördades 59 % av volymen och i Tät skördades 41 %.<br />
Grönrisplantering utfördes i Gles och Tät. Skogen var brandpräglad tallskog med inslag av<br />
fuktiga-försumpade partier i nedre delen. Där förekom gran, björk och asp som inblandning.<br />
Markägare Sveaskog.<br />
Volymproduktionen 5-12 år efter befriande gallring låg på 84-87 % av den i orörd skog, trots<br />
att den stående volymen reducerats till hälften, från 171 till 94 m3/ha. Denna<br />
volymproduktion torde ligga i närheten av vad som uthålligt kan förväntas vid konventionellt<br />
trakthyggesbruk. Volymproduktionen efter kalhuggning var noll under motsvarande tid.<br />
Vid besök 2009, femton år efter avverkningen, togs foton från koordinatsatta punkter.<br />
Tillväxten över lång tid undersöktes genom borrprover tagna från tre tallar. Årsringsbredden<br />
hade ökat fyra till tio gånger som en följd av gallringen.<br />
Den planterade återväxten av gran och tall drabbas av stora skador från knäckesjuka,<br />
snöskytte, tallkräfta m.m. Skadorna tycks vara störst på det kala hygget.<br />
Ett ökat nuvärde vid virkesodling kan tydligen åstadkommas genom upprepad befriande<br />
gallring kombinerad med berikande plantering i stora luckor. Denna slutsats kan dras eftersom<br />
volymproduktionen per hektar hos de befriade träden, redan efter 5-12 år efter gallringen<br />
ligger i nivå med vad ett långsiktigt kalhyggesbruk kan tänkas ge. Det framtida värdet av den<br />
utglesade skogen är mycket högre än värdet av kalhygget.<br />
Nuvärdet av skogsbruk kan öka väsentligt när den totala nyttan beräknas. Förutom att<br />
virkesodlingens ekonomiska resultat förbättras vid tillämpning av naturkultur tjänar<br />
rennäringen mycket på att markbetet blir ostört och att träd med lav lämnas kvar. Dessutom<br />
blir skogens värde för jakt och rekreation förbättrat. Slutligen undviks klimatstörning av<br />
växthusgaser som utsöndras från kal och markberedd skogsmark.<br />
Sökord: Blädning, naturkultur, höggallring, kalhuggning, trakthyggesbruk,<br />
grönrisplantering, volymproduktion, tillväxt, ekonomi, värde, nytta, nuvärde, maximering,<br />
avverkning, maskin, rennäring, markbete, trädlav, jakt, rekreation, biodiversitet, klimat.<br />
70
Bakgrund<br />
I det följande redovisas material som sammanställts av skogsstyrelsen i Rapport 23, 2009.<br />
Författare: Per-Erik Wikberg och Tomas Lundmark<br />
……………………………………………………<br />
Material<br />
…………………………………………………………………………..<br />
Piellovare 2059<br />
Talldominerad östsluttning väster om Kåbdalis i Norrbottens inland. Fyra stora parceller på<br />
60 x 380 m anlades. Kont höggs kal, hyggesrensades och planterades efter markberedning.<br />
Orörd lämnades utan åtgärd. Gles och Tät gallrades genom huggning ovanifrån I Gles<br />
skördades 59 % av volymen och i Tät skördades 41 %. Grönrisplantering utfördes i Gles och<br />
Tät. Skogen var brandpräglad tallskog med inslag av fuktiga-försumpade partier i nedre<br />
delen. Där förekom gran som inblandning. I övrigt blåbär-lingon (Tabell 2). Markägare<br />
Sveaskog.<br />
På den orörda parcellen fann jag 2009 inga unga stubbar, men många gamla efter stora furor.<br />
Stubbarna var höga och troligen har stammarna kapats med yxa. Detta tyder på att den senaste<br />
gallringen gjordes i slutet av 1800-talet, innan man började använda såg. Skogen på den<br />
orörda parcellen är också så tät att självgallring på grund av konkurrens bland de största<br />
träden pågår. Denna process har kännetecknat skogsekosystemet under mer än ett halvt sekel<br />
och det har medfört att de flesta småträden har försvunnit.<br />
Beståndsföryngring av tall och gran finns, men man får söka efter småplantor bland<br />
blåbärsriset. En tio år gammal tallplanta var 9 cm lång. Uppenbarligen hindras de små<br />
plantorna att växa av att de stora träden tar hand om alla tillväxtresurser.<br />
Metoder<br />
Avverkning<br />
Markägare, tjänstemän eller skördarförare skötte utsyning av träd och avverkning efter<br />
muntliga anvisningar. Instruktionerna var att maskinföraren skulle spara en del småträd i<br />
KAL, avverka större träd och dåliga träd samt lämna tillräckligt med träd för att ge<br />
beståndsföryngringen ett gott skydd i GLES, avverka större träd och dåliga träd samt lämna<br />
tillräckligt med träd för att bibehålla nästan full produktion i TÄT.<br />
Plantering<br />
Planteringens utförande syftade till att utvärdera plantering av olika arter utan<br />
markberedning som föryngringsmetod i hyggesfritt skogsbruk. Plantorna sattes med två<br />
meters mellanrum i alla behandlingar när detta tilläts och inte hindrades av t.ex. friställda<br />
träd. Syftet var att med ledning av plantornas överlevnad och tillväxt undersöka när<br />
plantering inte behövs samt när respektive art kan användas med avseende på luckstorlek,<br />
avstånd till närmaste träd etc.<br />
………………………………………………………...<br />
Mätningar<br />
Andra revisionen av Piellovare gjordes hösten 1994 (tre tillväxtsäsonger efter inmätning)<br />
eftersom avverkningen dröjde till vintern 1993-94. Fjärde revisionen gjordes 12<br />
tillväxtssäsonger efter avverkning av Piellovare (Tabell 3).<br />
71
Tabell 3. Årtal för de olika aktiviteterna. Behandling 1=Kont, 3=Gles, 4=Tät. Ytorna avverkades på vintern,<br />
planterades på försommaren, och reviderades på hösten<br />
Lokal Behandling Inmätning Avverkning Plantering<br />
Revision<br />
2 3 4<br />
Piellovare 1 1991 1993-1994 1995 1995 1999 2005<br />
" 3, 4 " " " 1994 1994 " "<br />
………………………………………………………..<br />
Fotografering<br />
Den 3 augusti 2009 genomförde jag en fotodokumentation med koordinatsättning av varje<br />
bild.<br />
Borrprover<br />
Den 3 augusti 2009 tog jag borrprover på tre tallar mitt i parcellen Gles. Analys av<br />
årsringsbredden utfördes med instrumentet Bengan.<br />
Resultat<br />
……………………………………………….<br />
Tabell 6. Uppmätt virkesförråd vid samtliga mättillfällen samt estimerat virkesförråd direkt efter avverkning. För<br />
2059 gjordes 4:e revisionen 12 år efter avverkning. Samtliga uppgifter 2059 beräknades med data från provytor<br />
inmätta vid sista revisionen då ett urval av provytorna mättes in. (Felskrivning: KAL skall vara KONT)<br />
Volym m Revision<br />
Block Behandling Före avv. Efter avv. 2 3 4 Uttag %<br />
2059 KAL - - - - - 100<br />
2059 GLES 161 66 66 71 80 59<br />
2059 TÄT 192 114 107 114 108 41<br />
3 sk /ha<br />
………………………………..<br />
Löpande tillväxt<br />
För koordinatsatta ytor (ca: 50 % av den inmätta arealen) kunde träd som dött efter<br />
avverkning sorteras ut. Träd som dött behandlades med andra ord som om de avverkats. I<br />
tabell 7 visas volymutveckling och tillväxt för överlevande träd. Tillväxten var något högre<br />
under period 2 än under period 1 (Tabell 7).<br />
Tabell 7. Uppmätt virkesförråd och medeltillväxt för träd med brösthöjdsdiameter > 6 cm på koordinatsatta ytor<br />
(ca: 0,06 ha/block/behandling). Träd som dött efter avverkning exkluderades ur data. För 2059 gjordes 3:e<br />
revisionen 12 år efter avverkning.<br />
Volym m<br />
Revision<br />
3 sk/ha<br />
Medeltillväxt<br />
m 3 sk/ha /år<br />
Block Behandling Före avv. 2 3 4 Rev. 2 till 3 Rev. 3 till 4<br />
2059 GLES 161 65,5 71,4 80,3 1,17 1,48<br />
2059 TÄT 192 92,8 99,4 108 1,33 1,43<br />
2059 orört 174 - 181 192 1,56 1,71<br />
72
Figur 2 kopierad från Ågren 2005.<br />
Ågren (2005) visade, genom analys av många borrspån från alla försöksblock, att friställda<br />
träd reagerade mycket positivt men att årsringens ökning inleddes först det tredje året efter<br />
gallringen. Han fann att tallens grundytetillväxt kulminerar redan 7 år efter gallring, medan<br />
granens tillväxt stegras ända till år 11. Näslund (1942) gjorde ungefär samma observationer i<br />
157 gallrade ytor med gran i Norrland. Han visade också att reaktionen blev snabbast på<br />
bördiga ytor.<br />
Inväxning<br />
I Piellovare var inväxningen 0 eftersom volymberäkningen gjordes på träd med<br />
brösthöjdsdiameter större än 6.0 cm. Inga planterade plantor hade nått så stor diameter på de<br />
12 år som förflutit sedan planteringen.<br />
Överlevnad hos planterad återväxt<br />
På det kala och markberedda hygget, Kont, planterades enbart tall, och överlevnaden var till<br />
en början god i de markberedda fårorna (Figur 3). Inne i luckorna i Gles och Tät var avgången<br />
i början något större. Därefter har snöskytte, älg och tallkräfta drabbat tallen hårdare på<br />
hygget än inne i skogens luckor. Vid besöket 2009, då plantorna var 14 år gamla härjade<br />
framförallt snöskyttet kraftigt ute på hygget. Även två meter långa tallar hade dödats nyligen.<br />
Inne i skogens luckor förekom samma skadegörare som på hygget, men intensiteten i<br />
angreppen tycktes vara lindrigare (Foto 1, 2, 3).<br />
100<br />
Figur 3. Överlevnaden hos planterad tall efter 4 (5) år,<br />
80<br />
tvärstreckad, och efter 10 (11) år, kryssad. Grönrisplanteringen i Gles<br />
och Tät utfördes ett år tidigare än på Kont.<br />
Överlevnad, %<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
4 år<br />
10 år<br />
1 2 3<br />
KONT<br />
GLES<br />
TÄT<br />
73
Foto<br />
1 till<br />
vänster. På det kala hygget, Kont, var<br />
det långt mellan de största överlevande planterade tallarna. En del av dessa hade nått över manshöjd. Vid min<br />
fotografering i augusti 2009 härjade skadegörare som snöskytte, tallkräfta och knäckesjuka bland de små<br />
tallarna. Det fanns mycket självföryngring av både tall och gran i harvfårorna, men snöskytte härjade även bland<br />
dem. De största träden på Kont var beståndsföryngrade granar som stod längs den beskuggade sydvästra sidan av<br />
parcellen (Foto 11). En del av dessa hade nått 2-3 m höjd och växte med årsskott på 30-50 cm.<br />
Foto 2 i mitten. I en stor lucka i Gles hade överlevnad och tillväxt blivit så god att de planterade plantorna, både<br />
tallar och granar, var manshöga. Detta var undantag eftersom konkurrensen med de befriade stora träden gjorde<br />
att huvudparten av de planterade tall- och granplantor var små. Jämför med foto 4. Andelen sjuka plantor var<br />
väsentligt lägre än ute på den kalhuggna parcellen Kont. Resultatet i Gles visar att investering i plantering kan<br />
vara motiverad i mitten av stora luckor.<br />
Foto 3 till höger. En typisk planterad 15 år gammal tall i Tät. Den var endast 60 cm lång och hade frihetstalet 1.<br />
De flesta planterade tallarna hade dött på grund av konkurrensen med stora träd. Detta bevisar att en investering i<br />
plantering av tall är meningslös i en tät skog.<br />
Tillväxt hos planterad återväxt<br />
Planterade plantor utvecklas i direkt proportion till konkurrensen från stora träd (Figur 4 och<br />
Foto 1, 2, 3 och 4).<br />
Figur 4. Längd hos de 25 % längsta planterade plantorna av tall,<br />
streckad, och gran, kryssad.<br />
Foto 4. I en stor lucka i Gles växte planterade plantor så<br />
fort att de nått över manshöjd. Detta gällde både tall och<br />
gran. Emellertid minskade plantornas höjd ju närmare stora<br />
träd de planterats.<br />
Tall nr 2 står nära bildens vänstra kant. Dess tillväxt<br />
skildras i figur 5.<br />
Längd, cm<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
1 2 3<br />
KONT<br />
Tall<br />
GLES<br />
Gran<br />
TÄT<br />
74
Årsring, mm<br />
Enskilda tallars tillväxtreaktion efter gallring<br />
3.5<br />
3.0<br />
2.5<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
Tall nr 1<br />
0.0<br />
1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010<br />
Årsring, mm<br />
Figur 5. Årsringars bredd i tre tallar som växer i mitten av Gles (Bilaga 1)<br />
Foto 5. Tall nr 3 vars årsringsbredd skildras i figur 5. Den växer intill en<br />
lucka till höger, men den har konkurrens från en nästan lika stor gran till<br />
vänster. Den långa kvistfria stammen vittnar om att den före gallringen<br />
stått inklämd mellan stora träd under lång tid. Årsringsbredden före<br />
gallringen vittnar om att tallen nästan dog av konkurrensen från stora träd.<br />
Dess barrmängd räckte bara till för en årsring på 0.1 mm. Nu växer den<br />
tio gånger fortare än före gallringen, vilket beror på att bladytan byggts<br />
ut. Tyvärr är den redan nästan så lång som den kan bli, vilket innebär att<br />
den inte kan öka sin barrmängd genom att bygga upp ny grönkrona uppåt.<br />
Den enda möjligheten är att förlänga de redan anlagda sidogrenarna.<br />
Denna möjlighet är dock begränsad eftersom den stora granen till vänster<br />
förhindrar utbyggnad av grönkrona åt det hållet.<br />
3.5<br />
3.0<br />
2.5<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
Tall nr 2<br />
0.0<br />
1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010<br />
Foto 6 och 7. Typiska partier av Kont och Orörd fotograferade 3 augusti 2009. Bilden av Kont är tagen från<br />
vägen nedanför försöket, medan bilden av Orörd är från mitten av parcellen. I bilaga 1 är bildernas<br />
kameraplacering koordinatsatt. Fotografiernas nummer är 1 och 23.<br />
Årsring, mm<br />
3.5<br />
3.0<br />
2.5<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
Tall nr 3<br />
0.0<br />
1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010<br />
75
Foto 8 och 9. Typiska partier av Tät och Gles fotograferade 3 augusti 2009. Bilderna är tagna i mitten av varje<br />
parcell. I bilaga 1 är bildernas kameraplacering koordinatsatt. Fotografiernas nummer är 15, 18.<br />
Volymproduktion<br />
I Piellovare ersattes försöksledet Kal med Orörd. Ytan i Piellovare är därför det enda stället i<br />
försöksserien där tillväxten i skog behandlad med befriande gallring kan jämföras med den i<br />
orörd skog. Om man beräknar medeltalet av tillväxten i Gles och Tät och jämför den med<br />
tillväxten i Orörd, blir den 80 % mellan revision 2 och 3 och 85 % mellan revision 3 och 4.<br />
Denna höga tillväxt är anmärkningsvärd och uppmuntrande, eftersom uttaget i volym var så<br />
hög som 41 % i Tät och 59 % i Gles (Figur 6).<br />
Denna volymproduktion skall jämföras med 0 % på den kalhuggna parcellen. Tolv år efter<br />
avverkningen hade inga plantor nått en diameter över 6 cm. De träd på Kont som först uppnår<br />
en storlek på 6 cm är beståndsföryngrade granar som växer fort intill den sydvästra kanten i<br />
skydd av skogen i Orörd.<br />
1.8<br />
Figur 6. Årlig tillväxt 5-12 år efter gallring i försöket Piellovare, över<br />
stående kubikmassan vid tredje revisionen. För detaljerade uppgifter se<br />
tabell 7.<br />
Diskussion<br />
Tillväxt, m3 / ha<br />
1.6<br />
1.4<br />
1.2<br />
1.0<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
Kont<br />
Gles<br />
Tät<br />
Orörd<br />
0 40 80 120 160<br />
Volym, m3 / ha<br />
Skogens struktur, skador och reaktionsvillighet.<br />
Området ligger högt över havet nära polcirkeln. Det är endast ca 150-200 vertikala meter kvar<br />
till gränsen mot kalfjäll. Försöket lades ut i en vanlig tallskog som Sveaskog avsåg att<br />
slutavverka, innehållande knappt två hundra kubikmeter per hektar. Skogen var tidigare<br />
plockhuggen men hade stått orörd i mer än hundra år. Trängseln hade lett till självgallring vid<br />
76
vilken de mindre träden dött. Detta framgick både av avsaknaden av färska stubbar och av<br />
diameterfördelningen som hade en kulmen vid halvstora träd.<br />
……………………………………..<br />
Är produktionen i de utglesade parcellerna hög?<br />
Träden som överlevt trängseln i den ogallrade skogen hade tvingats kvistrensa sig högt upp<br />
och därigenom förlorat den största delen av sin grönkrona. Friställning av sådana träd leder<br />
vanligen till både snöbrott och vindfällen. I detta försök skyddades parcellerna Gles och Tät<br />
av Orörd skog på båda sidor. Av detta skäl uppstod inte någon vindfällning i Gles. Detta var<br />
annars ett starkt skäl till avgång i övriga försök, där en kalhuggen yta gränsade till Gles (Figur<br />
1). I Gles har några träd dödats genom snöbrott och andra dött genom avverkningsskador.<br />
Generellt är avgången mycket blygsam i Gles.<br />
Som visats genom borrprover (Figur 3) har friställda träd byggt ut sin grönkrona och ökat sin<br />
årsringsbredd 4-10 gånger och produktionen i Gles har därför nått hela 87 % av produktionen<br />
i Orörd redan 5-12 år efter gallringen. Emellertid torde produktionen komma att öka<br />
väsentligt när halvstora och små träd vuxit upp mellan de glest stående dominanterna. Redan<br />
nu kan man se att detta sker i större luckor i Gles. I Tät är konkurrensen från de kvarstående<br />
träden så stor att det inte finns plats för små träd att utvecklas.<br />
Utvecklingen i detta försök är likartat utvecklingen i ett gallringsförsök som anlagts av SLU i<br />
en skiktad granskog på 500 meter över havet i Jämtland (Elfving 2005) (Figur 7). Redan<br />
under de tio första åren efter gallringen uppnådde parceller med halva kvarvarande volymen<br />
ca 75 % av volymproduktionen hos orörd skog. Detta gällde dock om man ställde kvar de<br />
mindre träden. Utfördes gallringen på vanligt sätt med kvarställande av de större träden sjönk<br />
produktionen till ca 30 %.<br />
Figur 7. Tillväxten under 10 år efter höggallring<br />
(Above) och efter låggallring (Below) i ett av<br />
SLU:s gallringsförsök utlagt i skiktad granskog i<br />
Jämtland. Figur hämtad från Elfving 2005.<br />
Volymproduktionen efter gallring sjunker alltid eftersom bladytan i skogen reduceras. Denna<br />
minskning av den fotosyntetiserande ytan blir mindre negativ om skogen före gallringen är<br />
skiktad och de större träden tas bort, än om motsatsen sker. Detta har tidigare visats i arbeten<br />
av, Chrimes (2004), Elfving (2005) och av Lundqvist et al (2007). Anledningen kan vara att<br />
ljuset, som skulle ha absorberats av de borttagna stora träden, faller på de mindre träden som<br />
lämnats kvar efter den befriande gallringen.<br />
Vilken behandling leder till högsta uthålliga volymproduktion?<br />
Det är lättast att utesluta den kalhuggna ytan Kont som aspirant därför att återväxten är så gles<br />
att det dröjer mycket lång tid innan en ny högproducerande skog har bildats. Att den är så gles<br />
77
eror på härjningar bland planterad tall av knäckesjuka, snöskytte, tallkräfta m.m. Även<br />
femton år efter planteringen dödas plantor av snöskytte, trots att de nått längder långt över<br />
metern (Foto 10).<br />
Foto 10. Snöskytte dödar även tämligen<br />
storvuxna tallar på Kont fjortån år efter<br />
planteringen.<br />
Troligen förblir volymproduktionen låg ända till dess några få överlevande plantor bildat en<br />
så tät skärm att den rikliga naturliga återväxten får ett skydd för det bistra klimatet i denna<br />
trakt. Den höga avgångsprocenten bland tallplantorna sammanfaller med resultaten av våra<br />
svenska proveniensförsök som anlades vid mitten av förra seklet. Enligt dessa resultat är en<br />
förväntad överlevnadsprocent 20 år efter plantering ca 30-40 %. Min gissning, efter studier<br />
2009, är att överlevnaden på Kont troligen blir ännu lägre.<br />
Det bästa med tanke på ekonomin är att låta naturen sköta skogbildandet på hygget. Det<br />
kommer att bildas något som bör betecknas som gles skärm. De största träden i denna skärm<br />
kommer att vara gran som överlevt hyggesrensningen och markberedningsmaskinens<br />
destruktion. Den bästa miljön för beståndsföryngrad gran tycks vara i skuggan bakom den täta<br />
skogen längs parcellens södra sida (Foto 11). I det beståndsklimat, som så småningom bildas<br />
ute på Kont, kommer naturlig återväxt av både björk, asp, tall och gran att slutligen bilda en<br />
tät ungskog med hög volymproduktion.<br />
Foto 11. Längs södra sidan av Kont, i skuggan bakom orörd<br />
skog, har beståndsföryngrade granar skjutit fart femton år<br />
efter gallringen. Denna del av den kalhuggna och<br />
markberedda parcellen kommer snabbast att få ett<br />
produktivt trädskikt.<br />
Slutsatsen av detta är densamma som kan dras av<br />
riksskogstaxeringens fynd i tidigare kalhuggna områden<br />
nära fjällen. På hyggena har det bildats skog trots det kärva<br />
läget. Emellertid består skogen inte av de tallar som<br />
planterats. Den består av gran och björk som överlevt<br />
hyggesrensning och markberedning. En riktig syntes är<br />
därför: Ta tillvara den naturliga föryngring som finns i form<br />
av små och halvstora träd. Skapa skydd genom att lämna<br />
större träd. Undvik hyggesrensning och markberedning.<br />
78
När den nya skogen tätnat på Kont kommer skogsskötarna för länge sedan att ha insett att ett<br />
naturnära kontinuitetsskogsbruk är det bästa ur alla synvinklar.<br />
Tät är redan nu något distanserad av Gles i fråga om volymproduktion. Detta är förvånande<br />
även för mig, men får väl förklaras genom forskningsrön som vinns i framtiden.<br />
Gles är på god väg att passera den volymproduktion som nu finns i Orörd. De största luckorna<br />
har tät planterad och naturlig återväxt som växer så fort att det inom något decennium blir en<br />
väsentlig inväxning i trädskiktet (>6 cm diameter). Då små och halvstora träd kommer att<br />
bidra till volymproduktionen i allt högre grad stiger förmodligen tillväxten till nivåer långt<br />
över den i Orörd och Tät.<br />
Orörd skog drabbas av avgång på grund av självgallring. Den verkliga nybildningen av<br />
användbart stamvirke ligger troligen nära noll.<br />
En korrekt jämförelse med det konventionella skogsbruket kommer att kunna ske då parcellen<br />
Kont visat vad den producerar under kommande hundra år. Eid (1992) presenterade en studie<br />
över 47 slumpvis valda skogsfastigheter och konstaterade att vanligt kalhyggesbruk tycktes<br />
uppnå en produktion på 70-90 % av idealboniteten. Det skall jämföras med 80-85 % som<br />
registrerats som ett medeltal i 16 norska blädningsytor som behandlats med återkommande<br />
gallringar under mer än ett halvt sekel (Andreassen 1994). Andreassen anger att de<br />
blädningsytor som hade lägst volymproduktion hade låg inväxning av små träd. Min tanke är<br />
därför att berikande plantering kan utgöra ett gott komplement till blädningsgallring.<br />
Resultatet i Gles styrker denna hypotes.<br />
De elva vetenskapliga fältförsöken som behandlats med blädning av SLU under 25-60 år,<br />
uppvisade en medeltillväxt på 94 % av idealboniteten (Lundqvist 1989). Ytorna blädades<br />
ungefär vart tionde år. Siffran 94 % är ett medeltal som jag själv beräknat utifrån data i det<br />
nämnda arbetet.<br />
Näslund (1942) undersökte 157 bestånd med gammal (182 år) gran spridda i hela Norrland,<br />
från kust till fjäll. Han konstaterade följande: Det enskilda trädets relativa årsringsbredd steg<br />
1) med förbättrad skogstyp 2) med stigande höjd över havet 3) med ökande latitud 4) med<br />
stigande förhållande höjd/diameter 5) med stigande huggningsprocent. Näslund drog följande<br />
slutsats av sitt stora material: "Vid den gamla granskogens genomhuggning torde den<br />
fördelaktigaste huggningsformen med hänsyn till massatillväxten under 15 år efter<br />
huggningen, variera mellan måttlig huggning ovanifrån och likformig huggning. Bäst går<br />
huggning ovanifrån på reaktionsvilligare skogstyper."<br />
I Finland har en storskalig jämförande studie utförts för att ta reda på om befriande gallring<br />
ger acceptabel volymproduktion. I 18 av 23 jämförande ytor utspridda över Finland visade sig<br />
blädning ge högre volymproduktion än låggallring (Lähde et al. 2002). Perioden avsåg de<br />
första 11 åren efter gallring.<br />
Vilken behandling leder till högsta uthålliga värdeproduktion?<br />
Vid kalavverkningen uppstod en maximal intäkt från virket på Kont. Volymen virke blev<br />
reducerat till 60 % i Gles och 40 % i Tät. Emellertid blev ersättningen vid virkesförsäljningen<br />
lägre per kubikmeter när även alla mindre träd som avverkats i den kalhuggna skogen, gav<br />
upphov till en sänkt medelstam. Denna effekt var dock ovanligt liten i Piellovare, jämfört med<br />
andra ytor i denna försöksserie, eftersom skogen inte innehöll särskilt många småträd.<br />
79
Medeldiametern i den kvarvarande skogen på Tät och Gles blev nästan densamma före och<br />
efter gallringen (Tabell 5).<br />
På Gles växer de kvar glest stående tallarna fort och de har en kvistren bottenstock. De<br />
kommer att ge värdefullt sågtimmer långt tidigare än Tät och väldigt mycket tidigare än Kont.<br />
I Kont kommer sågtimret hos de fritt växande unga tallarna att bli förstört av grova grenar.<br />
Därutöver kommer många stockar att ha kräftsår och sprötkvistar. Enligt min uppfattning kan<br />
det bli aktuellt med en andra gallring på Gles redan 30 år efter den första gallringen. Då blir<br />
nettot per kubikmeter högre än vid första gallringen, eftersom sågtimret blir grovt och andelen<br />
småträd som tas bort blir mycket liten. Kostnaderna för berikande plantering blir mycket<br />
blygsam, eftersom den naturliga återväxten av tall och gran redan är tämligen riklig.<br />
En beräkning av den uthålliga avkastningen, dvs. nuvärdet med år noll förlagd till året före<br />
gallringen 1993, skulle troligen visa att Gles är den parcell som ger högsta nuvärdet av virke.<br />
Om biodiversitet och mångbruk, dvs. renbete och jakt, tas med i beräkningen såsom värde,<br />
blir övervikten för Gles ännu mer uttalad.<br />
Eftersom de befriade träden reagerat med kraftig tillväxtökning, kan befriande gallring<br />
kombinerad med berikande plantering förmodligen upprepas i all framtid. Nettot per<br />
kubikmeter vid kommande gallringar kommer att stiga både på grund av ökad medelstam och<br />
på grund av förbättrad virkeskvalitet. En av anledningarna till detta är stickvägarna redan<br />
finns kallagda. En annan anledning är att den kvarvarande skogen är glesare och mer skiktad<br />
än den orörda skogen. Den naturliga konkurrensen mellan olikstora träd gör att tillgängliga<br />
tillväxtresurser automatiskt koncentreras till få dominanta träd. Dessa kan skördas i nästa<br />
gallring som inträffar långt tidigare än om området huggits kalt. Detta innebär sammantaget<br />
att Gles ger ett mycket högre nuvärde än Kont.<br />
Berikande plantering efter befriande gallring<br />
Ett av försöksseriens syften var att ta reda på hur stor en lucka skall vara för att motivera<br />
grönrisplantering efter en befriande gallring. Av detta skäl ansågs det nödvändigt att plantera<br />
både tall och gran med två meters mellanrum i både Gles och Tät. Detta skedde genom<br />
grönrisplantering, dvs. plantering av insektsskyddade plantor direkt i mosstäcket den första<br />
våren efter gallringen. Överlevnaden blev initialt något lägre än på det markberedda hygget,<br />
men efter femton år är överlevnaden väsentligt högre inne i skogen än ute på hygget.<br />
Överlevnaden för tall inne i skogen kommer säkerligen att sjunka kraftigt eftersom de allra<br />
flesta tallarna står i hård konkurrens med stora träd. De växer inte och drabbas förr eller<br />
senare av någon dödlig skada. Granplantor överlever även i hård konkurrens med stora träd,<br />
men de dör inte. Givetvis är det en dålig investering att sätta tall- och granplantor intill stora<br />
träd där de inte kan växa.<br />
I stora luckor som finns i Gles tillväxer både tall- och granplantor och det är uppenbart att de<br />
så småningom kommer att bli träd (>6 cm diameter). Den stora försöksserien med Naturkultur<br />
innehåller nästan 300 000 planterade plantor. Det ankommer nu på forskarna att utnyttja data<br />
för att efter ekonomisk beräkning beskriva storleken och karaktären hos sådana luckor som<br />
motiverar att man grönrisplanterar i luckans mitt.<br />
Berikande plantering utfördes som grönrisplantering på nästan kallagda parceller i 9 andra<br />
försöksytor i denna serie. Resultaten visade att överlevnad blev lika god som på angränsande<br />
parceller som planterats efter hyggesrensning och markberedning. Efter tio år var de<br />
80
planterade träden lika stora oavsett om de planterats efter markberedning eller satts direkt i<br />
mossan (Wikberg och Lundmark 2008, Hagner 2008).<br />
Den låga överlevnad som visas hos tall i Gles och Tät är en direkt följd av att huvudparten av<br />
de planterade plantorna dukar under på grund av att stora träd disponerar tillväxtresurserna.<br />
På sådana punkter finns det givetvis ingen anledning att plantera några plantor. Det är inte<br />
utan en viss förundran som jag sett att forskarkollegor och myndighetspersoner har hänvisat<br />
till en låg överlevnad och tillväxt hos plantor satta i försöksseriens parceller Gles och Tät.<br />
Man har tydligen inte förstått meningen med att grönrisplantering har utförts med både gran<br />
och tall i två meters förband, även där det stått träd. Hade inte så skett skulle det varit omöjligt<br />
att påvisa var man inte bör plantera.<br />
Slutsatser<br />
**Volymproduktionen i Gles var redan 5-12 år efter gallringen nästan lika hög som i Orörd.<br />
**Volymproduktionen i Kont var under samma period inte möjlig att registrera, dvs. noll.<br />
**Överlevnaden bland de planterade tallarna på kalhygget kommer att bli mycket låg, ty de<br />
decimeras i snabb takt av snöskytte, tallkräfta, knäckesjuka m.m.<br />
**Gran som överlevt hyggesrensning och markberedning kommer att dominera den skog som<br />
bildas på den kalhuggna ytan.<br />
**I Gles växer och överlever planterade plantor av både gran och tall om de står i större<br />
luckor.<br />
**Frekvensen av de skadegörare som härjar på hygget är låg bland planterade plantor i<br />
utglesad skog.<br />
**Den uthålliga värdeavkastningen av virke är högst vid sådan behandling som utförts i Gles.<br />
**Den uthålliga nyttan av skogen ökar väsentligt om befriande gallring kombineras med<br />
berikande plantering såsom den utförts i Gles. Renarnas bete av hänglav förstörs inte såsom<br />
vid kalhuggning och renarnas markbete förstörs inte av markberedning. Genom en behandling<br />
såsom i Gles får skogen ett luftig och ljus karaktär, där både trädslagsblandning och trädens<br />
storleksvariation så småningom blir tämligen ”naturlik”. Denna skog ger hög biodiversitet och<br />
den passar för jakt och rekreation.<br />
** Kalhuggning ger obetydlig produktion under en stor del av omloppstiden och medför<br />
betydligt större risk för misslyckande, samt olägenheter för rennäring, biodiversitet och<br />
klimat. Av detta skäl har politiker och skogsmyndigheten anledning att allvarligt ifrågasätta<br />
det konventionella kalhyggesbruket.<br />
**Skogsvårdslagens 6 § tillåter inte en blandning av små och stora träd. Eftersom skogen i<br />
Gles består av en blandning av stora och små träd, samtidigt som den tycks vara optimal med<br />
hänsyn till avkastningen av nytta, strider 6 § mot avkastningskravet i 1 §.<br />
Referenser<br />
Andreassen, K. (1994) Development and yield in selection forest (Utvikling og produksjon i<br />
bledningskog). Meddelelser fra Skogforsk ISBN 82-7169-697-1.47,5, 1-37.<br />
Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven-aged Picea abies forests<br />
in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration<br />
dynamics of managed uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden.<br />
Silvestria, ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-6538-9.304, 1-9.<br />
Eid, T. (1992) Alternativ ressursbeskrivelse i skogsbruksplaner (An alternative resource<br />
description in forest management plans). Aktuelt fra Skogforsk.13, 21-33.<br />
Elfving, B. (2005) Kalhyggesfritt skogsbruk - hur fungerar det? SLU, Institutionen<br />
skogsskötsel, Stencil.1-7.<br />
81
Hagner, M. (1992) Biologiskt och ekonomiskt resultat i fältförsök med plockhuggning<br />
kombinerad med plantering. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen<br />
Skogsskötsel, Arbetsrapport.63, 1-52.<br />
Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure<br />
on volume increment in plots managed with single tree selection over long time.<br />
ISSN 1654-4455, UBICON, Report.2, 1-18.<br />
Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring<br />
och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-5010-<br />
7.124 sidor.<br />
Hagner, M. (2008) Berikande plantering i försök med Naturkultur. Överlevnad och tillväxt,<br />
med och utan markberedning. ISSN 1654-4455, UBICON, Rapport.7, 1-9.<br />
Hägglund, B., Lundmark, J.-E. (1977) Site index estimation by means of site properties, Scots<br />
pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, 1-38.<br />
Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained<br />
Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194,<br />
249-258.<br />
Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine<br />
stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4,<br />
ISBN 91-576-7033-1.34, 1-12.<br />
Lundqvist, L. (1989) Blädning i granskog. Strukturförändringar, volymtillväxt, inväxning och<br />
föryngring på försöksytor skötta med stamvis blädning. Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN 91-576-3837-3.1-105.<br />
Lundqvist, L., Chrimes, D., Elfving, B., Mörling, T., Valinger, E. (2007) Stand development<br />
after different thinnings in two uneven-aged Pices abies forests in Sweden.<br />
Forest Ecology and Management.238, 141-146.<br />
Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y., Saksa, T. (2002) Development of Norway spruce<br />
dominated stands after single-tree selection and low thinning. Canadian Journal<br />
of Forest Research.32, 1577-1584.<br />
Näslund, M. (1942) Den gamla norrländska granskogens reaktionsförmåga efter<br />
genomhuggning. Meddelanden från Statens Skogsforskningsanstalt.33, 1-212.<br />
Wikberg, P.-E., Elfving, B., Kempe, G. (2004) Modelling understory sapling density and<br />
distribution in Swedish forests. Manuscript. In: Occurrence, Morphology and<br />
Growth of Understory Saplings in Swedish Forests.Summary and three articles.<br />
Doctoral Thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Silvestria, ISBN<br />
91-576-6706-3.322, 1-21.<br />
Wikberg, P.-E., Lundmark, T. (2008) Naturkultur. Utveckling i försöksserien de 10 första<br />
åren. Skogsstyrelsen, Rapport 23, 2008.1-29.<br />
Ågren, D. (2005) Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök.<br />
Growth response of retained trees in Hagner´s "Liberich" experiments. Swedish<br />
University of Agricultural Sciences, Institutionen för skogsskötsel,<br />
Examensarbete.15, 1-28.<br />
82
Bilaga P<br />
Plantering direkt i mossan är billigt, enkelt och naturvänligt<br />
Hagner, M. (2010) Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde<br />
och växte bra om de planterades direkt efter avverkning. ISSN 1654-4455,<br />
UBICON, Rapport.1, 1-19.<br />
Läs hela rapporten på länken; http://pub.epsilon.slu.se/4698/<br />
Plantering i skog som höggallrats jämfördes med konventionell kalhuggning,<br />
hyggesrensning och markberedning. I skogen sattes plantor som skyddades mot<br />
insekter med ett mekaniskt skydd "Bema". Plantorna sattes ut den<br />
första våren efter gallringen. De planterades ytligt i humustäcket utan någon<br />
bearbetning av marken. Detta planteringssätt kallades "grönrisplantering",<br />
därför att den utfördes när det fortfarande fanns gröna barr på de grenar som<br />
blivit kvar efter avverkade träd. Det vanliga kalhygget (Kont) jämfördes med<br />
befriande gallring i tre olika intensiteter, Kal, Gles och Tät, med uttag av<br />
ca 95 %, 50 % och 30 % av den stående volymen. Kal innebär alltså ett<br />
kalhygge med måna små undertryckta granar. Befriande gallring innebär att<br />
ekonomiskt mogna träd skördas och omogna träd med goda egenskaper befrias från<br />
konkurrens av de mogna träden.<br />
Det tog ett eller två år att arrangera den maskinella markberedningen, varför<br />
plantorna på Kont blev ett till två år yngre än plantorna på Kal, Gles och<br />
Tät. Vid grönrisplantering sattes två trädslag, dels tall (ev. contorta), dels<br />
gran, med två meters förband, oavsett närheten till kvarställda träd.<br />
Data från tio försök i norra Sverige med totalt ca 200 000 plantor redovisas.<br />
Utöver resultaten från de nämnda tio blocken redovisas i denna rapport data<br />
från över två hundra andra försök med grönrisplantering. Alltsedan 1950 har<br />
många forskare publicerat resultat från försök med grönrisplantering.<br />
I försöksseriens ytor Kont och Kal blev plantornas längd och överlevnad<br />
densamma när tio år förflutit efter skörden av träd. Inne i skogen på<br />
Gles och Tät hämmades tillväxten av konkurrensen från träd. Överlevnaden hos<br />
de ljuskrävande arterna tall och contorta blev låg inne i Tät, men inte mycket<br />
nedsatt i Gles.<br />
Tillsammans med alla andra försök visar detta att grönrisplantering med<br />
insektsskyddade plantor ger fullgott resultat både på färska hyggen och i<br />
gleshuggen skog. Det senare gäller även i mycket karga trakter. Många studier<br />
har visat att planteringen bör utföras med insektsskyddade plantor omedelbart<br />
efter gallringen. Snytbaggen tycks finna alternativ föda genom att äta bark på<br />
levande rötter och på färska grenar. Detta förklarar de goda resultaten under<br />
skärmande träd. På vanlig kalhuggen skogsmark stimuleras tillväxten av<br />
markberedning, men inte mer än att den kompenserar den tidsförlust som uppstår<br />
när markberedning skall utföras. Skärmande träd minskar plantornas tillväxt,<br />
vilket är en fördel eftersom det virke som inte avsätts på plantorna<br />
återfinns i de större trädens stammar. Hämmad tillväxt hos små träd är också<br />
en stor fördel för den framtida timmerkvaliteten eftersom detta ger få och<br />
små grenar i den första timmerstocken.<br />
Resultaten av alla dessa studier visar att det är onödigt att markbereda i<br />
83
Sverige. Eftersom grönrisplantering är både enklare och billigare än<br />
Relativ plantlängd %<br />
Överlevnad %<br />
plantering efter markberedning, finns det anledning att överväga förbud mot<br />
markberedning. Anledningen är att markberedningen frigör<br />
växthusgaser och förstör vattendrag, rekreation, renbete och fornlämningar.<br />
Grönrisplantering möjliggör dessutom ett hyggesfritt skogsbruk på alla<br />
ståndorter.<br />
………………………………………………………..<br />
Figur 1. Överlevnadsprocent hos planterade plantor 10-12 år efter<br />
avverkning. Medeltal för alla försökslokaler där försöksleden kan<br />
jämföras. Detaljerad information i tabell 1.<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Kont<br />
1<br />
Kal<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Kont<br />
1<br />
Kal<br />
Figur 3. Den relativa plantlängden 10-12 år efter avverkningen. Ett<br />
medeltal över alla försökslokaler för tall, contorta och gran.<br />
Plantering efter markberedning på kalt hygge (Kont) jämförs med<br />
grönrisplantering utan markberedning på kalt hygge (Kal). För mer<br />
detaljerade uppgifter, se figur 5 och tabellerna 3, 4 och 5.<br />
84
Insektsskyddade plantor satta i ostörd<br />
skogsmark överlevde och växte bra om de<br />
planterades direkt efter avverkning<br />
Överlevnad %<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Kont<br />
1<br />
Kal<br />
Mats Hagner<br />
2010-05-26<br />
Grönrisplanterad<br />
UBICON Rapport 1, 2010<br />
ISSN 1654-4455<br />
Relativ plantlängd %<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Kont<br />
1<br />
Kal<br />
85
Bilaga Q<br />
Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur<br />
Mats Hagner<br />
2010-12-09<br />
Kronor<br />
40000<br />
30000<br />
20000<br />
10000<br />
0<br />
-10000<br />
Drivn.<br />
netto<br />
1 2 3 4<br />
Åter- Nuvärde<br />
växt planterat<br />
hygge<br />
Total<br />
Kronor<br />
40000<br />
30000<br />
20000<br />
10000<br />
0<br />
-10000<br />
1 2 3 4<br />
Drivn. Åter-<br />
netto växt<br />
Nuvärde<br />
planterad<br />
skog<br />
Kalhyggesbruk Naturkultur<br />
Avkastningen i pengar om de två skogsbrukssätten ger samma uthålliga volymproduktion. Fastighetens hela<br />
tillväxt i kubikmeter skall skördas. Om detta sker på 1.00 hektar vid Kalhyggesbruk skall 1.16 hektar skördas vid<br />
Naturkultur. Vid beräkningen har kompenserats för en högre avverkningskostnad vid plockhuggning (+25%).<br />
Ingen justering har skett för den förbättrade virkeskvalitet som uppstår vid Naturkultur, dvs. jämnare<br />
årsringsutveckling och färre grova grenar.<br />
UBICON Rapport 3, 2010<br />
ISSN 1654-4455<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44<br />
Epost mats.hagner@allt2.se Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
Total<br />
86
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Data från ett stämplat granbestånd Harald Holmbergs fastighet i Norrbäck, Lycksele,<br />
användes för en jämförelse av den ekonomiska avkastningen av kalhyggesbruk och<br />
naturkultur. Den sistnämnda formen innebär att man utför en befriande gallring och planterar i<br />
luckor som uppstår. Vid kalhyggesbruk blir återväxtkostnaden tio gånger så hög genom att all<br />
mark måste planteras efter markberedning. Vid naturkultur sätts insektsskyddade plantor<br />
direkt i mossan enbart i luckor utan naturlig återväxt. Beräkningarna i detta arbete förenklades<br />
starkt genom att bortse dels från hur träd står placerade i förhållande till varandra och dels<br />
från vilka egenskaper de har. Detta är en vanlig förenkling bland forskare som behandlar skog<br />
i form av ”bestånd”. Förenklingen gjorde det möjligt att vid alternativet ”naturkultur” skörda<br />
alla träd >20 cm i diameter, samt att undvika alla åtgärder i form av röjning och gallring,<br />
vilket naturligtvis förutsätter att de kvarställda träden stod jämnt utspridda. Vidare antogs att<br />
årsringen hos dominanta träd var 1.5 mm. Då kunde samma typ av skörd som den första<br />
upprepas efter 99 år för naturkultur och efter 166 år för kalhuggning. Vid beräkningarna togs<br />
ingen hänsyn till förändringar i timmerkvalitet, trots att naturkultur leder till fördelar i detta<br />
avseenden. Vid beräkning av nuvärdet inom tiden 0-500 år förutsattes att räntefoten var 3 %<br />
och att skogsbruksformerna resulterade i samma långsiktiga virkesproduktion. Hela<br />
fastighetens tillväxt måste skördas vid de två alternativa skötselformerna. Vid naturkultur<br />
gallrades därför 1.16 gånger så stor yta som vid kalhuggning. Naturkultur visade sig ge 40 %<br />
högre nuvärde än kalhyggesbruk. Tidigare jämförelser inom och utom Sverige visade en<br />
ökning av virkesodlingens netto med ända upp till 3.5 gånger.<br />
Ämnesord: Skogsskötsel, kalhyggesbruk, selektiv avverkning, hyggesfritt, naturkultur,<br />
ekonomi, avkastning, nuvärde, återväxtkostnad, berikande plantering.<br />
87
Bakgrund<br />
Redan 1942 konstaterade Näslund att gran reagerade med starkt ökad tillväxt efter gallring i<br />
gammal norrländsk granskog. Underlaget var inte mindre än 170 gallrade bestånd. Genom<br />
borrningar av träden fann han att årsringen började öka tre år efter gallringen och att den<br />
kulminerade efter ett decennium. Reaktionen kom tidigare på bördig mark än på mager. Han<br />
fann också att man inte kunde spåra tillväxten genom att titta på toppskottet. Endast hälften av<br />
träden visade ökat toppskott efter femton år.<br />
Samma tillväxtreaktion konstaterades av Ågren (2005) i den stora försöksserie med<br />
plockhuggning som Hagner anlade i början på 1990-talet (Figur1).<br />
Figur 1. Figur hämtad från Ågren (2005). Den visar<br />
grundytetillväxten under de första elva åren efter befriande<br />
gallring. Ökningen av tillväxten var större i små än i stora träd.<br />
Prov tagna i 8 olika försök belägna från kust till fjälltrakter (650<br />
möh.) i Härjedalen, Jämtland och Västerbotten.<br />
Lundqvist et al (2007) visade att tillväxtreaktionen blev väldigt mycket starkare om de mindre<br />
träden i skiktad granskog lämnades, än när de större träden lämnades (Figur 2). Skiktad<br />
granskog i Norrland bör alltså höggallras för att behålla hög uthållig virkesproduktion.<br />
Figur 2. Volymproduktion under tio år efter höggallring i en<br />
fullskiktad granskog på 500 möh. i Jämtland. Figuren har konstruerats med<br />
underlag av data från ettgallringsförsök anlagt av SLU (Chrimes 2004,<br />
Lundqvist et al 2007).<br />
Redan 1962 anlade professorn i skogsskötsel, Erik Stefansson, ett försök på 550 m.ö.h. i<br />
Jämtland för att se om en utglesad skog av gamla granar kan förtätas genom plantering av<br />
granplantor. Elfving (1990) konstaterade 27 år efter planteringen att den vanliga<br />
88
granplanteringen på ett hygge skulle producera något mindre virkesvolym, 93 %, än den skog<br />
som uppstått genom plantering av gran mellan 75 år gammal gran. Elfvings bedömning av<br />
volymproduktionen avsåg hela omloppstiden (Figur 3).<br />
Figur 3. Professor Erik Stefansson anlade 1962 en jämförelse mellan plantering av gran på hygge och plantering<br />
av gran under en skärm med 75 år gamla granar. Elfving konstaterade efter 27 år att volymproduktionen till<br />
vänster var betydligt högre än den till höger.<br />
Elfving, Jakobsson och Nilsson visade att även tall kan uppnå full volymproduktion när<br />
skogen består av en blandning av stora och små träd. En skog där planterade tallplantor<br />
hämmades av stora gamla tallar uppvisade samma långsiktiga volymproduktion som en skog<br />
med enbart välväxande tallplantor (Figur 4). Konkurrens mellan stora och små tallar leder<br />
alltså inte till nedsatt areell volymtillväxt, vilket tidigare har varit den gällande hypotesen.<br />
Figur 4. Elfving och Jakobsson (2004) och Jakobsson och Nilsson (2005) fann att all det stamvirke som fattades i<br />
små tallplantor som hämmades av stora tallar, kunde återfinnas som ökad tillväxt i de stora tallarna.<br />
Skogsstyrelsen redovisade resultaten från Hagners stora försöksserie med Naturkultur i en<br />
rapport 2008. Av den framgår att grönrisplantering, dvs. plantering av insektsskyddade<br />
plantor direkt i mossan utan markberedning, gav lika bra överlevnad och tillväxt som vanlig<br />
plantering på markberett hygge (Hagner 2010) (Figur 5)<br />
.<br />
Figur 5. Data presenterade av skogsstyrelsen (Anon. 2008) visade att<br />
insektsskyddade plantor satta ytligt i humustäcket den första sommaren efter<br />
avverkningen blev lika långa och hade samma överlevnad tio år efter<br />
avverkningen, som plantor satta på kalhugget och markberett hygge (Hagner<br />
2010).<br />
89
Materialet från den stora försöksserien visade också att tillväxtreaktionen efter höggallring i<br />
ett nordligt område, 375 möh. strax söder om polcirkeln, var så snabb att volymproduktionen<br />
redan 5-12 år efter gallringen låg på 85 % av den i orörd skog (Figur 6).<br />
Figur 6. Årlig tillväxt 5-12 år efter gallring i försöket med varierande grad av<br />
befriande gallring i Piellovare 375 m.ö.h. nära polcirkeln. Kont betyder<br />
”kontroll” som behandlats med kalhuggning, markberedning och plantering.<br />
Gles och Tät behandlades med befriande gallring vid vilken 60 resp. 40 % av<br />
kubikmassan togs bort i form av höggallring. Efter gallringen utfördes<br />
grönrisplantering på hela området. Plantorna sattes med två meters förband.<br />
Skogen på Orörd lämnades utan behandling. Vid mätningen av tillväxten hade<br />
inte någon planterad planta uppnått en sådan storlek att den påverkade<br />
volymtillväxten.<br />
Av det ovanstående framgår att många vetenskapliga studier har visat att<br />
**skiktad skog, dvs. skog med en blandning av stora och små träd, ger lika hög tillväxt som<br />
en enskiktad skog<br />
**högsta tillväxt i skiktad skog uppnås genom att friställa de mindre träden<br />
**granskog som höggallrats kan behålla hög volymproduktion genom plantering i luckor.<br />
Hypotes<br />
I denna studie testas följande hypotes,<br />
** ett stämplat granbestånd hos Harald Holmberg i Norrbäck, Lycksele, kommer att ge<br />
undermålig avkastning i pengar om det behandlas enligt den ekonomiska principen<br />
Naturkultur.<br />
Principen innebär att beståndet behandlas med höggallring och att plantering sker i de luckor<br />
som uppstår.<br />
Material och metod<br />
Skogsstyrelsen utförde totalstämpling på ett 9 ha stort område på Holmbergs fastighet.<br />
Området ligger i en miljö som liknar den där Holmberg gjort en gallring som underkänts av<br />
skogsstyrelsen 2009. Stämplingslängden (Bilaga 1) omfattar alla träd > 8 cm i diameter.<br />
Skogen bestod av en blandning av björk och gran.<br />
Björkarna i dessa trakter är mestadels små träd som endast ger massaved. Björkarna utgjorde<br />
30 % av antalet träd, men de innehöll endast 12 % av volymen. Björkens andel av beståndets<br />
drivningsnetto är långt mindre än en tiondel därför att björken i dessa trakter endast<br />
producerar lågvärdig massaved. Av detta skäl har björkarna inte beaktats i de följande<br />
kalkylerna.<br />
Beräkning av drivningsnettot och virkesvolymen hos enskilda granar har utförts med<br />
datormodellen Tree (Tabell 1). Den finns att ladda ned på SLU:s hemsida wwwsekon.slu.se/~mats.<br />
90
Tabell 1. Tre regressionsfunktioner för drivningsnettot hos gran av olika diameter, nr 1, 2 och 3 (Figur 7).<br />
Funktion nr 4 avser volymen hos en gran, m3 fub, nr 4. Den första funktionen gäller vid befriande gallring med<br />
ett på 50 % av volymen. Den andra gäller vid kalavverkning, dvs. uttag på 100 % av volymen. Den tredje gäller<br />
drivningsnettot vid kalavverkning minskat med kostnaden för plantering med två meters förband på den yta som<br />
trädet disponerar.<br />
Nummer Removal Planting Constant B B^2 R<br />
1 50% No 25.6 -7.78 0.462 0.99<br />
2 100% No 27.6 -7.92 0.471 0.99<br />
3 100% Yes 36.6 -9.38 0.476 0.99<br />
4 0.0773 -0.0145 0.000868 0.99<br />
Figur 7. Nettot av en gran efter avdrag för drivningskostnaden,<br />
dvs. för avverkning och transport till väg. Den övre kurvan är<br />
nettot vid kalavverkning, den undre kurvan är nettot efter att<br />
hygget planterats. Den mittersta prickade kurvan är nettot vid<br />
plockhuggning där 50 % av volymen skördats. Ytterligare<br />
förklaring i tabell 1.<br />
Drivningsnetto, kr<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50<br />
Diameter, cm<br />
Nuvärdesberäkning av planterat kalhygge respektive restskog med kompletterande<br />
plantering<br />
Vid tillväxtstudier i en demonstrationsyta i samma miljö som det stämplade området visade<br />
det sig att friställda granar hade kapacitet att bilda en årsring på i medeltal 1.5 mm. I de<br />
följande kalkylerna har därför tillämpats en diametertillväxt på 2 x 1.5 = 3 mm. Det visade sig<br />
då att det tog 166 år för en planta att växa till en diameter av 50 cm, vilket var den diameter<br />
som de största träden i den stämplade skogen uppnått. Man kan då förutsätta att det planterade<br />
beståndet har fått ungefär samma fullskiktade struktur som den stämplade skogen.<br />
På likartat sätt beräknades att den skog som bildas vid naturkultur uppnår mognad efter 99 år.<br />
Det tar nämligen 67 år för att en planterad planta skall nå diametern 20 cm, vilket var<br />
diametern på de största träden som lämnades vid den förestående plockhuggningen.<br />
Den ekonomiska kalkylen har förenklats starkt genom att inte räkna med några åtgärder i<br />
form av röjning och gallring. Följande avverkningar sker i så fall vart 166:e respektive 99:e år<br />
efter den första avverkningen.<br />
I den ekonomiska kalkylen ingår en enda kostnad. Denna avser plantering i form av<br />
markberedning och plantering på det kala hygget och i form av grönrisplantering i luckor i<br />
den plockhuggna skogen. Erfarenheten är att kostnaden för detta blir 7500 kr/ha respektive<br />
750 kr/ha (Hagner 2000). I kalkylen har beräknats att plantering på kalhygget sker tre år efter<br />
avverkningen medan grönrisplanteringen sker efter ett år.<br />
Nuvärdesberäkning har använts för att värdera det nuvarande värdet av den skog som bildats<br />
efter att plantering utförts. Kostnader och intäkter har diskonterats med användning av<br />
räntefoten 3 %. Tiden som beräkningen omfattar är 500 år.<br />
91
Drivningsnetto<br />
Ingen justering av avkastningen i pengar har skett för den förbättrade virkeskvalitet som<br />
uppstår vid Naturkultur, dvs. grövre virke, jämnare årsringsutveckling och färre grova grenar<br />
(Eikenes et al 1995 , Lindström 1997 a,b).<br />
Övriga värden: biodiversitet, rekreation, renbete, fornlämningar<br />
Det förtjänar att påpekas att denna jämförelse av avkastningen i pengar inte innehåller några<br />
hänsyn till övriga värden som påverkas av användning av de två jämförda skogsbrukssätten.<br />
Resultat<br />
Figur 8. Antal barrträd per ha fördelade över diameter.<br />
Diameterfördelningen stämmer väl överens med begreppet<br />
”fullskiktning”.<br />
Ett fullskiktat granbestånd<br />
Antal träd / ha<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Diameter, cm<br />
Det stämplade granbeståndet uppvisar en naturlig skiktning (Figur 8) med förekomst av några<br />
få väldigt grova träd. Detta visar att det under lång tid inte förekommit någon avverkning i<br />
området. Man kan förvänta sig att ett framtida granbestånd som får utvecklas fritt under lång<br />
tid bildar en skog med likartad struktur som den stämplade, oavsett om den anläggs genom<br />
plantering på hygge, eller anläggs genom en kombination av höggallring och berikande<br />
plantering.<br />
Drivningsnetto<br />
Om man plockhugger och lämnar alla granar med mindre diameter än 20 cm utgör dessa drygt<br />
hälften (56 %) av alla granar (Tabell 2). De lämnade trädens volym utgör endast 14 % av<br />
skogens totala volym. Drivningsnettot jämfört med kalhuggning reduceras i ännu mindre<br />
grad, eller med 9 % (Figur 9). Denna beräkning inkluderar hänsyn till att<br />
avverkningskostnaden per kubikmeter är 25 % högre vid plockhuggning än vid<br />
kalavverkning.<br />
Det ekonomiska resultatet av plockhuggning, där man lämnar alla träd < 20 cm i diameter, ger<br />
trots detta hela 91 % av intäkten. Man avstår alltså mycket liten andel av intäkten, trots att<br />
man lämnar en stor andel av träden.<br />
Tabell 2. Antal granar, virkesvolym och drivningsnetto per hektar, förutsatt att man plockhugger och lämnar alla<br />
granar
Figur 9. Drivningsnettot för samtliga granar fördelade över diameter.<br />
Drivningsnetto, kr / ha. Alla granar<br />
3000<br />
2000<br />
1000<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Diameter, cm<br />
Återväxt<br />
De lämnade granarna med diameter 8-19 cm utgör, i detta teoretiska exempel, endast en del<br />
av ”återväxten”. Denna består nämligen också av smågranar med mindre diameter än 8 cm.<br />
De flesta av dessa är säkert plantor med mindre längd än 1.3 m (Kempe 1997), men här har<br />
enbart granar över brösthöjd medräknats. Beräkningen visar att antalet granar över brösthöjd<br />
endast har reducerats till 71 % genom skörden av alla träd med diameter >20 cm.<br />
Örlander (1991) visade att alla små granar inne i mogen skog dog bort efter kalhuggning.<br />
Efter fröträdsställning med 80 träd/ha överlevde 50 % av smågranarna. Efter att 300 träd/ha<br />
hade lämnats överlevde 90 %. Slutsatsen av detta är därför att granbeståndet kommer att ha en<br />
ansenlig mängd småträd som överlever om alla träd med
Kronor<br />
40000<br />
30000<br />
20000<br />
10000<br />
0<br />
-10000<br />
Drivn.<br />
netto<br />
1 2 3 4<br />
Åter- Nuvärde<br />
växt planterat<br />
hygge<br />
Total<br />
Kronor<br />
40000<br />
30000<br />
20000<br />
10000<br />
0<br />
-10000<br />
1 2 3 4<br />
Drivn. Åter-<br />
netto växt<br />
Nuvärde<br />
planterad<br />
skog<br />
Kalhyggesbruk Naturkultur<br />
Figur 10. Avkastningen i pengar om de två skogsbrukssätten ger samma uthålliga volymproduktion. Fastighetens<br />
hela tillväxt i kubikmeter skall skördas. Om detta sker på 1.00 hektar vid Kalhyggesbruk skall 1.16 hektar<br />
skördas vid Naturkultur. Vid beräkningen har kompenserats för en högre avverkningskostnad vid plockhuggning<br />
(+25%). Ingen justering har skett för den förbättrade virkeskvalitet som uppstår vid Naturkultur, dvs. jämnare<br />
årsringsutveckling och färre grova grenar. Siffror anges i tabell 3.<br />
Det långsiktiga nettot av virkesodling blev 40 % högre för naturkultur än för kalhyggesbruk.<br />
Diskussion<br />
Beräkningarna förenklades starkt genom att bortse dels från hur träd står placerade i<br />
förhållande till varandra och dels från vilka egenskaper de har. Detta är en vanlig förenkling<br />
bland forskare som behandlar skog i form av ”bestånd”.<br />
Det ekonomiska utfallet, till förmån för plockhuggning, beror i huvudsak på att man skördar<br />
grövre träd som ger högre andel grovt sågtimmer. Grovt timmer betalas mycket bättre än klent<br />
timmer. Drivningsnettot förbättras också av att avverkningskostnaden per kubikmeter sjunker<br />
kraftigt med ökande diameter i brösthöjd.<br />
Avkastningen i pengar för naturkultur är både överdrivet och underskattat. Detta beror på att<br />
alla träd med mindre diameter än 20 cm inte står jämnt fördelade. Täta grupper av småträd<br />
måste glesas ut genom gallring vilket är kostsamt. Många av de små och halvstora träden har<br />
skador och sjukdomar. Dessa bör också gallras bort.<br />
Det finns träd med diameter mellan 20 och 30 cm som av ekonomiska skäl bör lämnas vid en<br />
gallring. Om friställda träd växer med 1.5 mm årsring, vilket verkar troligt efter studier av<br />
träd i en gallrad yta på fastigheten, uppnår tall och gran ekonomisk mognad vid 30 cm i<br />
diameter. Vid grövre diameter än 30 cm ger de inte längre acceptabel ränta på sitt eget värde,<br />
dvs. lägre än 3 %. Många av dessa träd har både hög kvalitet och vitalitet. Om de står rätt<br />
placerade och ger hög ränta bör de lämnas. Detta har mycket positiv inverkan på nuvärdet,<br />
eftersom dessa grova träd skördas snart i tiden. Tidsavståndet till nästa befriande gallring<br />
skulle därför ha minskat med 33 år om bra träd med diameter
Det beräknade nuvärdet har inte höjts med tanke på att naturkultur leder till att planterade träd<br />
växer upp i konkurrens med stora träd. Detta leder till högre kvalitet med jämn<br />
årsringsutveckling, liten andel ungdomsved och färre och klenare grenar (Eikenes et al 1995,<br />
Lindström 1997 a,b). Detta faktum skulle ha förbättrat nuvärdet hos naturkultur.<br />
En ekonomisk undersökning i Tyskland visade att naturkultur hade gett 3.6 gånger högre<br />
avkastning i pengar per hektar (Hanewinkel 2001). Detta framgick av bokföringen under 14 år<br />
på två fastigheter som bedrev kalhyggesbruk och på tre fastigheter som tillämpade<br />
naturkultur. Fastigheterna låg nära varandra. Skillnaden i nettot berodde allra mest på att<br />
fastigheterna med naturkultur skördade grövre virke med bättre kvalitet.<br />
Slutsats<br />
Sannolikt skulle den stämplade granskogen ha gett en högre avkastning i pengar om den<br />
höggallrats och kompletterats med plantering i luckor i stället för att kalhuggas på vanligt sätt.<br />
Den testade hypotesen, ”ett stämplat granbestånd hos Harald Holmberg i Norrbäck, Lycksele,<br />
kommer att ge undermålig avkastning i pengar om det behandlas enligt den ekonomiska<br />
principen Naturkultur”, bör därför förkastas.<br />
Referenser<br />
Anon. (2008) Naturkultur. Utvecklingen i försöksserien de 10 första åren. Skogsstyrelsen,<br />
Rapport.23, 1-30.<br />
Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven-aged Picea abies forests<br />
in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration<br />
dynamics of managed uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden.<br />
Silvestria, ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-6538-9.304, 1-9.<br />
Elfving, B. (1990) Granplantering under gles högskärm i fjällskog. Sveriges<br />
Skogsvårdsförbunds Tidskrift.5, 1-8.<br />
Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation<br />
in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest<br />
Research.21,7, 29-36.<br />
Eikenes, B., Kucera, B., Fjaertoft, E., Storheim, O., N, Vestöl, G., I. (1995) Virkeskvalitet i<br />
fleraldret skog. Rapport fra Skogforsk.24, 1-30. Elfving, B., Jakobsson, R.<br />
(2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation in Pinus<br />
sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research.21,7, 29-<br />
36.<br />
Hagner, M. (1992) Biologiskt och ekonomiskt resultat i fältförsök med plockhuggning<br />
kombinerad med plantering. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen<br />
Skogsskötsel, Arbetsrapport.63, 1-52.<br />
Hagner, M. (2000) Naturkultur i Jämtland. Praktisk tillämpning av ett nytt skogsbrukssätt.<br />
ISSN 1654-4455, UBICON Rapport.5, 1-14.<br />
Hagner, M. (2010) Insektsskyddade plantor satta i ostörd skogsmark överlevde och växte bra<br />
om de planterades direkt efter avverkning. ISSN 1654-4455, UBICON,<br />
Rapport.1, 1-19.<br />
Hagner, M., Lohmander, P., Lundgren, M. (2001) Computer-aided choice of trees for felling.<br />
Forest Ecology and Management.151, 151-161.<br />
Hanewinkel, M. (2001) Financial results of selection forest enterprises with high proportions<br />
of valuable timber. Results of an empirical study and their application.<br />
Schweizische Zeitung fur Forstwesen.8, 343-349.<br />
95
Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained<br />
Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194,<br />
249-258.<br />
Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine<br />
stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4,<br />
ISBN 91-576-7033-1.34, 1-12.<br />
Kempe, G. (1997) Pilotstudie angående planträkning i äldre skog. Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet, Skoglig resurshushållning och geomatik, Stencil.1-8.<br />
Lindström, H. (1997a) Barrträdens vedegenskaper och värden -samband med trädens<br />
tillväxtförhållanden. Fakta Skog.11, 1-4.<br />
Lindström, H. (1997b) Wood variation in young Norway spruce (Picea abies (L.) Karst)<br />
created by differences in growth conditions. Doctoral thesis. Silvestria 21<br />
Swedish university of Agricultural Sciences Uppsala.21, 1-69.<br />
Lundqvist, L., Chrimes, D., Elfving, B., Mörling, T., Valinger, E. (2007) Stand development<br />
after different thinnings in two uneven-aged Pices abies forests in Sweden.<br />
Forest Ecology and Management.238, 141-146.<br />
Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y., Saksa, T. (2002) Development of Norway spruce<br />
dominated stands after single-tree selection and low thinning. Canadian Journal<br />
of Forest Research.32, 1577-1584.<br />
Wallmo, U. (1897) Rationell skogsafverkning. Praktiska råd till såväl större som mindre<br />
enskilde skogsägare, samt svar på en fråga för dagen. CE Frizes Kongl<br />
Hofbokhandel, Stockholm.288.<br />
Ågren, D. (2005) Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök.<br />
Growth response of retained trees in Hagner´s "Liberich" experiments. Swedish<br />
University of Agricultural Sciences, Institutionen för skogsskötsel,<br />
Examensarbete.15, 1-28.<br />
Örlander, G. (1991) Överlevnad hos beståndsföryngring efter skärmhuggning. I Agestam, E.<br />
Red.: Halvtid för Sydsvensk Skogsforskning. Sveriges Lantbruksuniversitet,<br />
Enheten för Sydsvensk Skogsforskning, Arbetsrapport.1, 1-129.<br />
96
Bilaga 1<br />
Stämplingslängd upprättad av skogsstyrelsen.<br />
cm Ant Volym Sa vol Ant löv Volym löv<br />
8 337 0.03 10.11 364 10.92<br />
10 400 0.05 20 456 22.8<br />
12 409 0.07 28.63 304 21.28<br />
14 345 0.1 34.5 204 20.4<br />
16 358 0.14 50.12 152 21.28<br />
18 285 0.18 51.3 81 14.58<br />
20 281 0.24 67.44 46 11.04<br />
22 280 0.3 84 35 10.5<br />
24 276 0.37 102.12 16 5.92<br />
26 199 0.44 87.56 11 4.84<br />
28 175 0.53 92.75 2 1.06<br />
30 138 0.62 85.56 2 1.24<br />
32 90 0.72 64.8 1673 145.86<br />
34 86 0.82 70.52 1035.43<br />
36 69 0.94 64.86 1181.29<br />
38 34 1.04 35.36<br />
40 16 1.15 18.4 Totalt 131 m3/ha<br />
42 10 1.25 12.5 Andelen lövträd 30 %<br />
44 14 1.35 18.9 Andel volym löv 12 %<br />
46 15 1.5 22.5<br />
48 4 1.65 6.6<br />
50 0 0 0<br />
52 0 0 0<br />
54 2 2.1 4.2<br />
56 0 0 0<br />
58 0 0 0<br />
60 0 0 0<br />
62 1 2.7 2.7<br />
Summa 3824 1035.43<br />
97
Bilaga RA<br />
Förslag till ny skogsvårdslag<br />
Utdrag ur: Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande<br />
gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN 91-631-5010-7.124<br />
sidor.<br />
Hela boken kan läsas på länken: http:www-sekon.slu.se/~mats/LIBSVEN1.pdf. Den kan<br />
lånas på skogsbiblioteket med hänvisning till http://libris.kb.se/bib/9416040<br />
40. Nya anvisningar till skogsvårdslagen<br />
När jag arbetat i utlandet har jag ofta träffat skogsbrukare som tycker att staten lagt regler för verksamheten som<br />
gör bruket av skog besvärlig och onödigt kostsam. Syftet hos staten har varit lovvärt och inriktat mot att<br />
bibehålla en hög och värdefull virkesproduktion. Emellertid har reglerna ofta minskat skogsbrukarens frihet att<br />
välja metod för avverkning och skogsvård. Detta är mestadels onödigt eftersom hög volymproduktion kort och<br />
gott är liktydigt med stor bladyta per kvadratmeter skogsmark. Skall värdeproduktionen dessutom vara hög<br />
måste bladytan sitta på växter som producerar värdefull biomassa. Hur skogsägaren åstadkommer hög bladyta<br />
borde inte staten lägga sig i, ty ägaren kan normalt finna de mest rationella metoderna för skötsel och drivning.<br />
I Sverige har skogsstyrelsen hösten 2003 bestämt sig för att acceptera skiktade bestånd, eller exakt uttryckt,<br />
acceptabel återväxt kan bestå av en blandning av beståndsrester, beståndsföryngring och planterade plantor.<br />
”Virkesförrådsdiagrammet”, vilket är en bilaga till paragraferna 5 och 10, anger den lägsta stående stamvolym<br />
per hektar som skog skall ha. Med ökad medelhöjd ökar kravet på volym. Eftersom medelhöjd är ett mått som är<br />
meningsfullt i en enskiktad skog, men är svårbestämbar i en fullskiktad skog där luckor med återväxt<br />
förekommer, så blir diagrammet mycket svårt att använda för en skogsägare som önskar bedriva<br />
kontinuitetsskogsbruk med skiktad skog.<br />
Eftersom vi nu vet att det finns mycket stora fördelar med ett kontinuerligt skogsbruk, där olikstora träd blandas<br />
med varandra, måste nuvarande anvisningar förändras. Min åsikt är att skogsägare, som föredrar att bedriva<br />
trakthyggesbruk med enskiktade bestånd, givetvis skall få göra detta. Emellertid måste anvisningarna till lagen<br />
utformas så att de ger en ledning även för skogsbrukare som använder skiktad skog.<br />
Då jag haft förmånen att arbeta som skogsforskare både Norden, i Nord- och Sydamerika samt i Ost-Asien har<br />
jag haft anledning att försöka utforma ett regelverk som kunde bli generellt för alla typer av skog. Nedanstående<br />
förslag bygger på ett arbete av Hagner och Maluenda (1998) som genomfördes i Sydamerika. Vi medverkade när<br />
staten Guyana försökte finna former för skogsbruk som gagnade landet och dem som brukade skogen. Hagner<br />
(1999) vidareutvecklade idén.<br />
Den grundläggande tanken bakom förslaget är att statens tjänsteman på ett objektivt sätt skall kunna avgöra om<br />
en viss punkt på skogsmarken utnyttjas till produktion av värdefullt virke. Metoden skall ge ett mått som kan<br />
användas för att bedöma om produktionen överskrider en acceptabel nivå. Principen är nedan beskriven i<br />
punktform och anpassad till svenska förhållanden. Understruket nämns sådant som bör bli föremål för lokala<br />
förhandlingar mellan stat och skogsägare.<br />
● accepterade arter är följande: gran, tall, björk, lind ….<br />
● accepterade träd är endast så friska och oskadade att de i framtiden kan ge värdefullt virke.<br />
● varje punkt i beståndet skall hålla minst 10 m2 grundyta av acceptabla arter<br />
● om acceptabel grundyta inte kan uppmätas, skall 100 poäng uppnås inom en provyta med 3 m radie.<br />
● om acceptabel poäng inte uppnåtts i cirkelprovytan mäts poäng i åtta angränsande ytor.<br />
● om nio cirkelprovytor med undermålig poäng hittas intill varandra finns en lucka i skogen som under alltför<br />
lång tid får nedsatt virkesproduktion. Luckan skall berikas genom plantering av acceptabla arter i 2 meters<br />
förband. Plantering skall utföras senast 2 år efter att en lucka uppstått.<br />
98
40.1 Fastställande av lägsta nivå för acceptabel produktion – ny enkel<br />
metod<br />
Den svenska skogsvårdslagens krav på hög stamvolym har ersatts med den enkelt uppmätta grundytan. Denna<br />
mäts med relaskop (Figur 75), vilket är ett redskap som är så enkelt att jag fick indianer i Sydamerikas regnskog,<br />
att på 20 minuter tillverka redskapet av en gren, och att använda det på rätt sätt.<br />
Vid praktiskt genomförd kontroll i stor skala utnyttjar skogsvårdsstyrelsens tjänsteman satellit- eller flygbilder.<br />
Dessa kontrolleras med hjälp av helautomatiserad bildanalys. Datorn underrättar tjänstemannen vilka<br />
skogsområden som kan vara så glesa att full produktion inte uppnås. Med hjälp av GPS orienterar sig<br />
tjänstemannen till dessa områden.<br />
I ett glest område kan tjänstemannen med en enda blick avgöra om grundytan är stor nog eller om den kala ytan<br />
har tillräckligt med plantor. I så fall lämnar han området.<br />
Om han finner att grundytan tycks vara för låg, lägger han ut en yta med 3 m radie (Figur 75). Inom denna ges<br />
poäng till träd och plantor i proportion till deras storlek (Figurer 76, 77).<br />
En liten cirkelyta med 3 m radie är enligt min uppfattning inte att betrakta som en oacceptabelt stor lucka i<br />
skogen. Därför lägger tjänstemannen ut flera sådana ytor intill varandra (Figur 75) och finner han för stor gleshet<br />
i nio närliggande ytor, anser jag att det kan vara lämpligt att tvinga skogsägaren att åtgärda området.<br />
Skogsägaren kan då välja att sätta plantor i luckorna, eller att rensa området från träd och göra en total<br />
skogsodling.<br />
Figur 75. Grundytan, som i detta exempel fixerats till 10 m 2 , mäts med<br />
relaskop. Om nivån underskrids etableras en provyta med 3 m radie. Inom<br />
denna yta räknas poäng för plantor och träd av godkända arter. Om poängen<br />
inte uppnår lägsta accepterade nivå, som här satts till 100 poäng, läggs<br />
ytterligare cirkelytor ut intill den första. Om nivån underskrids i nio intill<br />
varandra liggande ytor, åläggs markägaren att förtäta luckan.<br />
Figur 76. Poängtal för plantor i längd från 3 cm till 130 cm. Plantor som står närmare<br />
varandra än 0.6 m räknas endast som en planta. Inom en cirkelyta med 3 m radie (28 m 2 ) bör<br />
finnas 7 nyplanterade plantor (2500/ha) för att poängtalet skall nå upp till 100.<br />
Poäng<br />
20<br />
18<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
0 20 40 60 80 100 120<br />
Planthöjd, cm<br />
99
Figur 77. Poängtal för träd med brösthöjdsdiametrar från 0 till 20 cm<br />
Poäng<br />
120<br />
110<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20<br />
Diameter, cm<br />
40.2 Förhandlingar mellan skogsägare och myndighet<br />
I diskussioner mellan alla berörda parter skall skogsmyndigheten ta reda på vilka trädarter som skall anses vara<br />
virkesproducerande och vad som inte accepteras av skador och sjukdomar hos träden. Vidare måste man avgöra<br />
det minimumkrav som skall läggas på grundytan och poäng. Enligt min uppfattning skall bonitet påverka krav på<br />
grundyta och poäng.<br />
40.3 Alltför stor täthet<br />
Det är uppenbart att värdeproduktion påverkas negativt av alltför hög täthet i skog. Detta leder till att en stor del<br />
av volymproduktionen försvinner i form av självgallring, och att det potentiella värdet hos många överlevande<br />
träd förstörs om deras grönkrona reduceras så mycket att det inte är möjligt att odla dem vidare efter friställning.<br />
Det är därför logiskt att även sätta upp övre gränser för accepterad grundyta och poäng. Jag känner mig<br />
emellertid tveksam till att myndigheten skall sätta upp en sådan regel. Med hänsyn till biodiversiteten är det<br />
fördelaktigt att en viss del av svensk skog är väldigt tät. Om denna andel inte blir väldigt stor kan nationens<br />
intressen inte anses skadas av de skogsägare som i ekonomiskt hänseende vanvårdar sin skog genom att hålla<br />
den alltför tät.<br />
100
Bilaga RB<br />
Vinster av kvalificerat urval av träd vid<br />
kontinuerligt skogsbruk<br />
Vinst i procent<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Mats Hagner<br />
2011-05-06<br />
1 2 3<br />
DimenKonsionkurrens Kvalitet<br />
Figur 3. Vid kontinuerligt skogsbruk gör man en generell vinst genom att i huvudsak skörda träd som är<br />
fullvuxna, dvs. ekonomiskt mogna. Denna vinst uppstår ur dimensionsökning hos skördat timmer. Vid gallring<br />
är det en ekonomiskt fördel att friställa det största trädet inom varje grupp av träd som konkurrerar om samma<br />
tillväxtresurser. Denna vinst uppkommer från konkurrens mellan träd. Slutligen uppnår man en vinst genom att<br />
satsa tillväxtresurserna på träd med hög kvalitet. I detta arbete visade det sig att de tre vinsterna var i samma<br />
storleksordning, och tillsammans kunde de fördubbla nuvärdet av virkesodlingen jämfört med nuvärdet vid<br />
träkthyggesbruk.<br />
UBICON Rapport 3, 2011<br />
ISSN 1654-4455<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
UBICON, Blåbärsvägen 19, 903 39 Umeå, Sweden. Tel 070-64 222 44<br />
Epost mats.hagner@allt2.se Org.nr: 340827-8210. http://www-sekon.slu.se/~mats<br />
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
101
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Gallring vid kontinuerligt skogsbruk måste anpassas till ett träds egenskaper i förhållande till<br />
egenskaperna hos de träd som ökar sin tillväxt om det aktuella trädet tas bort. Kalkyler som<br />
optimerar nuvärdet av skogsskötseln måste därför anpassas till små trädgrupper, inte till hela<br />
bestånd.<br />
Gallring vid åldersklasskogsbruk anpassas till hela beståndets egenskaper, eftersom<br />
målsättningen är att skapa ett bestånd med enbart stora mogna träd som kan kalavverkas. I<br />
denna typ av skogsbruk skördas två tredjedelar av alla träd innan de blivit fullstora.<br />
Vid gallring i kontinuerligt skogsbruk kan man urskilja tre typer av vinster: dimension,<br />
konkurrens och kvalitet. Genom användning av datorprogrammet Tree beräknades den<br />
ekonomiska vinsten i nuvärde.<br />
Vinsten av konkurrens motsvarade 41 % och tillsammans med kvalitetsvinsten blev vinsten<br />
61 %. Den renodlade vinsten av kvalitet stannade i detta exempel på 14 %. Om de två tallarna<br />
haft maximal skillnad i kvalitet kunde vinsten av kvalitet ha blivit 36 %, varvid trädgruppens<br />
nuvärdet skulle ha ökat 1.92 gånger.<br />
I kapitlet ”bakgrund” nämndes ett annat arbete som visat att den generella vinsten av<br />
dimension kan motsvarade 40 %. Om 1.40 multipliceras med 1.41 respektive 1.92 blir<br />
produkterna 1.97 respektive 2.69.<br />
Sammantaget torde därför nettot av virkesodling minst kunna fördubblas genom ett skickligt<br />
utfört kontinuerligt skogsbruk. Det är ytterst väsentligt att påpeka att den största delen av<br />
denna vinst endast uppnås om skogsskötseln inriktas på den lokala strukturen, dvs.<br />
egenskaperna och placeringen av träden inom den grupp av träd som konkurrerar om samma<br />
tillväxtresurser. Utöver detta gäller att den som väljer de träd som skall skördas vid gallring<br />
måste ha mycket stora kunskaper och gott om tid. Att överlåta trädvalet till föraren av den<br />
maskin som avverkar träden är liktydigt med att ”sila mygg och svälja kameler”.<br />
Det bör påpekas, att detta resultat uppnåddes trots att en ökning av avverkningskostnaderna<br />
med 25 % medräknades.<br />
Utöver den ökade monetära vinsten i drivningsnetto, som hamnar hos skogsägaren,<br />
tillkommer nyttan av att leverera förbättrad råvara till industrin, sysselsätta trädmärkare och<br />
att öka arbetsinsatsen vid trädfällning och terrängtransport. För att klara urvalet av träd<br />
behövs minst 4 000 högt kvalificerade trädmärkare i Sverige.<br />
Ämnesord: Selektiv avverkning, hyggesfritt, kontinuerligt, gallring, plockhuggning, nuvärde,<br />
drivningsnetto, virke, kvalitet, sågtimmer, ekonomi, dimension, konkurrens, urval,<br />
arbetstillfällen, glesbygd<br />
102
Bakgrund<br />
Gallring i kontinuerligt skogsbruk<br />
Vid gallring utförd efter principen ”naturkultur” skördas endast de ekonomiskt mogna träden.<br />
Dessa ger inte längre acceptabel ränta på sitt drivningsnetto även efter friställning. Om<br />
skogsägaren skördar dessa kan han få bättre nytta av pengarna genom alternativ placering. För<br />
att bedöma om ett träd är moget krävs alltså kunskap om skogsägarens ränta vid alternativ<br />
placering av de pengar som är bundna i skogen.<br />
Gallringen är ständigt återkommande och den åtgärd som i huvudsak avgör den långsiktiga<br />
ekonomin, nuvärdet, av virkesodlingen. Vid beslutet av om ett träd skall tas bort tas hänsyn<br />
till det aktuella trädets egenskaper, som jämförs med egenskaperna hos de närmaste träd, som<br />
får ökad tillväxt om trädet tas bort. De träd som påverkas av om ett träd tas bort kallas<br />
trädgrupp, och det är trädgruppens långsiktiga värde, nuvärdet, som bör styra urvalet av träd.<br />
Trädgruppens nuvärde är allra mest beroende av egenskaperna hos det största trädet i<br />
gruppen. Om detta är stort och har god kvalitet är det bra om dess tillväxt är hög eftersom<br />
detta minskar tiden till skörden. Om skogsägaren har stort behov av pengar, dvs. ett högt<br />
räntekrav, ökar inflytandet av tiden. Detta är liktydigt med att tillväxten, dvs. årsringens<br />
storlek, ökar med räntekravet.<br />
De mogna träden är dels fullvuxna träd, dels mindre träd som har alltför låg värdetillväxt.<br />
Detta uppstår exempelvis vid trängsel. Konkurrensen med andra träd kan ge så låg tillväxt hos<br />
ett litet träd att nuvärdet på trädgruppen ökar om det tas bort.<br />
Ett mindre träd som drabbats av sjukdom eller skada kan ha låg värdeökning. Finns det bättre<br />
träd i närheten ökar trädgruppens värde om det tas bort.<br />
Gallring vid ålderklasskogsbruk<br />
Vid virkesodling är det vanligt att man driver upp en generation i taget och att man behandlar<br />
skogen i geografiska enheter inom vilka träden har samma ålder. Dessa områden benämns<br />
”bestånd”. Syftet är att skapa stora mogna träd inom beståndet och att skörda dessa i en<br />
slutavverkning. Gallring går i stort sett ut på att plocka bort de träd som genom konkurrens<br />
blir efter i utvecklingen. Därigenom lägger man över tillväxtresurserna till få stora träd som<br />
kan skördas så snart som möjligt.<br />
Vid åldersklasskogsbruk skördas många småträd som inte ens ger ett positivt<br />
drivningsnetto<br />
Vid slutavverkning inom kalhyggesbruket är det vanligt att man tar ut massaved ur träd som<br />
inte är större än 8 cm i diameter. Vid ekonomisk analys av drivningsnettot i kombination med<br />
kostnaden för återväxt på hygget, har det visat sig att en stor del av skörden kan bestå av träd<br />
som ger ett negativt drivningsnetto. Det är först när diametern överstiger 15 cm som ett<br />
positivt drivningsnetto uppstår.<br />
Ett bestånd som stämplats inför kalavverkning i byn Norrbäck, mitt mellan Lycksele och<br />
Vilhelmina, analyserades beträffande ökningen av nuvärdet såvida kalavverkningen ändrades<br />
till uttag av träd med betydande drivningsnetto (Hagner 2010). Gränsen sattes vid 20 cm<br />
103
Drivningsnetto, kr / ha. Alla granar<br />
3000<br />
2000<br />
1000<br />
diameter. Om man plockhögg och lämnade alla granar med mindre diameter än 20 cm<br />
utgjorde dessa drygt hälften (56 %) av alla granar (figur m). De lämnade trädens volym<br />
utggjorde endast 14 % av skogens totala volym. Drivningsnettot jämfört med kalhuggning<br />
reducerades i ännu mindre grad, eller med 9 % (Figur n). Denna beräkning inkluderade<br />
hänsyn till att<br />
avverkningskostnaden per kubikmeter var 25 % högre vid plockhuggning än vid<br />
kalavverkning.<br />
Det ekonomiska resultatet av plockhuggning, där man lämnar alla träd < 20 cm i diameter, ger<br />
trots detta hela 91 % av intäkten. Man avstår alltså mycket liten andel av intäkten, trots att<br />
man lämnar en stor andel av träden.<br />
Figur m. Antal barrträd per ha fördelade över diameter.<br />
Diameterfördelningen stämmer väl överens med begreppet<br />
”fullskiktning”.<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Antal träd / ha<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Diameter, cm<br />
Figur n. Drivningsnettot för samtliga granar fördelade över<br />
diameter.<br />
Diameter, cm Vid naturkultur gallrades därför 1.16 gånger så stor yta som vid<br />
kalhuggning. Naturkultur visade sig ge 40 % högre nuvärde än kalhyggesbruk. Detta resultat<br />
byggde på att plockhuggningen gjordes utifrån ett ”beståndstänkande” där effekten kom sig<br />
av ett uttag av alla större träd utan hänsyn till var de stod i beståndet och utan hänsyn till<br />
variation i virkeskvalitet. Denna vinst kallas i detta arbete för ”dimensionsvinst”.<br />
Tidigare jämförelser mellan det ekonomiska nettot vid tillämpning av de två alternativa<br />
skogsskötselsätten hyggesbruk respektive hyggesfritt skogsbruk inom och utom Sverige<br />
visade en ökning av virkesodlingens netto med ända upp till 3.5 gånger (Hanewinkel 2001).<br />
Anledningen till den stora skillnaden beror på att men vid kontinuerligt skogsbruk utför<br />
gallring genom ett övervägande om alternativa ingrepp inom varje trädgrupp som konkurrerar<br />
om samma tillväxtresurser. Därvid spelar ”beståndets” allmänna egenskaper mycket liten roll<br />
i förhållande till de enskilda trädens inom gruppen relativa värden nu och i framtiden.<br />
En betydande vinst, utöver den allmänna vinsten som beror på skörd av större träd, kommer<br />
härrör från att det är fördelaktigt att flytta tillväxtresurserna till så få träd som möjligt. Detta<br />
handlar om att utnyttja eller mildra effekten av konkurrens mellan träd. I detta arbete kallas<br />
denna vinst för ”konkurrensvinst”.<br />
104
En annan betydande vinst härrör från friställning av träd med högre potentiellt värde än<br />
närstående träd. Ju större spridning i virkeskvalitet desto större blir denna effekt. Denna vinst<br />
kallas i detta arbete för ”kvalitetsvinst”.<br />
Hypotes<br />
1. Vid kontinuerligt skogsbruk drabbas man av ökade kostnader vid avverkningen beroende<br />
på att de som skördar träden måste ta hänsyn till kvarstående träd och genom att den skördade<br />
kubikmassan per hektar är lägre än vid kalhuggning.<br />
2. Vid kontinuerligt skogsbruk ökar skogsägarens nettoinkomst så mycket på grund av<br />
vinster genom ”dimension”, ”konkurrens” och ”kvalitet” att nuvärdet fördubblas.<br />
Material och Metod<br />
Detta arbete är teoretiskt och utfört med hjälp av datorprogrammet Tree (Hagner 1999). Detta<br />
program kan laddas ned från hemsidan http://www-sekon.slu.se/~mats<br />
Antaganden<br />
Skogsägarens ränta vid alternativ placering uppgick till 3 %.<br />
Trädgruppen består av två tallar med diametern 20 cm. Dessa tallar kan ha antingen dåligt<br />
eller värdefullt virke i bottenstocken, dvs. i första stocken ovanför stubben. Kvalitetsklasserna<br />
betecknas med 1-5, där 1 är ypperlig kvalitet och 5 usel kvalitet. Tallarnas kvalitet i första,<br />
andra och tredje stockarna är antingen 5,4,2 eller 1,4,2.<br />
I prislistan, hämtad från Norra skogsägarna, är skillnaden i pris mellan en stock på 4.5 m<br />
längd och 30 cm i topp mycket stor: klass 1 var värd 1053 kr/m3 medan klass 5 var värd 406<br />
kr/m3. För mindre sågstockar var prisskillnaderna mycket mindre.<br />
Arbeten av Jakobsson, Nilsson och Elfving (2004, 2005, 2006 och 2009) har visat att tallar av<br />
olika storlek som får konkurrera med varandra uppnår samma volymproduktion, som när<br />
tallar av samma storlek konkurrerar med varandra. Många andra studier visar att gallring kan<br />
utföras utan nämnvärd produktionsförlust. Av detta skäl kan man anta att en bortgallring av<br />
den ena tallen i den nämnda gruppen, gör att den kvarvarande ökar sin årsring så mycket att<br />
den ensam producerar lika mycket virke som de två tallarna skulle ha gjort.<br />
Om trädgruppens båda tallar lämnades kvar tills de var mogna var årsringen konstant 1.00<br />
mm. Om den ena tallen skördades omedelbart blev årsringen 1.8 mm i den kvarvarande. Detta<br />
gav trädgruppen samma totala volymtillväxt som när de två tallarna delade på<br />
tillväxtresurserna.<br />
Resultat<br />
Fall 1. Två lika stora tallar med olika kvalitet får fortsätta att konkurrera.<br />
Den bättre tallen har kvalitet 1,4, 2 och den sämre har kvalitet 5, 4, 2.<br />
Båda träden lämnades tills de var ekonomiskt mogna vilket inträffade om 30 år. Då sjönk<br />
drivningsnettot under den accepterade räntenivån 3 %. Detta inträffade när tallarna ökat sin<br />
105
diameter från 20 cm till 26 cm. Tillväxten för gruppen under denna tid var 0.28 m3fub.<br />
Nuvärdet av de två tallarnas drivningsnetto om 30 år var 65 + 43 = 108 kr.<br />
Fall 2. Den sämre tallen skördas omedelbart och den bättre tallen lämnas<br />
När tallen med den sämre bottenstocken togs bort omedelbart uppstod en intäkt på 40 kr.<br />
Den bättre tallen blev kvar och ökade årsringen till 1.8 mm. Detta innebar att gruppens tillväxt<br />
under 30 år, 0.28 m3fub, hamnade på den kvarvarande tallen. Den högre tillväxttakten innebar<br />
högre räntabilitet, vilket i sin tur försköt tidpunkten då räntan fallit till 3 %. Detta inträffade<br />
efter 45 år då tallen nått 36 cm i diameter. Dess nuvärde var då 134 kr. Gruppens<br />
sammanlagda nuvärde blev 134 + 40 = 174 kr.<br />
Ökningen av nuvärdet från 108 kr till 174 kr, då tillväxtresurserna överflyttats till en enda tall<br />
med god kvalitet, blev (174/108 = 1.61) 61 %.<br />
Denna ökning innehåller både ”konkurrensvinsten” och ”kvalitetsvinsten”.<br />
Fall 3. Två tallar med hög kvalitet lämnades att konkurrera<br />
Om båda de 20 cm grova tallarna hade hög kvalitet i bottenstocken, men lämnades att<br />
konkurrera, skulle årsringen stanna vid 1.0 mm och slutskörden inträffa när de var 26 cm i<br />
diameter. Nuvärdet av trädgruppen blev 65 + 65 = 130 kr.<br />
Fall 4. En tall med hög kvalitet skördades omedelbart och den andra med lika hög<br />
kvalitet lämnades.<br />
Omedelbar skörd av en tall gav 49 kr. Den andra skördades vid 36 cm diameter och gav<br />
nuvärdet 134 kr. Gruppens nuvärde blev 134+49 = 183 kr.<br />
Ökningen från 130 kr till 183 kr gav 41 % vinst. Detta motsvarar ”konkurrensvinsten”.<br />
Kvalitetsvinsten separat<br />
En ökning av nuvärdet från 1.41 till 1.61 innebär en höjning med 14 %. Detta innebär att<br />
kvalitetsvinsten separerad från konkurrensvinsten uppgick till 14 %.<br />
Variation i drivningsnetto/träd beroende på kvalitet<br />
Tabell 1. Drivningsnetto för en tall med 36 cm diameter om med olika timmerprisklasser.<br />
142 betyder att bottenstocken har klass 1, andrastocken klass 4 och tredjestocken klass 2. I de fyra kolumnerna<br />
för procent har olika tallar utgjort bas = 100. Spec. betyder att bottenstocken kunnat säljas som specialtimmer för<br />
dubbelt så högt pris som klass 1.<br />
Kvalitet Drivnings- % av % av % av % av<br />
netto drivn.netto drivn.netto drivn.netto drivn.netto<br />
142 511 100 92 51 219<br />
542 305 60 55 30 131<br />
132 553 108 100 55 237<br />
555 233 46 42 23 100<br />
342 437 86 79 44 188<br />
spec,32 1001 196 181 100 430<br />
Den stegring av nuvärdet som tillskrevs kvalitet, dvs. 14 %, gällde fallet med två tallar med<br />
kvaliteterna 542 och 142. Det motsvarade en stegring i potentiellt drivningsnetto på 60/100<br />
eller med 1.67 gånger. Av den högra kolumnen framgår att en satsning på en tall med<br />
106
potential för specialtimmer i bottenstocken i stället för en tall med<br />
sämsta kvalitet i alla tre stockarna kan öka drivningsnettot 4.3<br />
gånger. Om 14 % effekt av kvalitetsgallring motsvarade 1.67<br />
gånger, skulle 4.3 gånger motsvara 36 %.<br />
Figur 3. Vid kontinuerligt skogsbruk gör man en generell vinst genom att i<br />
huvudsak skörda träd som är fullvuxna, dvs. ekonomiskt mogna. Denna vinst<br />
uppstår ur dimensionsökning hos skördat timmer. Vid gallring är det en<br />
0<br />
1 2 3<br />
ekonomiskt fördel att friställa det största trädet inom varje grupp av träd som<br />
konkurrerar om samma tillväxtresurser. Denna vinst uppkommer från konkurrens<br />
träd. Slutligen uppnår man en vinst genom att satsa tillväxtresurserna på träd med<br />
DimenKon- Kvalitet<br />
sionkurrens mellan<br />
hög<br />
kvalitet. I detta arbete visade det sig att de tre vinsterna var i samma storleksordning, och tillsammans kunde de<br />
fördubbla nuvärdet av virkesodlingen jämfört med nuvärdet vid träkthyggesbruk.<br />
Diskussion<br />
Dimensionseffekten och dess variation<br />
I ett tidigare arbete (Hagner 2010) visades att vinsten av dimension var 40 %. Detta var<br />
exempel på en vinst som en dimensionshuggning åstadkommer. I Sverige har forskare använt<br />
namnen ”måldiameterhuggning” och ”volymblädning” på denna typ av gallring av ”bestånd”.<br />
Vid blädning, som går ut på att gallra så att beståndet behåller full skiktning, blir nettot<br />
naturligtvis mindre, eftersom det skördade virkets grovlek blir mindre än vid<br />
dimensionshuggning. Vid både blädning och dimensionshuggning blir nettot/m3 högre än vid<br />
kalavverkning, eftersom den sistnämnda formen inbegriper skörd av många små träd som ger<br />
mycket litet netto. Som visats i kapitlet bakgrund är det normalt att huvudparten av träden är<br />
små vid kalhuggning i Västerbottens inland. Dessutom gäller att en stor andel av de minsta<br />
träden som skördas ger ett negativt drivningsnetto.<br />
Förekomsten av småträd i ett slutavverkningsbestånd beror på om man tidigare har röjt och<br />
gallrat. Om dessa åtgärder har prioriterats återstår det kanske endast fullvuxna träd vid<br />
slutavverkningen, som då ger ett mycket stort ekonomiskt överskott. Till nackdelarna med<br />
åldersklasskogsbruket måste då läggas kostnaden för att röja och gallra bort ¾ av alla träd.<br />
Detta sker dessutom under allra sämsta ekonomiska förhållanden. Små träd som kommit efter<br />
i utvecklingen skall plockas bort ur beståndet utan att skada uppstår på de kvarvarande träden.<br />
Det är därför förståeligt att intresset för upprepade gallringar är lågt. Slutresultatet av<br />
åldersklasskogsbruket blir slutavverkningar där medeldiametern är 20 cm, ett resultat som<br />
SCA redovisade för sina marker i Jämtland för några år sedan.<br />
Dimensionseffekten av plockhuggning, +40 %, är därför lätt att förstå, även när gallringen<br />
utförs utan hänsyn till var i beståndet träden står eller vilken kvalitet de har. Som visats i det<br />
refererade arbetet Hagner (2010) kan denna vinst öka om gallringen utförs efter analys av<br />
lokal tillväxt och därpå grundad ränta. I exemplet skördades alla träd med diameter större än<br />
20 cm, men ökningen 40 % kunde bli större om träd med diameter 20-30 cm skulle ha<br />
lämnats. Träd i denna storleksklass var nämligen att betrakta som ekonomiskt omogna.<br />
Den ökning av virkesodlingens netto som härrör från dimension beror kortfattat på att småträd<br />
lämnas att växa vidare. Denna ökning kan naturligtvis variera beroende på beståndets struktur<br />
och på ståndortens egenskaper. Om några småträd inte finns att lämna i<br />
slutavverkningsbeståndet bör kostnader för röjning och gallring ingå i kalkylen.<br />
Vinst i procent<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
107
Dimensionsvinsten skall egentligen delas upp på följande tre poster: Vinst av minskade<br />
återväxtkostnader och av minskad tid till nästa skörd av fullstora träd. Förlust på grund av<br />
ökade drivningskostnader vid plockhuggning..<br />
Kvalitetsvinsten och dess variation<br />
I de presenterade tre exemplen varierade vinsten från 0 – 14 – 36 %. Det bör påpekas att dessa<br />
nivåer är starkt beroende på kunskapen hos den som väljer träd vid gallring. Vid<br />
dimensionshuggning (måldiameterhuggning och volymblädning) blir denna vinst 0 %, vilket<br />
även gäller för blädning där diametern endast beaktas. Detta illustrerar nackdelen med<br />
skogsskötsel grundad på ”rationell behandling av bestånd”.<br />
Konkurrenseffekten och dess variation<br />
I detta exempel var konkurrensvinsten 41 %, dvs. lika stor som dimensionsvinsten. Hade<br />
storleken hos de två tallarna varit väldigt olika, med en liten och en stor tall, hade det inte<br />
blivit någon vinst av att ta bort den lilla tallen, dvs. konkurrensvinsten skulle ha varit 0 %. Om<br />
beståndet behandlats med dimensionshuggning eller blädning, där trädens individuella<br />
placering inte spelar någon roll, skulle också konkurrensvinsten ha varit 0 %.<br />
Vinster och förluster för att uppnå de positiva effekterna av kvalitet och konkurrens<br />
Dessa effekter, som sammantaget kan uppgå till (1.41 * 1.36 = 1.92) 92 % nettoökning, kan<br />
uppnås enbart om någon beaktar trädens egenskaper inom en grupp av träd som konkurrerar<br />
om samma tillväxtresurser. Tas ett träd bort växer något eller några andra träd bättre. Den som<br />
väljer träd måste ha klart för sig hur stor en trädgrupp är, dvs. hur långt bort från ett träd som<br />
det kan dra nytta av frigjorda tillväxtresurser. Den som väljer träd måste dessutom ha klart för<br />
sig vad effekten av ränta är, dvs. vilken effekt tiden har på nuvärdet. Personen måste kunna<br />
studera träden från många håll för att se skador, sprötkvistar stamkrökar, och tecken på röta.<br />
Viktigt är att bedöma risken för snöbrott och vindskador. Kunskap om prislista är givetvis ett<br />
krav.<br />
En specialutbildad person med gott om tid kan alltså fördubbla nuvärdet av en trädgrupp om<br />
han/hon ges tid att i lugn beakta gruppens egenskaper. Fördyringen orsakad av plockhuggning<br />
i stället för kalavverkning (+ 25 %) har accepterats på grund av att dimensionseffekten, +40<br />
%, beaktats. Denna fördyring motsvarar 20 kr/m3. Erfarenheter av praktiskt utförd manuell<br />
märkning av certifierad personal vid gallring enligt principen naturkultur har visat, att en<br />
trädmärkare hinner med ca 200 m3/dag. Med en ersättning på 3200 kr/dag blir kostnaden för<br />
trädmärkning 16 kr/m3. Då vinsten av konkurrens + kvalitet tycks överstiga den vinst som<br />
uppkommer av dimension, torde kostnaden för manuell märkningen utförd av certifierad<br />
personal anses som låg.<br />
Vinst av sysselsättning<br />
Sveriges virkesskörd är 80 miljoner m3/år. En trädmärkare klarar 200 m3/dag, varför det<br />
behövs 400 000 dagsverken för att klara hela skörden. Trädmärkaren utför sitt arbete under<br />
barmarksperioden från maj till och med oktober. Med semester i juli blir detta 100<br />
arbetsdagar/år.<br />
Beräkningarna som presenterats i denna forskningsrapport har visat att både skogsägarna och<br />
landets skogsindustri har all anledning att låta högt kvalificerad personal utföra trädvalet vid<br />
108
kontinuerligt skogsbruk. Infrastrukturen och sysselsättningen i landets glesbygder förbättras<br />
om vi tar vara på denna resurs och låter 4000 trädmärkare tillämpa principen naturkultur.<br />
Den totala vinsten av gallring<br />
Utöver den ökade monetära vinsten i drivningsnetto, som hamnar hos skogsägaren,<br />
tillkommer nyttan av att leverera förbättrad råvara till industrin, sysselsätta trädmärkare och<br />
att öka arbetsinsatsen vid trädfällning och terrängtransport.<br />
Vinsten av konkurrens motsvarade 41 % och tillsammans med kvalitetsvinsten blev vinsten<br />
61 %. Den renodlade vinsten av kvalitet stannade i detta exempel på 14 %. Om de två tallarna<br />
haft maximal skillnad i kvalitet kunde vinsten av kvalitet ha blivit 36 %, varvid nuvärdet<br />
skulle ha ökat 1.92 gånger.<br />
I kapitlet ”bakgrund” nämndes att ett annat arbete visat att den generella vinsten av dimension<br />
kan motsvarade 40 %. Om 1.40 multipliceras med 1.41 respektive 1.92 blir produkterna 1.97<br />
respektive 2.69.<br />
Sammantaget torde därför nettot av virkesodling minst kunna fördubblas genom ett skickligt<br />
utfört kontinuerligt skogsbruk. Det är ytterst väsentligt att påpeka att den största delen av<br />
denna vinst endast uppnås om skogsskötseln inriktas på den lokala strukturen, dvs.<br />
egenskaperna och placeringen av träden inom den grupp av träd som konkurrerar om samma<br />
tillväxtresurser. Utöver detta gäller att den som väljer de träd som skall skördas vid gallring<br />
måste ha mycket stora kunskaper och gott om tid. Att överlåta trädvalet till föraren av den<br />
maskin som avverkar träden är liktydigt med att ”sila mygg och svälja kameler”.<br />
Det bör påpekas, att detta resultat uppnåddes trots att en ökning av avverkningskostnaderna<br />
med 25 % medräknades.<br />
Hypotes nummer två har därför inte kunnat motbevisas av detta arbete.<br />
Hanewinkel (2001) jämförde bokföringen under 14 år hos olika fastigheter i Tyskland. Han<br />
delade upp dem i två grupper, de som tillämpat kalhyggesbruk och de som bedrivit<br />
kontinuerligt skogsbruk med inslag av plantering. Han fann att de sistnämnda fastigheterna<br />
kunde redovisa 3.5 gånger så högt netto per år och hektar. Den troliga orsaken till den extremt<br />
stora vinsten med ”naturkultur”, var enligt min mening, att man i Tyskland haft möjlighet att<br />
finna kunder med mycket stort betalningsförmåga för specialtimmer.<br />
Referenser<br />
Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation<br />
in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest<br />
Research.21,7, 29-36.<br />
Elfving, B. (2009) Influence of retained trees on growth of the new stand. PM for Heureka,<br />
Appendix 18.1.<br />
Hagner, M. (1999) TREE01. A description of a computer model for choice of tree. En<br />
beskrivning av en datormodell för val av träd. Available on internet:<br />
http://www-sekon.slu.se/~mats. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen<br />
skogsskötsel, Arbetsrapport.144, 1-4.<br />
109
Hagner, M. (2000) Group02. Present value of a group of trees. Description of a computer<br />
model. The Swedish University of Agricultural Sciences, Department of<br />
Silviculture, Working paper.155, 1-4.<br />
Hagner, M. (2010) Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur<br />
(http://pub.epsilon.slu.se/5538/). ISSN 1654-4455 UBICON Report.3, 1-11.<br />
Hanewinkel, M. (2001) Financial results of selection forest enterprises with high proportions<br />
of valuable timber. Results of an empirical study and their application.<br />
Schweizische Zeitung fur Forstwesen.8, 343-349.<br />
Jakobsson, R. (2005a) Growth of Retained Scots Pines and Their Influence on the New Stand.<br />
Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, ISBN 91-576-<br />
7033-1.34, 1-33.<br />
Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained<br />
Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194,<br />
249-258.<br />
Jakobsson, R. (2005b) Inverkan av evighetsträd och beståndskanter på virkesproduktionen.<br />
Fakta Skog.5, 1-4.<br />
Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine<br />
stands. Paper IV in Ph D thesis: Growth of Retained Scots Pines and Their<br />
influence on the New Stand. Acta Univesitatis Agriculturae Sueciae.34, 1-12.<br />
110
Bilaga S<br />
Det är klimatsmart att undvika kalhuggning<br />
Anders Lindroth, Professor vid Lunds universitet.<br />
Sydsvenskan se. 26 November 2007<br />
Det enda sättet för Sverige att klara regeringens utsläppsmål är att satsa på ett förändrat<br />
skogsbruk i kombination med storskalig odling av energiskog och skogsgödsling. Att satsa på<br />
etanol leder bara till ökade utsläpp, skriver Anders Lindroth, professor vid institutionen för<br />
naturgeografi och ekosystemanalys vid Lunds universitet.<br />
Storskalig satsning på skogsgödsling skulle ge en omedelbar effekt och vi vet från flera<br />
vetenskapliga studier att 1 kg kväve ökar upptaget med cirka 150 kg koldioxid. Om vi skulle<br />
avsätta säg två miljoner hektar för en försiktig "kolsänkegödsling" som inte skulle riskera att<br />
öka kväveläckaget skulle vi kunna klara cirka 5 procent av målet. Gödsling är kontroversiellt<br />
eftersom det strider mot andra miljömål men kanske måste vi börja välja mellan<br />
klimatförändringar som kan få drastiska konsekvenser eller andra icke önskvärda<br />
miljöeffekter.<br />
Nästa åtgärd som dessutom skulle vara positiv ur flera andra miljösynpunkter vore att gå<br />
över från dagens "kalhyggesbruk" till ett "kontinuitetsskogsbruk". Dagens kalhyggesbruk<br />
medför att skogen släpper ut mera koldioxid till atmosfären än det som tas upp under ungefär<br />
15 procent av omloppstiden. Med en omloppstid av 100 år tar det således cirka 15 år innan<br />
skogen är i balans igen efter den brutala åtgärd som kalhuggning innebär och det tar cirka 30<br />
år innan förlusterna har hämtats igen. Det finns idag utarbetade koncept till ett mera<br />
kontinuerligt skogsbruk, men dessa har svårt att vinna gehör i det förlov sagt konservativa<br />
skogsbruket. I denna form av skogsbruk strävar man efter att hela tiden hålla en så tät skog<br />
som möjligt vilket medför att stora mängder koldioxid hela tiden tas upp från atmosfären.<br />
En uppskattning av vad det skulle kunna innebära ger vid handen att upptaget av koldioxid<br />
kanske skulle kunna öka med i storleksordningen 50-100 procent. Om detta skulle<br />
genomföras rakt av i Skogssverige skulle nettoupptaget i skogen öka med 45-90 miljoner ton<br />
koldioxid, alltså lika mycket eller mer än våra totala utsläpp idag.<br />
111
Bilaga T<br />
Mängden naturlig återväxt i slutavverkningsskog är mycket stor.<br />
Kempe, G. (1997) Pilotstudie angående planträkning i äldre skog. Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet, Skoglig resurshushållning och geomatik, Stencil.1-8.<br />
För studium av självföryngringen i sådan skog som är mogen för<br />
slutavverkning valdes ”Äldre skog”. Totalt inventerade<br />
riksskogstaxeringen 30 slumpvis utlagda 30 ytor.<br />
Resultat.<br />
Totalt hittades 37 100 barrträdsplantor per hektar.<br />
Groddplantor (max 3 cm) 27 000 st/ha<br />
Plantor 0.03-0.49 m 8500 st/ha<br />
Plantor 0.5-1.29 dm 1600 st/ha.<br />
Antal per hektar<br />
25000<br />
20000<br />
15000<br />
10000<br />
5000<br />
0<br />
3<br />
3-50 50-130<br />
Plantlängd, cm<br />
0 50 100 150<br />
112
Bilaga U<br />
Plantering på öppna hyggen nära fjällen ger mycket låg överlevnad<br />
Mats Hagner 2011-04-28<br />
Referat av ; Hagner, M. (1984) Kan vi skogsodla i fjällnära skog? ISSN 0280-9990 Umeå<br />
universitet, Skoglig produktionslära, Rapport.132, 1-19.<br />
Sammanställer erfarenheterna från försök med gran, tall och contorta i<br />
närheten av skogsodlingsgränsen. Med bästa plantering och bästa möjliga<br />
proveniens kan man, 20 år efter planteringen, räkna med en överlevnad på 60 % överlevnad i<br />
Jämtland, 40 % i Västerbotten och 25 % i Norrbotten . För varje ytterligare 100 m stigning<br />
sjunker sifforna med 10%<br />
Dessa siffror kan användas om man önskar få 50 % av kulturerna att ge godtagbart resultat.<br />
Vill man få 80 % av kulturerna att bli godtagbara måste man räkna med betydligt lägre<br />
överlevnad.<br />
Arbetet ger en känga åt dem som hänvisar till föryngringsresultaten som bygger på<br />
inventeringar gjorda 2 år efter planteringen. De flesta markägare följer inte utvecklingen<br />
längre tid än så.<br />
Påpekar att hyggesplogning kan komma att ge något bättre överlevnad, men anser att man inte<br />
skall förutsätta detta, så länge forskarna ej visat att detta är fallet.<br />
113
Bilaga V<br />
Demonstrationsyta i Harald Holmbergs skog<br />
Harald Holmberg och Mats Hagner<br />
2010-10-31<br />
Foto 1. Demonstrationsytan intill vändplanen gallrades år 1995 och planterades med tall utan<br />
föregående markberedning tre år senare. Den noggrant studerade ytan är en del av ett stort<br />
område på 16 ha som behandlats på samma sätt.<br />
2010-10-02 registrerade uppgifter om de tolv träd på gallrad yta och för två stora träd i den<br />
orörda granskogen på andra sidan vägen (Tabell 1).<br />
Behand- Träd nr Art Diameter Höjd Kvalitet på stock nr Vitalitet Ålder i Hänglav Frihetstal Drivn.netto Ränta nu<br />
ling cm m 1 2 3 1-10 brösthöjd 1-10 topp kr %<br />
Gallrad 1 Gran 9.5 5.0 2 2 2 10 5 9 -3 oändlig<br />
Gallrad 2 Tall 45 23.0 3 3 2 10 179 2 595 1<br />
Gallrad 3 Gran 18 11.4 3 2 2 5 90 10 3 30 2.1<br />
Gallrad 4 Gran 18 12.5 3 2 2 10 147 10 3 30 0.7<br />
Gallrad 5 Gran 21 13.7 3 3 3 10 6 25 47 12.7<br />
Gallrad 6 Gran 17 7.4 3 4 4 4 4 17 12.8<br />
Gallrad 7 Gran 17 9.6 3 2 2 5 8 5 17 7.6<br />
Gallrad 8 Gran 15 8.4 2 2 2 4 6 10 10 6.1<br />
Gallrad 9 Gran 6 3.6 2 2 2 10 4 8 -8 oändlig<br />
Gallrad 10 Gran 17 11.5 2 2 2 8 41 8 14 17 13.4<br />
Orörd 11 Gran 27 Röta i c. 152<br />
Orörd 12 Gran 38 201 403<br />
114
Träd nr 1-12 har undersöktes genom borrning med tillväxtborr. Årsringarnas bredd i mm<br />
under de sista 25 åren har illustrerats för varje träd som fem års flytande medeltal. Jämförelse<br />
sker med medeltalet hos två dominanta träd i ogallrad skog i följande elva diagram.<br />
Årsring mm<br />
Årsring mm<br />
Friställda granars diametertillväxt<br />
Figur 1. Fem års flytande medetal för årsringsbredden<br />
hos tio träd i gallrad skog jämförs med årsringsbredden<br />
hos två stora träd i ogallrad skog. Längst ned illustreras<br />
reaktionen hos 99 friställda granar i 8 olika fältförsök<br />
spridda över Norrland (Ågren 2005)<br />
Årsring mm<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Befriad gran nr 1<br />
Ogallrad skog<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Befriad gran nr 3<br />
Ogallrad skog<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Befriad gran nr 5<br />
Ogallrad skog<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
5.<br />
Årsring mm<br />
Årsring mm<br />
Årsring mm<br />
Årsring mm<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Befriade träd<br />
Ogallrad skog<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Befriad tall nr 2<br />
Ogallrad skog<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
Ogallrad skog<br />
Befriad gran nr 4<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Befriad gran nr 6<br />
Ogallrad skog<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
115
Årsring mm<br />
Årsring mm<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Befriad gran nr 7<br />
Ogallrad skog<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Befriad gran nr 9<br />
Ogallrad skog<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
Av årsringarna framgår att trädens reaktion på<br />
friställningen varierar oerhört. Granen nr 4 är på väg<br />
att dö medan träden 1, 5-10, har reagerat positivt.<br />
Granen nr 5 har den snabbaste tillväxten med 3 mm<br />
årsring. Den granen har en diameter på 21 cm och<br />
uppnår ekonomisk mognad vid ca 30 cm. Den blir<br />
därför färdig att skörda redan om 15 år. Om granen nr<br />
4 överlever men fortsätter att växa med 0.2 mm<br />
årsring tar det 300 år innan den når 30 cm diameter.<br />
Jämfört med det stora material som presenterats av<br />
Ågren 2005 har reaktionen hos granarna på denna yta<br />
varit normal.<br />
Årsring mm<br />
Årsring mm<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Befriad gran nr 8<br />
Ogallrad skog<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
Befriad gran nr 10<br />
Ogallrad skog<br />
0<br />
1985 1990 1995 2000 2005 2010<br />
116
Frihetstalet i toppen på granarna skvallrar om deras diametertillväxt (Figur 2)<br />
Figur 2. Sambandet mellan årsringsbredd och frihetstal i topp på befriade granar.<br />
Den orörda skogen<br />
Drivningsnetto, kr / träd<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020<br />
Årsring mm<br />
4.0<br />
3.5<br />
3.0<br />
2.5<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
Gran nr 12, Diameter 38 cm, Ogallrat<br />
Frihetstal topp<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0<br />
Årsring mm senaste 5 år<br />
I den orörda skogen på andra sidan vägen sticker det upp en gran som nu har 38 cm diameter i<br />
brösthöjd. Årsringarna avslöjar att den är 201 år i brösthöjd (Figur 3). Troligen tog det 50 år<br />
för den lilla margranen att nå upp till brösthöjd, varför granen föddes ungefär 1760. Fram till<br />
år 1890 hade granen ett negativt drivningsnetto, men efter 250 års tillväxt kan den nu skördas<br />
ge hela 403 kr.<br />
Figur 3. Årsringar och flytande medeltal över 8<br />
år. En stor gran i en ogallrad skog, belägen<br />
endast 30 m från demonstrationsyta.<br />
Troligen tog det 50 år för den lilla granen att<br />
nå upp till brösthöjd. I så fall föddes den<br />
1759.<br />
0.0<br />
1800 1820 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020<br />
Figur 4. Drivningsnetto för den stora granen nr 12 i ogallrad skog.<br />
Beräknar man räntan på granens eget värde (Figur 5) framgår det klart att trängseln i skogen<br />
har satt ner tillväxten så starkt att räntan föll under den acceptabla nivån på 3 % redan 1943.<br />
Det innebär att trängseln i skogen gjort det olönsamt att ha så stort arbetande kapital.<br />
117
Figur 5. Ränta på nettovärdet av gran nr 12 i ogallrad skog.<br />
40<br />
36<br />
32<br />
28<br />
24<br />
20<br />
16<br />
12<br />
8<br />
4<br />
0<br />
1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 2020<br />
Hänglavens mängd, 0 - 10<br />
10<br />
9<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Gran nr 12 i ogallrad skog<br />
År 1943 var granen, som nu är 38 cm i brösthöjd, 22 cm grov med värdet 80 kr. Om skogen<br />
då skulle ha gallrats hade skogsägaren fått en inkomst och de kvarvarande träden skulle ha<br />
reagerat med ökad tillväxt. Räntan på det arbetande kapitalet skulle ha nått acceptabel nivå,<br />
samtidigt som inkomsten kunde ha använts till någon nödvändig investering. Granen har<br />
visserligen vuxit så mycket att den nu kan ge skogsägaren fyra hundra kronors nettoinkomst,<br />
men under de senaste 67 åren har räntan på det arbetande kapitalet successivt sjunkit till under<br />
en procent. Att vänta så länge med en friställning av träden leder även till direkt<br />
kapitalförstöring eftersom en del av granarna, exempelvis nr 11, har angripits av centrumröta.<br />
Renbete<br />
Vänder man sig om och betraktar de glest stående granarna med mycket skägglav får man inte<br />
direkt ett intryck av att skogen är vital och välväxande. Att laven är riklig är emellertid av stor<br />
betydelse för rennäringen.<br />
Detta är renbetesland och man kan se mycket ymnig hänglav i vissa av de befriade granarna.<br />
Eftersom hänglav sitter fästad på barkens ytteryta förlorar den taget i granen när den yttre<br />
barken flagnar. Detta sker i samma takt som ny bark bildas vid tillväxt hos granen. Renarna är<br />
helt beroende av nedfallen hänglav vid svält som uppstår vid skare på vårvintern. Det är<br />
därför intressant att se att rikligast med lav sitter kvar i de mest senvuxna granarna, medan<br />
laven tydligen inte hinner bli så lång och tät i de granar som växer fortast (Figur 6).<br />
Figur 6. Sambandet mellan tillväxthastighet i diameter och mängden<br />
hänglav.<br />
Återväxt av småträd<br />
Ränta på trädets värde, %<br />
0<br />
0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0<br />
Årsring mm<br />
Rikligt med moget frö faller från tall och gran i denna skog. Detta bevisas av all<br />
den naturliga föryngring som växer tät i vägkanten (Foto 2). Att man inte finner samma täthet<br />
med plantor inne i täta skogen beror på en mördande konkurrens från de befintliga träden.<br />
118
Foto 2. Harald Holmberg i den täta återväxten i vägkanten intill<br />
demonstrationsytan.<br />
Egentligen skall alla träd på denna yta, utom den stora tallen nr 2, räknas som återväxt.<br />
Anledningen är att investeringen som Harald gjort när han lämnade dessa träd i medeltal för<br />
nio träd är 17 kr per träd. Var och en av de tallplantor som sätts på våra hyggen kostar<br />
skogsägaren ungefär 3 kr. Om varje lämnat träd ersätter 6 planterade plantor så är<br />
investeringen densamma.<br />
Nu är årsringen i trädet nr 5 hela 3 mm och höjden 13.7 m. Den bildar därmed 21.4 liter<br />
stamved varje år. En tallplanta på 1 m längd med motsvarande årsring bildar ungefär 0.072<br />
liter virke varje år. Det betyder att träd nr 5 ensamt just nu producerar lika mycket virke som<br />
292 stycken tallplantor med en meters längd. Harald investerade 47 kr genom att avstå från<br />
inkomsten av massaveden i stammen på nr 5. Det motsvarar vad 47/3=16 st plantor skulle<br />
kostat. Redan efter femton år ger denna gran samma volymtillväxt som 292 plantor skulle<br />
givit honom. Denna investering gav alltså 18 gånger högre utdelning. Eftersom virket i den 13<br />
m höga granen kommer att kunna skördas om 15 år då den är 30 cm grov, medan tallarna<br />
behöver 50 år för att bli 30 cm grova, innebär detta att Harald dessutom vinner oerhört mycket<br />
i tid på att lämna den halvstora granen.<br />
Tallplantorna<br />
De tallar som planterades här har vuxit i mycket olika hastighet. Avståndet från träden har<br />
stor inverkan (Figur 7), men även grundytan hos träd (Figur 8). Frihetstalet i topp hos tall<br />
varierar mycket nära med plantans tillväxt och längd. Frihetstalet i brösthöjd skildrar tallens<br />
grenighet och därmed den första timmerstockens kvalitet. Ett lågt tal är liktydigt med god<br />
kvalitet och ett högt pris. Det önskvärda är därför att tallplantan skall växa tämligen långsamt<br />
under den tid då toppen är inom det som skall bli första timmerstocken, dvs. tills tallen är<br />
minst 6 meter lång.<br />
2.5<br />
Figur 7. Samband mellan tallplantors längd och avståndet till gran<br />
Tallplantans längd, m<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
0.0<br />
0 2 4 6 8 10 12 14 16<br />
Avstånd till träd, m<br />
119
Figur 8. Sambandet mellan grundyta och tallplantors frihetstal i topp.<br />
Frihetstal i topp<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
1 2 3 4 5<br />
Grundyta, m2<br />
I ett försök utanför Umeå mättes tillväxt och frihetstal hos planterade tallar samt skogens<br />
täthet (grundyta). Det förelåg ett mycket starkt samband (Figur 9). En rekommendation om att<br />
bäst miljö för uppväxande tallar är att de hämmas av en skog som har en täthet motsvarande<br />
Figur 9. Samband mellan grenighet (Frihetstal i brösthöjd = Freedom figure breast<br />
heighet) och skogens täthet (Grundyta = Basal area) uppmätt i en skog nära Umeå<br />
(Hagner 2010).<br />
grundytan 2-7 m2. Detta gäller på en tämligen bördig mark i Västerbottens kustland. Av de få<br />
mätningarna på denna yta, i Stöttingfjällets karga miljö, tycks en lämplig hämning<br />
åstadkommas om skogens grundyta är 1-3 m2.<br />
Att hämningen av plantornas tillväxt inte medför någon förlust av virkesproduktion har redan<br />
bevisats av ett doktorandarbete utfört på SLU (Jakobsson och Elfving 2004, Jakobsson och<br />
Nilsson 2005) (Figur 10). Jakobsson och Nilsson påpekar dessutom att överflyttningen av<br />
virke från de små träden till de stora träd som utövar hämningen av de små träden, innebär en<br />
ekonomisk fördel för skogsägaren. Han får skörda virket snart i form av få grova träd, istället<br />
för att vänta länge på skörden i form av många klenare stammar.<br />
120
Ränta, %<br />
20<br />
16<br />
12<br />
8<br />
4<br />
0<br />
Figur 10. Elfving och Jakobsson (2004) och Jakobsson och Nilsson (2005) fann att all det stamvirke som fattades<br />
i små tallplantor som hämmades av stora tallar, kunde återfinnas som ökad tillväxt i de stora tallarna.<br />
Tillväxt och räntabilitet hos gran i den gallrade skogen<br />
De stora träden har ett drivningsnetto som är oerhört mycket större än de små träden (Figur<br />
11). Räntabiliteten på trädets nettovärde är låg hos de största träden (Figur 12). Även de två<br />
långsamväxande granarna 3 och 4, ger undermålig ränta.<br />
Figur 11. Trädens nettovärde efter att kostnad för avverkning och<br />
terrängtransport har dragits från virkesvärdet.<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12<br />
Träd nr<br />
Drivningsnetto, kr / träd<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12<br />
Träd nr<br />
Figur 12. Ränta på trädens nettovärde beräknat med hänsyn till<br />
trädets tillväxt i diameter.<br />
Oavsett om de två granar som växer för långsamt för att ge god ränta, är denna yta mycket<br />
produktiv eftersom 7 av de 9 befriade granarna ger växer fort och ger hög ränta på den<br />
investering som Harald gjorde för 15 år sedan. Där det finns plats växer de planterade<br />
plantorna tämligen bra. Att somliga plantor, som står nära de lämnade träden, växer långsamt<br />
är enligt expertisen en ekonomisk fördel, eftersom tillväxten av virke flyttas från de små<br />
tallarna till de större granarna. Den hämmade tillväxten hos tallarna medför även att de i<br />
framtiden kan ge en lika god kvistren bottenstock som tallen nr 2.<br />
Den stora tallens värde avstår Harald Holmberg ifrån därför att han vill värna om miljön. Den<br />
blir ett jättestort evighetsträd som vi turister kan njuta av och som insekter och djur får fröjdas<br />
åt. Där kan tjädertupparna äta barr på vintern och där kommer kanske en kungsörn att bygga<br />
sitt bo.<br />
Referenser<br />
Hagner, M. (2010) Suitable density of dominants in a multi-storied pine forest and an<br />
instruction for enrichment planting. ISSN 1654-4455 UBICON Report.2, 1-13.<br />
Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained<br />
Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194,<br />
249-258.<br />
Jakobsson, R., Nilsson, M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine<br />
stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4,<br />
ISBN 91-576-7033-1.34, 1-12.<br />
Ågren, D. (2005) Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök.<br />
Growth response of retained trees in Hagner´s "Liberich" experiments. Swedish<br />
University of Agricultural Sciences, Institutionen för skogsskötsel,<br />
Examensarbete.15, 1-28.<br />
121
Bilaga W<br />
Skogen inom det gallrade område som åtalet mot Harald Holmberg<br />
avser.<br />
Mats Hagner<br />
Professor em. i naturlig föryngring vid Sveriges Lantbruksuniversitet.<br />
2010-10-04<br />
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Inom den nygallrade skog som åtalet gäller gjordes två slumpmässiga analyser av<br />
barråterväxten 2010-10-02. Naturplantor av gran och tall i längden 20-300 cm registrerades i<br />
7 stycken slumpmässigt utlagda cirkelprovytor med 5 m radie. Mängden naturplantor på<br />
blottlagd mineraljord i en dikeskant registrerades i tre slumpmässigt utlagda cirkelprovytor<br />
med 50 cm radie. Diket hade blivit uppgrävt vid bygget av skogsbilvägen för ca 30 år sedan.<br />
Att skogen i denna trakt producerat mycket grobart frö bevisades av att det fanns 265 000<br />
plantor per hektar på den blottlagda mineraljorden i dikeskanten.<br />
Storvuxna barrplantor inne i skogen uppgick i medeltal till 709 per hektar med en variation på<br />
255-1400. Naturplantor av tall utgjorde 3 % av totala antalet. Utöver naturplantorna<br />
registrerades 236 planterade granar per hektar. Totalt fanns alltså 946 barrplantor per hektar.<br />
Skogsstyrelsens tjänsteman fann 21 naturplantor per hektar med storleken 0 – 30 cm, vilket<br />
alltså var en grov underskattning av återväxten.<br />
Skogsstyrelsen registrerade 497 barrträd per hektar efter gallringen och fann att det stått 726<br />
barrträd före gallringen. Den sistnämnda uppgiften skall jämföras med den skog som Harald<br />
Holmberg nu skapat. Den innehåller 497 barrträd och 946 barrplantor, tillsammans 1443<br />
stammar per hektar. Utöver detta tillkommer alla björkar och björkplantor. Björk räknas<br />
numera som ett produktivt skogsträd.<br />
Bakgrund<br />
Täthet bland små trädplantor<br />
Naturplantor av tall och gran överlever inte länge i en tät skog som närmar sig den ålder då<br />
den normalt slutavverkas genom kalhuggning. En skogsman har normalt upplevt att det finns<br />
naturlig återväxt endast i större luckor. Emellertid föds det allra mest plantor där det står tätast<br />
med stora träd, eftersom dessa producerar mest frön. Varje år faller det mest frön inne i tät<br />
skog. Varje vår bildas det mest groddplantor inne i tät skog, dels därför att tätheten bland frön<br />
är störst där, dels därför att det är fuktigt och vindstilla inne i tät skog. Vi skogsforskare finner<br />
därför väldigt mycket nya groddplantor inne i tät skog.<br />
Av detta skäl visade det sig att riksskogstaxeringen som undersökte mängden småplantor på<br />
30 slumpmässigt valda platser i Sverige, fann 37 000 plantor per hektar, i äldre skog.<br />
Huvudparten av dessa var mycket små plantor (Bilaga T)<br />
122
Överlevnad och ackumulation av små trädplantor<br />
Överlevnadstiden är kortare inne i tät skog än i glesare skog. En studie som jag företog i<br />
Halland visade att halveringstiden för granplantor inne i tät skog var 0.6 år, i gles skog nära<br />
ett hygge, 2 år, och ute på hygget 11 år.<br />
Eftersom tillskottet av plantor avtar med trädens täthet var denna minst på hygget och störst<br />
inne i skogen. Det visade sig då att det sker en ackumulation av plantor i hyggeskanten där<br />
tillskottet varje år är stort medan halveringstiden är förlängd. Därför visade det sig att tätheten<br />
hos plantorna, plantor per hektar, vid ett visst tillfälle var 20 000 inne i täta skogen, 400 000 i<br />
hyggeskanten och 5 000 på hygget.<br />
Överlevnadstid och sambandet med svamp.<br />
Huvudskälet till skillnaden i överlevnadstid tros vara mykorrhiza-svampens prioriteringar.<br />
Dessa svampar lever på energi i form av socker som de får från trädens rötter, och de ger i<br />
utbyte vatten med näringsämnen till trädet. Detta är en grundläggande del i jordens alla<br />
skogsekosystem.<br />
De träd som har sina blad uppe i starkt ljus kan skapa mycket socker och förmedla detta till<br />
svampen. En liten undertryckt planta, som växer i djup skugga, kan inte bjuda svampen på<br />
något socker och dör vanligtvis inom kort tid. Detta är vad vi normalt upplever som<br />
konkurrens mellan träd av olika storlek. Svampen prioriterar ett samarbete med det träd som<br />
kan leverera mest socker från sina rötter. Ju mer ljus en liten planta får, dvs. ju längre från<br />
stora träd en planta växer, desto bättre samarbete utvecklas med svampen. Vi noterar detta<br />
som ökad tillväxt hos plantor som står mitt i stora luckor.<br />
Långt mellan år då det är lönsamt att samla kott<br />
Skogsmän har fått lära sig att tall och gran har svårt att bilda moget frö i karga trakter. Detta<br />
beror på att det krävs värme för att fröna skall mogna. Endast under vissa år finns så stora<br />
mängder grobart frö att det är meningsfullt att samla in kott.<br />
Moget frö bildas även i karga områden<br />
Skogsmän har därigenom felaktigt fått uppfattningen att svårigheter med naturlig återväxt<br />
under fröträd beror på att det inte bildas några grobara frön i karga trakter. Emellertid är<br />
förekomsten av naturliga skogar i sådana områden ett bevis på motsatsen. Det finns en stor<br />
skillnad mellan träd när det gäller både kottsättning och kravet på värme för frömognad. Även<br />
under år med liten kottsättning och tämligen dålig frömognad bildas moget frö hos vissa träd<br />
samt i den solvända delen av kottarna på de flesta träden.<br />
Överlevnad hos småplantor och skogens täthet i karga områden<br />
Skogens täthet minskar när man går mot norr eller upp mot trädgränsen i fjällen.<br />
Ljusmängden som når marken ökar och detta är troligen förklaringen till att man ofta finner<br />
förbluffande täthet bland små naturplantor av gran och tall även i områden med kargt klimat.<br />
Detta kanske kan förklaras av att svamparna i en fjällnära skog inte finner lika stor skillnad i<br />
sockerleveransen från små och stora träd, som svamparna gör i bördiga områden med tätare<br />
skog.<br />
Den långsiktiga tillväxten hos befriade omogna träd<br />
Återväxt i form av plantor med storlekar upp till 3 meter var av varierande kvalitet. Detta<br />
berodde bland annat på att skador uppstod vid avverkningen. Många av plantorna har stått i<br />
123
Årsring, mm<br />
2.5<br />
2.0<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
0.0<br />
djup skugga och under den tiden fått mycket liten barrmassa. Endast de granar som redan före<br />
gallringen stått i större luckor hade en stor barrmassa och hög vitalitet. Vitala plantor reagerar<br />
snabbt på ökad ljustillgång medan skadade och starkt undertryckta tar längre tid på sig. Vi vet<br />
dock generellt att de flesta plantor som överlever de första åren efter friställning, också repar<br />
sig och börjar skjuta fart. Marbuskkärnor i bottenstockar av grantimmer, som levereras till på<br />
våra sågverk idag, vittnar om att ungefär hälften av träden en gång har varit starkt<br />
undertryckta marbuskar. Friställda marbuskar och tidigare undertryckta träd har visat god<br />
reaktionsförmåga i många tidigare vetenskapliga försök.<br />
Här följer ett exempel från en karg del av Harald Holmbergs skog<br />
i Norrbäck.<br />
Granen står 500 meter över havet, endast 200 m under<br />
trädgränsen. Den är 148 år i brösthöjd och har reagerat med ökad<br />
tillväxt efter befriande gallring (Figur 1).<br />
1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000<br />
Figur 1. Årsringstillväxten över år. Granen nådde brösthöjd 1858 och har nu uppnått en diameter på 22 cm.<br />
Den befriande gallringen inträffade 1991 och efter fem år hade årsringen ökat från 0.2 till ett medeltal kring 1.5<br />
mm. Befrielsen medförde att granens volymtillväxt nu är 8.1 gånger så stor som före den befriande gallringen.<br />
På 500 m.ö.h. i Jämtland jämfördes höggallring (såsom i Harald Holmbergs skog) med<br />
låggallring (Figur 2) (Chrimes 2004). Efter att 30 % av volymen gallrats bort i form av<br />
småträd, som vid vanlig gallring, dvs. låggallring, sjönk produktionen till 57 % under<br />
kommande tioårsperiod. Med samma uttag i form av stora träd, dvs. höggallring, sjönk<br />
produktionen till 95 %. Om de små träden friställdes blev produktionen 1.67 gånger högre än<br />
om de stora träden friställdes.<br />
5<br />
Figur 2. Samband mellan gallringsstyrka och tillväxt under 10 år efter<br />
gallring i skiktad granskog i Hammerdal, Jämtland. De två blockens<br />
medeltal har förbundits med linjer. Procenttalen anger volymproduktionen i<br />
beståndet med små träd i procent av den som uppmättes i bestånd med stora<br />
träd. Data från Chrimes (2004). Figuren hämtad från Hagner (2004).<br />
Volymtillväxt, m3 / ha och år<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Stora träd<br />
167 %<br />
Små träd<br />
238 %<br />
169 %<br />
0<br />
124<br />
0 20 40 60 80 100<br />
Gallringsstyrka, % av volym
Annual volume increment, m3 / ha<br />
Blädning har testats i mycket långsiktiga och praktiskt genomförda försök i Sverige. I elva<br />
ytor spridda i Dalarna, Jämtland och Västerbotten utfördes blädningsgallring vart tionde år.<br />
Vissa ytor anlades redan på 1920-talet och följdes med behandlingar i 60 år. Lundqvist (1989)<br />
presenterade resultaten i form av punktdiagram. Han visade att volymproduktionen<br />
motsvarade 94 % av idealboniteten. Detta skall jämföras med kalhyggesbrukets troliga<br />
produktionsnivå på 85 % av idealboniteten. Tyvärr har inga motsvarande långsiktiga tester<br />
gjorts av hyggesbrukets volymproduktion.<br />
Efter digitalisering av punkterna i Lundqvists avhandling gjordes avancerade statistiska<br />
beräkningar av Hagner och Holm (2003). Resultaten framgår av figurerna 3, 4, 5.<br />
Publikationen bifogas såsom bilaga I. Resultaten visade att man får högsta volymproduktion<br />
vid blädning om man håller låg stående volym, gallrar svagt och ser till att beståndet består av<br />
en blandning av stora och små träd.<br />
Figur 3. Partial regression of Annual volume increment on Standing volume for<br />
the group treated “Well”. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot<br />
J.<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Harvest intensity, % of volume<br />
Annual Volume Increment, m3 / ha<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
0 50 100 150 200 250<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Standing volume, m3 / ha<br />
Figur 4.. Partial regression of annual volume increment on harvest intensity in<br />
percent of standing volume. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot<br />
V1.<br />
Figur 5. Partial correlations of Volume increment on Years from start of<br />
treatment. The two lines refer to the two groups of plots, i.e. those treated<br />
“well” and those treated “Wrong” with respect to stand structure. The “Well”<br />
group is represented by plot J and the “Wrong” group by plot V1.<br />
Annual Volume Increment, m3 / ha<br />
Well<br />
Wrong<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50<br />
Years from start of treatment<br />
I Sverige har vi också provat höggallring kombinerad med berikande plantering, dvs.<br />
Naturkultur, i en stor serie försök utspridda från Östergötland till Gällivare. Resultaten efter<br />
tio år har sammanställts av skogsstyrelsen (2008).<br />
125
Ågren (2005) visade, genom analys av många borrspån från alla försöken i den nämnda<br />
serien, att friställda träd reagerade mycket positivt på friställningen, men först det tredje året<br />
efter gallringen (Figur 6). Han fann att tallens grundytetillväxt kulminerade på nivån 3 gånger<br />
den ursprungliga 7 år efter gallring, medan granens tillväxt stegras ända till år 11. Näslund<br />
(1942) gjorde ungefär samma observationer i 157 gallrade ytor med gran i Norrland. Han<br />
visade också att reaktionen blev snabbast på bördiga ytor.<br />
Figur 6 kopierad från Ågren 2005.<br />
Ett av försöken med Naturkultur, som<br />
ligger i Piellovare vid Kåbdalis i lika<br />
karg miljö som Holmbergs fastighet,<br />
på 375 möh nära polcirkeln, har<br />
granskats ingående av Hagner (2009)<br />
(Bilaga O).Ytan i Piellovare är det<br />
enda stället i försöksserien där<br />
tillväxten i skog behandlad med<br />
befriande gallring kan jämföras med<br />
den i orörd skog. Om man beräknar<br />
medeltalet av tillväxten i behandlingarna Gles och Tät och jämför<br />
den med tillväxten i Orörd, blir den 85 % för åren 5-12 år efter<br />
gallringen. Denna höga tillväxt är anmärkningsvärd och<br />
uppmuntrande, eftersom uttaget i volym var så hög som 41 % i Tät<br />
och 59 % i Gles (Figur 7). Produktionen skall jämföras med den<br />
kalhuggna (Kont) parcellens, som var 0 % under samma period.<br />
Figur 7. Årlig tillväxt 5-12 år efter gallring i försöket Piellovare, över stående<br />
kubikmassan vid tredje revisionen (hämtat från bilaga O)<br />
Tillväxt, m3 / ha<br />
1.8<br />
1.6<br />
1.4<br />
1.2<br />
1.0<br />
0.8<br />
0.6<br />
0.4<br />
0.2<br />
0.0<br />
Kont<br />
Gles<br />
Tät<br />
Orörd<br />
0 40 80 120 160<br />
Volym, m3 / ha<br />
I Finland jämfördes selektiv avverkning (blädning) med låggallring på 23 ställen spridda runt<br />
landet (Lähde et al. 2002). Efter 11 år var volymproduktionen 5.4 m3sk/ha på blädad parcell<br />
126
och 4.6 på låggallrad parcell. Vid parvisa jämförelser (N=23) var skillnaden statistiskt<br />
säkerställd.<br />
Virkesförrådsdiagrammet bygger på vetenskapligt felaktig grund<br />
Såsom framgått av resultaten i den svenska serien med blädningsytor bör kubikmassan hållas<br />
låg för att volymproduktionen skall vara hög (bilaga I). Detta strider helt med idén bakom<br />
virkesförrådsdiagrammet i bilaga 1 till 5 § och 10 § i skogsvårdslagen. Diagrammet har<br />
konstruerats av skogsstyrelsen på ett underlag publicerat av professorn i skogsproduktion<br />
Björn Elfving (1993) (Bilaga Z). Hagner har i en teoretisk analys av slumpmässigt konstruerat<br />
material liknande det i riksskogstaxeringens tillfälliga ytor (Bilaga B), visat att det positiva<br />
sambandet mellan stående volym och tillväxt, som Elfving fått fram, endast beror på brister i<br />
materialet. Datormodeller för produktionsprognoser bör inte utformas med<br />
riksskogstaxeringens tillfälliga provytor som underlag. Anledningen är att man får in falska<br />
samband som beror på variation i täthet utanför provytan, bördighet, trädålder, tid efter<br />
gallring, gallringsintensitet och gallringssätt. Beståndets struktur har även en kraftig inverkan<br />
på tillväxten (Hagner och Holm 2003, Chrimes 2004).<br />
Det har alltså genom vetenskapliga misstag uppstått falska samband som uttrycks i bilaga 1<br />
till skogsvårdslagen. Detta förorsakar stora ekonomiska och miljömässiga skador i svenskt<br />
skogsbruk eftersom resultatet blir att skogarna hålls onödigt täta. Detta leder till dålig<br />
förräntning på arbetande kapital och försämrad volymproduktion.<br />
Material och metod<br />
Inventering av naturplantor och planterade granplantor gjordes 2 oktober 2010 av Mats<br />
Hagner och Harald Holmberg. Området som studerades låg inom det område på 11.7 hektar<br />
som skogsstyrelsen funnit vara för gles.<br />
I åtalet uppges att skogen består av 497 barrträdsstammar per hektar, samt 75 lövstammar.<br />
Tillsammans innehåller dessa 72 m3sk. Myndigheten inventerade också naturplantor av<br />
barrträd och fann 21 plantor per hektar med längder 0-30 cm.<br />
Mängden naturplantor växlar mycket starkt mellan platser av skäl som nämnts ovan. En<br />
selektiv avverkning innebär att en relativt hög gallringsstyrka tillämpas inom täta<br />
skogspartier, medan gallringsstyrkan blir låg i glesa skogspartier. Där skogen innehöll mycket<br />
stora luckor före gallringen, gallras inte alls. Där är också den naturliga återväxten riklig<br />
redan före gallringen. Behovet av berikande plantering uppstår därför på områden som<br />
tidigare varit tätt bevuxna med mogna träd. Där skogen varit skiktad, dvs. innehållit en<br />
blandning av små, halvstora och fullstora träd, före gallringen, lämnas omogna träd i sådan<br />
täthet att det inte finns behov av berikande plantering.<br />
Vid hyggesfritt skogsbruk skördas kontinuerligt de träd som är mogna. Sådana träd är dels<br />
stora träd som inte längre ger acceptabel ränta på sitt eget värde, eller skadade mindre träd och<br />
småträd som växer för tätt. Omogna träd är sådana träd som ger hög ränta på sitt eget värde<br />
efter att de friställts. Omogna träd är också små trädplantor. ”Återväxt” är vid hyggesfritt<br />
skogsbruk i princip alla omogna träd. I skogsvårdslagen finns ingen definition på vad<br />
”återväxt” är. Därför kan begreppet ”återväxt” anses omfatta även det vi människor upplever<br />
som träd.<br />
127
Taxering av planterade plantor och av naturplantor med längder 20-300<br />
cm.<br />
Vid skogsstyrelsens taxering av återväxt bestämde man sig för att endast plantor med längder<br />
0-30 cm skulle anses vara återväxt. Någon grund för detta finns inte i skogsvårdslagen.<br />
Vid vår taxering den 2 oktober definierades återväxt såsom naturplantor av barrträd med<br />
längder 20-300 cm (Foto 1), samt ettåriga planterade granplantor.<br />
Foto 1. En meterhög vital beståndsföryngrad gran till<br />
vänster om Harald Holmberg. Bilden är tagen i det<br />
område som åtalet gäller.<br />
Det är mycket väsentligt att en taxering av återväxt utförs på helt slumpmässigt valda platser.<br />
Av detta skäl samarbetade Harald Holmberg och jag på följande sätt vid märkningen av<br />
provytornas centrum. Jag gav Harald i uppgift att stega 50 m i en av mig angiven riktning. Jag<br />
följde långt efter. När han stannat gav jag honom uppgift att vända sig med näsan i en viss<br />
kompassriktning. Därefter fick han slänga en kraftig pinne över axeln så långt han kunde. Vid<br />
en förutbestämd ände av denna pinne låg ytcentrum. Radien 5 m mättes med måttband.<br />
Detta förfaringssätt för slumpmässig val av provytecentra finns beskrivet i många läroböcker i<br />
statistik. Det är av största vikt att provytor väljs utan möjlighet för taxeringsmannen att<br />
påverka placeringen.<br />
Taxering av naturplantor i dikeskant<br />
En skogsbilväg byggdes genom skogen för ca 30 år sedan. På vissa platser med mjäla har<br />
uppfrysning varit så kraftig att jorden i dikets sluttning aldrig blivit stabilt bevuxen med annat<br />
än tunn mossa. Där kan barrträdsfrön gro och plantor överleva några år. De flesta lyfts upp ur<br />
jorden och dödas av den pipkrake som bildas under vår och höst, men några plantor överlever<br />
längre tid (Foto 2).<br />
128
Foto 2. En hatt bland natursådda<br />
granplantor i dikeskanten.<br />
Tätheten av plantor vid en viss tidpunkt blir ett tal som är resultatet av nytillskott av grobart<br />
frö och avgång på grund av uppfrysning.<br />
Antalet plantor per hektar avspeglar givetvis endast en del av den kapacitet i fråga om<br />
återväxt som den omgivande skogen har.<br />
Val av provytecentrum gick så till att jag bad Harald att ställa sig i dikesbotten. Han fick<br />
vända sig med näsan i en riktning som jag bestämde. Han slängde pinnen över axeln så långt<br />
han kunde i dikets riktning. Där pinnen landade lades provytans centrum en meter från<br />
dikesbotten upp i den slänt som lutade mot norr.<br />
Provytans radie var 50 cm. De plantor som registrerades var 3-30 cm långa. Längre plantor<br />
förekom inte inom någon provyta.<br />
Resultat<br />
Återväxt i dikeskant<br />
I dikeskanten fanns 365 000 naturplantor per hektar (Tabell 1). 2.3 % utgjordes av tall.<br />
Tabell 1. Återväxt av tall och gran i dikeskant längs en skogsbilväg.<br />
Längden hos plantorna var 3-30 cm och deras ålder 1- 30 år.<br />
Yta nr Naturplantor Totalt ant Totalt ant Totalt ant Totalt ant<br />
gran tall plantor på naturpl/ha naturgranar naturtallar<br />
ytan pl/ha pl/ha<br />
1 21 2 23 292836 267372 25464<br />
2 33 0 33 420156 420156 0<br />
3 30 0 30 381960 381960 0<br />
Medeltal 28 0.67 29 364984 356496 8488<br />
129
Återväxt i skog<br />
Inne i skogen fanns 946 plantor per hektar varav 236 var planterade granar (Tabell 2). Endast<br />
3 % av naturplantorna var tall. Detta motsvarar exakt andelen tallar bland träden.<br />
Tabell 2. Återväxt av barrträd inne i det område som åtalet gäller.<br />
Längden hos registrerade plantor varierade från 20-300 cm.<br />
Yta nr Naturplantor Planterade Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt<br />
gran tall granar plantor antal naturplantor naturgranar naturtallar planterade<br />
på ytan pl/ha pl/ha pl/ha pl/ha pl/ha<br />
1 11 0 0 11 1400 1400 1400 0 0<br />
2 4 0 9 4 1655 509 509 0 1146<br />
3 4 1 4 5 1146 637 509 127 509<br />
4 4 0 0 4 509 509 509 0 0<br />
5 3 0 0 3 382 382 382 0 0<br />
6 2 0 0 2 255 255 255 0 0<br />
7 10 0 0 10 1273 1273 1273 0 0<br />
Medeltal 5 0 2 6 946 709 691 18 236<br />
Variationen av stora naturplantor var betydande, från 255 till 1400 plantor per hektar.<br />
Diskussion<br />
Trots att området ligger i en karg trakt på 430 meter över havet i Västerbottens lappmark har<br />
fröproduktionen varit mycket riklig över åren. Tätheten 365 000 plantor per hektar i<br />
dikeskanten vittnar om att besåningen av marken är mycket god. Att man endast finner 700<br />
naturplantor med storlekar över 20 cm beror på den naturliga avgång som normalt sker inne i<br />
tät skog. Detta är utförligt beskrivet i kapitlet ”bakgrund”.<br />
De naturföryngrade plantor, med storlek 20-300 cm, som återfanns vid inventeringen inne i<br />
skogen växlade i antal per hektar från 250 till 1400 per hektar. Eftersom alla plantor med<br />
mindre längd än 20 cm inte räknades, torde det verkliga antalet vara mångdubbelt större.<br />
Detta påstående bygger på ett stort antal uppgifter från bland annat riksskogstaxeringen<br />
(Bilaga T). Om man inne i en skog upptäcker en granplanta som syns ovanför blåbärsriset,<br />
kan man vara säker på att det finns väldigt många fler småplantor bland blåbärsriset. Det<br />
beror på att konkurrensen med de stora träden gör att plantorna dör förr eller senare.<br />
I alla taxerade ytor fanns större träd som lämnats därför att de ansågs vara omogna.<br />
Skogsstyrelsens taxering visade att det nu står 497 barrträd per hektar. Om hälften av de<br />
registrerade stora naturplantorna, dvs. 350 per hektar, bildar träd, så finns i medeltal 847<br />
stammar per hektar i den skiktade skog som bildas. Skogsstyrelsens inventering visade att<br />
antalet barrträdsstammar var 726 per hektar före avverkningen. Detta bevisar att skogen efter<br />
gallringen kommer att bli lika tät som före gallringen. Den innehåller nämligen så många<br />
stora naturplantor att dessa tillsammans med de friställda omogna träden är lika stamrik som<br />
före gallringen.<br />
På de platser där provytan till en del hamnade på sådana ställen där Harald Holmberg ansett<br />
att en stor lucka utan naturlig återväxt hade uppstått, hade han planterat gran. I en yta fann vi<br />
1146 planterade plantor per hektar och i en annan fann vi 509. Dessa små plantor har överlevt<br />
sin första sommar, men kommer givetvis att drabbas av avgång under kommande år. I våra<br />
stora försök med Naturkultur kan jämförelser göras mellan plantor som står på hyggen och<br />
plantor som står i luckor inne i skog. Dessa jämförelser antyder att den långsiktiga<br />
överlevnaden blir större i skogens stora luckor än på hygget. Detta bekräftas även av ett<br />
försök anlagt på 1960-talet i jämtländsk fjällskog (Bilaga N) Den långsiktiga överlevnaden<br />
130
ute på hyggen blir kanske 50 % i dessa karga trakter, men enligt studien i Jämtland mycket<br />
högre inne i skogens luckor. Blir det endast 50 % överlevnad där Harald Holmberg planterat,<br />
kommer skogen ändå att få en acceptabel täthet.<br />
Givetvis tar det något decennium innan volymproduktionen är lika stor som före gallringen.<br />
Detta beror på att barrmassan hos befriade träd måste hinna utvecklas. Detta dröjsmål skall<br />
emellertid jämföras med det dröjsmål som blir följden av en kalhuggning. Erfarenheten av<br />
tidigare kalhuggningar i denna trakt visar att det då tar mycket längre tid innan<br />
volymproduktionen kulminerar.<br />
Slutsatser<br />
Sammantaget visar inventeringen att besåningen med moget frö är mycket riklig, trots att<br />
området anses svårföryngrat. Variationen i överlevande återväxt var stor. De glesare partierna<br />
hade berikats med plantor utsatta av Harald Holmberg, varför en skiktad skog med tillräckligt<br />
antal träd har skapats på alla ställen som inventerades.<br />
I kapitlet bakgrund har presenterats tidigare studier som visar att de omogna träd som befriats<br />
vid gallringen kommer att reagera med ökad uthållig tillväxt. Det har också visats i tidigare<br />
arbeten att den berikande plantering som utförts kommer att förtäta skogen inom glesa partier.<br />
Skogsstyrelsens uppgift om att skogen inte producerar grobart frö visade sig vara osann<br />
eftersom antalet natursådda barrträdsplantor i dikeskanten var 365 000 plantor per hektar.<br />
Skogsstyrelsens uppgift om att den naturliga återväxten bestod av 21 plantor per hektar,<br />
visade sig vara en underskattning, eftersom det rätta talet var 709 plantor per hektar. Utöver<br />
detta antal tillkommer alla plantor som var mindre än 20 cm, samt alla de plantor som Harald<br />
Holmberg planterat.<br />
Den skog som Harald Holmberg skapat av planterade plantor och omogna träd är tillräcklig<br />
tät för att uppnå full virkesproduktion efter något decennium. Genom att de omogna träden är<br />
mycket större än plantor som planteras på ett hygge, blir tiden fram till nästa skörd av mogna<br />
träd mycket förkortad i förhållande till tiden fram till slutavverkning efter kalhuggning. Denna<br />
form av kontinuerligt skogsbruk är därför mycket mer lönsamt än konventionellt<br />
kalhyggesbruk.<br />
Utöver detta bör nämnas att de omogna träden bär mycket hänglav till fromma för<br />
rennäringen. Genom att Harald Holmberg utför grönrisplantering utan någon markberedning,<br />
skadas inte renarnas markbete, fornlämningar lämnas opåverkade och klimatet drabbas inte av<br />
onödig avgång av koldioxid från kal skogsmark som skadats av maskinell markberedning.<br />
Slutligen förblir skogens ekosystem tämligen ostört, vilket bevarar hög biodiversitet och gör<br />
det lättare att bedriva jakt och bärplockning.<br />
Referenser<br />
Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven-aged Picea abies forests<br />
in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration<br />
dynamics of managed uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden.<br />
Silvestria, ISSN 1401-6230, ISBN 91-576-6538-9.304, 1-9.<br />
Elfving, B. (1990) Granplantering under gles högskärm i fjällskog. Sveriges<br />
Skogsvårdsförbunds Tidskrift.5, 1-8.<br />
131
Elfving, B. (1993) Volymtillväxtfunktioner för tall och gran, avsedda att belysa begreppet<br />
produktionsslutenhet. Skogsstyrelsen, Stencil nr 598/01009.1-10.<br />
Elfving, B. (2005) Hur uppnår man maximal volymproduktion? SLU, Institutionen<br />
skogsskötsel, Epost 2005-05-18.1-3.<br />
Elfving, B., Jakobsson, R. (2006) Effects of retained trees on tree growth and field vegetation<br />
in Pinus sylvestris stands in Sweden. Scandinavian Journal of Forest<br />
Research.21,7, 29-36.<br />
Elfving, B. (2009) Influence of retained trees on growth of the new stand. PM for Heureka,<br />
Appendix 18.1.<br />
Hagner, M. (2002) Sambandet mellan tillväxt och stående volym framträder först efter att<br />
hänsyn tagits till bonitet och huggningsstyrka. Sveriges Lantbruksuniversitet,<br />
Institutionen skogsskötsel, Arbetsrapport, och UBICON Rapport nr 11,<br />
2002.180, 1-12.<br />
Hagner, M. (2009) Naturkultur i Piellovare. Tillstånd och utveckling i försöket 15 år efter<br />
avverkningen. ISSN 1654-4455, UBICON, Rapport.5, 1-23.<br />
Lähde, E., Laiho, O., Norokorpi, Y., Saksa, T. (2002) Development of Norway spruce<br />
dominated stands after single-tree selection and low thinning. Canadian Journal<br />
of Forest Research.32, 1577-1584.<br />
Skogsstyrelsen (2008) Naturkultur. Utvecklingen i försöksserien de 10 första åren.<br />
Rapport.23, 1-30.<br />
Ågren, D. (2005) Tillväxtreaktion på kvarlämnade träd i Hagners "Naturkultur" försök.<br />
Growth response of retained trees in Hagner´s "Liberich" experiments. Swedish<br />
University of Agricultural Sciences, Institutionen för skogsskötsel,<br />
Examensarbete.15, 1-28.<br />
132
Bilaga X<br />
Virke med goda egenskaper skapas i skiktad skog<br />
Intervju med Thomas Thörnqvist, professor i virkeslära<br />
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Mats: Anser Du att träd, som skall producera sågvirke, bör odlas i en skiktad skog, där stora<br />
och små träd står blandade.<br />
Thomas: Ja<br />
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------<br />
----- Original Message -----<br />
From: Thomas Thörnqvist<br />
To: 'Mats Hagner'<br />
Sent: Friday, April 08, 2011 10:15 AM<br />
Subject: SV: Intervju bekräftelse<br />
Mats,<br />
Härmed bekräftar jag att nedanstående intervju överenstämmer med mina åsikter.<br />
Hälsningar<br />
Thomas Thörnqvist<br />
Från: Mats Hagner [mailto:Mats.Hagner@allt2.se]<br />
Skickat: den 6 april 2011 10:36<br />
Till: thomas@xylem.se<br />
Ämne: Intervju bekräftelse<br />
Intervju med Thomas Thörnqvist, professor i virkeslära<br />
Mats Hagner prof. em. i Skogsföryngring, 2011-04-06<br />
Mats: Du har läst intervjuer med de två professorerna Sune Linder, Jan-Erik Hällgren.<br />
Stämmer det att båda två förordar att man odlar träd i skog med maximal bladyta, med låg<br />
stående kubikmassa och på ett sätt som göra att stora och små träd står blandade. Deras<br />
argument är att det då blir full produktion av virke. Stämmer det?<br />
Thomas: Ja<br />
Mats: Är Du medveten om att våra långsiktiga försök med blädning, efter multipel<br />
regressionsanalys, har visat att volymproduktionen i ytorna var störst när<br />
** gallringsstyrkan var låg<br />
**den stående volymen var låg<br />
**den skiktade strukturen bevarades<br />
Thomas: Ja<br />
133
Figur 1. En fullskiktad skog med gammafördelad diameterfördelning, dvs.<br />
med en dissimilarity coefficient nära värdet 0.5 som karaktäriserar en<br />
naturlig skog. De största träden är ännu inte ekonomiskt mogna. Detta<br />
innebär att de efter en gallring växer så fort att de ger bättre ränta på sitt<br />
eget värde än vad skogsägaren får vid alternativ placering av pengar.<br />
Mats: Vid gallring i det vanliga kalhyggesbruket försöker man fokusera tillväxtresurserna till<br />
de största träden för att man så snart som möjligt skall kunna utföra en kalavverkning av ett<br />
bestånd med enbart fullstora träd. Beståndet i figur 1 skulle vid kalhyggesbruk ha gallrats<br />
genom att utjämna skiktningen. Man skulle ha plockat bort de små träden, nr 3,4,5,6, samt<br />
eventuellt med en underröjning plockat bort resten av småträden. Håller Du med om detta?<br />
Thomas: Ja<br />
Mats: Om träden nr 1 och 2 har vuxit fritt och fort ända sedan de planterades på ett kalt hygge<br />
har timret i stammens nedre del egenskaper som sänker värdet hos sågvaran:<br />
** stor andel ungdomsved som gör att plankor sågade längs märgen kröker sig eller spricker<br />
vid torkning<br />
** många grova grenar invallade i virket, vilket gör det svagt. Det innebär att virket blir<br />
mindre intressant som konstruktionsvirke respektive som möbel- eller snickerivirke.<br />
Sammantaget gör detta att plankor och bräder framställda av timret har dålig kvalitet med lågt<br />
värde. Är Du av samma uppfattning?<br />
Thomas: Ja<br />
Mats: Om man sköter skogen i figur 1 med kontinuerliga uttag av stora mogna träd, och låter<br />
de små träden ersätta de uttagna träden, kommer man i fortsättningen att skörda träd som<br />
hämmats i sin ungdom. Eikenes et al (1995) fann att fullstora träd som vuxit upp i skiktad<br />
skog hade liten andel ungdomsved och jämn årsringsutveckling i nedersta timmerstocken. Du<br />
vet också att det blir få och klena grenar på nedersta timmerstocken i träd som växer upp i<br />
skiktad skog. Sammantaget ger detta högt värderade egenskaper hos sågvaran. Stämmer<br />
detta?<br />
Thomas: Ja<br />
Mats: Anser Du att träd, som skall producera sågvirke, bör odlas i en skiktad skog, där stora<br />
och små träd står blandade.<br />
Thomas: Ja<br />
Mats: TACK<br />
Referenser<br />
Eikenes, B., Kucera, B., Fjaertoft, E., Storheim, O., N, Vestöl, G., I. (1995) Virkeskvalitet i<br />
fleraldret skog. Rapport fra Skogforsk.24, 1-30.<br />
134
Bilaga Y<br />
Virkesproduktionen minskar med ökande kubikmassa<br />
Intervju med Jan-Erik Hällgren som är professor i skogsträden fysiologi<br />
och Sune Linder som är professor i skogsekologi. Båda vid SLU.<br />
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Mats: Med ökande storlek hos de största träden i en fullskiktad skog upprätthålls maximal<br />
bladyta av allt färre träd. Mängden socker förblir konstant medan mängden stamved som<br />
förbrukar socker ökar. Detta får mig att tro, att överskottet för tillväxt minskar. Håller Du med<br />
mig?<br />
Sune: Ja<br />
Mats: Skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram (bilaga 2 nedan) tvingar en skogsägare att<br />
upprätthålla en viss mängd stamved per hektar. Anser Du att diagrammet i stället borde<br />
föreskriva en viss minimal bladyta, eftersom det är tätheten av bladyta som avgör tillväxten<br />
och inte mängden stamved.<br />
Sune: Ja<br />
Intervju med Sune Linder, prof. em. i skogsekologi.<br />
Mats Hagner 2011-03-25<br />
.<br />
Mats: Finns det ett samband mellan mängden stamved och produktion av virke?<br />
Sune: Sambandet är indirekt. Produktionen är direkt kopplad till bladytan hos beståndet,<br />
vilken i sin tur beror av bördigheten (temperatur och tillgång på näring och vatten). När träden<br />
är små och står glest har de tillsammans en låg produktion beroende på att bladytan som<br />
fångar solljuset inte hunnit bli maximal. När träden blivit stora nog för att ha uppnått den<br />
135
maximala bladytan är produktionen av socker i beståndet maximal. Vid fortsatt tillväxt lyfts<br />
den redan maximala bladytan allt högre upp. På magra marker uppnås inte full kronslutenhet,<br />
dvs. allt solljus kan inte tas upp i trädkronorna.<br />
Figur 1. Energi från solen omvandlas i trädens blad till socker. Detta använder träden till att hålla liv i alla<br />
levande celler i krona, stam och rötter. Det kallas underhållsandning. Om det finns överskott på socker kan trädet<br />
använda det för tillverkning av ny ved, dvs. för tillväxt. Bladytan, som fångar solens strålar, är minst i ungskogen<br />
till vänster. Bladytan hos beståndet i mitten är tillräcklig för att fånga allt ljus. Bladytan kan inte bli större. När<br />
träden blir högre lyfts bladytan allt högre upp utan att produktionen av socker ökar. När stammarna blivit så<br />
långa, som i beståndet till höger, förbrukas en allt högre andel av sockret till andning i stammar, grenar och<br />
rötter. Då avtar tillväxten över tiden.<br />
Stammar, grenar och rötter är en ”tärande del” av skogsekosystemet. Den mängd socker som<br />
bildas i bladen ökar fram till den tidpunkt då maximal bladyta uppnås. Den del av sockret som<br />
finns tillgänglig för tillväxt minskar sedan när träden blir större och en allt större andel av<br />
sockret förbrukas av underhållsandningen. I en skog minskar därför tillväxten av virke efter<br />
att maximal bladyta har uppnåtts. Ju tätare ungskogen är, desto tidigare uppnås maximal<br />
bladyta.<br />
Gallring reducerar bladytan och minskar mängden producerat socker. Om gallringsstyrkan är<br />
låg och beståndet har maximal bladyta före gallringen, blir återhämtningen snabb, eftersom<br />
det fortfarande finns många blad som fångar upp det ljus som skulle ha fallit på det<br />
bortgallrade trädets blad.<br />
Figur 2. I en naturligt skiktad skog kan ett stort träd skördas utan att någon<br />
stor tillväxtnedsättning uppstår. Det beror på att bladen hos de mindre träden<br />
fångar det ljus som tidigare föll på det stora trädets blad.<br />
Mats: Har Du studerat skillnaden i dessa avseenden mellan en enskiktad skog och en<br />
fullskiktad skog?<br />
Sune: Nej<br />
Mats: Har Du anledning att tro att en fullskiktad skog skulle ha lägre maximal bladyta och<br />
lägre bruttoproduktion än en enskiktad skog?<br />
Sune: Nej<br />
Mats: Vi tänker oss två mycket olika bestånd men båda har maximal bladyta. Det första är ett<br />
fullskiktat bestånd med några få stora träd och många mindre träd av alla storlekar. Det andra<br />
är ett enskiktat bestånd med fullstora träd. Har det fullskiktade beståndet en lägre mängd<br />
stamved i kubikmeter per hektar, än det enskiktade?<br />
Sune: Ja<br />
136
Figur 3. Ett fullskiktat bestånd, med samma<br />
bladyta som ett enskiktat bestånd, har troligen<br />
en mindre mängd stamved.<br />
Mats: Vi har två bestånd med maximal bladyta, men med väldigt olika skiktning. Är det<br />
möjligt att det fullskiktade beståndet, som dras med mindre underhåll av levande stamved, har<br />
större överskott av socker tillgängligt för produktion av virke.<br />
Sune: Ja<br />
Mats: Den ovan beskrivna fullskiktade skogen har inte har några fullstora träd men trots detta<br />
maximal bladyta. Är det troligt att denna fullskiktade skog, trots sin lägre mängd stamved per<br />
hektar, har full produktion av socker?<br />
Sune: Ja<br />
Figur 4. Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta, oavsett trädens storlek. I<br />
en naturligt skiktad skog, med maximal bladyta, är överskottet av socker, som kan användas för tillväxt, troligen<br />
störst när träden är små. Produktionen av virke minskar i så fall när mängden virke ökar.<br />
Mats: Med ökande storlek hos de största träden i en fullskiktad skog upprätthålls maximal<br />
bladyta av allt färre träd. Mängden socker förblir konstant medan mängden stamved som<br />
förbrukar socker ökar. Detta får mig att tro, att överskottet för tillväxt minskar. Håller Du med<br />
mig?<br />
Sune: Ja<br />
Mats: Skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram (bilaga A) tvingar en skogsägare att<br />
upprätthålla en viss mängd stamved per hektar. Anser Du att diagrammet i stället borde<br />
föreskriva en viss minimal bladyta, eftersom det är tätheten av bladyta som avgör tillväxten<br />
och inte mängden stamved.<br />
137
138
Bilaga 1<br />
Abstract<br />
Hagner, M. & Holm, S. 2003. Effects of standing volume, harvest intensity and stand<br />
structure on volume increment in plots managed with long-term, single-tree selection.<br />
http://libris.kb.se/bib/11358473<br />
Eleven plots in central Sweden were selectively cut 2-7 times in periods spanning 20-63<br />
years, and in cutting intervals of 5-13 years. The average standing volume was 147 m 3 ha -1<br />
(range, 41 to 287 m 3 ha -1 ). Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) dominated, and in some<br />
plots pine (Pinus sylvestris L.) and birch (Betula pendula Roth. + Betula pubescens Ehrh.)<br />
were also present. Vaccinium myrtillus L. dominated the field layer.<br />
Multiple regression analyses revealed that annual volume increment decreased with<br />
increasing harvest intensity (Figure 2), and with increasing standing volume (Figure 1). In<br />
plots where thinning was carried out in such a manner that a multi-storied structure was<br />
preserved, the volume increment was stable over time. In other plots, treated in such a way<br />
that the structure became more single-storied, the productivity decreased over time (Figure 3).<br />
The results were not consistent with those of other studies, probably because the data relate to<br />
plots that varied in standing volume over time, while previous studies compared productivity<br />
in plots with differences in standing volume. Hence this is a temporal comparison while most<br />
researchers have examined spatial differences.<br />
The regression functions suggest that substantial gains in volume production can be made if<br />
low standing volume is combined with frequent thinnings of low intensity. It also indicates<br />
the importance of preserving a multi-storied structure.<br />
Key words: polycyclic, uneven-aged, continuous cover, tree selection, stand structure,<br />
productivity, standing volume, frequent thinnings, multiple, regression.<br />
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx<br />
Fig.1. Partial regression of Annual volume increment on Standing volume for<br />
the group treated “Well”. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot J.<br />
Annual Volume Increment, m3 / ha<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
0 50 100 150 200 250<br />
Standing volume, m3 / ha<br />
139
Fig. 2. Partial regression of annual volume increment on harvest intensity in<br />
percent of standing volume. (Table 6, Regression 1). Estimated values for plot<br />
V1.<br />
Annual Volume Increment, m3 / ha<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Well<br />
Wrong<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50<br />
Years from start of treatment<br />
Annual volume increment, m3 / ha<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
0 10 20 30 40 50 60<br />
Harvest intensity, % of volume<br />
Fig. 3. Partial correlations of Volume increment on Years from start of<br />
treatment. The two lines refer to the two groups of plots, i.e. those treated<br />
“well” and those treated “Wrong” with respect to stand structure. The<br />
“Well” group is represented by plot J and the “Wrong” group by plot V1.<br />
140
Bilaga Z<br />
Det vetenskapliga underlaget till virkesförrådsdiagrammet<br />
Mats Hagner 2011-04-29<br />
Mats Hagners kommentar rörande nedan bifogade stencil från professorn i<br />
skogsproduktion, Björn Elfving, till skogsstyrelsen 1993. (bilaga 1)<br />
<strong>Sammanfattning</strong><br />
Virkesförrådsdiagrammets kurvor kan inte användas för att styra skogsskötseln mot hög<br />
virkesproduktion, på det sätt som skogsstyrelsen försöker göra.<br />
Elvings analys är korrekt utförd i matematiskt-statistiskt avseende. Hans funktioner kan<br />
dock inte användas för att ge rekommendationer för skogsskötsel. Skälet är<br />
**att materialet inte skildrar vad som händer efter en skötselåtgärd<br />
**att analysen inte innehåller de variabler som är av störst betydelse för variationen i tillväxt<br />
Elfvings resultat gäller för små cirkelytor. Skogsstyrelsens praxis vid användning av<br />
Elfvings kurvor (uttryckta i lagens virkesförrådsdiagram) har utformats till att bedöma<br />
medeltal av virkesvolym uppmätt inom stora skogsområden. Ingenstans i lagens text finns<br />
angivet att diagrammets kurvor skall tillämpas på detta sätt. Skogsstyrelsens praxis är<br />
vetenskapligt felaktig. Om kurvorna vore korrekta mått på skogens volymproduktion (vilket<br />
de inte är) skulle de i så fall tillämpas på cirkelytor med 20 m diameter.<br />
Materialet<br />
Elfvings analys grundar sig på tillfälliga cirkelytor med 10 m radie (Bilaga B).<br />
Resultaten gäller alltså små områden, med 20 m diameter, och resultaten kan därför inte<br />
tillämpas på stora områden, vilket tyvärr blivit praxis inom skogsstyrelsen.<br />
Riksskogstaxeringen har samlat in materialet i tillfälliga ytor, och det ger därför en<br />
ögonblicksbild över tillståndet i Sveriges skogar. Elfvings analysresultat har kommit att<br />
användas för att yttra sig om hur det blir vid förändringar av exempelvis den stående<br />
kubikmassan. Sådana prognoser måste grundas på analys av provytor som studerats under<br />
lång tid. Vill man veta vilken effekt det blir av att ändra på den stående kubikmassan, så<br />
måste man på samma yta ändra kubikmassan och mäta effekten långt senare. Generellt måste<br />
man alltså grunda tidsmässiga prognoser på tidsmässig studerade ytor.<br />
Analysen ger falska samband<br />
De funktioner som har använts för att göra kurvorna i virkesförrådsdiagrammet förklarar<br />
tillväxten med hjälp av stående volym, bonitet och medelhöjd. Som framgått av arbeten<br />
gjorda på material från provytor som är följda mycket lång tid, 11 blädningsytor, behandlade<br />
med upprepade gallringar under 20-60 år, visar att helt andra variabler avgör volymtillväxten<br />
(Hagner och Holm 2003, Bilaga I). Dessa är gallringsstyrka och beståndets struktur. Den<br />
stående volymen visade sig ha motsatt inverkan jämfört med Elfvings funktioner, dvs.<br />
produktionen var större när den stående volymen hölls låg. Boniteten, SIS, har givetvis<br />
inverkan på både stående volym och produktion. Emellertid kan hela effekten av bördigheten<br />
inte lyftas undan genom införandet av variabeln SIS eftersom denna bevisligen endast skildrar<br />
två tredjedelar av den verkliga bördigheten (Hägglund och Lundmark 1977). I ett teoretiskt<br />
arbete har visats att produktionen i de små ytorna även påverkas av skogens täthet utanför<br />
141
ytan, på ett sätt som gör att det uppstår ett falskt samspel mellan stående volym och<br />
volymtillväxt (Hagner 2005, Bilaga B)<br />
Referenser<br />
Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure<br />
on volume increment in plots managed with single tree selection over long time.<br />
ISSN 1654-4455, UBICON, Report http://libriskbse/bib/11358473.2, 1-18.<br />
Hagner, M. (2005) Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av<br />
prognosmodeller för volymproduktion. ISSN 1654-4455, UBICON Rapport,<br />
http://libriskbse/bib/11358430.21, 1-8.<br />
Hägglund, B., Lundmark, J.-E. (1977) Site index estimation by means of site properties, Scots<br />
pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, 1-38.<br />
142
Bilaga 1<br />
143
144
145
146
147
Bilaga ZA<br />
Mats Hagner 2011-05-21<br />
Illustrerad förklaring av det vetenskapliga misstaget bakom<br />
skogsvårdslagens virkesförrådsdiagram<br />
:::::::::::::::::::::::::::::::::::::::<br />
Utdrag från Bilaga Z<br />
Analysen ger falska samband<br />
De funktioner som har använts för att göra kurvorna i virkesförrådsdiagrammet förklarar<br />
tillväxten med hjälp av stående volym, bonitet och medelhöjd. Som framgått av arbeten<br />
gjorda på material från provytor som är följda mycket lång tid, 11 blädningsytor, behandlade<br />
med upprepade gallringar under 20-60 år, visar att helt andra variabler avgör volymtillväxten<br />
(Hagner och Holm 2003, Bilaga I). Dessa är gallringsstyrka och beståndets struktur. Den<br />
stående volymen visade sig ha motsatt inverkan jämfört med Elfvings funktioner, dvs.<br />
produktionen var större när den stående volymen hölls låg. Boniteten, SIS, har givetvis<br />
inverkan på både stående volym och produktion. Emellertid kan hela effekten av bördigheten<br />
inte lyftas undan genom införandet av variabeln SIS eftersom denna bevisligen endast skildrar<br />
två tredjedelar av den verkliga bördigheten (Hägglund och Lundmark 1977). I ett teoretiskt<br />
arbete har visats att produktionen i de små ytorna även påverkas av skogens täthet utanför<br />
ytan, på ett sätt som gör att det uppstår ett falskt samspel mellan stående volym och<br />
volymtillväxt (Hagner 2005, Bilaga B)<br />
Referenser<br />
Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure<br />
on volume increment in plots managed with single tree selection over long time.<br />
ISSN 1654-4455, UBICON, Report http://libriskbse/bib/11358473.2, 1-18.<br />
Hagner, M. (2005) Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av<br />
prognosmodeller för volymproduktion. ISSN 1654-4455, UBICON Rapport,<br />
http://libriskbse/bib/11358430.21, 1-8.<br />
Hägglund, B., Lundmark, J.-E. (1977) Site index estimation by means of site properties, Scots<br />
pine and Norway spruce in Sweden. Studia Forestalia Suecica.138, 1-38.<br />
::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::<br />
Gallring<br />
När skog gallras minskar dess förmåga att fånga solljus<br />
(Figur 1). Den sammanlagda bladytan blir mindre. Tillväxt<br />
av virke skapas av det socker som bildas i bladen, och när<br />
bladytan reduceras minskar också skogens sammanlagda<br />
produktion av virke. Ju kraftigare gallringen är desto större<br />
blir reduktionen av tillväxten.<br />
De träd som blir kvar efter gallringen bygger snabbt ut sin<br />
bladyta genom att förlänga grenarna. Tillväxtreduktionen<br />
blir kortvarig om gallringsstyrkan är låg. Efter några år är<br />
148
tillväxten hög, trots att mängden stamvirke minskat. Den stående volymen är lägre.<br />
Gallring minskar både bladyta och den sammanlagda mängden av stamvirke, dvs. den stående<br />
volymen. Stammarna är en tärande del av ekosystemet, de förbrukar nämligen resurser genom<br />
andning och tillväxt utan att tillföra något. Vid analys av tusentals provytor, utlagda av<br />
riksskogstaxeringen, har man fått fram ett falskt samband mellan volymtillväxt och stående<br />
volym som innebär att tillväxten ökar vid ökande stående volym. Detta kunde ha undvikits om<br />
man tagit hänsyn till gallringsstyrka och tid efter sista gallringen.<br />
Av detta skäl har tyvärr det vetenskapliga arbete, som ligger bakom konstruktionen av<br />
virkesförrådsdiagrammet i skogsvårdslagen (Bilaga Z), blivit missledande.<br />
Trädens storlek utanför rikstaxens små provytor<br />
När träden utanför en liten provyta med 10 m radie<br />
(rikstaxens ytor) är större än träden inne på ytan<br />
(Figur 2), gör konkurrensen vid ytans kant att<br />
tillväxten hos de små träden i ytans kant hämmas av<br />
de stora träden utanför ytan. De stora träden tar<br />
tillväxtresurser från de mindre träden och den<br />
sammanlagda tillväxten inom ytan blir låg.<br />
Konkurrenszonen kan sträcka sig 5 m in i ytan och utgör då 75 % av hela ytans areal. Detta<br />
göra att effekten på tillväxten inom ytan blir stor.<br />
När tusentals rikstaxytor analyseras utan hänsyn till<br />
denna effekt uppstår ett falskt samband mellan<br />
ytans stående volym och tillväxt, därför att<br />
tillväxten i ytan är liten när träden i ytan är små,<br />
(mindre än i omgivningen), och hög när träden i<br />
ytan är stora, (större än i omgivningen) (Figur 3).<br />
Detta är ytterligare en anledning till att det vetenskapliga arbete, som ligger bakom<br />
konstruktionen av virkesförrådsdiagrammet i skogsvårdslagen (Bilaga Z), blivit missledande.<br />
149