You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2 • 2012<br />
marknad jakt & fiske<br />
Växtplats Kina<br />
Kina är idag världens tredje största importör av svensk<br />
pappersmassa. Och landets betydelse för den svenska<br />
skogsnäringen är därmed stor.<br />
Sidan 6<br />
Koll på vattnen<br />
Det finns cirka 5 000 sjöar, tjärnar och vattendrag på<br />
<strong>Sveaskog</strong>s marker. Vatten <strong>som</strong> genom en omfattande<br />
kartläggning ska bli tillgängliga för fler.<br />
Sidan 12<br />
teknik<br />
Läs mer på www.sveaskog.se<br />
skog<br />
åt alla<br />
nu kan alla bli skogsägare. nya<br />
regler gör att privatperso<strong>ner</strong> kan<br />
köpa skog av <strong>Sveaskog</strong>, oavsett var<br />
i landet man bor. För Åsa Fjällström<br />
har skogen gjort det möjligt att bo<br />
kvar i glesbygd.<br />
teMa, Sidorna 16–19<br />
Mästarmaski<strong>ner</strong><br />
För att ligga i teknisk framkant köper <strong>Sveaskog</strong> in<br />
maski<strong>ner</strong> för upp till 70 miljo<strong>ner</strong> kronor varje år.<br />
Ett flertal av värstingen Eco Log 560 utgör en del<br />
i satsningen. Sidan 14
Nr 2•2012<br />
Samarbete för<br />
ökad lönsamhet<br />
d en<br />
hårda internationella konkurrens <strong>som</strong><br />
svensk skogs- och träindustri har kräver<br />
innovation och effektivisering. <strong>Sveaskog</strong><br />
bidrar till industrins framgång genom att<br />
i hela kedjan anpassa leveranserna till kundernas behov.<br />
Det gäller både dimensio<strong>ner</strong> och kvalitet på virket samt tid,<br />
precision och pris för leveranserna.<br />
Två områden <strong>som</strong> är avgörande för att bevara skogsbranschens<br />
lönsamhet och konkurrenskraft är ökad<br />
produktivitet i skogsbruket och effektivare logistik.<br />
Jag välkomnar ett brett branschsamarbete i de frågorna.<br />
Vi behöver en kontinuerlig<br />
utveckling av teknik och<br />
metoder för att öka produktiviteten<br />
i skogsbruket och<br />
klara stigande kostnader för<br />
lö<strong>ner</strong>, diesel med mera.<br />
Men utvecklingen går inte<br />
per-olof wedin, vd för <strong>Sveaskog</strong><br />
2 forum sveaskog 2 • 2012w<br />
”LÅF behandlar<br />
norra och södra<br />
Sverige olika.”<br />
tillräckligt snabbt idag. Därför arbetar <strong>Sveaskog</strong> och den<br />
övriga branschen för en gemensam satsning på produktivitet.<br />
Skogforsk ska leda programmet <strong>som</strong> omfattar 100 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor över fem år. Att vi samverkar i teknikutveckling<br />
är naturligt. Skogsbruket är en alltför begränsad sektor för<br />
att de stora maskintillverkarna ska driva arbetet själva.<br />
Jag nämnde effektivare logistik <strong>som</strong> ett annat område.<br />
Varför samarbeta här? Jo, Sverige är ett avlångt land,<br />
långt upp i norr. Större delen av våra förädlade produkter<br />
från skogs- och träindustrin levereras till Europa, Nord-<br />
afrika och andra avlägsna marknader. Där konkurrerar vi<br />
med produkter från andra länder <strong>som</strong> ofta har sämre kvalitet,<br />
men pris fördelar till följd av lägre transportkostnader.<br />
Vi har mycket att vinna på att samverka om logistik och<br />
infrastruktur. Det ska inte ske i strid med konkurrenslagstiftningen.<br />
Men det kan knappast vara med logotypen på<br />
virkesbilar eller med egna omlastningsterminaler <strong>som</strong> vi<br />
konkurrerar med varandra. Däremot är det uppenbart att<br />
ineffektiv logistik försämrar konkurrenskraften för svensk<br />
skogsindustri. När varje bolag har egna bilar <strong>som</strong> kör förbi<br />
virkestravar och industrier förlorar vi värde på skogsråvaran,<br />
effektivitet i kedjan och miljöprestanda. Med denna<br />
utgångspunkt har jag väckt frågan om hur vi kan samverka.<br />
avSlutningSviS vill jag lyfta en fråga <strong>som</strong> ingen<br />
talar om, trots att den påverkar svenska skogsbrukets<br />
lönsamhet: föreskrifterna till lagen om lägsta ålder för<br />
föryngringsavverkning (LÅF). Enligt dessa behandlas<br />
norra och södra Sverige olika. Den lägsta tillåtna åldern<br />
för föryngringsavverkning vid ett givet ståndortsindex är<br />
lika i hela södra Sverige, men i vissa län i norra Sverige<br />
krävs vid motsvarande ståndortsindex en högre ålder för<br />
föryngringsavverkning. Rimliga motiv till den skillnaden<br />
finns inte, såvitt jag förstår.<br />
Dessutom bör det vara storleken på ett<br />
träd <strong>som</strong> avgör om det är moget för avverkning<br />
– inte antalet årsringar. Så är det<br />
i Finland där de har en urkopplingsregel<br />
<strong>som</strong> möjliggör föryngringsavverkning<br />
tidigare än vad LÅF anger – om träden är<br />
nog grova. Jag föreslår att vi överväger en<br />
liknande regel i Sverige och ser nyfiket<br />
fram emot att höra hur Skogsstyrelsen,<br />
forskare och övriga<br />
skogsägare ser på detta förslag.<br />
Avverkning pågår!<br />
10<br />
20<br />
En måttstock.<br />
Stormarbete.<br />
våren är här! Aprilväder ute och<br />
deklarationsdags inne. För dig <strong>som</strong> har skog<br />
att deklarera har vi en unik tolv sidig bilaga,<br />
<strong>som</strong> enkelt laddas <strong>ner</strong> på www.sveaskog.se/<br />
deklarera.<br />
För dig <strong>som</strong> inte har skog att deklarera<br />
i år, kanske det är dags nästa år?<br />
nu är det möjligt för alla privatperso<strong>ner</strong><br />
att köpa skog av <strong>Sveaskog</strong>. Hur det går till,<br />
kan du läsa om i vår fastighetsspecial på<br />
sidorna 16–19.<br />
Med våren följer även en chans att uppleva<br />
spännande fågelliv. Vi har på sidan 30<br />
samlat prylarna <strong>som</strong> gör skådningen smidig,<br />
redaktionen<br />
Forum sveaskog ges ut av sveaskog fem gånger per år.<br />
Tf chefredaktör: Caroline Wejstorp,<br />
caroline.wejstorp@sveaskog.se.<br />
Ansvarig utgivare: Linda andersson,<br />
linda.andersson@sveaskog.se.<br />
Hyr en sjö.<br />
prenumeration annonSering<br />
Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum<br />
sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se,<br />
eller ring sveaskogs kundcenter på tel: 0771-787 100.<br />
Forest Stewardship Council ® ,<br />
FSC ® , en symbol för ett ansvarsfullt<br />
skogsbruk. Märket finns på<br />
bland annat byggmaterial, möbler<br />
och grillkol.<br />
26<br />
Skogsköpare.<br />
12<br />
32<br />
Skärskådat.<br />
Vårsol, deklaration och så Kina på det<br />
oavsett du är nybörjare eller proffs. Inspireras<br />
också på sidan 32 av ornitologen tillika<br />
<strong>Sveaskog</strong>s skogschef, Herman Sundqvist.<br />
I övrigt riktar vi blicken mot Kina på<br />
sidorna 6–9, och skärskådar marknaden<br />
för pappersmassa där. Vi har också träffat<br />
Billerud <strong>som</strong> har verksamhet i Shanghai.<br />
Slutligen tittar vi, på<br />
sidorna 21–23, tillbaka på de<br />
brutala vinterstormar <strong>som</strong><br />
drog över landet tidigare i år.<br />
Nästa nummer av Forum<br />
<strong>Sveaskog</strong> kommer innan<br />
mid<strong>som</strong>mar.<br />
Till dess – ut och njut!<br />
Du vet väl om att du även kan följa oss facebook? Tveka inte att<br />
besöka oss på www.facebook.se/sveaskog, redan idag!<br />
Produktion: oTW Communication, www.otw.se,<br />
tel: 08 – 50 55 62 00.<br />
Redaktör: katarina sjöström, katarina.sjostrom@otw.se.<br />
Grafisk form: sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se.<br />
Omslagsbild: Paulina Holmgren.<br />
Repro: Done. Tryck: edita, västerås.<br />
ISSN: 1653–9192.<br />
Vill du annonsera i Forum sveaskog,<br />
kontakta adviser aB, tel: 08–55 15 14 80,<br />
info@adviser.se, www.adviser.se.<br />
18<br />
Caroline Wejstorp<br />
Tf ansvarig<br />
extern<br />
information,<br />
sveaskog.
30 år i Svenska skogsbrukets tjänst!<br />
Det firar vi med 24 månaders garanti<br />
(Gäller Kesla producerade delar, ej slitdelar)<br />
Patu skogsvagnar & kranar för effektiv transport av virket med traktor. Mer än 30 kombinatio<strong>ner</strong> för att passa dina behov<br />
Med Patu stegmatare kapar, kvistar och<br />
lägger du upp virket snabbt och effektivt<br />
rosenqvistmaskin.se<br />
Keslas flishugg för effektiv flisning.<br />
Finns i två storlekar C645 och C1060<br />
Ryhovsgatan 2, 553 03 Jönköping<br />
Tfn. 036-32 73 30<br />
5 • 2011 forum sveaskog 3
aktuellt<br />
<strong>Sveaskog</strong> delar<br />
ut rekordbelopp<br />
vid <strong>Sveaskog</strong>s årsstämma<br />
den 26 april<br />
delar <strong>Sveaskog</strong> ut 4 473<br />
miljo<strong>ner</strong> kronor till<br />
ägaren.<br />
– <strong>Sveaskog</strong> är ett välskött företag med en<br />
stark finansiell ställning. Till årsstämman<br />
2012 föreslår styrelsen en utdelning om<br />
drygt 4,4 miljarder kronor. Det är den största<br />
utdelningen under företagets historia och<br />
ett sätt att anpassa kapitalstrukturen till företagets<br />
ekonomiska mål, säger <strong>Sveaskog</strong>s<br />
styrelseordförande göran Persson.<br />
Den sammantagna utdelningen för 2011<br />
motsvarar 37,79 kronor per aktie.<br />
<strong>Sveaskog</strong>s soliditet för 2011 uppgick till<br />
54 procent och det nya soliditetsmål <strong>som</strong><br />
ägaren beslutade i april 2011 ligger mellan<br />
35 till 40 procent.<br />
enligt gällande ekonomiska mål ska<br />
<strong>Sveaskog</strong>s utdelning enligt utdelningsmålet<br />
långsiktigt motsvara minst 60 procent av<br />
resultatet efter skatt.<br />
Ny handelsplats<br />
för biobränsle<br />
köpare och säljare av biobränsle har<br />
nu möjlighet att hitta nya affärsmöjligheter<br />
över webben genom den nya handelsplatsen<br />
e<strong>ner</strong>gy Biofuel exchange, eBX. Bakom satsningen<br />
står företaget enbio från Norrköping.<br />
användarna av eBX får tillgång till<br />
uppdaterade priser på olika typer av biobränsle,<br />
nya affärskontakter och möjlighet<br />
till förkortade transporter. eBX pla<strong>ner</strong>as på<br />
sikt att även lanseras i andra länder.<br />
mobil guide till viltet<br />
vem har gått framför<br />
dig i skogen? Med Svenska<br />
Jägareför bundets kostnadsfria<br />
app, <strong>som</strong> finns<br />
för både Iphone och<br />
android, får du snabbt<br />
besked om vilka djur <strong>som</strong><br />
finns där du är genom<br />
spår, läte och hur de ser<br />
ut. Förhoppningen är att<br />
viltappen ska öka<br />
intresset för djur och<br />
natur. en funktion finns också för att själv<br />
spara upplevelser i form av anteckningar,<br />
ljud och bild.<br />
<strong>Ladda</strong> <strong>ner</strong> deklarationsbilaga!<br />
<strong>Sveaskog</strong> har tagit fram en bilaga för<br />
dig <strong>som</strong> har skog att deklarera. allt du<br />
behöver göra är att gå in på <strong>Sveaskog</strong>s<br />
hemsida och ladda <strong>ner</strong> den <strong>som</strong> pdf.<br />
Självklart utan kostnad!<br />
WeBB<br />
pressröster<br />
4 Forum SveaSkog 2 • 2012<br />
här hittar du bilagan:<br />
www.sveaskog.se/deklarera<br />
Skogen är ett flitigt omskrivet ämne<br />
i svenska medier. Här är ett axplock<br />
från de senaste veckorna.<br />
Mest pengar till<br />
reservat i Norrbotten<br />
Naturvårdsverket har avsatt 580 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor för bildande av naturreservat under<br />
2012. Mest pengar går till Norrbotten.<br />
Pengarna ska användas till inköp av mark<br />
och intrångsersättningar. Summan fördelas<br />
ekoparkerna är <strong>Sveaskog</strong>s ekologiska flaggskepp och präglas av höga naturvärden. <strong>Sveaskog</strong> har 36 ekoparker runt om<br />
i landet <strong>som</strong> sköts enligt särskilda skötselpla<strong>ner</strong>. Minst hälften av skogen i ekoparkerna är undantagna från skogsbruk.<br />
På bilden: vattendrag i ekopark Forsmark, <strong>Sveaskog</strong>s trettionde ekopark.<br />
Kalk i backen ger rik flora<br />
Kontrasterna är många i Ekopark<br />
Forsmark – <strong>som</strong> snart invigs <strong>som</strong><br />
<strong>Sveaskog</strong>s trettionde ekopark.<br />
Här finns en stor variation av naturtyper<br />
och en ovanligt rik biologisk<br />
mångfald – tack vare kalkrik mark.<br />
Granne med ekoparken blir slutförvaringen<br />
av svenskt kärnbränsle.<br />
Den 14 juni invigs Ekopark Forsmark, <strong>som</strong><br />
är ett 2900 hektar stort område i Östhammars<br />
kommun. Här finns kalkrika barrskogar,<br />
sumpskogar, lövskogar och rikkärr<br />
<strong>som</strong> använts <strong>som</strong> slåtter och betesmark.<br />
– Det <strong>som</strong> sticker ut är att det finns så<br />
mycket kalk i marken. Med det följer en<br />
stor växlig artrikedom med bland annat<br />
många orkidéer, säger Rune Andersson,<br />
naturvårdsspecialist på <strong>Sveaskog</strong>.<br />
Rikt fågelliv<br />
I ekoparken finns fina vatten i form av<br />
klarvattensjöar, vas<strong>som</strong>råden och åar med<br />
strandskogar. Det gör att uttern trivs.<br />
– Den varierade naturen skapar också<br />
ett rikt fågelliv, både vad gäller sjöfåglar<br />
och rovfåglar. Bland karaktärsfåglarna för<br />
området finns mindre hackspett och lärkfalk,<br />
berättar Rune Andersson.<br />
Rune andersson,<br />
naturvårdsspecialist<br />
på <strong>Sveaskog</strong>.<br />
mellan landets 21 länsstyrelser. Norrbotten<br />
får mest pengar (70 miljo<strong>ner</strong> kronor) och<br />
sedan följer västra götaland och Dalarna<br />
med 65 respektive 45 miljo<strong>ner</strong> kronor.<br />
På fjärde plats kommer Stockholms län med<br />
40 miljo<strong>ner</strong> kronor strax före värmland och<br />
västerbotten med 35 miljo<strong>ner</strong>. (Skogsland)<br />
Trä mest använda<br />
stommaterialet i nya hus<br />
Industriellt träbyggande har under de<br />
Ekoparken har en spännande historia<br />
efter<strong>som</strong> området tillhört det gamla<br />
vallonbruket Forsmark. Nu fortsätter den<br />
industriella kopplingen med kärnkraftverket<br />
i Forsmark och att Svensk Kärnbränslehantering,<br />
SKB, har valt ut området för<br />
slutförvaring av Sveriges använda kärnbränsle.<br />
SKB har köpt loss mark från <strong>Sveaskog</strong><br />
för slutförvaringen <strong>som</strong> – på 500 meters<br />
djup – blir granne med ekoparken.<br />
– Det här påverkar inte naturvärdena i<br />
ekoparken eller vår skötsel. Vi har ett bra<br />
samarbete med SKB, förklarar Rune<br />
Andersson. NILS SuNDSTrÖm<br />
Fakta<br />
Fler nya ekoparker<br />
EKoparK TraNubErG<br />
Drygt 6 000 hektar stort område i nordvästra Dalarna, väster om Idre.<br />
vackert, delvis otillgängligt område med gamla tallskogar och värdefulla<br />
miljöer kring åarna guttån och Sörälven, <strong>som</strong> har fina bestånd av<br />
öring. Invigs 27 september.<br />
EKoparK TjaDNES-NImTEK<br />
<strong>Sveaskog</strong>s största ekopark, över 20 000 hektar, öster om arjeplog<br />
i Norrbotten. Sammanhängande granurskogar och åsar med femhundraåriga<br />
tallar. Stor artrikedom av växter och djur. Här finns<br />
kungsörn, järv och lo. Invigs 4 oktober.<br />
senaste tio åren gjort att träbyggande fått ett<br />
rejält uppsving. Över hälften av alla nybyggda<br />
bostäder är i dag uppförda med trästomme,<br />
vilket gör trä till det vanligaste stommaterialet<br />
vid nybyggande i Sverige. När det gäller<br />
småhus/enfamiljshus är över 90 procent<br />
byggda med trästomme. Motsvarande siffra<br />
för flervåningshus är drygt 15 procent.<br />
Ökningen av andelen flervåningshus <strong>som</strong><br />
byggs med trästomme har ökat från<br />
1 procent år 2000 till dagens 15 procent.<br />
(Skogsaktuellt)<br />
foto: ingrid thomasson
LRF Konsult är Sveriges<br />
ledande mäklare av jord- och<br />
skogsfastigheter<br />
www.lrfkonsult.se<br />
FASTIGHETSFÖRMEDLING<br />
LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare.<br />
Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling finns<br />
på över 135 orter över hela landet.
marknad<br />
Mittens rike<br />
i centrum<br />
på pappret<br />
Kinas betydelse för svensk skogsindustri ökar. Massaexporten har<br />
sexdubblats på tio år och Kina är nu det tredje största köparlandet<br />
av svensk pappersmassa. De närmaste åren väntas en något lägre<br />
ökningstakt.<br />
Kina är sedan några år världens största<br />
pappersproducent. De egna råvarorna<br />
räcker inte till på långa vägar och därför<br />
krävs en omfattande import av både färdig<br />
pappersmassa och råvara i form av flis och<br />
returpapper.<br />
Som världens största importör av massa<br />
och returpapper – och världens näst största<br />
importör av flis – påverkar Kina både<br />
handelsströmmar och prisnivåer. Men<br />
efterfrågan är ryckig.<br />
– När Kina köper blir det ett sug på<br />
marknaden och priserna trycks uppåt.<br />
Sedan kan Kina nästan helt försvinna från<br />
marknaden ett par månader när de fyllt<br />
sina lager. Det skiljer Kina från andra<br />
aktörer, säger Håkan Ekström, vd för<br />
analysföretaget Wood Resources<br />
International LLC med säte i Seattle.<br />
Viktigt sälja till Kina<br />
Ge<strong>ner</strong>ellt sett köper de kinesiska företagen<br />
alltid råvara där den är <strong>som</strong> billigast. Kina<br />
eftersträvar därmed inte samma långsiktighet<br />
eller lojalitet <strong>som</strong> många andra<br />
importörer, enligt Håkan Ekström.<br />
– Som massabolag skulle jag inte vilja<br />
ha min största försäljning till Kina, men<br />
Kina är definitivt en viktig marknad att<br />
sälja till. Allra bäst är att exportera någon<br />
specialmassa <strong>som</strong> man kan få mer betalt<br />
för, säger Håkan Ekström.<br />
Kinas domi<strong>ner</strong>ande ställning inom<br />
papperssektorn har gått rasande snabbt.<br />
För tio år sedan exporterade Kina flis till<br />
exempelvis Japan, efter<strong>som</strong> den egna<br />
massa- och pappersproduktionen var<br />
begränsad.<br />
– Idag är Kina den näst största importören<br />
av flis i världen efter Japan. Kina<br />
6 forum sveaskog 2 • 2012<br />
Håkan Ekström, vd<br />
för analysföretaget<br />
Wood Resources<br />
International LLC.<br />
Fakta<br />
Kina satsar<br />
på plantager<br />
För att komplettera<br />
importen av<br />
fiberråvara satsar<br />
kina på egna<br />
skogsplantager. I norr<br />
växer exempelvis<br />
gran, tall, björk och<br />
poppel. I söder finns<br />
bland annat bambu<br />
och eucalyptus. kina<br />
använder även massa<br />
<strong>som</strong> tillverkas av<br />
inhemsk halm,<br />
bagasse med mera.<br />
köper främst lövflis och relativt lokalt –<br />
från Malaysia, Thailand, Vietnam, samt<br />
en del från Chile och Australien, säger<br />
Håkan Ekström.<br />
Råvara från inhemska plantager<br />
Kina satsar på stora massabruk nära hamnar.<br />
Den långsiktiga planen är att fortsätta<br />
importera stora volymer, men råvarubehovet<br />
kommer framöver även till viss<br />
del att kunna kompletteras med inhemsk<br />
råvara från plantager.<br />
– Sammantaget kan vi räkna med att<br />
Kina kommer att öka sin import av träråvara,<br />
men ökningen kommer procentuellt<br />
sett inte att vara lika exceptionell <strong>som</strong><br />
de senaste fem åren, siar Håkan Ekström.<br />
För svensk skogsindustri i sin helhet är<br />
Kina ännu en liten marknad, även om enskilda<br />
bruk har en betydande export dit av<br />
framför allt massa.<br />
– Under 2011 gick åtta procent av den<br />
svenska massaexporten till Kina räknat i<br />
volym. Motsvarande siffra för pappersexporten<br />
var tre procent – med kartong <strong>som</strong><br />
den domi<strong>ner</strong>ande produkten, säger Marianne<br />
Svensén, bransch ekonom på Skogsindustrierna.<br />
Kanada goes Kina<br />
Den snabba utbyggnaden av pappersproduktionen<br />
i Kina är delvis en följd av<br />
Kinas omfattande export av olika varor<br />
<strong>som</strong> behöver förpackningar. Ökat välstånd<br />
i Kina pressar också upp det inhemska<br />
behovet av hushållsförpackningar och<br />
hygienpapper.<br />
Trots Kinas växande konsumtion av papper<br />
är produktionen av papper ännu större.<br />
– Därför är Kina nettoexportör av pap-<br />
2000<br />
40 000 ton<br />
per sedan några år tillbaka. Exporten domi<strong>ner</strong>as<br />
av bestruket tryckpapper, säger<br />
Marianne Svensén.<br />
Kinas enorma behov av råvara märks<br />
även inom världshandeln av rundvirke, sågade<br />
trävaror och plywood. Det har fått<br />
den kanadensiska skogsindustrin att rikta<br />
säljfokus mot Kina för att kompensera den<br />
minskade exporten till USA.<br />
Kanadensiska aktörer har lobbat hårt<br />
för att Kina ska bygga mer i trä, vilket<br />
börjar ge resultat.<br />
Efterfrågan drivs av rika kineser <strong>som</strong><br />
vill bo i hus <strong>som</strong> liknar bostäder i västvärlden,<br />
plus västerlänningar <strong>som</strong> är verksamma<br />
i Kina.<br />
– En majoritet av det virke <strong>som</strong> importeras<br />
till Kina är lågkvalitativt och används<br />
för betongfundament och liknande. Men<br />
en allt större andel är av bättre kvalitet<br />
<strong>som</strong> är synligt i hus i form av golv, fönster<br />
och även möbler av barrvirke, säger<br />
Håkan Ekström.<br />
Knappt en procent av svensk trävaruexport<br />
går idag till Kina. Håkan Ekström<br />
ser goda möjligheter att öka den andelen:<br />
2011<br />
262 000 ton<br />
[sex gånger mer]<br />
– Till exempel är importpriser på sågat<br />
virke från Nya Zeeland idag högre än genomsnittsvärdet<br />
på svenskt virke <strong>som</strong> importeras<br />
till Kina. Även Finland och Tyskland<br />
har kommit längre i exporten av sågade<br />
produkter.<br />
– Det handlar inte om att slå ut volymer<br />
<strong>som</strong> redan går dit, utan om att ta<br />
marknadsandelar i ökningen. Kina behöver<br />
enorma mängder trä i olika former<br />
fram över, säger Håkan Ekström.<br />
Undviker fallgropar<br />
För att utveckla sina affärer med Kina kan<br />
företag få hjälp av Sweden China Trade<br />
Council, <strong>som</strong> är en fristående ekonomisk<br />
förening <strong>som</strong> fungerar <strong>som</strong> nätverk för företag<br />
<strong>som</strong> gör affärer med och i Kina.<br />
Exportrådet är en viktig samarbetspart<strong>ner</strong>.<br />
– Via oss kan medlemmarna få ta del av<br />
andras erfarenheter, <strong>som</strong> i sin tur leder till<br />
att man inte behöver falla i de fallgropar<br />
<strong>som</strong> finns. Det krävs både tålamod och att<br />
man gör sin hemläxa innan man ger sin in<br />
på den kinesiska marknaden, säger Elisabet<br />
DEn svEnska<br />
massaexporten till Kina<br />
har mer än sexdubblats<br />
de senaste tio åren.<br />
Ändå står svensk<br />
massa bara för cirka<br />
2 procent av Kinas<br />
massaimport. Totalt<br />
importerade Kina<br />
13 miljo<strong>ner</strong> ton massa<br />
2011 till ett värde av<br />
cirka 9 miljarder dollar,<br />
enligt analysföretaget<br />
WRI.<br />
Söderström, vd för Sweden-China Trade<br />
Council.<br />
Föreningen har 220 medlemmar, men<br />
bara ett fåtal inom skogs industrin. Totalt<br />
finns cirka 650 svenska företag i Kina.<br />
– Intresset för att etablera sig i Kina<br />
växer stadigt och blir allt bredare inom olika<br />
branscher i takt med den snabba ekonomiska<br />
utvecklingen där, konstaterar Elisabet<br />
Söderström. NILS SuNDSTrÖm<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
TUseNTaL ToN<br />
Högtryck i kinesiska hamnar.<br />
PlantagE med bambu.<br />
Massa PaPPeR<br />
2008 2009 2010 2011<br />
Svensk export till Kina<br />
Sverige är en förhållandevis liten råvaruleverantör till pappersjätten Kina.<br />
Returpapper - från bland annat USA - är den domi<strong>ner</strong>ande råvaran i kinesisk<br />
papperstillverkning.<br />
KäLLA: SKogSIndUStRIeRnA<br />
skogsnäringEn i siFFror<br />
avvErkningsanmälningar<br />
Tusen hektar<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
feb 2012<br />
| | | | | | | | | | | |<br />
jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec<br />
= 2009 = 2010 = 2011 = 2012 källa: skogsstyrelsen<br />
Den anmälda avverkningsarealen ökade med<br />
drygt 14 procent till 14 255 hektar under februari<br />
2012, jämfört med februari 2011. Den anmälda<br />
avverkningsarealen ökade i samtliga landsdelar<br />
förutom i norra Norrland. Under januari-februari<br />
ökade den anmälda avverkningsarealen med 20<br />
procent jämfört med samma period förra året.<br />
trävaror februari 2012<br />
Prisindex, basår 2000 = 100<br />
160<br />
140<br />
120<br />
100<br />
80 | | | | | | | | | |<br />
2008 2009 2010 2011 2012<br />
källa: sCB<br />
exportpriset för sågade och hyvlade trävaror,<br />
gran och tall, var 5,5 procent lägre i februari<br />
2012 jämfört med februari 2011.<br />
träDbränslE kvartal 4, 2011<br />
sek per MWh<br />
300<br />
275<br />
250<br />
225<br />
200<br />
175<br />
= Briketter och pellets = skogsflis<br />
150 | | | | | | | | | |<br />
2008 2009 2010 2011 2012<br />
källa: sCB och e<strong>ner</strong>gimyndigheten<br />
värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för<br />
förädlade trädbränslen (briketter och pellets)<br />
under det fjärde kvartalet 2011 var 302 kronor/<br />
MWh. Det var cirka 5 procent lägre än under<br />
föregående kvartal. Priset för skogsflis till<br />
värmeverken låg på 215 kronor/MWh under det<br />
fjärde kvartalet, vilket var en marginell<br />
minskning jämfört med föregående kvartal.<br />
PaPPErsmassa februari 2012<br />
UsD per ton<br />
1000<br />
900<br />
800<br />
700<br />
600<br />
| | | | | | | | | | | | |<br />
feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb<br />
källa: FoeX. PIX index är varumärkesskyddat.<br />
kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FoeX Indexes aB.<br />
Prisutvecklingen i europa enligt PIX index.<br />
= långfibermassa = kortfibermassa<br />
forum sveaskog 2 • 2012 7
kund<br />
I dagsläget används cirka 15 procent av allt papper <strong>som</strong> produceras i världen i Kina. Den kinesiska konsumtionen ökar, och i takt med det växer även svensk pappersexport.<br />
Det var i Kina man först lärde sig att tillverka papper. Men tiderna<br />
förändras. Numera är det länder i väst <strong>som</strong> exporterar papper och<br />
massa till Kina. För svenska Billerud har den kinesiska marknaden<br />
successivt ökat i betydelse. Redan 2004 öppnade företaget ett<br />
representationskontor i Kina.<br />
På plats i Shanghai<br />
K<br />
ina anses idag vara en av<br />
världens snabbast växande<br />
massa- och pappersmarknader,<br />
och 2011 var exporten<br />
av papper och massa från<br />
Sverige till Kina ungefär 682 000 ton. Det<br />
utgör visserligen bara en liten del av den<br />
totala svenska exporten av papper och<br />
massa, <strong>som</strong> för närvarande uppgår till<br />
omkring tretton miljo<strong>ner</strong> ton.<br />
Men i takt med att den kinesiska konsumtionen<br />
av papper ökar, växer också<br />
den svenska exporten till Kina. Redan idag<br />
”Marknaden<br />
i Kina kan<br />
hjälpa oss<br />
att hitta en<br />
balans över<br />
konjunkturcyklerna.”<br />
FaKta<br />
Fakta om Billerud<br />
• År 1883 byggdes en massafabrik på<br />
lantegendomen Billerud.<br />
• Nya Billerud bildades 2001.<br />
• Billerud har en omsättning på cirka nio<br />
miljarder svenska kronor. 2 300 anställda<br />
i 11 länder.<br />
• En årskapacitet på 1,4 miljo<strong>ner</strong> ton.<br />
• Driver tre pappersbruk i Sverige: Karlsborg,<br />
Gruvön, Skärblacka och ett i England:<br />
Beetham.<br />
• Har tio säljkontor <strong>som</strong> servar 1 100 kunder<br />
konsumeras omkring 15 procent av allt<br />
papper <strong>som</strong> produceras i världen i Kina.<br />
i 100 länder.<br />
”Vi måste vara på plats”<br />
Svenska Billerud, <strong>som</strong> i sina fyra massa-<br />
och pappersbruk tillverkar framför allt<br />
förpackningspapper, har varit verksamma<br />
på den kinesiska marknaden i cirka 30 år.<br />
Affärerna gick till en början i många led,<br />
från svenska handelshus till kinesiska<br />
handelshus till lokala affärsmän till lager-<br />
hållare och slutligen till kund.<br />
Något samtal mellan producent och<br />
slutkund existerade inte.<br />
– Nu är trenden den motsatta, säger<br />
Daniel Eriksson <strong>som</strong> sedan i mars 2007<br />
ansvarar för Billeruds säljkontor i Shanghai.<br />
Idag måste vi vara på plats i Kina för<br />
att komma närmare våra kunder och ge<br />
dem den service de vill ha.<br />
8 forum sveaskog 2 • 2012<br />
Daniel Eriksson har arbetat med<br />
Billeruds kinesiska kunder i 14 år. De fem<br />
senaste åren har han varit bosatt i Kina.<br />
Hans erfarenhet är att skillnaden mot att<br />
arbeta i Sverige är mindre än man kan tro.<br />
– Men det är viktigt att skapa sig kunskap<br />
och förståelse för varför människor<br />
här gör <strong>som</strong> de gör, säger han. Då kan man<br />
också hjälpa dem att få de produkter de<br />
har bäst användning för.<br />
Tillsammans med de övriga sex anställda<br />
på Billeruds kontor i Shanghai arbetar<br />
Daniel Eriksson med att förstärka och<br />
synliggöra Billeruds närvaro i Kina.<br />
Man arbetar med att få en helhetsbild<br />
av den kinesiska marknaden och med att<br />
bygga relatio<strong>ner</strong> med målet att hellre göra<br />
bra affärer än många affärer.<br />
– Vi ser Kina <strong>som</strong> en intressant marknad<br />
<strong>som</strong> kan hjälpa oss att hitta en balans<br />
över konjunkturcyklerna, summerar<br />
Daniel Eriksson.<br />
Vanligt att spekulera i produkter<br />
En viktig produkt är pappersmassan från<br />
Billerud. I Kina är det stor efterfrågan på<br />
massa <strong>som</strong> tillverkas av långa fibrer från<br />
barråvara och <strong>som</strong> används för olika specialpapper<br />
<strong>som</strong> kräver hög styrka.<br />
Skog med sådana långa fiber saknas nästan<br />
helt i Kina vilket innebär att man<br />
måste importera antingen råvara eller<br />
pappersmassa tillverkad av långa fiber,<br />
något <strong>som</strong> naturligtvis gynnar en producent<br />
med Billeruds produktportfölj.<br />
Ändå kan tillgången på pappersmassa<br />
variera, av ett lite annorlunda skäl:<br />
– Det finns de <strong>som</strong> köper upp pappersmassa<br />
när priserna är låga och lägger det<br />
i lager i väntan på att priserna ska gå upp,<br />
berättar Daniel Eriksson.<br />
Att spekulera i olika produkter är vanligare<br />
här än i Europa.<br />
Det finns, hävdar Daniel Eriksson, all<br />
anledning att vara optimist inför framtida<br />
möjligheter i Kina. Billerud är väl<br />
positio<strong>ner</strong>at, med produkter <strong>som</strong> man i<br />
Kina inom överskådlig framtid inte själva<br />
kan producera.<br />
Och av den pappersmassa <strong>som</strong> köps till-<br />
på export. Daniel Eriksson<br />
ansvarar sedan i mars 2007<br />
för Billeruds säljkontor<br />
i Shanghai. ”Här, på den<br />
kinesiska marknaden finns det<br />
all anledning att vara optimist”,<br />
menar han.<br />
verkas förpackningspapper för produkter<br />
<strong>som</strong> går på export till Europa, vilket i sin<br />
tur innebär att tomma containrar till konkurrenskraftiga<br />
priser kan användas av<br />
Billerud, med flera företag, för nya leveranser<br />
till Kina.<br />
En betydande del av den skogsråvara<br />
<strong>som</strong> Billerud konsumerar har <strong>Sveaskog</strong> <strong>som</strong><br />
leverantör. Håkan Broman, <strong>som</strong> är kund-<br />
FaKta<br />
Papprets historia i korthet<br />
Mycket papper har tillverkats sedan år<br />
105 e.Kr. då Ts´ai Lun skriver en<br />
rapport till den kinesiske kejsaren<br />
där han berättar hur man tillverkar<br />
papper av hampa, gamla tygrester och<br />
fisknät.<br />
ansvarig, berättar att Billerud är en av<br />
<strong>Sveaskog</strong>s största kunder <strong>som</strong> varje år köper<br />
närmare en miljon kubikmeter massaved.<br />
– Som stor skogsägare och leverantör till<br />
Billerud utgör vi första länken i värdekedjan,<br />
säger han. Att de positio<strong>ner</strong>ar sig på de<br />
stora tillväxtmarknaderna ser vi <strong>som</strong> mycket<br />
positivt för framtiden.<br />
I Europa startas de första<br />
pappersbruken under 1200talet i<br />
Italien och Spanien. Och i Sverige<br />
grundas 1570 ett första pappersbruk<br />
vid Knutstorps gods i Skåne.<br />
Numera är pappersbruken i<br />
mATS WIGArDT<br />
Sverige, med sin unika råvara,<br />
världsledande tillverkare av papper<br />
och pappersmassa.<br />
En allt större del av den tillverkade<br />
volymen hittar också tillbaka till<br />
papprets ursprungsland.<br />
foto: BillEruD<br />
Två nya virkesköpare<br />
Anders Rydell (vänster) är ny virkesköpare<br />
i Vimmerbyområdet i Götaland, och<br />
Olof Liedberg (höger) är ny virkesköpare i<br />
ett nytt område i Götaland i trakterna kring<br />
Jönköping. Anders gick ut skogsbruksskolan<br />
för 23 år sedan och började då <strong>som</strong><br />
huggare. Han har på senare år drivit eget<br />
och sysslat med röjningar, varit maskinentreprenör<br />
och jobbat med pla<strong>ner</strong>ingar.<br />
Olof är skogsmästare och har arbetat<br />
med virkesköp i tio år. Han kommer<br />
närmast från Holmen, där han varit köpare.<br />
Innan dess var han köpare på Weda Skog.<br />
<strong>Sveaskog</strong> på Nolia i Piteå<br />
<strong>Sveaskog</strong> kommer att vara på plats under<br />
Nolia Jord & Skog <strong>som</strong> äger rum i Piteå den<br />
1012 maj. Monternumret är 1053.<br />
– Vi ser mässan <strong>som</strong> ett utmärkt tillfälle<br />
att både träffa våra virkesleverantörer och<br />
även de skogsägare <strong>som</strong> vi ännu inte gjort<br />
affärer med, säger Helena Delborn,<br />
marknadskommunikatör på <strong>Sveaskog</strong>.<br />
Hallå där…<br />
Leif Lyckebäck,<br />
innovatören bakom<br />
det miljövänliga<br />
och mekaniska<br />
snytbaggeskyddet<br />
MultiPro, <strong>som</strong><br />
<strong>Sveaskog</strong> köpt<br />
rättigheterna till.<br />
Vad händer i projektet<br />
i vår?<br />
– Vi producerar<br />
små volymer av<br />
MultiProskyddade<br />
plantor till Svenska Skogsplantors anläggning<br />
i Kolleberga. Nästa steg är anpassning<br />
för kommersiell tillverkning för nästa vår.<br />
Vad betyder multiPro för skogsbruket?<br />
– <strong>Sveaskog</strong> satsar sedan tidigare på<br />
Conniflex <strong>som</strong> miljövänligt snytbaggeskydd<br />
för täckrotsplantor. Genom MultiPro får<br />
även större plantor – barrots och Tplusplantor<br />
– ett mekaniskt skydd – vi kan<br />
bedriva ett helt giftfritt skogsbruk.<br />
<strong>Sveaskog</strong>s målsättning är att tillhandahålla<br />
MultiPro för hela skogsbruket.<br />
Hur fungerar det nya skyddet?<br />
– Vi applicerar en 25 centimeter lång<br />
fiberbaserad hylsa runt plantan. Den<br />
hindrar snytbaggen från att ta sig upp.<br />
Appliceringen utförs i plantskolan och går<br />
snabbt, efter<strong>som</strong> de här plantorna ändå<br />
måste hanteras var för sig och manuellt.<br />
Hylsan är nedbrytbar och skyddar effektivt<br />
i två år. Sveriges Lantbruksuniversitet<br />
utvärderar kontinuerligt skyddseffekten.<br />
Hur kom du på idén till skyddet?<br />
– Jag är jägmästare och har jobbat inom<br />
bland annat skogsföryngring och affärsutveckling.<br />
2007 började jag titta på ett kostnadseffektivt<br />
sätt att göra ett mekaniskt<br />
skydd. Nyckeln är att hylsan är ljus så att<br />
snytbaggen inte vågar expo<strong>ner</strong>a sig. Det är<br />
samma princip <strong>som</strong> när man markbereder<br />
och friläggar ljus mi<strong>ner</strong>aljord, <strong>som</strong> snytbaggen<br />
drar sig för att springa över.<br />
NILS SuNDSTrÖm<br />
forum sveaskog 2 • 2012 9
skogsbruk<br />
Mer sågbart<br />
timmer höjer<br />
skogens värde<br />
För tio år sedan innehöll massaved från <strong>Sveaskog</strong>s avverkningar i Götaland<br />
betydligt mer sågbart virke än idag. Med hjälp av pla<strong>ner</strong>ing, samarbete och<br />
ny teknik har projektet Mesta Möjliga Sågbart inneburit ökade intäkter för<br />
skogsägaren.<br />
M<br />
ed målet att bli den<br />
bästa virkesleverantören<br />
har <strong>Sveaskog</strong> länge gått<br />
i bräschen för ett innovativt<br />
skogsbruk, med ny<br />
teknik och många nya idéer.<br />
– Vi strävar efter att bli bäst i klassen, och<br />
till vår hjälp för att höja värdet på skogsråvaran<br />
har vi en innehållsrik verktygs låda,<br />
säger fältköpsledare Thomas Höök.<br />
Merparten av <strong>Sveaskog</strong>s virkesköp är avverkningsuppdrag.<br />
Det innebär att <strong>Sveaskog</strong><br />
ser till att virket avverkas på ett sätt <strong>som</strong> gör<br />
att både köpare och säljare blir nöjda.<br />
Och det är många perso<strong>ner</strong> inblandade<br />
i en avverkning, från pla<strong>ner</strong>ing till utkört och<br />
sorterat virke. Att alla då drar åt samma håll<br />
är en förutsättning för ett lyckat resultat.<br />
Kvalitetssäkrade skördare<br />
Men utan smidiga och flexibla tekniska<br />
lösningar, med datorer <strong>som</strong> kan tala med<br />
varandra och maskinförare med förståelse<br />
för hela arbetsprocessen, från stående<br />
träd till sönderdelade produkter, får industrin<br />
inte det virke man vill ha.<br />
Ett sätt att hålla tekniken i trim är med<br />
hjälp av de produktionstekniker <strong>som</strong><br />
regelbundet besöker maskinlagen för<br />
att se till att allt fungerar.<br />
Ett annat sätt är att kvalitetssäkra<br />
<strong>Sveaskog</strong>s alla skördare.<br />
– Vi ska se till att mätresultaten i skördaren<br />
stämmer överens med verkligheten.<br />
Därför kalibreras skördardatorn genom<br />
manuella kontrollmätningar av både längd<br />
och diameter, säger Thomas Höök.<br />
När virket sedan väl ligger på marken<br />
ska det köras från hygge till väg och sorteras.<br />
Skördarföraren märker timret enligt<br />
ett färgsystem för att underlätta när virket<br />
10 forum sveaskog 2 • 2012<br />
Thomas Höök.<br />
”Vi strävar<br />
efter att<br />
bli bäst<br />
i klassen.”<br />
skotas ut och läggs upp i vältor.<br />
– Men det förekommer olika uppfattningar<br />
huruvida en stock kan sågas eller<br />
ska klassas <strong>som</strong> massaved, konstaterar<br />
Thomas Höök. Därför måste ibland även<br />
tycke och smak kalibreras.<br />
Bengt Börjesson är marknadsansvarig<br />
på <strong>Sveaskog</strong> i Götaland. Han konstaterar<br />
att det går att höja värdet på skogen på<br />
olika sätt. En metod kan vara att helt<br />
enkelt ta fram de produkter <strong>som</strong> ger bäst<br />
utbyte av trädet och inte i onödan aptera<br />
massaved istället för sågtimmer – <strong>som</strong> det<br />
är stor skillnad i värde mellan.<br />
Efter<strong>som</strong> det i Bengt Börjessons del av<br />
Sverige finns flera sågverk <strong>som</strong> frågar efter<br />
klent virke drog han för tiotalet år sedan<br />
igång projektet Mesta Möjliga Sågbart.<br />
– Vi började med att inventera virkestravarna<br />
och upptäckte att det i massavedshögarna<br />
fanns gott om virke <strong>som</strong><br />
kunde sågas istället för att kokas, säger<br />
Bengt Börjesson.<br />
Och det handlade om stora volymer.<br />
Drygt en tredjedel av massaveden hade<br />
lika gärna kunnat gå till något sågverk,<br />
med gynnsamt resultat för både industri<br />
och markägare.<br />
Under flera år har sedan dess en<br />
kontrollant gjort regelbundna men oannonserade<br />
besök ute på avverkningsplatserna<br />
för att bedöma och mäta hur virket<br />
apterats och för att utveckla ett resonemang<br />
med maskinförarna, med påtagligt<br />
positivt resultat.<br />
– Statistiken talar sitt tydliga språk,<br />
konstaterar Bengt Börjesson. Idag hittar<br />
vi bara knappa fem procent sågbart virke<br />
i massavedshögarna.<br />
Projektet gör stor nytta<br />
<strong>Sveaskog</strong>s kontrollant heter LarsGöran<br />
Larsson. Han är numera pensio<strong>ner</strong>ad men<br />
fortsätter att regelbundet ta på sig stövlarna<br />
och avlägga besök ute i skogen.<br />
Han minns hur han tidigare kunde hitta<br />
enstaka objekt där en stor del av det virke<br />
<strong>som</strong> bedömts vara massaved mycket väl<br />
hade kunnat sorteras <strong>som</strong> sågtimmer.<br />
Idag, intygar han, ser det betydligt<br />
bättre ut.<br />
– Projektet har gjort stor nytta. Bara<br />
det att vi kommer ut på avverkningsplatserna<br />
och pratar med maskinlagen gör<br />
skillnad. Idag är de bättre på att bedöma<br />
hur virket ska sorteras, säger LarsGöran<br />
Larsson. mATS WIGArDT<br />
Fakta<br />
<strong>Sveaskog</strong>s virkesaffär<br />
sveaskog säljer timmer, massaved och biobränsle.<br />
13 procent av rundvirket på den svenska<br />
virkesmarknaden levereras av sveaskog.<br />
av det fördelar sig 38 procent på sågtimmer<br />
och 49 procent på massaved och flis.<br />
sveaskog har cirka 70 sågtimmerkunder<br />
i sverige och norra europa.<br />
Lars-Göran Larsson är <strong>Sveaskog</strong>s<br />
kontrollant <strong>som</strong> granskar att inget<br />
sågtimmer klassas <strong>som</strong> massaved. Det<br />
ger ökade intäkter för skogsägaren.<br />
forum sveaskog 2 • 2012 11
jakt & fiske<br />
Egen tjärn är guld värd<br />
Kompisgänget med intresse för flugfiske bildade en fiskeklubb<br />
och tog hand om arrendet av den lilla skogstjärnen.<br />
Här är naturupplevelserna viktigare än fisket.<br />
– Vi är gäster här: fisken sköter sig bäst själv. Det är vår enkla<br />
filosofi, säger Magnus Karlsson, ordförande i fiskeklubben<br />
Skogsöringen.<br />
f iskeklubben<br />
Skogsöringen<br />
arrenderar sedan 2009 en<br />
skogstjärn på cirka åtta hektar<br />
i Malingsbo-Kloten, <strong>som</strong> är ett<br />
vildmarksliknade skogslandskap<br />
i gränslandet mellan Västmanland,<br />
Dalarna och Örebro län.<br />
– Det är en pärla. Ett kuperat landskap<br />
med stora vildmarker och ändå är det nära<br />
till större städer, säger Magnus Karlsson,<br />
<strong>som</strong> är ordförande i föreningen.<br />
Fiskeklubben består av ett kompisgäng<br />
från Västerås och Köping <strong>som</strong> fiskat i området<br />
i ett tiotal år.<br />
– Vi började fundera på om vi inte kunde<br />
arrendera tjärnen <strong>som</strong> vi har ett så stort<br />
Magnus karlsson.<br />
”All fisk<br />
vi fångar<br />
släpps<br />
tillbaka.”<br />
hjärta för, och <strong>som</strong> verkligen har en unik<br />
potential med ett vilt öringsbestånd och<br />
fin bäckröding, berättar han.<br />
Magnus Karlsson och hans fiskekamrater<br />
kom så småningom överens med<br />
<strong>Sveaskog</strong> och arrenderar nu fiske-<br />
vattnet för tredje året.<br />
Naturvård lika intressant <strong>som</strong> fisket<br />
– Vi har ett stort naturvårdsintresse och vi<br />
vill värna de naturliga bestånden <strong>som</strong><br />
finns i tjärnen och skapa förutsättningar<br />
för en naturlig återväxt. All fisk <strong>som</strong> vi<br />
fångar släpps tillbaka och vi försöker<br />
också med olika åtgärder återskapa fiskens<br />
naturliga miljö.<br />
Att släppa tillbaka fisken är en av de<br />
få regler <strong>som</strong> klubben satt upp och den<br />
tummas inte på. Annars är tanken att<br />
inte krångla till det utan att ge medlemmarna<br />
möjlighet att njuta av den fina<br />
miljön. Vissa av medlemmarna är mer<br />
inriktade på fisket medan andra tycker<br />
det är kul att även jobba med naturvårdande<br />
åtgärder.<br />
– För egen del är naturvården minst lika<br />
intressant <strong>som</strong> själva fisket. Vi har med<br />
<strong>Sveaskog</strong>s hjälp fått lekgrus <strong>som</strong> vi<br />
placerat ut för att skapa höljor och förbättra<br />
lekbottnar. Vi har rensat utlopp<br />
och har sökt tillstånd att få kalka en av<br />
tillopps bäckarna för att höja pH-värdet<br />
och underlätta för öringen att leka,<br />
berättar Magnus Karlsson.<br />
Och åtgärderna har redan börjat ge<br />
goda resultat.<br />
MalingsBo-klotEn är ett vildmarksliknade<br />
skogslandskap beläget mellan Västmanland, Dalarna<br />
och Örebro län. Här arrenderar Fiskeklubben<br />
Skogsöringen en skogstjärn. Men all fisk de fångar<br />
släpps tillbaka, för att den naturliga återväxten ska<br />
bibehållas.<br />
– Det är så tacksamt. Om man ger<br />
naturen en chans är fisken där på en gång.<br />
Det är kul att se att vaken har blivit fler<br />
och att de är närmare land.<br />
Även området runt tjärnen, <strong>som</strong> tidigare<br />
var ett put-and-take-fiske, har återställts.<br />
– Det var ganska slitet på sina ställen,<br />
men nu börjar det växa igen och bli mer<br />
naturligt.<br />
Miljön är tjusningen<br />
Magnus Karlsson tycker att alla ideella<br />
timmar <strong>som</strong> föreningen lagt <strong>ner</strong> på tjärnen<br />
är väl värda mödan.<br />
– Visst är det härligt att ha flugspöet<br />
laddat, men den stora tjusningen är ändå<br />
att bara få komma hit och vara i den här<br />
miljön, avslutar han. THOMAS EKENBERG<br />
fakta<br />
kartläggning ska<br />
underlätta fisket<br />
5 000 sjöar och andra vattendrag hamnar<br />
under lupp när <strong>Sveaskog</strong> under 2012 gör en<br />
stor inventering.<br />
– Vi vill göra våra vatten tillgängliga så<br />
att fler kan få ta del av fiskeupplevelser på<br />
<strong>Sveaskog</strong>s marker, säger Anna Waxin, chef<br />
för enheten Naturupplevelser på <strong>Sveaskog</strong>.<br />
<strong>Sveaskog</strong> är inte bara en stor skogsägare, utan<br />
det finns också cirka 5 000 sjöar, tjärnar och<br />
andra vattendrag på företagets marker.<br />
– I vårt företag finns stor kunskap om många<br />
av dessa men det vi har saknat är en samlad<br />
bild, säger Anna Waxin.<br />
Under året görs därför en stor inventering av<br />
samtliga <strong>Sveaskog</strong>s vatten.<br />
– Det är ett långsiktigt projekt där vi i första<br />
skedet ska dokumentera vad vi har. Sedan är<br />
tanken att gå vidare bland annat med olika<br />
typer av fiskevårdsinsatser. Syftet är att vi<br />
bättre ska utnyttja den fina resurs vi har,<br />
säger Anna Waxin.<br />
Allt fler arrenderar<br />
Det finns en stor och ökande efterfrågan<br />
på naturupplevelser av olika slag, från både<br />
svenska och utländska besökare. Många drömmer<br />
om ett eget fiskevatten eller att få fiska<br />
kräftor i en sjö.<br />
– För <strong>Sveaskog</strong> finns en affärspotential. Hur<br />
kan vi bättre utnyttja våra vatten så att fler får<br />
tillgång till dem? Genom vår kartläggning hoppas<br />
vi kunna få underlag så att vi kan utveckla fisket.<br />
Att arrendera en egen sjö är populärt och en<br />
form <strong>som</strong> Anna Waxin tror kommer att öka<br />
ytterligare i framtiden.<br />
– Det är ett bra koncept där vi kan få fiskeklubbar,<br />
privatperso<strong>ner</strong> eller företag att engagera<br />
sig i ett vatten med ett intresse, dels för fisket,<br />
dels för att förvalta och sköta om vattnet. Det<br />
leder till en god fiskevård <strong>som</strong> alla tjänar på.<br />
Fiske på <strong>Sveaskog</strong>s vatten<br />
THOMAS EKENBERG<br />
• Det finns cirka 1 700 fiskerättsupplåtelser på <strong>Sveaskog</strong>s<br />
mark till privatperso<strong>ner</strong>, fiskeklubbar, kompisgäng och andra<br />
sammanslutningar samt företagare inom naturturism.<br />
Den upplåtna fiskerätten kan omfatta bland annat<br />
handredskapsfiske, nätfiske och kräftfiske.<br />
• I Sverigefiskekortet ingår över 800 vatten i 41 kommu<strong>ner</strong>.<br />
• I Malingsbo-Kloten finns ett dussin sjöar inom kronofisket och här<br />
säljs cirka 5 000–6 000 fiskekort varje år.<br />
WEBB<br />
Mer information hittar du<br />
på www.inatur.se<br />
12 FORuM SveaSKog 2 • 2012 FORuM SveaSKog 2 • 2012 13<br />
foto: Carl Johan Erikson
teknik<br />
Nya maski<strong>ner</strong> för<br />
ökad effektivitet<br />
<strong>Sveaskog</strong> köper varje år in skogsmaski<strong>ner</strong><br />
för cirka 50-70 miljo<strong>ner</strong> kronor.<br />
– En egen maskinpark är en bra förutsättning<br />
för att testa och utveckla ny<br />
teknik, säger Lennart Hult, inköps- och<br />
teknikansvarig på <strong>Sveaskog</strong>.<br />
<strong>Sveaskog</strong> använder ett antal olika maskinmärken<br />
för sina avverkningar i landet. Avgörande<br />
för maskinvalet är bland annat driftsäkerheten<br />
och närheten till serviceställen.<br />
– Vad de olika maski<strong>ner</strong>na uträttar är ganska<br />
likt oavsett koncept, säger Lennart Hult.<br />
Ett märke har dock ökat kraftigt under<br />
senare år – svenska Eco Log. <strong>Sveaskog</strong><br />
köpte den första maskinen av märket 2008<br />
och har idag 20 stycken.<br />
– Förarna tycker att det är en bra<br />
maskin och att den är effektiv, framför allt<br />
i gallring, säger Lennart Hult och näm<strong>ner</strong><br />
också fördelar <strong>som</strong> kranstyrka, god sikt<br />
och maskinens nivellering – att föraren<br />
alltid sitter plant.<br />
<strong>Sveaskog</strong>s avverkning utförs av dels<br />
egna maskinförare, dels entreprenörer.<br />
De egna maskinlagen – <strong>som</strong> utgör cirka<br />
en tredjedel av kapaciteten – är viktiga av<br />
flera anledningar. Med egna lag och egna<br />
maski<strong>ner</strong> får <strong>Sveaskog</strong> kontroll på avverkningskostnaderna<br />
och det ger även en fördel<br />
i dialogen med maskintillverkarna om<br />
vad <strong>som</strong> behöver utvecklas och förbättras.<br />
Personen i hytten ska trivas<br />
– Med nya IT-system kan vi göra automatiska<br />
driftuppföljningar och därmed är<br />
det enkelt att se hur mycket maski<strong>ner</strong>na<br />
utnyttjas, när och varför de servas eller<br />
repareras, säger Lennart Hult.<br />
Den snabba digitala utvecklingen inom<br />
skogsbruket innebär att även skotarna nu<br />
har datorer. Detaljerade kartor visar varenda<br />
stock <strong>som</strong> har avverkats och var olika<br />
sortiment ligger inom avverkningsobjektet.<br />
– Skotarna har stått för den största<br />
utvecklingen de senaste åren. Den tekniska<br />
utvecklingen gör att vi framöver sannolikt<br />
behöver förnya dem i samma tidsintervall<br />
<strong>som</strong> skördarna, säger Lennart Hult.<br />
<strong>Sveaskog</strong> använder idag en skördare<br />
i cirka 12 000 timmar, vilket innebär<br />
en livslängd på 4 till 6 år med tvåskift.<br />
Skotare används i 15 000 timmar, det vill<br />
säga mellan 5 och 7 år.<br />
– Det <strong>som</strong> nu utvecklas är kranspetsstyrning,<br />
vilket är ett hjälpmedel för föraren<br />
att hantera kranen. Vi deltar också<br />
i projekt med målet att automatisera<br />
nivellering och dämpa hela skogsmaskinen<br />
för att minska vibratio<strong>ner</strong>na. Det ger<br />
möjlighet att öka körhastigheten med<br />
skotare och därmed få ökad produktivitet,<br />
säger Lennart Hult.<br />
14 Forum SveaSkog 2 • 2012<br />
skogens konung. sveaskog har köpt in ett flertal skördare av modellen eco Log 560. skördarna ökar produktiviteten i både gallringar och<br />
klenare slutavverkningar och förbättrar dessutom förarnas arbetsmiljö. ”Jag trivs bra med konceptet”, säger maskinföraren Mia karlsson.<br />
Lennart Hult.<br />
”Förarna<br />
tycker att<br />
Eco Log är<br />
en bra<br />
maskin och<br />
att den är<br />
effektiv<br />
i gallring”<br />
Han betonar dock att grunden i utvecklingsarbetet<br />
är att förbättra arbetsmiljön:<br />
– Det viktigaste är att den <strong>som</strong> sitter<br />
i hytten trivs.<br />
Två maski<strong>ner</strong> i en<br />
<strong>Sveaskog</strong> har de senaste åren gått i bräschen<br />
när det gäller utveckling av teknik<br />
och arbetsmetoder för skogsbruket.<br />
– Just nu genomför vi en utbildning för<br />
både egna förare och entreprenörer <strong>som</strong><br />
omfattar pla<strong>ner</strong>ing, maskininställningar<br />
och effektivare körning med lägre dieselförbrukning<br />
<strong>som</strong> mål, säger Lennart Hult.<br />
För den tekniska utvecklingen samarbetar<br />
<strong>Sveaskog</strong> både med enskilda tillverkare<br />
och deltar i branschgemensamma projekt.<br />
fakta<br />
Så ser <strong>Sveaskog</strong>s maskinpark ut<br />
• <strong>Sveaskog</strong> har 45 egna maskinlag och<br />
120 entreprenörslag.<br />
• <strong>Sveaskog</strong>s maskinlag förfogar över<br />
92 moderna skogsmaski<strong>ner</strong>: skördare och<br />
skotare.<br />
Bland projekten med enskilda utvecklingsföretag<br />
finns satsningen på Flispac, en tillsats<br />
till skördare <strong>som</strong> flisar grenar och toppar<br />
och automatiskt tillverkar flisstockar.<br />
Inom branschgemensamma projekt<br />
satsas det stort på utveckling av drivare –<br />
det vill säga skördare och skotare i samma<br />
maskin. Studier visar att drivare ökar<br />
effektiviteten med 10–20 procent och<br />
ger ett mer flexibelt arbete för föraren.<br />
<strong>Sveaskog</strong> kommer sannolikt att ha denna<br />
maskintyp i arbete inom snar framtid.<br />
– Det känns bra att <strong>Sveaskog</strong> prioriterar<br />
medverkan i den tekniska utvecklingen.<br />
Den är en förutsättning för svensk<br />
konkurrenskraft, avslutar Lennart Hult.<br />
NILS SuNDSTrÖm<br />
• <strong>Sveaskog</strong> köper in 15–20 maski<strong>ner</strong> per år.<br />
• Maski<strong>ner</strong>na används mellan 4 och 7 år.<br />
• Kostnaden för en skogsmaskin ligger<br />
i snitt på cirka 3 miljo<strong>ner</strong> kronor.<br />
foto: fredrik perssoN
Peter<br />
Granberg<br />
Arvidsjaur<br />
och Arjeplog<br />
0960-559 20<br />
070-320 09 33<br />
Erik<br />
Furmark<br />
Övertorneå och<br />
Korpilombolo<br />
församling<br />
0927-122 40<br />
070-320 50 44<br />
Christer<br />
Westh<br />
Söderhamn,<br />
Bollnäs och<br />
Ovanåker<br />
076-125 39 70<br />
Emil<br />
Fransson<br />
Storfors,<br />
Filipstad och<br />
Hällefors<br />
0586-649 06<br />
070-207 25 66<br />
Roger<br />
Johansson<br />
Skaraborg<br />
0500-43 60 36<br />
070-625 44 21<br />
Skogsaffärer<br />
på nya sätt.<br />
Vi har hela färgskalan av skoglig kompetens.<br />
Våra virkesköpare finns alltid nära dig. Och de har hög kompetens inom alla viktiga<br />
områden – ekonomi, ekologi, teknik och marknad. <strong>Sveaskog</strong> utvecklar skogens värden.<br />
Det tjänar både du och din skog på när du säljer virke till oss.<br />
Leif<br />
Randeblad<br />
Boden och<br />
Jokkmokk<br />
0920-25 82 82<br />
070-555 92 01<br />
Anna-Maria<br />
Eriksson<br />
Lycksele<br />
0950-231 71<br />
Peter<br />
Häger<br />
Sa Jämtland,<br />
Ljusdals<br />
kommun och<br />
Härjedalen<br />
076-112 33 48<br />
Henrik<br />
Jansson<br />
Karlstad<br />
076-102 58 82<br />
Jonny<br />
Edvardsson<br />
Vimmerby<br />
0492-180 33<br />
076-774 21 04<br />
Patrik<br />
Fredriksson<br />
Gällivare<br />
och Överkalix<br />
0926-757 68<br />
070-601 10 41<br />
Erik<br />
Al<strong>ner</strong>sson<br />
Lycksele<br />
0950-231 72<br />
Jonny<br />
Carlsson<br />
Askersund<br />
0583-134 41<br />
070-603 56 92<br />
Carl<br />
Westerberg<br />
Katrineholm<br />
0150-137 80<br />
070-523 26 66<br />
Per<br />
Svensson<br />
Vimmerby<br />
0492-180 35<br />
070-234 15 89<br />
Bror<br />
Olofsson<br />
Kalix och<br />
Haparanda<br />
0923-696 51<br />
070-654 42 59<br />
Christine<br />
Johansson<br />
Malå och<br />
Sorsele<br />
0953-416 47<br />
Jakob<br />
Bäckman<br />
Uppland<br />
0171-235 43<br />
070-342 86 01<br />
Håkan<br />
Bäcke<br />
Fagersta,<br />
Smedjebacken<br />
och Ludvika<br />
0222-336 53<br />
070-259 34 98<br />
Anders<br />
Rydell<br />
Vimmerby<br />
070-282 97 52<br />
Mikael<br />
Selberg<br />
Luleå<br />
0920-25 82 80<br />
070-320 50 29<br />
Urban<br />
Hellgren<br />
Norsjö<br />
070-381 61 61<br />
Ronnie<br />
Andersson<br />
Norra Uppland<br />
0171-235 46<br />
070-341 28 78<br />
Irene<br />
Björklund<br />
Skinnskatteberg,<br />
Ljusnarsberg<br />
0222-336 63<br />
070-371 09 12<br />
Olof<br />
Liedberg<br />
Jönköping<br />
070-212 15 67<br />
Åke<br />
Kalla<br />
Pajala utom<br />
Korpilombolo<br />
församling<br />
0978-204 41<br />
070-330 22 38<br />
Melker<br />
Johansson<br />
Storuman<br />
0951-262 71<br />
Rikard<br />
Fjällman<br />
Avesta och Sala<br />
0225-71 20 19<br />
076-103 22 61<br />
Anders<br />
Ekeblad<br />
Västerås<br />
021-38 07 95<br />
070-303 11 03<br />
Harry<br />
Niemi<br />
Pajala<br />
0978-510 80<br />
073-806 30 80<br />
Petter<br />
Johansson<br />
Vindeln, Umeå<br />
och Robertsfors<br />
0933-615 57<br />
Mikael<br />
Hedin<br />
Hedemora, Säter,<br />
Falun, Borlänge<br />
och Ludvika<br />
0225-71 20 18<br />
070-304 37 25<br />
Håkan<br />
Andersson<br />
Örebro<br />
019-19 50 04<br />
070-514 77 62<br />
Leif<br />
Risberg<br />
Piteå och<br />
Älvsbyn<br />
0911-784 60<br />
070-565 11 22<br />
Anders<br />
Johnsson<br />
Skellefteå<br />
0910-852 80<br />
Henrik<br />
Hammar<br />
Kristinehamn<br />
0586-649 07<br />
070-630 08 70<br />
Therése<br />
Knutsson-Dermer<br />
Arboga och<br />
Eskilstuna<br />
019-19 50 33<br />
076-788 50 03<br />
Jan-Erik<br />
Berglund<br />
Piteå och<br />
Älvsbyn<br />
0911-784 51<br />
070-696 30 97<br />
Sture<br />
Roslund<br />
Skellefteå<br />
0910-852 81<br />
Tomas<br />
Larsson<br />
Karlskoga<br />
0586-649 01<br />
070-624 25 84<br />
Tommy<br />
Lundberg<br />
Älvsbyn<br />
0929-168 32<br />
070-559 68 47<br />
Marcus<br />
Helletun<br />
Åsele och<br />
Bjurholm<br />
0941-149 34<br />
Martin<br />
Bäck<br />
Nora och<br />
Lindesberg<br />
0586-649 04<br />
070-678 78 38
TEMA skogsköp<br />
Alla kan bli skogsägare<br />
<strong>Sveaskog</strong> säljer tio procent av den egna skogsmarken för att stärka enskilt skogsbruk.<br />
Under 2012 pla<strong>ner</strong>ar företaget att sälja 22 000 hektar, främst i norra och mellersta<br />
Norrland. Och alla privatperso<strong>ner</strong> har möjlighet att köpa. Av: Nils Sundström<br />
S veaskog<br />
säljer skog till<br />
privatperso<strong>ner</strong> för att<br />
utveckla glesbygden och<br />
stärka enskilt skogsbruk.<br />
Det har företaget<br />
gjort sedan 2002 i enlighet<br />
med ett riksdagsbeslut.<br />
Under 2012 pla<strong>ner</strong>ar <strong>Sveaskog</strong> att sälja<br />
cirka 22 000 hektar skog. Årsmängden är<br />
ungefär densamma år från år och är<br />
anpassad för att inte skapa obalans på<br />
den totala marknaden för skogsfastigheter<br />
i Sverige.<br />
– Det stora flertalet <strong>som</strong> köper skog av<br />
oss är ortsbor och för många är affären ett<br />
tillköp till den egna skogsegendomen. Den<br />
vanligaste köparen är en man på 55 år <strong>som</strong><br />
bor i samma kommun <strong>som</strong> skogsfastigheten,<br />
säger Eivor Mettävainio.<br />
Sedan senhösten 2011 är det möjligt för<br />
Skogsmäklaren Jim Sundqvist:<br />
”Nu får alla<br />
köpa skog,<br />
oavsett var<br />
man bor<br />
eller om<br />
man äger<br />
skog eller<br />
mark sedan<br />
tidigare.”<br />
”skog en bra investering”<br />
Jim Sundqvist är skogsvetare och<br />
fastighetsmäklare på Areal i Umeå,<br />
<strong>som</strong> bedriver fastighets förmedling<br />
och rådgivning för jord och skogsbruk.<br />
Hur är intresset för att köpa skog?<br />
– Det är ungefär detsamma <strong>som</strong><br />
för tio år sedan. Men utbudet har<br />
ökat markant. Det beror främst på<br />
en hög medelålder bland skogsägare.<br />
Många <strong>som</strong> säljer är runt<br />
80 år och de <strong>som</strong> köper, runt<br />
4550 år. Den största köparkategorin<br />
äger skog sedan tidigare.<br />
Hur är intresset bland utbor?<br />
– Ungefär var tredje skogsfastighet<br />
köps av någon <strong>som</strong> inte bor på<br />
orten.<br />
Blir det vanligare att räkna på<br />
alternativa intäktsströmmar från<br />
skogen?<br />
– Ja, det är en viktig del av en<br />
total kalkyl. För 20 år sedan tittade<br />
man nästan enbart på vad skogen<br />
kunde ge i massaved och timmer.<br />
Skogsbränsle är en viktig intäktskälla<br />
idag, men även möjligheten<br />
till vindkraft. Många värdesätter<br />
även jakt och rekreation.<br />
Hur ser du på skog <strong>som</strong> investering?<br />
– Historiskt har den varit en<br />
säker investering. I norr fördubb<br />
lades skogsmarkspriserna från<br />
2003 fram till finanskrisen 2008.<br />
Sedan har prisena varit rätt<br />
stabila. Jag är själv 35 och äger<br />
skog <strong>som</strong> en pensionsförsäkring.<br />
Vad är det viktigaste att tänka på<br />
inför skogsköpet?<br />
– Att kritiskt granska det<br />
material man får om objektet.<br />
Hur gammal är skogsbruksplanen?<br />
Åk ut och titta och ta hjälp om det<br />
behövs för att göra en bedömning.<br />
Vilket mål har man har med sitt<br />
skogsägande? Är det maximal<br />
virkesproduktion eller att jaga<br />
och få ved till jaktkojan?<br />
Är det enklare att köpa skog om<br />
du redan är skogsägare?<br />
– Visst är det så. Då har du redan<br />
kontakter med exempelvis bank<br />
och virkesköpare och kan använda<br />
en annan fastighet <strong>som</strong> säkerhet<br />
vid belåning eller för att avverka.<br />
Du kan också få vissa skattemässiga<br />
fördelar, <strong>som</strong> rationaliseringsförvärv<br />
om köpet gäller mark<br />
i närheten av den egna fastigheten.<br />
Vad ska man tänka på när man<br />
köpt skogen?<br />
– Skaffa en försäkring mot<br />
åtminstone brand och storm. Det<br />
är ett bra sätt att gardera sig om<br />
något skulle hända.<br />
alla privatperso<strong>ner</strong> att köpa skog av<br />
<strong>Sveaskog</strong> – oavsett var man bor eller om<br />
man äger skog eller mark sedan tidigare.<br />
Det är en skillnad mot tidigare, då endast<br />
boende i länet fick köpa.<br />
– Vi får många förfrågningar från<br />
människor <strong>som</strong> bor på annan ort, och<br />
<strong>som</strong> blivit besvikna på att de tidigare inte<br />
kunnat köpa mark av oss, säger Eivor<br />
Mettävainio, fastighetschef på <strong>Sveaskog</strong>.<br />
Det är bland annat perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> har<br />
vuxit upp i en kommun och <strong>som</strong> vill<br />
återknyta banden. Nu får även de chans<br />
att köpa mark i sin hembygd.<br />
Värdet på skogsmark kan öka<br />
Genom att ta bort begränsningar om<br />
vilka <strong>som</strong> får köpa vill <strong>Sveaskog</strong> också<br />
efterlikna den övriga marknaden för<br />
skogsfastigheter. Markförsäljningen sker<br />
till marknadsmässiga priser. Att vem <strong>som</strong><br />
Skogsegen domarna<br />
<strong>som</strong> säljs är i genomsnitt<br />
cirka 200 hektar.<br />
Enligt ett riksdagsbeslut<br />
ska <strong>Sveaskog</strong><br />
sälja tio procent av<br />
den egna marken, beräknat<br />
på markinnehavet 2002. Det<br />
innebär att <strong>Sveaskog</strong> ska<br />
sälja 436 000 hektar.<br />
eivor Mettävainio är fastighetschef på sveaskog.<br />
foto: Vibeke Aronsson<br />
helst nu får köpa skog av <strong>Sveaskog</strong> kan öka<br />
värdet på skogsmarken. Även det kan stärka<br />
glesbygden, menar Eivor Mettävainio:<br />
– En bättre prisutveckling på skogsegendomar<br />
gynnar de lokalt boende <strong>som</strong><br />
redan äger skog.<br />
Prenumerera på skogsfastigheter<br />
Men skogen står där den står och behöver<br />
skötas oavsett vem <strong>som</strong> äger den.<br />
– Är man boende på annan ort och<br />
köper skog är det en vanligare företeelse<br />
att man anlitar perso<strong>ner</strong> för att göra de<br />
skogsåtgärder <strong>som</strong> krävs. Det ger jobb<br />
åt lokala entreprenörer, säger Eivor<br />
Mettävainio.<br />
Information om <strong>Sveaskog</strong>s alla skogsobjekt<br />
<strong>som</strong> är till salu finns på företagets<br />
hemsida – med detaljerade beskrivningar<br />
och kartfunktio<strong>ner</strong>. Nya objekt släpps på<br />
marknaden kontinuerligt och det går att<br />
1 943<br />
Så många affärer har gjorts<br />
inom markförsäljningsprogrammet<br />
sedan 2002, med<br />
ett försäljningsvärde på drygt<br />
fem miljarder kronor.<br />
Drygt en<br />
tredjedel<br />
av alla<br />
skogsägare bor<br />
inte på sin fastighet.<br />
De är så<br />
kallade utbo<br />
ägare.<br />
prenumerera på nyheterna. Skogsbruksplanen<br />
för varje objekt kan laddas <strong>ner</strong><br />
till mobiltelefo<strong>ner</strong> och surfplattor.<br />
”Åk ut och titta”<br />
<strong>Sveaskog</strong>s prospekt beskriver fler<br />
värden <strong>som</strong> finns i en skogsegendom än<br />
enbart de faktiska förhållandena kring<br />
hektar och kubikmeter.<br />
– Fler och fler intressenter tittar på<br />
faktorer <strong>som</strong> jakt och fiske, men även<br />
möjligheten att använda marken för<br />
exempelvis vindkraft. Vi märker även hur<br />
den snabba utvecklingen inom biobränslebranschen<br />
påverkar synen på skogsegendomen<br />
och i norra Sveriges inland<br />
kan även gruvnäringens expansion ge<br />
framtida inkomstmöjligheter, säger Sören<br />
Åhlund, fastighetsansvarig för <strong>Sveaskog</strong><br />
i Norrbotten.<br />
Han råder dem <strong>som</strong> pla<strong>ner</strong>ar att köpa<br />
Sedan 2010 gäller<br />
samma försäljnings sätt<br />
i hela landet – <strong>Sveaskog</strong><br />
säljer mark genom utannonsering<br />
av objekt och budgivning.<br />
”Alltfler<br />
tittar på<br />
faktorer<br />
<strong>som</strong> jakt<br />
och fiske,<br />
men även<br />
möjlighet<br />
att använda<br />
marken för<br />
vindkraft.”<br />
skog för första gången att ta hjälp av<br />
kunniga perso<strong>ner</strong>, om de inte själva har<br />
kunskapen. <strong>Sveaskog</strong>s virkesköpare och<br />
oberoende konsulter kan hjälpa till.<br />
– Det finns alltid en osäkerhetsfaktor<br />
i bedömningarna av en skogsegendom.<br />
Därför är det viktigt att själv åka ut och<br />
bilda sig en uppfattning om vad man<br />
tycker om skogsegendomen, säger Sören<br />
Åhlund.<br />
Hur tryggt är det att köpa skog av<br />
<strong>Sveaskog</strong>?<br />
– I vår senaste kundundersökning framkom<br />
det att köparna kände sig trygga med<br />
affären och nästan alla skulle vilja göra<br />
fler affärer med oss om lämpligt område<br />
blev till salu. Vi kan skog och har gedigen<br />
erfarenhet av fastighetsrätt. Vi sköter<br />
också allt pappersarbete <strong>som</strong> behövs för<br />
en säker fastighetsaffär, betonar Sören<br />
Åhlund.<br />
6,94<br />
Så många procent<br />
hade <strong>Sveaskog</strong> sålt den<br />
sista december 2011,<br />
motsvarande cirka<br />
303 000 hektar, av den<br />
egna skogsmarken.<br />
50<br />
Så många procent<br />
av den produktiva<br />
skogen i Sverige<br />
ägs av enskilda<br />
ägare.<br />
329 471<br />
Så många skogsägare fanns<br />
det år 2010. Av dem var<br />
38 procent kvinnor och<br />
62 procent män.<br />
källA: skogsstyrelsen
tema skogsköp<br />
äger för ekonomIn. Åsa<br />
Fjällström, 41 år, tävlar inom<br />
draghundsporten på elitnivå.<br />
Den egna skogen söder om<br />
Vilhelmina är en viktig hörnsten<br />
i ekonomin. Hon kan tänka sig att<br />
köpa mer skog.<br />
Åsa Fjällström, 41, Vilhelmina:<br />
”Tack vare skogen<br />
kan jag bo kvar”<br />
e ntreprenören<br />
Åsa Fjällström är<br />
djupt engagerad i draghundsporten<br />
på elitnivå. Hon har flera SM-guld<br />
bakom sig, varav två guld från 2011.<br />
Hemma på gården i byn södra<br />
Volsjöfors driver hon tillsammans med sambon<br />
ett företag med tillverkning av artiklar för draghundsporten.<br />
Men även skogen är en viktig<br />
hörnsten i ekonomin.<br />
– Skogen är ett sätt för mig att kunna bo kvar<br />
här och skaffa mig ekonomiskt stabilitet, säger<br />
Åsa Fjällström.<br />
Hemmanet <strong>som</strong> familjen bor på tog hon över<br />
<strong>som</strong> 20-åring. Att ha egen skog har varit en<br />
dröm sedan barnsben. Då tillbringade hon<br />
mycket tid hos morföräldrarna <strong>som</strong> drev ett<br />
fjälljordbruk och skogsbruk i Ammarnäs.<br />
För snart två år sedan såg hon en annons från<br />
<strong>Sveaskog</strong> <strong>som</strong> sålde skog <strong>som</strong> gränsade till<br />
hennes egen skogsmark söder om Vilhelmina,<br />
men den marken fick en granne köpa.<br />
– Istället fick jag erbjudande om att köpa en<br />
skogsfastighet <strong>som</strong> angränsade till mina jakt-<br />
18 Forum sveaskog 2 • 2012<br />
vän<strong>ner</strong>s marker. Jag tyckte marken kompletterade<br />
min egen skog på ett bra sätt och jag gillade även<br />
att det blev en större sammanhängande jaktmark,<br />
säger Åsa Fjällström <strong>som</strong> själv jagar älg.<br />
Sagt och gjort. Tillsammans med sambon<br />
köpte hon drygt 100 hektar skog vid Ångermanälvens<br />
södra strand vid Meseleberget.<br />
– Området har en bra bonitet och ligger i en<br />
bergssluttning. Det var ett fint köp och det växer<br />
så det knakar där, säger Åsa Fjällström <strong>som</strong> ser<br />
sig själv <strong>som</strong> en aktiv skogsägare.<br />
Skogsägandet ser hon inte bara <strong>som</strong> en bra<br />
investering, utan även <strong>som</strong> ett sätt att få ökat<br />
inflytande över platsen där man bor.<br />
Hon ser både för- och nackdelar med att vem<br />
<strong>som</strong> helst nu kan köpa mark av <strong>Sveaskog</strong>.<br />
– I hjärtat känns det <strong>som</strong> att de <strong>som</strong> bor här<br />
borde få en möjlighet att leva och verka här. Då<br />
är det viktigt med en lokal förankring i skogsägandet,<br />
men för fastighetspriserna är det<br />
samtidigt gynnsamt för oss att försäljningen<br />
släpps fri, säger Åsa Fjällström.<br />
FoTo: paUlina Holmgren<br />
InvesterIng I glesbygd. Jan-Åke<br />
Jonsson i Barsele utanför Storuman<br />
ser skogen <strong>som</strong> en säker investering.<br />
Han har köpt stora skogsfastigheter av<br />
<strong>Sveaskog</strong> i två omgångar och hoppas<br />
att barnen en dag vill ta över.<br />
Jan-Åke Jonsson, 58, Bar sele:<br />
”Skogen vill jag kunna<br />
ge till mina barn”<br />
I nästan<br />
hela sitt yrkesliv har Jan-<br />
Åke Jonsson jobbat inom järn-<br />
vägen, men han skaffade sig<br />
tidigt en skoglig utbildning och<br />
har alltid haft ett stort intresse för<br />
skogsskötsel. Genom åren har han både ärvt<br />
skog och hunnit göra flera skogsaffärer.<br />
Sitt första skogsköp gjorde han när en<br />
skogsfastighet <strong>som</strong> tillhört hans mors<br />
familj blev till salu. Några år senare sålde<br />
<strong>Sveaskog</strong> ett intilliggande område, på södra<br />
sidan om Umeälven vid Barsele. Året var<br />
2002 och Jan-Åke Jonsson anmälde sitt<br />
intresse och fick köpa marken <strong>som</strong> var på<br />
530 hektar.<br />
– Det var ett känslomässigt köp, mer än<br />
en ekonomisk pla<strong>ner</strong>ing. Sedan gick det<br />
bara några år så hade värdet på marken<br />
fördubblats, säger Jan-Åke Jonsson.<br />
År 2010 köpte han återigen skog av<br />
<strong>Sveaskog</strong>. Denna gång en skogsfastighet<br />
på 440 hektar, <strong>som</strong> också gränsade mot<br />
hans ägor. Jan-Åke Jonsson hade tittat på<br />
området redan för flera år sedan men fick<br />
inte köpa då.<br />
– När det sedan kom ut på öppna marknaden<br />
köpte jag det via ett anbudsförfarande.<br />
Det blev dyrt, men jag ser det ändå<br />
<strong>som</strong> en säker investering, säger Jan-Åke.<br />
Han ägnar gärna tid i skogen för att röja<br />
och plantera, men anlitar andra för slut-<br />
avverkning. Särskilt glad är han över att<br />
hans två barn, <strong>som</strong> är i drygt 20-årsåldern,<br />
har hjälpt till med bland annat plantering.<br />
– Jag vill ge skogen till mina barn. Jag<br />
tror inte att jag skulle vara lika engagerad<br />
om jag inte hade barn <strong>som</strong> också är intresserade.<br />
Det känns mer meningsfullt att<br />
veta att jag en dag kan överlåta skogen till<br />
dem, säger Jan-Åke Jonsson.<br />
Hans råd till andra <strong>som</strong> vill köpa skog är<br />
att noga kolla upp skogsmark <strong>som</strong> är till<br />
salu.<br />
– Har man inte kunskapen själv ska man<br />
ta med någon <strong>som</strong> kan. Man kan inte räkna<br />
med att allt är prisvärt.<br />
FoTo: paUlina Holmgren<br />
skogsägare I storstad. Helene<br />
Wikström, 59 år, bor i Stockholm men<br />
äger skog utanför Skellefteå. Det<br />
fungerar utmärkt och hon gläds över<br />
sö<strong>ner</strong>nas intresse för skogbruk.<br />
Helene Wikström, 59, Stockholm:<br />
”Utmärkt att äga<br />
skog på distans”<br />
f ör<br />
drygt trettio år sedan tog Helene<br />
Wikström tillsammans med systern<br />
över föräldragården med tillhörande<br />
300 hektar skog. Tio år senare köpte<br />
hon ut sin syster och ytterligare<br />
många år senare fick hon ett brev från <strong>Sveaskog</strong>.<br />
– Det var ett brev om möjlighet till markförvärv<br />
riktad till kvinnliga skogsägare. Vi höll<br />
familjeråd och sö<strong>ner</strong>nas intresse avgjorde,<br />
berättar Helene Wikström.<br />
Affären om 200 hektar i närheten av stamfastigheten<br />
blev klar 2009. Helene Wikström<br />
ser skogen <strong>som</strong> en bra, långsiktig placering och<br />
är glad över att ha kunnat ta del av <strong>Sveaskog</strong>s<br />
markförsäljningsprogram.<br />
– Det är bra att privata skogsägare ges möjlighet<br />
att utöka sitt innehav. Små skogsfastigheter<br />
är svåra att driva rationellt och kan bli obrukade.<br />
Hennes man har efter hand skaffat sig goda<br />
kunskaper om skogsbruk. Annars skulle det inte<br />
fungera säger hon. Detsamma gäller sö<strong>ner</strong>na.<br />
Att äga skog långt bort från där man bor är<br />
inget problem, anser Helene Wikström:<br />
– Det fungerar utmärkt med bra pla<strong>ner</strong>ing. Vi<br />
har nyligen uppdaterat skogsbruksplanen och<br />
ser nu över vad <strong>som</strong> behöver göras på fastigheten<br />
de närmaste tio åren.<br />
För ett par år sedan gjorde familjen försök<br />
med gödsling. I <strong>som</strong>mar ska den yta <strong>som</strong> avverkades<br />
i samband med tillköpet 2009 planteras.<br />
– Vi kommer att ha några hektar med contorta<br />
<strong>som</strong> idag inte finns på fastigheten. Vi provar<br />
även att ha en mindre yta med sibirisk lärk,<br />
säger Helene Wikström.<br />
Familjen sköter själv all pla<strong>ner</strong>ing och skogsvård.<br />
Vid något tillfälle har de lejt bort röjning.<br />
Slutavverkningar och gallringar säljs på kontrakt<br />
<strong>som</strong> avverkningsrätter.<br />
Helene Wikström kan tänka sig att i framtiden<br />
köpa mer skog, om marken ligger i närheten<br />
av den egna skogen.<br />
– Våra båda sö<strong>ner</strong> är genuint intresserade av<br />
skogsfastigheten. Kanske någon av dem bosätter<br />
sig på fastigheten framöver? Vi vill kunna ge<br />
kommande ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong> en valmöjlighet.<br />
Forum sveaskog 2 • 2012 19<br />
FoTo: SUSanne kronHolm
30<br />
F15<br />
Med fokus på din arbetsplats.<br />
Skotare med förarmiljö i absolut toppklass.<br />
Kontakta din återförsäljare för demo. www.rottne.com<br />
Vi brin<strong>ner</strong> för biobränsleproduktion!<br />
En helt ny ge<strong>ner</strong>ation aggregat för r effektiv<br />
och snabb avverkning av bioe<strong>ner</strong>gi gi trädd träddelar.<br />
ddela<br />
• Snabbare uttorkning av det klippta lippta li<br />
materialet för högre e<strong>ner</strong>gidensitet. nsitet.<br />
• Kompaktering av materialet för ör bättre<br />
lastvikt vid skotning och transport. sport.<br />
• Klippt i rätt längd direkt för effektivare ffektivare<br />
skotning.<br />
Allan Bruks AB levererar mobil och h stationär stat stationär r<br />
utrustning för sönderdelning och beredn beredning eredning dning<br />
av bränslen från avfall och biomassa. ssa. ssa<br />
ABAB Bioharvester 255<br />
Besök oss på www.allanbruks.se eller ring 08-582 50 500<br />
Besök oss<br />
på Elmia World<br />
Bioe<strong>ner</strong>gy!<br />
Monter nr U6:32
eportage<br />
Foto: niklas larsson/scanpix<br />
Efter<br />
stormen<br />
Gudrun, Dagmar, Emil, Pär... Inte bara kära barn har<br />
många namn. Brutala stormar orsakar enorma skador på<br />
svensk skog. Och så sent <strong>som</strong> i julas drog Dagmar in över<br />
landet med västanvindar på upp till 190 kilometer<br />
i timmen. Katastrofen var ett faktum.<br />
I stora delar av Ljusnans dalgång såg det ut <strong>som</strong><br />
om att en jättekam dragit fram.<br />
Nu har stormen lagt sig för längesen, men<br />
uppröjningsarbetet har bara börjat.
eportage<br />
Fakta<br />
Så skyddar<br />
du skogen<br />
att sköta sin skog<br />
och röja och gallra i<br />
tid. att pla<strong>ner</strong>a hyggeskanter<br />
och välja<br />
rätt träslag för den<br />
aktuella marken. Det<br />
är några av de råd<br />
<strong>som</strong> Stina Moberg<br />
och Per-Åke Persson<br />
från <strong>Sveaskog</strong> ger till<br />
skogsägare <strong>som</strong> vill<br />
stormskydda sin<br />
skog.<br />
– Men att helt elimi<strong>ner</strong>a<br />
risken för<br />
stormskador är svårt,<br />
för att inte säga<br />
omöjligt, när vindhastigheten<br />
kommer upp<br />
över 50 m/sek i byarna<br />
<strong>som</strong> den gjorde under<br />
Dagmar, säger Per-<br />
Åke Persson.<br />
Det finns många<br />
faktorer att ta hänsyn<br />
till om man <strong>som</strong><br />
skogsägare vill minska<br />
risken för framtida<br />
stormskador. Hur den<br />
omgivande skogen<br />
ser ut? Hur är skogen<br />
expo<strong>ner</strong>ad mot den<br />
vanligaste vindriktningen?<br />
Med pla<strong>ner</strong>ing,<br />
skötsel och val av<br />
trädslag kan risken<br />
påverkas.<br />
– Mer omfattande<br />
röjningar och tidigare<br />
gallringar skapar på<br />
sikt stormfastare<br />
skogar. Samtidigt är<br />
nygallrad skog mer<br />
känslig för stormar,<br />
påpekar Stina<br />
Moberg.<br />
tormarna har avlöst<br />
varandra i vinter: Berit,<br />
Adventsstormen och<br />
Emil är bekanta namn ur<br />
nyhetsrapporteringen.<br />
Men den storm <strong>som</strong><br />
orsakat mest skada är<br />
Dagmar, <strong>som</strong> drog fram<br />
under julhelgen.<br />
Trakterna runt Ljusdal<br />
i Hälsingland tillhör<br />
de allra värst drabbade.<br />
Per-Åke Persson, resultatområdeschef för<br />
<strong>Sveaskog</strong>, södra Norrland, befann sig mitt<br />
i stormens öga och förstod genast att<br />
Dagmars framfart krävde insatser utöver<br />
det vanliga.<br />
– Redan två dagar efter stormen var vi<br />
i luften med en helikopter för att göra en<br />
första inventering av skadorna. Sedan har<br />
vi använt oss av helikopter i kombination<br />
med flygbilder på låg höjd, berättar han.<br />
Tvåhundraåriga tallar rök<br />
Helikopterinventeringen ger en bra bild<br />
av skadorna i fråga om volym och trädslag.<br />
Låghöjdsflygningen kompletterar inventeringen<br />
och underlättar framförallt pla<strong>ner</strong>ingen<br />
av avverkningen av det stormfällda<br />
virket.<br />
– Det vi såg var att stormen drabbat de<br />
mellersta delarna av landet värst och att<br />
skadorna är spridda över en stor yta, men<br />
också att stormen slagit olika i olika områden.<br />
För <strong>Sveaskog</strong>s del är området på båda<br />
sidor av Ljusnans dalgång omkring Ljusdal<br />
<strong>som</strong> är värst drabbat, men vi har också<br />
omfattande skador i delar av Jämtland<br />
och i västra Härjedalen, berättar Stina<br />
Moberg, då skogsansvarig, och visar bilder<br />
på hur naturskog med tvåhundraåriga tallar<br />
rykte med, lik<strong>som</strong> fina skiften med 70årig<br />
väl gallrad granskog.<br />
Skogsstyrelsen uppskattar att ungefär<br />
en tredjedel av Sveriges areal berörs av<br />
efterverkningarna efter stormen Dagmar.<br />
Herman Sundqvist, chef stab Skog på<br />
<strong>Sveaskog</strong>, konstaterar att <strong>Sveaskog</strong>s marker<br />
drabbats i motsvarande utsträckning.<br />
Totalt har cirka 560 000 kubikmeter virke<br />
skadats på <strong>Sveaskog</strong>s marker.<br />
– Skadorna varierar. Vi har områden,<br />
<strong>som</strong> Västerbotten och stora delar av Götaland,<br />
<strong>som</strong> inte drabbats alls, medan andra<br />
områden, <strong>som</strong> Hälsingland är relativt hårt<br />
drabbade, säger Herman Sundqvist.<br />
Gran har högsta prioritet. Alla stormfällda<br />
granar ska vara borta senast den<br />
1 juli. Allt för att hindra spridningen av<br />
granbarkborren.<br />
– Normalt är gran mest stormkänslig,<br />
Fakta<br />
Stormen Dagmar<br />
• Skadorna efter stormen<br />
Dagmar, <strong>som</strong> drog in över<br />
landet natten till annandag<br />
jul, är spridda över en stor yta.<br />
Ungefär en tredjedel av Sveriges<br />
areal är berörd av efterverkningarna<br />
efter stormen,<br />
enligt Skogsstyrelsens uppskattning.<br />
• Totalt har cirka 4,5 miljo<strong>ner</strong><br />
kubikmeter skadats av stormen.<br />
Cirka hälften av den volymen<br />
har fallit i två landskap,<br />
Medelpad och Hälsingland.<br />
• Det vill säga tre län; Gävleborg,<br />
Jämtland och västernorrland,<br />
står för huvuddelen<br />
av skadorna, cirka fyra miljo-<br />
I stormens öga. stina Moberg, Herman<br />
sundqvist och per-Åke persson, sveaskog.<br />
men området runt Ljusnan är det merparten<br />
tall <strong>som</strong> stormfällts. Cirka 70 procent<br />
av den skadade skogen är tall. Om det<br />
beror på att tallen växer på områden <strong>som</strong><br />
varit särskilt utsatta för stormen eller om<br />
det har andra orsaker vet vi inte riktigt,<br />
berättar Stina Moberg.<br />
Utbildas före uppröjning<br />
I Ljusnans dalgång pågår efterarbetet<br />
för fullt. Alla tillgängliga resurser i marknad<strong>som</strong>rådet<br />
plus några inlånade enheter<br />
har använts: skördare, skotare och grävmaski<strong>ner</strong>.<br />
En hel del måste också göras<br />
manuellt och det är ett tidsödande och<br />
ibland farligt arbete.<br />
– Säkerheten är mycket viktig och vi<br />
utbildar alla innan de får ge sig ut. Vi vet<br />
ju att i uppröjningsarbetet efter Gudrun<br />
omkom flera perso<strong>ner</strong> i olyckor. Det vill<br />
vi inte vara med om här, säger Per-Åke<br />
Persson.<br />
Han tror att merparten av virket kan<br />
räddas med bibehållen kvalitet.<br />
– Men det gäller att vi använder rätt<br />
metoder för att ta hand om stormskadorna.<br />
Merparten av den skadade skogen kommer<br />
att vara upparbetad och uttransporterad<br />
till <strong>som</strong>maren och vi bedömer att vi<br />
klarar leveranserna enligt de avtal vi har.<br />
I dagsläget är det faktiskt brist på virke,<br />
men längre fram räknar vi med att det<br />
kan bli ett visst överskott.<br />
Thomas ekenberg<br />
<strong>ner</strong> kubikmeter – vilket motsvarar<br />
cirka 20 procent av den<br />
årliga avverkningen inom<br />
samma område.<br />
• Efter stormen Gudrun, <strong>som</strong><br />
drabbade södra Sverige 8–9<br />
januari 2005, uppskattades<br />
den stormfällda volymen till<br />
75 miljo<strong>ner</strong> kubikmeter.<br />
uppröjnIng pågår. tony Wennberg<br />
har ett av sveriges farligaste jobb:<br />
att röja stormfälld skog. Här pågår<br />
uppröjning i Ljusdal efter stormen<br />
dagmars brutala framfart.<br />
22 Forum SveaSkog 2 • 2012 Forum SveaSkog 2 • 2012 23<br />
Foto: Lars Lindqvist/scanpix<br />
Fakta<br />
Så kan du minska<br />
risken för stormskador<br />
• Röj granungskogen vid 2–4 meters höjd.<br />
• Gallra skogen tidigt.<br />
• Undvik, eller gallra svagt, i granskog högre än<br />
20 meter.<br />
• Minska successivt åldern vid<br />
föryngringsavverkning i granskog på god mark.<br />
• Behandla mot rotröta efter gallring.<br />
• Se upp med hyggeskanter expo<strong>ner</strong>ade för vind.<br />
• Förbered en fröträdsställning med en gallring<br />
5–10 år före föryngringsavverkningen.<br />
• Dikesrensa där det behövs.<br />
• Gödsla inte direkt efter gallring. Vänta omkring 5 år.
Det givna valet<br />
Den överlägsna stabiliteten och de<br />
många kran- och aggregatalternativen<br />
gör att Eco Log 560D är det givna<br />
valet vid allt från flerträdshantering till<br />
lättare slutavverkning.<br />
Kontakta någon av våra säljare redan<br />
idag för mer information.<br />
För mer information, kontakta våra säljare<br />
Norrland<br />
Allan Sundberg 070-230 86 67<br />
Mellansverige (Västra)<br />
Sören Nilsson 070-650 72 00<br />
Det avgörs i skogen<br />
Du ser dina insatser växa i takt<br />
med skogen själv. För precis<br />
<strong>som</strong> i skidskytte, gäller det<br />
att pla<strong>ner</strong>a. Så att du när du<br />
kommer fram till målet, kan få<br />
in fullträffen. För skogen är din<br />
spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogskonto<br />
i Handelsbanken, kan dina pengar växa sig ännu<br />
större. En av flera fördelar med att flytta dina pengar<br />
till ett skogskonto hos oss är att du inte behöver<br />
skatta för dina inkomster förrän du tar ut dem. Det i<br />
sin tur gör att du enkelt kan jämna ut oregelbundna<br />
inkomster. Vi hjälper dig dessutom gärna med flytten.<br />
Kalla det smidigt – vi kallar det trygghet. Läs mer på<br />
www.handelsbanken.se/skogochlantbruk.<br />
STOLT SPONSOR AV SVENSKA SKIDSKYTTELANDSLAGET<br />
Mellansverige (Östra)<br />
Lars Hallams 070-695 59 00<br />
Götaland (Västra)<br />
Erling Lindberg 070-544 31 17<br />
Götaland (Östra)<br />
Tommy Andersson 073-059 71 00<br />
Götaland (Södra)<br />
Göran Packendorff 070-271 54 00<br />
Eco Log Sweden AB, Hamngatan 41, 826 22 Söderhamn | www.eco-log.se
ARBETSLIV<br />
david Holgersson från osby naturbruksgymnasium är nöjd med att få ha egen skolskotare under praktiktiden på sveaskog. Maskinföraren Larry Jeppsson är handledare.<br />
unga förare får färdighet<br />
Elever från skogsbruksskolor behöver<br />
maskinpraktik i skogen för att bli<br />
skickliga förare för skogsbruket.<br />
<strong>Sveaskog</strong> investerar i morgondagens<br />
skogsge<strong>ner</strong>ation genom att erbjuda<br />
praktikanter att köra så kallade skolskotare.<br />
De flesta naturbruksgymnasier med<br />
inriktning mot skog erbjuder praktikplatser.<br />
Och elever <strong>som</strong> utbildar sig till<br />
skotarförare vill övningsköra mycket<br />
under sin praktik. Därför satsar <strong>Sveaskog</strong><br />
på skolskotare, <strong>som</strong> enbart ska användas<br />
av praktikanter.<br />
Praktisk erfarenhet krävs<br />
Sedan 2011 finns sådana övningsskotare<br />
på alla <strong>Sveaskog</strong>s marknad<strong>som</strong>råden.<br />
– Elever <strong>som</strong> utbildar sig till maskinförare<br />
är inte högproduktiva när de är<br />
färdigutbildade. De behöver mer praktisk<br />
”Eleverna<br />
ska få köra<br />
så mycket<br />
maskin<br />
<strong>som</strong> möjligt<br />
under sin<br />
praktik.”<br />
erfarenhet. Syftet med övningsskotarna är<br />
att eleverna ska få köra så mycket maskin<br />
<strong>som</strong> möjligt under sin praktik hos oss,<br />
säger Urban Nordmark, teknisk chef på<br />
<strong>Sveaskog</strong>.<br />
Fler unga till <strong>Sveaskog</strong><br />
Tidigare har eleverna fått provköra<br />
avverkningslagets ordinarie skotare,<br />
men det kan leda till stress för laget att<br />
klara sina produktionskrav. Skolskotaren<br />
blir en extra skotare på avverkningen för att<br />
se till att allt virke kommer fram till bilväg.<br />
Nya maskinförare är viktigt både för<br />
<strong>Sveaskog</strong> och för skogsbranschen i stort,<br />
<strong>som</strong> står inför stora pensionsavgångar<br />
framöver. Skogsbranschen konkurrerar<br />
med väg, bygg och gruvsektorn om<br />
maskinförarna. Förhoppningen är att<br />
satsningen på skolskotare ska locka fler<br />
unga förare att söka sig till skogsbruket<br />
och <strong>Sveaskog</strong>.<br />
En praktikant <strong>som</strong> nyligen kört skolskotare<br />
hos <strong>Sveaskog</strong> är David Holgersson,<br />
18 år, <strong>som</strong> går andra året på Osby<br />
naturbruksgymnasium.<br />
– Jag gillar att köra maskin. Det här är<br />
ett bra sätt att få köra skotare mycket –<br />
det hin<strong>ner</strong> vi inte göra i skolan. Dessutom<br />
ger det kontakter <strong>som</strong> kan vara bra att ha<br />
när man gått klart utbildningen, säger David<br />
Holgersson <strong>som</strong> hoppas att kunna få jobb<br />
<strong>som</strong> skördarförare så småningom.<br />
Skoj köra egen maskin<br />
Arbetet i skogen ser han <strong>som</strong> fritt och<br />
ansvarsfullt.<br />
Även handledaren Larry Jeppson ser<br />
att skolskotaren är uppskattad bland praktikanterna:<br />
– De tycker att det är spännande och skoj<br />
att få köra egen maskin och prova på arbetet<br />
i olika terräng. Det fungerar jättebra.<br />
NILS SuNDSTrÖm<br />
forum sveaskog 2 • 2012 25<br />
foto: fredrik persson
arbetsliv<br />
en dag på jobbet | IngrId SandStröm<br />
Jobb: Utbildad skogsvetare och sedan den 1 februari avverkningsledare inom sveaskogs team kalix. Yrkesliv: Har bland annat arbetat<br />
<strong>som</strong> projektledare, upplåtelseansvarig, systemförvaltare av arrendesystem och naturvårdsspecialist inom sveaskog sedan 2003. Ålder: 33<br />
år. Bor: I Risögrund utanför kalix. familj: sambo, sexårige elias och två vorstehhundar. Intressen: skidåkning, skoterturer, jakt, bär- och<br />
svampplockning samt picknick i vår fantastiska skärgård. favoritårstid: vårvintern med ljuset och skarföret. Hösten med den höga luften.<br />
<strong>som</strong>maren – då blir det mycket turer i skärgården.<br />
Uppdrag: avverkning!<br />
Ingrid Sandström är ny på jobbet men<br />
gammal i gården. för nio år sedan<br />
började hon <strong>som</strong> färsk skogsvetare på<br />
<strong>Sveaskog</strong>.<br />
– Nu vill jag bli en fena på att vara<br />
avverkningsledare! Säger hon.<br />
H on<br />
har naturen i blodet.<br />
Ingrid Sandström är född<br />
och uppvuxen i byn Båt-<br />
skärsnäs utanför Kalix.<br />
I februari började hon <strong>som</strong><br />
avverkningsledare i team Kalix. Hon<br />
hanterar <strong>Sveaskog</strong>s avverkningar gentemot<br />
pla<strong>ner</strong>ade leveranser av massaved<br />
och andra sortiment i östra Norrbotten,<br />
och leder två arbetslag med sju perso<strong>ner</strong><br />
samt ett antal entreprenörer.<br />
– Min företrädare Leif Larsson har<br />
arbetat här i väldigt många år och har<br />
jättebra koll. Det känns bra att få förvalta<br />
det arvet, säger hon.<br />
Jobbet handlar mycket om uppföljningar,<br />
att matcha leveranser och hålla koll på<br />
hur <strong>Sveaskog</strong>s team ligger till produktions-<br />
och leveransmässigt, allt i nära sam arbete<br />
med bland annat logistiker, pla<strong>ner</strong>are och<br />
virkesköpare.<br />
Möte på kontoret i Kalix med en kollega <strong>som</strong> är virkesköpare. Vi går igenom köpobjekt, när i tiden och<br />
utifrån olika parametrar det fungerar att avverka hos olika markägare.<br />
26 forum sveaskog 2 • 2012<br />
– Min förhoppning är att hinna vara ute,<br />
träffa maskinlagen och entreprenörer<br />
och se objekten, säger hon.<br />
Kombinationen av skrivbordsarbete<br />
och att kunna vara ute i fält har Ingrid<br />
Sandström uppskattat i alla roller hon<br />
haft på <strong>Sveaskog</strong>, lik<strong>som</strong> att det finns<br />
så många skogliga verksamheter inom<br />
företaget.<br />
– Från början tänkte jag till exempel<br />
inte att jag skulle kunna jobba med jakt<br />
och fiske, säger hon.<br />
Men det fick hon. Som upplåtelseansvarig<br />
i Lycksele hade hon hand om<br />
jakt- och fiskearrenden och hyror i hela<br />
Västerbotten inom <strong>Sveaskog</strong>s markinnehav.<br />
Hon har haft samma tjänst även<br />
i Norrbotten.<br />
Enda kvinnan i gruppen<br />
Ingrid Sandström har också varit projekt-<br />
ledare, bland annat med uppdrag att utvärdera<br />
nya metoder för skoglig indelning<br />
och pla<strong>ner</strong>ing så<strong>som</strong> laserskanning eller<br />
genom radar-/satellitdata.<br />
När hon började på <strong>Sveaskog</strong> var hon<br />
den enda kvinnan i gruppen. Hon jobbar<br />
alltjämt i en mansdomi<strong>ner</strong>ad miljö.<br />
– Det är aldrig något jag har tänkt på.<br />
Man är kollegor oavsett om man är kvinna,<br />
man, ung eller gammal, säger hon.<br />
En period var hon naturvårdsspecialist<br />
med ansvar för bland annat ekoparkerna<br />
i Norrbotten. En sak är hon särskilt stolt<br />
över:<br />
– Vi började komma igång bra med<br />
naturvårdande skötsel <strong>som</strong> då var en<br />
ganska ny verksamhet i Norrbotten.<br />
”Tallskog + opera = magi”<br />
Historiskt har det brunnit mycket mer<br />
i våra landskap än det gör i dag. Så genom<br />
naturvårdsbränningar stör man marken<br />
där granen, <strong>som</strong> inte tål brand särskilt väl,<br />
får ge vika, detta för att ge lövträd och tall<br />
en skjuts. Genom bränningar och annan<br />
naturvårdande skötsel gynnas bland<br />
annat fåglar, insekter och vedsvampar.<br />
Ingrid Sandström pla<strong>ner</strong>ade också<br />
invigningen av Ekopark Maunuvaara.<br />
Tornedalske författaren Mikael Niemi var<br />
invigningsförättare och operasångerskan<br />
Lisbeth Sandberg uppträdde.<br />
– Kombinationen gammal tallskog<br />
och opera var magisk, säger Ingrid<br />
Sandström. CAJSA HÖGBErG<br />
09.52<br />
förSta beSöket ute<br />
hos ett av maskinlagen<br />
<strong>som</strong> avverkar skog.<br />
skördarföraren Bo<br />
Axelsson är veteran i<br />
skogen. Vi pratar om<br />
grotanpassningen<br />
<strong>som</strong> är gjord. och det<br />
enorma snödjupet.<br />
i den flyttbara skogskojan går jag igenom volymer och andra praktiska<br />
saker med laget, här med Bo Axelsson.<br />
Jag och pla<strong>ner</strong>aren Annika Tegbro pla<strong>ner</strong>ar vilka<br />
områden vi ska gallra i viltfoderprojektet, <strong>som</strong> syftar<br />
till att skapa mer vinterbete för älgar.<br />
07.41 11.27 11.02<br />
10.15<br />
08.41<br />
Skiftbyte för Bo Axelsson och Lennart Nyström. Vi<br />
diskuterar kommande utbildning i nya lönesystemet.<br />
bo axelSSon visar hur skördardatorn fungerar. Bara därför strular den naturligtvis.<br />
forum sveaskog 2 • 2012 27<br />
foTo: guNNAr sVedeNBäcK
annonstorget<br />
VÅRA NYA SKOTARKRANAR göR<br />
diN mASKiN RedO föR fRAmTideN<br />
Vår passion för skog är inbyggd i<br />
tekniken! Kontakta oss, vi berättar<br />
gärna mer om Cranabs nya fC-serie.<br />
Extra lyft<br />
under 2012!<br />
Nu kan alla jord- och skogsägare både låna och investera i<br />
Landshypotek.<br />
www.cranab.se<br />
Lån i Landshypotek kan ge lönande lyft<br />
Medlemslyftet innebär en möjlighet att investera och få en årlig<br />
utdelning baserad på Landshypoteks resultat. Bundna insättningar<br />
<strong>som</strong> görs under 2012 erhåller både Landshypoteks Sparkontoränta<br />
och en premie samt att du får en utdelning 2013.<br />
För mer information vad en investering kan betyda för dig,<br />
kontakta Landshypotek på telefon 0771 - 44 00 40 eller via<br />
www.landshypotek.se<br />
SKOGSGRIP<br />
130<br />
SUPERSTUD<br />
130TS<br />
PIGGELIN<br />
FLEX<br />
Klipp till på något<br />
<strong>som</strong> fungerar!<br />
Naarva är e<strong>ner</strong>giklippen <strong>som</strong> används av de <strong>som</strong><br />
ställer krav. Alltid skyddad kniv kan när <strong>som</strong> helst<br />
användas för klippning, lastning och lossning.<br />
Mer information hos din MOWI-handlare eller på<br />
www.ftgforest.com<br />
Grepp och bärighet från världens<br />
ledande tillverkare av slirskydd.<br />
MEGASTUD<br />
160TS<br />
TERRA ROCKY GROUZER TXL<br />
GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00<br />
www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com<br />
FTG Cranes AB. Blästergatan 2, 462 73 Vä<strong>ner</strong>sborg. Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39<br />
E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com<br />
RIKTIGA REDSKAP SÄLJS<br />
INTE PÅ BYGGMARKNADER.<br />
Ord. 2.190:- NU:<br />
1.590:-<br />
STIHL RE 98<br />
Kvalitetsmaski<strong>ner</strong> från STIHL och VIKING säljs bara av Servande<br />
Fackhandlare <strong>som</strong> kan sin sak och ser till att du får rätt redskap för<br />
dina behov. Hos dem kan du dessutom få hjälp att hålla maski<strong>ner</strong>na<br />
i toppskick så att de behåller sin höga prestanda – år efter år.<br />
Oavsett om du väljer en kraftfull motorsåg från STIHL eller en<br />
Riktiga redskap säljs bara av experter<br />
Ord. 4.490:- NU:<br />
3.990:-<br />
VIKING MB 248 T<br />
NYHET!<br />
NYHET!<br />
Ord. 1.990:- NU:<br />
1.690:-<br />
STIHL FS 38<br />
Ord. 2.290:- NU:<br />
1.990:-<br />
STIHL MS 170 - D<br />
Samtliga priser är inkl. moms och eventuella erbjudande gäller t.o.m. 2012-07-31.<br />
testvinnande VIKING-klippare får du den alltid levererad färdigmonterad<br />
och startklar. Självklart med vår Nöjd-kund-garanti<br />
för att verkligen vara på den säkra sidan. Så sätt igång och<br />
vårstäda <strong>som</strong> proffsen med redskap <strong>som</strong> håller vad de lovar.<br />
Hitta din närmaste återförsäljare på www.stihl.se
efter jobbet<br />
SoV mJuKT.<br />
Uppblåsbart liggunderlag<br />
<strong>som</strong> bara väger 258 gram.<br />
Hoprullat tar det inte mer<br />
plats än en vanlig läskburk.<br />
I<strong>ner</strong>tia X-Frame, 1 249 kronor.<br />
www.outdoorexperten.se<br />
författare:<br />
Bland annat Liselotte<br />
Forslin, Mia gahne,<br />
Jan gradvall, Bengtgöran<br />
kronstam.<br />
Fotograf: Ulrika ekblom<br />
(Ica Bokförlag)<br />
Vinn<br />
kok-<br />
bok!<br />
30 Forum SveaSkog 2 • 2012<br />
LÄTTSTEGAT.<br />
extra lätta vandringskängor i<br />
mocka för vandring med lätt<br />
packning. Finns även i svart,<br />
1 800 kr, Haglöfs Stroll gT.<br />
www.outnet.se<br />
VATTENTÄTT.<br />
Låt inte regn och rusk hindra.<br />
anteckningsbok med vattentåligt<br />
papper för blyertspenna från Rite<br />
in the Rain, 119 kronor.<br />
www.emergyinfo.com<br />
oBLIGATorISK.<br />
en diskret keps i naturens färger är ett<br />
måste. vela Cap med ventilationshål<br />
från Fjällräven, 349 kronor.<br />
www.naturkompaniet.se<br />
Fågelskåda<br />
lätt och ledigt<br />
INSPIrATIoN.<br />
augustprisbelönade<br />
”korparna” av<br />
Tomas Ban<strong>ner</strong>hed<br />
handlar om en pojke<br />
<strong>som</strong> tröstar sig med<br />
fågelskådning,<br />
179 kronor.<br />
www.adlibris.se<br />
fixa grillen | proffsens bästa tips för en lyckad grillkväll<br />
kryddigt kebabspett<br />
4 PorTIoNEr<br />
500 g lamm- eller nötfärs<br />
1 ägg<br />
1 vitlöksklyfta, riven<br />
1 tsk malen spiskummin<br />
1 tsk torkad malen koriander<br />
½ tsk torkad mynta<br />
½–1 msk harissa<br />
1 ½ tsk salt<br />
1. Blanda färsen med ägg,<br />
riven vitlök, kryddor, harissa<br />
och salt.<br />
2. Forma färsen runt grillspett<br />
och grilla runtom cirka 10<br />
minuter.<br />
3. Servera gärna med<br />
rödkålssallad eller<br />
fetaoströra.<br />
FJÄrrSKÅDA.<br />
kolla in fåglarna i<br />
holken på Tv eller<br />
dator. Fågelholk<br />
med inbyggd<br />
webbkamera,<br />
1 200 kronor.<br />
www.smartasaker.se<br />
Gör dig redo att spana in stenskvätta, gulärla<br />
och backsvala. Här är grejerna <strong>som</strong> gör att<br />
det går <strong>som</strong> en dans. CAjsA HÖgberg<br />
FICKSTorLEK.<br />
vattentät minikikare med<br />
avancerad optik. Passar<br />
även glasögonbärare.<br />
kamakura 8 x 21 MR 3,<br />
3 890 kronor.<br />
www.naturbokhandeln.se<br />
Nu har du chans att vinna ett eget exemplar av ”Fixa grillen”. Allt du behöver göra är att avsluta uttrycket ”Ingen rök<br />
utan ...” ja, vad? Mejla svaret till forum@sveaskog.se senast 11 maj. Lycka till!<br />
VISS TElE-<br />
FONI<br />
dET ÄR OK<br />
I lONdON<br />
läsarnas bilder<br />
mejla oss bilder<br />
<strong>som</strong> visar uteliv<br />
Många av Forum <strong>Sveaskog</strong>s läsare<br />
älskar att ta med sig kameran ut<br />
i naturen. Det vill vi ta fasta på. Till<br />
nästa nummer vill vi ha era bästa<br />
bilder på ”uteliv”. Mejla bilderna<br />
till: forum@sveaskog.se.<br />
vinnarbilden belönas med en<br />
walkstool. Inskickade bilder<br />
kan komma att publiceras<br />
på <strong>Sveaskog</strong>s Facebooksida.<br />
❶ ❷ ❼ ➑<br />
❸<br />
korsord<br />
bÅdE lUKT<br />
OCh SmaK<br />
dEN haR<br />
bRa PRISER<br />
lÅNG-<br />
Samma I<br />
SÄTER?<br />
GÖR yllE-<br />
KOFTaN<br />
KROPPEN<br />
yTa GlÄdS<br />
rätt ord i förra numret: StAmBytE<br />
ha FÖR<br />
aVSIKT<br />
❹<br />
FORUM<br />
2-2012<br />
lEVER I<br />
bRÄKNE<br />
hOby<br />
JOhN l:S<br />
FRU<br />
TON FaST<br />
TVÄRTOm<br />
GÖR OST<br />
TIll ROST<br />
KUNGEN I<br />
SKOGEN<br />
KNIV<br />
mEd RING<br />
ETT VaRUmÄRKE<br />
GREPPa<br />
KORT<br />
SEKUNd<br />
REaUmUR<br />
himla Vackert! En solnedgång<br />
i Norrland i mars har blivit effektfullt<br />
dokumenterad.<br />
Fotograf: Gunborg Haapasaari,Övertorneå.<br />
i full blom. Sådana här fina snödroppar<br />
hittar Petter, 2 år, på<br />
Gärdet. Fotograf: Anna Larsson,<br />
Stockholm.<br />
dEN KaN<br />
VaRa<br />
NÅGRa hUS<br />
PÅ laNdET<br />
PÄRON<br />
ENGElSK<br />
TOa<br />
WÄGNER<br />
I RUTaN<br />
EN bRUNN<br />
OCh ETT<br />
VaTTEN<br />
KaN maN<br />
PaRTER<br />
RaR<br />
VaSamaTERIal<br />
STÅR INTE<br />
allTId PÅ<br />
ISEN<br />
bERÖm<br />
EmIlS<br />
SySTER<br />
GÖR daG<br />
TIll<br />
daGENS<br />
daG<br />
haR maN<br />
maT TRa-<br />
SIG maT?<br />
FÖRR PÅ<br />
halm-<br />
STadSbIl<br />
maRKER<br />
VISS RING<br />
50<br />
FÖRR mEd<br />
KFml<br />
JUlbOCKEN<br />
ÄR dESS<br />
SymbOl<br />
SJÄlV hUSERaR<br />
KVÄVE<br />
ad aCTa<br />
SVaVEl<br />
haR KUPa<br />
STIRRa<br />
TÖmmER<br />
bÅTEN<br />
ETT UNGT<br />
PaR<br />
SlaSK<br />
KNEP KÄFT<br />
ÄR EN<br />
haR KUl-<br />
SJUK TySK<br />
TING<br />
REGN<br />
haR SÅlT<br />
UT<br />
lUFT<br />
EUROPa<br />
KORT<br />
KaN maN<br />
SÄTTa PÅ<br />
& I JORd<br />
VISS POST<br />
?<br />
mamma<br />
GRIS<br />
SyRE<br />
VIll dEN<br />
KOmma<br />
SOm ÄR<br />
UTE<br />
OFREd<br />
hINdER PÅ<br />
VÄGEN<br />
KORT TON<br />
GRISaR<br />
www.<br />
alinea.nu<br />
KamP mEd<br />
bOKSTÄ-<br />
VER<br />
dEN haR<br />
lOCK OCh<br />
RING<br />
GUINEa<br />
Vattentätt? Forsande är minst sagt denna å, i Kråkshult<br />
i Småland. Fotograf: Börje Gunnevik, Vetlanda.<br />
Se fler läsarbilder på www.sveaskog.se/lasarbilder<br />
Vad är Väl bättre än att krypa upp<br />
i soffan och lösa ett korsord?<br />
om du knäcker korsordet kan du<br />
dessutom vinna ett fint pris.<br />
Nyckelordet bildar du genom att använda<br />
bokstäverna i rutorna med de röda stjärnorna.<br />
Mejla ordet till forum@sveaskog.se<br />
FRaNSK<br />
senast den 11 maj. Du kan även posta ett<br />
vykort med rätt svar till:<br />
Korsordstävling, Forum <strong>Sveaskog</strong><br />
<strong>Sveaskog</strong>s kundcenter<br />
Nygatan 4, 956 31 Överkalix<br />
Förra numrets vinnare fin<strong>ner</strong> du på<br />
www.sveaskog.se/vinnare.<br />
de här priserna kan du vinna.<br />
1:a pris: En ryggsäck<br />
med smarta detaljer.<br />
3:e pris:<br />
En vit<br />
ståltermos<br />
med<br />
isolerande<br />
skruvkork<br />
lyNX<br />
REGISSÖR<br />
2:a pris: En digital<br />
Väderstation med filmen<br />
”En obekväm sanning.”<br />
4–10:e pris:<br />
En svampkniv med<br />
liten svampkokbok.<br />
Forum SveaSkog 2 • 2012 31
till sist…<br />
lappugglan <strong>som</strong> häckade i en holk är ett av Herman<br />
Sundqvists många fina fågelskådarminnen ...<br />
... Tallsparven ett annat. Herman stod och diskade<br />
när han såg den genom köksfönstret. Det var det<br />
sjunde fyndet i Sverige.<br />
herman sundqvisT är ornitolog och chef stab<br />
Skog på <strong>Sveaskog</strong>. allra bästa fågelupplevelsen<br />
var när han såg kondorer i sin rätta miljö<br />
i anderna i Chile.<br />
Den 19 april 1976 blev Herman<br />
Sundqvist fast. En blå kärrhök gjorde<br />
honom till fågelskådare.<br />
– Det var första gången jag skrev upp<br />
något i anteckningsboken, säger han.<br />
Fågelintresset går aldrig över. Än idag tar<br />
<strong>Sveaskog</strong>s chef stab Skog Herman Sundqvist<br />
med sig kikaren vart han än beger sig.<br />
– Jag kän<strong>ner</strong> mig naken utan. Det kan dyka<br />
upp något intressant när<strong>som</strong>helst och då är<br />
det nästan ångestfyllt att vara utan kikare.<br />
Spännande fåglar överallt<br />
En av tjusningarna med fågelskådning är<br />
enligt Herman just att den kan praktiseras<br />
var och när <strong>som</strong> helst. På resa är det dessutom<br />
ett bra sätt att upptäcka landet. En<br />
idog fågelskådare får se vitt skilda miljöer.<br />
Det är inte bara fåglarna <strong>som</strong> gör skådningen.<br />
– Men extra roligt är det att se en vacker<br />
och anslående fågel på hemmaplan. Man<br />
kan börja hemma vid fågelbordet.<br />
Något <strong>som</strong> alltid finns i bakhuvudet är<br />
drömmen att se en fjälluggla hemmavid.<br />
32 Forum SveaSKoG 2 • 2012<br />
– Jag har sett den i Jämtland men inte<br />
på hemmaplan, säger han.<br />
Den här tiden på året njuter Herman även<br />
av alla flygande vårtecken. Från talgoxens<br />
första sång i januari till sävsångare och tornseglare<br />
<strong>som</strong> kommer till hans hemtrakter<br />
i Norrbotten först i slutet av maj.<br />
– Som fågelskådare märker man årstidsväxlingarna<br />
på ett helt annat sätt än<br />
gemene man.<br />
Drömmer om fjällugglan<br />
Sedan Herman Sundqvist såg den där blå<br />
kärrhöken har det blivit noteringar i en hel<br />
radda anteckningsböcker. Han delar också<br />
med sig av sina observatio<strong>ner</strong> på Dagens<br />
Fågel, en sajt där Sveriges fågelfantaster<br />
rapporterar intressanta fågelfynd. Via<br />
telefon och sms håller han kontakt med<br />
fågelskådarvän<strong>ner</strong> när det är något på gång.<br />
– Det är roligt att upptäcka något <strong>som</strong><br />
kommer andra till del. Jag kan ringa ett<br />
samtal och så kommer det 30 ornitologer.<br />
När det observeras riktiga rariteter i södra<br />
Sverige kan det dyka upp 500 perso<strong>ner</strong>.<br />
P0STTIDNING B<br />
Returadress: <strong>Sveaskog</strong>s Kundcenter<br />
Nygatan 4, 956 31 Överkalix<br />
Blå kärrhök var den fågel <strong>som</strong> en gång i tiden gjorde <strong>Sveaskog</strong>s skogschef till inbiten fågelskådare.<br />
”Börja skåda vid köksbordet”<br />
”Jag kän<strong>ner</strong><br />
mig naken<br />
utan kikare.”<br />
Jobb och familj gör att han inte varit ute<br />
och skådat lika ofta <strong>som</strong> i ungdomen. Hemma<br />
har han lobbat för att väcka barnens skådarintresse.<br />
Bäst har han lyckats med Emmy,<br />
11 år. Och nu förenas det bästa av två världar.<br />
– Jag kan vara en bra pappa <strong>som</strong> spenderar<br />
tid tillsammans med mina barn,<br />
och samtidigt vara ute och skåda fåglar.<br />
CAJSA HÖGBERG<br />
FakTa<br />
Börja skåda! Herman tipsar<br />
• Skaffa en handkikare – det är den enda utrustning <strong>som</strong> behövs.<br />
• Mata fåglar – hemma, utanför kontorsfönstret eller längs promenadstigen<br />
– då kommer man fåglarna nära.<br />
• Kontakta en lokal fågelskådarklubb och följ med på exkursion.<br />
• Läs på i fågelböcker så att du lär dig känna igen fåglarna.<br />
• Lyssna på fågelläten på dvd. Det är med öronen man först upptäcker<br />
fågeln.<br />
• Kolla fågelobservatio<strong>ner</strong> på Dagens Fågel, www.artportalen.se<br />
• Har du en smart telefon kan du ladda <strong>ner</strong> appen Kviddevitt med<br />
bilder, fakta, ljud om 240 fåglar för sju kronor eller Jordbruksverkets<br />
gratisapp LärKvitter <strong>som</strong> bjuder på information om odlingslandskapets<br />
vanligaste fåglar.
Change language