Var finns valfriheten för döva och hörselskadade ... - Barnplantorna

More documents

Recommendations

Info

verksamhet med all den kompetens som krävs? DHB anser vidare att det inte går att kombinera teckenspråk med talad svenska i undervisningen av CI-opererade. För det första så blir man mycket riktigt inte ”normalhörande” av att operera in ett cochleaimplantat, vilket jag själv fått erfara. För det andra är det givet att de flesta CI-barn och ungdomar även behöver teckenspråk. Men varför ska man operera sig och sedan sitta i en ”tyst miljö” där enbart teckenspråk får användas som kommunikationsmedel? Varför skulle de båda språken inte kunna berika varandra? Detta är en utmaning som dövundervisningen i Sverige måste ta fasta på när det gäller CI-opererade barn och ungdomar. På Katrinelundsgymnasiet har vi för närvarande två elever med CI som går i en av de fyra hörselklasserna. Enligt vår mening fungerar dessa elever mycket bra på skolan, såväl i klassrummet som utanför. Vi har också sett hur de på kort tid har utvecklats i positiv riktning. I SPM:s (Specialskolemyndigheten) remissvar framgår det att elevråden vid landets specialskolor har fått möjlighet att yttra sig över Barnplantornas skrivelse och att de är kritiska till en ev. splittring av den nuvarande verksamheten vid RGD/RGH i Örebro. Vi undrar varför inga hörselelever vid Katrinelundsgymnasiet eller annorstädes fått tillfälle att yttra sig över nämnda skrivelse? Som man ropar får man svar. Resultatet blir en ensidig bild som vi med detta ville komplettera. Vi har dock inte för avsikt att uttala oss om kvaliteten på den undervisning som nu bedrivs i Örebro och har dessutom all respekt för den samlade kompetens som dess personal besitter. Vi har heller inga anspråk på att starta ett ”konkurrerande alternativ” till Örebro som centrum för hörsel- och dövundervisningen i Sverige. Vad vi vill föra fram är att det borde finnas utrymme för fler och bättre valmöjligheter för framtidens döva och hörselskadade ungdomar. Att de som inte vill gå på riksgymnasiet i Örebro ändå ska få en slags elevpeng så att man på hemorten har möjligheter att utveckla den enskilda elevens studiesituation på bästa sätt. Själv har jag mött så mycket okunskap genom åren, främst p g a att många människor aldrig kommer i kontakt med döva eller hörselskadade och då gör sig bilder av dessa som på intet sätt stämmer med verkligheten. Därför tror jag snarare att det är positivt att kunskapen om döva och hörselskadade sprids till flera delar av landet än att den koncentreras till en enda ort. Man borde kunna lägga ”revirtänkandet” åt sidan och se möjligheterna istället för hindren, för i ett inledningsskede är det naturligt att sådana finns. I likhet med utbildningsförvaltningen i Stockholm anser vi att Örebro skulle kunna fungera som ett slags resurscentrum för de gymnasieskolor i Stockholm och Göteborg där döva och hörselskadade finner ett alternativ. Sammantaget kan det leda till en ökad möjlighet att få en adekvat utbildning för dagens döva och hörselskadade ungdomar. Emma Hoveklint, lärarassistent FAKTA OM KATRINELUNDSGYMNASIET • Katrinelundsgymnasiet har haft hörselundervisning sedan 1981 • Det totala antalet elever på skolan är ca 1000 • Antal hörselklasser: 4 • Antal hörselelever: 25 • Antal hörselutbildade lärare: 14 • Program som skolan kan erbjuda:
– Individuella programmet – Samhällsvetenskapsprogrammet – Naturvetenskapsprogrammet – Omvårdnadsprogrammet – Idrottsprogrammet – Hotell- och restaurangprogrammet (i samarbete med Burgårdens gymnsium)
Page 1 and 2: Var finns valfriheten för döva oc
Page 3: specialutbildade för att undervisa

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade ... - Barnplantorna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?