Var finns valfriheten för döva och hörselskadade ... - Barnplantorna

More documents

Recommendations

Info

som passar en elev, kanske inte passar en annan. Men var finns valfriheten när en lösning inte fungerar eller om man inte är nöjd med det enda alternativ som finns? Vi vänder oss också mot den människosyn som ger uttryck för sådana grova generaliseringar som ”lika barn leka bäst”. Själv upplever vi det som berikande att arbeta i en miljö med både hörande, hörselskadade och CI-elever. Den mentalitet som gör gällande att döva ska växa upp och lära i en slags ”skyddad verkstad” ger vi inte mycket för, då eleverna förr eller senare ska ut på arbetsmarknaden och möta det ”hörande samhället”. Det är väl omvittnat att arbetslösheten bland döva och hörselskadade är högre än för ”normalhörande”. Det tyder på att dessa gruppers integrering på arbetsmarknaden inte fungerar som den bör göra. Jag som själv har gått som integrerad i en vanlig klass under hela min skoltid kan se de stora fördelarna med att skapa en elevpeng. Jag ville, som så många andra elever, bo kvar hemma när gymnasievalet kom på tal och riksgymnasiet i Örebro blev då inget alternativ för mig. Jag valde i stället att gå i vanlig klass i min hemstad med alla de för- och nackdelar ett sådant val innebär. För även om jag idag inte skulle ha valt annorlunda, så var gymnasietiden ingen dans på rosor. Det fanns inga medel till någon form av hörsel och dövanpassning i min undervisning, vilket hade underlättat skolgången för mig. Därför känner jag så starkt för de elever som vill bo kvar på hemorten men som inte har möjlighet till detta p.g.a. att de rätta förutsättningarna saknas. De hörselskadade och döva elever som valt en annan skolgång än vid RGD/RGH i Örebro är över huvud taget en bortglömd grupp, eftersom man i allt för stor utsträckning satsar resurserna på dem som läser i Örebro. De gymnasieskolor i Stockholm och Göteborg som redan nu bedriver undervisning för hörselskadade och som har ett stort upptagningsområde i kraft av storstadens hela infrastruktur, borde således ges förutsättningar att utveckla sina verksamheter när behovet från framför allt döva och CI-opererade elever ökar. På Katrinelundsgymnasiet har det sedan 1981 funnits möjlighet för hörselskadade elever att gå i speciella hörselklasser, vilka erbjuder en lugnare studiemiljö i mindre grupper. Skolan har således en lång erfarenhet av att undervisa hörselskadade ungdomar. De nationella program som skolan idag kan erbjuda hörselskadade är samhällsvetenskapsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet, omvårdnadsprogrammet och idrottsprogrammet. Samtliga program är treåriga. Det finns också möjlighet att kombinera hotell- och restaurangprogrammet på Burgårdens gymnasium (som är granne med Katrinelund) med att läsa kärnämnen i hörselklass på Katrinelund. För närvarande har vi en hörselklass för respektive årskurs (dvs. åk 1, 2 och 3) som läser på samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning mot ekonomi och data samt en gymnasieförberedande klass, i vilken man kan läsa in de kärnämnen man inte har godkänt i från högstadiet. Undervisningen i hörselklasserna är av naturliga skäl mer individualiserad än i andra klasser p g a gruppernas storlek, men studietakten och betygskraven är desamma som för vanliga klasser. Det är dock möjligt att gå ett fjärde år om man så önskar och behöver. Vissa av kurserna inom s k individuellt val läser eleverna tillsammans med elever från andra klasser, t ex bild och data. Skolan har en egen teckenspråkslärare och man kan läsa teckenspråk upp till steg fem beroende på vilka förkunskaper man har. Teckenspråk är dessutom ett karaktärsämne i årskurs ett och två för hörseleleverna, vilket betyder att det är obligatoriskt. De senaste åren har dock nästan alla hörseleleverna valt att bygga på sina teckenspråkkunskaper även i åk. tre. Inom s.k. individuellt val finns det även möjlighet för de ”hörande” eleverna att läsa teckenspråk och det brukar vara populärt! Flera av dessa elever har t o m blivit så intresserade att de sökt till teckenspråkslinjen på Nordiska folkhögskolan i Kungälv, samt Folkhögskolan i Örebro efter avslutade gymnasiestudier. Undervisningen i hörselklasserna bedrivs inte på teckenspråk, men tecken används ibland som stöd under lektionerna. Majoriteten av lärarna som undervisar i hörselklasserna är dock
specialutbildade för att undervisa elever med hörselnedsättning och några av dessa har även gått kurser i teckenspråk. Numera finns hela fjorton hörselutbildade lärare på skolan, inklusive studierektorn. En viktig del av hörselverksamheten står vår hörsel- och talpedagog för, som tillsammans med en dyslexipedagog kan möta hörselelevernas behov av talträning samt extra hjälp och stöd. Utöver dessa är vi en lärarassistent och en elevassistent som mer eller mindre behärskar teckenspråk och som cirkulerar i hörselklasserna för att assistera både elever och lärare. Samtliga hörselklassrum är hörselsanerade med inbyggda akustikplattor i taket och golven har ljuddämpande plastmattor. Klassrummen erbjuder naturligtvis också nödvändig teknisk utrustning i form av teleslinga och mikrofon, som kontrolleras kontinuerligt av en hörseltekniker från Sahlgrenska. Under hösten 2003 byttes all utrustning ut mot en modernare typ. Jag som själv är opererad med cochlea implantat är medveten om att CI inte fungerar lika bra på alla men tycker själv att det är helt fantastiskt att jag med hjälp av den allra senaste CI:n kan följa med i allt vad läraren säger på lektionerna via mikrofon. Det ger en känsla av delaktighet som jag hoppas att fler CI-opererade elever får uppleva. Hörsellaget på Katrinelundsgymnasiet Katrinelundsgymnasiet ligger längs evenemangstråket i centrala Göteborg med gångavstånd till både spårvagnar och centralstation, vilket underlättar för de elever som har lång resväg till skolan. Vid skolan går det också en spårvagnslinje direkt till Sahlgrenska universitetssjukhuset där hörselvårdsmottagning finns. Det finns således en mycket god infrastruktur för långväga hörselelever. Katrinelundsgymnasiet har också ett nära samarbete med Kannebäckskolan i Göteborg och vår hörselsamordnare Eva Nordelöf har regelbunden kontakt med skolan för att informera såväl elever som föräldrar om hörselklasserna på Katrinelund. På senare tid har vi fått allt fler förfrågningar från döva elever som vill börja här men p g a de extra omkostnader dessa elever skulle medföra, har vi tvingats tacka nej. Man kan fråga sig vilka ”normalhörande” elever, boende i och kring Göteborg, som skulle finna sig i det? I framtiden hoppas vi dock på en förändring som gör det möjligt för döva elever att fortsätta sina gymnasiestudier på sin hemort om de så önskar. Men det kräver att vi får mer statliga medel till vår verksamhet eller att man skapar en slags elevpeng som följer eleven oavsett var denna vill studera. Några av remissinstanserna säger sig vara bekymrade över CI-barnens skolsituation och SDR (Sveriges Dövas Riksförbund) anför att många av dem ”far mycket illa av föräldrarnas val av skolgång i externa klasser”. Jag tror dock att de flesta barn och ungdomar med CI kan tala för sig själva (åtminstone de äldre). Tyvärr framställs de ofta som viljelösa offer eller marionetter för sina föräldrars vilja. Det är en bild som jag inte känner igen mig i. Jag har allt sedan jag blev döv vid elva års ålder (innan dess var jag hörselskadad) helt och hållet själv kunnat påverka min skolgång och detta är något som mina föräldrar också i allra högsta grad har respekterat. Frågan om alternativa utbildningsvägar för döva och hörselskadade hänger intimt samman med den om teckenspråkets framtida roll i undervisningen av CI-opererade barn och ungdomar. Flera intresseorganisationer som SDR, DHB (Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn) och HRF (Hörselskadades Riksförbund) känner sig oroade över att den teckenspråkiga miljö man har skapat i Örebro ska förtvina om man splittrar upp dövundervisningen till flera orter i landet. Men varför skulle inte teckenspråkiga miljöer kunna skapas på andra platser, även om det tar tid att bygga upp en sådan
Page 1: Var finns valfriheten för döva oc
Page 5: - Individuella programmet - Samhäl

Var finns valfriheten för döva och hörselskadade ... - Barnplantorna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?