här - Juridiska Föreningen

More documents

Recommendations

Info

6 JF:s ordförande och inspector har ordet Lovisa Boel Som studentrepresentanter är våra största svårigheter vårt korta tidsperspektiv och vår bristande kontinuitet i förhållande till fakulteten. Man säger att nationerna bygger om sina barer vart fjärde år, eftersom det inte då längre finns någon student kvar som minns den senaste renoveringen. Detsamma gäller i mångt och mycket för kårverksamheten och detta blir extra tydligt i utbildningsbevakningen. Våra argument för en bättre utbildning möts inte sällan av kommentaren att – förslaget redan har prövats, eller att – vi ändrade på det, för studenterna ville ha det så. Dessa typer av argument framfördes i samband med det panelsamtal med lärarna som utbildningsutskottet arrangerade i februari. Vi vill naturligtvis inte genomdriva förändringar som redan har prövats och visat sig inte fungera, framförallt inte om det skett i enlighet med studenternas önskemål. Och detta gör att vi som studentrepresentanter, allt som oftast befinner oss i något av ett dilemma. Så vad är det vi vill? Tycker vi att alla hjälpmedel ska vara tillåtna på samtliga skriftliga tentamen? Vill vi ha ett mer utbrett genusperspektiv? Vill vi få bort samtliga 30p-tentor och ha mer än en veckas praktik på utbildningen? Detta är några exempel på frågor som studentrepresentanter har drivit hårt genom åren. En enligt mig viktigare fråga att ställa sig är om juristutbildningen motsvarar våra förväntningar? För egen del levde Juridicum till ytan upp till min föreställning om en juridikens högborg, med läderfåtöljer och gröna läslampor. Men klimatet i övrigt motsvarade inte vad jag hade tänkt mig. Jag hade förväntat mig intellektuella debatter, om rätten ur ett samhällsperspektiv, om varför vår lagstiftning ser ut som den gör, och om hur vi vill förändra – och förbättra den i framtiden. Jag hade förväntat mig att lämna utbildningen med kritiska perspektiv och en större förståelse – inte bara om rätten som system, utan om rätten i ett sammanhang. Jag hade velat veta varför Aktiebolagslagen kom till, vem som skrev den, vilken funktion den fyller i verkligheten, och vad en aktie är för något, innan jag kastades in i lagens första paragraf. Det är klart att jag har lärt mig mycket under de här åren och mitt tankesätt har förändrats och utvecklats. Jag har fått en förståelse för de system på vilka samhället är uppbyggt och ser numera världen med andra ögon. Avsaknaden av kritiska perspektiv utöver genus, en politisk dimension och andra viktiga infallsvinklar på rätten, gör att jag såhär i slutet av min utbildning tyvärr inte kan hjälpa att känna mig lite besviken. Lovisa Lindholm, Ordförande ”In my part of the world, law has been separated from justice”, konstaterade en juristkollega från ett land i Sydostasien (där han var professor) vid en konferens om rättens globalisering för en tid sedan. Att ha lagar men inte ha rättvisa är djupt tragiskt för ett samhälle och något som är mycket svårt att rå på, eftersom korruption och maktövergrepp i lagens namn är en integrerad del av ett sådant samhälles sätt att fungera. Det som nu (febr 2011) händer i Nordafrika har historiska dimensioner också utifrån detta perspektiv. Kan man ”rensa” rättssystem från korruption genom revolution? När folket reser sig mot förtrycket och kastar ut korrupta makthavare (och polis och militär ansluter sig till revolutionen) rasar staten samman och ur ruinerna föds nya samhällsformer. Även om själva drivkraften bakom varje revolution säkert främst står att finna i den enskilda människans längtan efter frihet och möjligheter att skapa ett bättre liv för sig och de sina är också kollektiva krav på demokrati och mänskliga rättigheter och på att komma tillrätta med korruption och maktmissbruk starka motiv för de proteströrelser som nu omvandlar Nordafrika och Mellanöstern. När nya samhällsformer ska byggas blir det tydligt vilken viktig roll rätten och föreställningar om rätten spelar. I Tunisien och Egypten är det första man gör, när någorlunda lugn infunnit sig, att sätta sig ner och skriva en ny konstitution. Regler som medborgarna antar i demokratisk ordning får legitimitet och ses därmed som instrument för att skapa ordning, rättsäkerhet och skydd för minoriteter m.m. Idealet är The Rule of Law, rättsstaten, som i vår mångkulturella värld förvisso inte är något entydigt begrepp, men som fokuserar just på rättsordningen och i stort betyder att de styrande kan hållas ansvariga under lagarna, att lagarna är klara, publicerade, rättvisa och ger skydd åt grundläggande rättigheter, att lagstiftningsprocessen är demokratisk och effektiv och att den enskilda människan har tillgång till rättvisa rättsprocesser, som sköts av kompetenta, oberoende, etiskt högtstående jurister. Rätten i sig själv garanterar inte medborgarna skydd. Tvärtom visar historien att konstitutioner och regler kan brukas till förtryck och förföljelse. Men om reglerna skapas i demokratisk ordning och tillämpas så att ”law is not separated from justice” kan det bli bättre och utan tvekan har här juristerna en viktig uppgift som samhällsbyggare. Att medborgarna har förtroende för att rätten fungerar och tillämpas rättvist är något oerhört värdefullt för ett samhälle. Det är inte något som kommer av sig själv, det måste vinnas och förtjänas på nytt och på nytt. Fråga är hur man åstadkommer detta i länder där statsapparaten och de högsta makthavarna visserligen är kastade överbord men där för vanliga människor korruptionen utgör en del av vardagen. För oss i Sverige framstår inte fristående domstolar och jurister som inte låter sig mutas eller korrumperas som någonting främmande. Sverige hamnar också mycket riktigt i topp i den nyligen publicerade Rule of Law Index 2010 från The World Justice Project där man rankar olika länders rättssystem ifråga om frihet från korruption. Att arbeta med att skapa fungerande rättssystem i länder som har detta behov, se där kanske ett växande yrke för svenska jurister. Bör mer av dessa perspektiv och denna slags kunskap ingå i juristutbildningen i det tjugoförsta århundradet när nu världen ser ut som den gör? Jag tycker kanske det. Boel Flodgren, Inspector
- en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer Gernandt & Danielsson är en av de högst rankade advokatbyråerna enligt branschmätningarna Commercial Law, International Law Office, Affärsvärlden, Chambers, Merger Market och Legal 500. Genomgående lovprisas byråns skickliga jurister och deras förmåga att hantera komplexa transaktioner, tvister och utredningar. Gernandt & Danielssons vision är att vara den högst ansedda och mest eftertraktade rådgivaren respektive arbetsplatsen bland svenska affärsjuridiska advokatbyråer. Hos oss får duktiga jurister ett spännande och engagerande arbete, där många uppdrag utförs i en internationell miljö. Vi erbjuder utbildning och mycket konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Byrån sysselsätter idag ca 100 anställda. Vill du veta mer? Besök gärna vår hemsida www.gda.se.
Page 1 and 2: DISSIDENTEN Juridiska Föreningen i
Page 3 and 4: edaktion Chefredaktör Charlotte Ak
Page 5: DBP - eller konsten att aldrig läm
Page 9 and 10: ... om din utbildning Senaste nytt.
Page 11 and 12: När bilderna ska tas frågar Eva m
Page 13 and 14: haft nytta av juridiken?“ Och har
Page 15 and 16: På spaning efter en Text: Kajsa Ni
Page 17 and 18: Skillnaderna mellan universitetsvä
Page 19 and 20: Efter middagen DO: Dansa vals! DO:
Page 21 and 22: som hette Per Stjernqvist, vice ord
Page 23 and 24: Frågan ställs ofta i BBC:s kassak
Page 25 and 26: En novischs Text: Anna Redin. Foto:
Page 27 and 28: • Vill du läsa juridik i sommar?
Page 30 and 31: DISSIDENTEN SKI WEEK ÅRE 30 Text:
Page 32 and 33: 32 KULTUR DISSIDENTENS VINSKOLA Tex
Page 34 and 35: It takes two to TANDEM Håll utkik
Page 36: 36 DISSIDENTEN TORSKEN INFÖR RÄTT
Page 39 and 40: Globally minded. Vill du göra karr

här - Juridiska Föreningen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?