PDF 3,6 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Hjälphjulen eller det extra hjulparet placeras längst bak på skogstraktorn. Torvmarksskogarna är för värdefulla för att stå orörda mÅnga bäckar smÅ gör en stOr Å. det OrdsprÅket pas- sar bra in pÅ den virkesvOlym sOm finns pÅ vÅra dikade tOrvmarker. enbart en förstagallring av unga trädbestÅnd pÅ tOrvmarker skulle öka avverkningsmängderna med drygt fyra miljOner kubikmeter per År. Avverkning på torvmarker är problematisk. De senaste årens varma vintrar, som troligen fortsätter, gör det allt svårare att utnyttja vinter- Foto: Sami Lamminen. perioden med snö och tjäle. Virkesanskaffarna och maskintillverkarna har tillsammans börja fundera på hur de ska tackla problemet med ofrusna torvmarker.
Svenskfinland har virkesrika torvmarker Dikade torvmarker som är i behov av förstagallringar finns i hela landet och även på Åland. Den sammanlagda avverkningsbara volymen är 4,5 miljoner kubikmeter per år under den närmaste femårsperioden. Av den virkesmängden finns 80 000 m 3 i Österbotten, 60 000 m 3 vid Sydkusten och 8 000 m 3 på Åland. Förstagallringarna innehåller också mycket energived. De virkesrikaste förstagallringsobjekten på dikade torvmarker finns bland annat vid Sydkusten. Hälften av avverkningspotentialen är tall. Granens andel är drygt tio procent och björkens andel knappt fyrtio procent. Avverkning och utkörning av virke på torvmarker är dyrare än på fastmark. I en förstagallring kostar avverkningen och skogstransporten sammanräknat drygt 18 euro/ m 3 . Arbetet är något dyrare på myrar än på kärr. Tumregeln är att ju mindre virkesuttag och ju klenare stammar desto dyrare blir arbetet. Problemet med dålig bärighet tas på allvar Dålig bärighet är det stora problemet vid avverkning på torvmarker. Nu har både virkesanskaffningsorganisationer och skogsmaskintillverkare tillsammans satt sig ner för att försöka lösa problemet. Målet är att hitta lösningar som inte blir oöverkomligt dyra och som inte heller ger avskräckande spår i terrängen. Specialmaskiner för mjuka marker är i dagens läge inte ett realistiskt alternativ. Det blir för dyrt. Tore Högnäs, som är utvecklingschef på Forststyrelsen, säger att vi kan utrusta nuvarande skogsmaskiner med tilläggsutrustning så att de klarar också mjuka marker. – Genom att utrusta skogsmaskiner med band förbättras bärigheten avsevärt, säger Tore Högnäs. Men drivningsplaneringen får vi heller inte glömma. Den spelar en viktig roll. En torrperiod på drygt 1,5 månader under sommaren, gör att många mjuka marker blir körbara. Men ett faktum kommer vi inte undan. Det blir mera spår i terrängen vid avverkning på mjuk mark än på fastmark. Ökad bärighet med enkla medel – Det är också viktigt att maskinarbetet anpassas till dåligt bärande förhållanden, säger Högnäs. Här har skogstraktorn och föraren i hytten huvudrollen. Bara genom att reglera lasstorleken och antalet överfarter och förstärka körunderlaget kan man förbättra förutsättningarna att av- verka på mjuk mark. Risning och mobila terrängbroar är exempel på markförstärkning. Men också genom att endast undvika de mest sanka ställen, dvs. planera körstråken noggrant, kan man förbättra drivningsförhållanden. Extra hjulpar – ny teknik som testas Hjälphjul på skogstraktorn är under utveckling. Skogsmaskintillverkaren Ponsse är aktivt med i utvecklingsarbetet. Det extra hjulparet kopplas längst bak. Tack vare snabbkoppling av det extra hjulparet har systemet fungerat bra i de försök som hittills utförts. Ju bredare band skogstraktorn utrustas med desto lägre blir marktrycket. Bredare band betyder också att skogstraktorn blir bredare och att risken för stamskador ökar på träd intill körstråken. – Många torvmarker kan avverkas under barmarksperioden när skogsfackmän lär sig klassificera avverkningsobjekten och maskinerna, säger Tore Högnäs. En kombination av hjälphjul och breda band runt alla däck ger det lägsta marktrycket. Marktrycket är trettio procent lägre hos en skogstraktor med hjälphjul och band runt hjulen. Avverkningsobjekt och maskiner måste kunna klassificeras – Ökade avverkningar på torvmarker kräver definitivt att vi utvecklar ett schema för klassificering av avverkningsobjekt och maskiner, säger Högnäs. I planeringsskedet klassificeras ofta torvmarker som vinterstämplingar trots att de kunde avverkas under barkmarksperioden, dvs. på ofrusen mark, med lämpliga maskiner. Enligt Högnäs skulle ett klassificeringsschema där avverkningsobjektens bärighet och olika maskiners egenskaper möts klart öka möjligheterna att höja avverkningsvolymerna på torvmark. Det skulle också leda till ett jämnare utnyttjande av maskinparken. Klassificeringen skulle också sporra maskintillverkarna till att utveckla bättre maskiner, underlätta entreprenader och stöda virkeshandeln. Forststyrelsen har tillsammans med Skogsforskningsinstitutet och maskintillverkaren Ponsse skisserat upp en modell som kommer att testas i Metsätehos regi i sommar. m text: gerd mattssOn-turku
Page 2 and 3: Skogsbruket Obunden specialtidning
Page 4 and 5: A N b u D S P A k e T : Lännen pla
Page 8 and 9: Stor efterfrågan på skogsplantor
Page 10 and 11: VirkeshandeL Exporttullar på ryskt
Page 12 and 13: Många bäckar små… skattefrihet
Page 14 and 15: adie på ungefär 80 kilometer frå
Page 16 and 17: Österbotten fick storförening tiO
Page 18 and 19: skogsVård Ska jag röja själv? in
Page 20 and 21: Teknik Nya skydd Ergo stötskydd, s
Page 22 and 23: kuLTur i skogen Samtliga markägare
Page 24 and 25: Praktiken en Kungsväg till rekryte
Page 26 and 27: mak. Broo hoppas att han efter slut
Page 28 and 29: ViLTVård VARGEN - inte enbart biol
Page 30 and 31: köp & säLj På annonsplatsen får
Page 32: SKOGSBRUKET´s presentstips SKOGSBR

PDF 3,6 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?