PDF 3,6 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Praktiken en Kungsväg till rekrytering britt-mari fagerström sOm är prOgramchef för u t b i l d n i n g s p r O g r a m- men inOm skOgsbruk Och miljöplanering vid yrkeshögskOlan sydväst, kOm- mande nOvia, berättar Om skOlans prOjekt för att förbättra kOntakten till praktikarbetsgivarna. prOjektet sOm avslutades vid Årsskiftet pÅgick i tvÅ Och ett halvt År Och re- sulterade i en Omfattande manual Och ett lite enk- lare infOrmatiOnsblad för praktikarbetsgivarna. Orsaken till att Sydväst har byggt upp ett program och gett ut en handbok för praktikhandledarna är att praktikperioderna är en viktig del av studierna. Handboken fungerar som en allmän manual för de företag och samarbetsparter som har tätt samarbete med skolan, berättar Sydvästs programchef Britt-Mari Fagerström. – Vi ville förbättra kopplingen mellan praktiken och undervisningen och samtidigt var projektet en del av skolans kvalitetsarbete berättar hon. Praktikvärdarna som också har deltagit i projektarbetet hade också önskat sig mera respons från skolan. Praktikinformation samlades till manual – Information speciellt om verksamheten vid skogsbolagen måste eleverna få på I skolans vinterträdgård står Robert Andersson, Danne Mattson och Robert Broo som är fjärde årets studeranden vid Yrkeshögskolan Sydvästs skogslinje. fältet, den kan inte ingå i undervisningen, påminner Fagerström. Därför är det viktigt att praktikperioderna förlöper väl både för studeranden och praktikvärdar. Handboken 4 Skogssektorns utbildningsansvar I praktikmanualen betonar skolan också skogsorganisationernas utbildningsansvar. ”Studien visade att en tredjedel av skogsbruksingenjörerna jobbar på någon av sina praktikplatser.” som nu sammanställts innehåller tips för hur arbetsgivaren kan få ut så mycket som möjligt av praktikperioden. Den innehåller också en kom ihåg lista för skolan och de praktikansvariga lärarna. Projektet som avslutades i december 2007 producerade manualerna som nu skickas ut till skolans samarbetsparter och lämpliga praktikvärdar. Det är viktigt att praktikanterna får rätt slags arbetsuppgifter med både handledning och självständigt arbete. Praktikperioden ska bestå av just praktik och inte endast arbete. I praktikperioden ska ingå inskolning men också ett förtroende för praktikanten så att han eller hon verkligen får utföra riktigt arbete. Personalen på praktikplatsen kan också på förhand planera vad praktikperioden ska innehålla tillsammans med skolan. Praktikanter också till privata skogsägare Skolan uppmuntrar eleverna att söka alla slag av praktikarbeten. -Det lönar sig att kontakta skolan om man är intresserad av att få en praktikant till sin skogsbrukslägenhet, säger Britt-Mari Fagerström. Större skogsägare kan också erbjuda praktik i form av beställning av skogsbruksplanering. På skolan vet man om det finns en passlig person för det jobb skogsägarna vill bjuda ut. Avgörande kan också vara elevens boningsort. Eleverna hyr oftast platser på skolans internat och under praktikperioderna vill de kanske bo hemma. Den goda
egionala spridningen bland skogsbrukseleverna gör ändå att det nästan alltid finns studerande från alla regioner i Svenskfinland som är i behov av praktik, säger Fagerström. Första praktikperioden möjlig i privatskogsbruk Elever som utför sin första praktikperiod är kanske lämpligast för privata skogsägare som vill ha en praktikant till sin skogsbrukslägenhet. Den första praktikperioden som infaller i juni efter första året av studierna är en såkallad ”overallpraktik”. Praktikarbetet ska inte innehålla några omfattande planeringsarbeten utan är mera konkret jobb i skogen. Alternativt kan den första praktikperioden också bestå av industriarbete inom skogsindustrin. Sin första praktik gör eleverna gärna på sin hemort, så det lönar sig att söka efter lokala skogsbruksstuderanden. I praktiken sysselsätter skogsvårdsföreningarna idag nästan helt första årets skogsbrukspraktikanter, så det kan vara svårt att hitta en lämplig studerande. – Praktikintyget för en studernade som har praktiserat åt en privatperson kan skrivas ut av skogsvårdsföreningen, berättar Britt-Mari Fagerström. Andra och tredje praktikperioden som infaller under studiernas tredje och fjärde år är oftast mera planerings- och arbetsledningsbetonade. Skolan har stödande roll Eleverna ska själv sköta om att hitta sig en praktikplats. Lärarnas uppgift är att stöda. Just nu hittar eleverna praktikplatser rätt enkelt berättar Fagerström. I början av 1990talet var det däremot knepigare och då använde skolan en praktikstödpeng för eleverna, så att arbetsgivarna kunde att ta emot praktikanter på jobb gratis. Nu får praktikanterna en praktikantlön som består av normal lön med ett visst praktikantavdrag. Också nu blir eleverna ibland tvungna att jobba utan egentlig lön av arbetsgivaren. Skolan har praktikansvariga lärare men det är meningen att alla lärare ska ta ansvar för praktikperioderna. Praktikarbetsgivarna har också önskat flera besök av lärarna på fältet. De praktikansvariga lärarna ska ha koll på att praktikrapporterna fylls i och att informationen som kommer fram i dem också beaktas av skolan. I studerandenas slutliga betyg ingår däremot inget betyg eller bedömning av praktikperioden. Praktiken ger första jobben Eftersom varje klass av skogsbruksingenjörsstuderande består av ungefär 10 elever med regional spridning i hela Svenskfinland blir praktikantströmmen inte belastande för skogsbranschens företag och aktörer. Praktikplatserna är däremot väldigt viktiga för eleverna också med tanke på deras framtida placering i yrkeslivet. Skolan har gjort en praktikstudie under ledning av Malin Kanerva. Studien visade att en tredjedel av skogsbruksingenjörerna jobbar på någon av sina praktikplatser. Nöjd trio har goda praktikerfarenheter Robert Andersson, Danne Mattson och Robert Bro är fjärde årets studeranden vid Yrkeshögskolan Sydvästs linje för skogsbruk. De tycker att det har varit ganska lätt att hitta praktikplatser. De stora Britt-Mari Fagerström, programchef för skogsbruk och miljöplanering vid yrkeshögskolan Sydväst har arbetat med handböcker för praktikarbetsgivarna. företagen tar emot ansökningarna vid bestämda datum. Beskedet kan man sen bli tvungen att vänta på in till sista stund berättar de. De har själv varit nöjda med sina praktikperioder men har nog också hört om andra som inte lyckats hitta så bra praktikarbetsplatser. -Egna kontakter och nätverk är viktiga, genom dem hittar man bra praktikplatser, anser de. Kunskap om grundjobben viktig Arbete som verksamhetsledare för Skogsvårdsförening, plantpackning vid plantskolor, arbete i skogsvårdsföreningar och industriarbete. Omväxlande och lärorika praktikplatser har trion lyckats hitta trots att det under deras studietid inte funnits någon manual för praktikhandledarna. Den såkallade ”overallpraktiken” som studerandena idag går igenom efter det första årets studier har de inte heller upplevt. Den nuvarande overallpraktiken är bra tycker de. I praktiken har de alla utfört stora mängder dylikt jobb också i form av sommarjobb. De tycker ändå att arbetet ska ingå som praktik i studierna. På så sätt lär sig alla blivande skogsbruksingenjörer också grundjobbet. Österbottens skogsvårdsförening lockar Robert Broo har också bakom sig studier till skogsmaskinförare på institutnivå, så han har fått den praktiska kunskapen också genom grundstudierna. Trots att han är utbildad skogsmaskinförare och bristen på chaufförer är stor, har ingen försökt locka honom till skogsmaskinförarjobb. Arbetet som skogsmaskinförare lockar inte heller just nu, Broo gör hellre planeringsarbete och vistas ute i skogen. Praktiken under en sommarmånad som han utförde som verksamhetsledare för Övermark skogsvårdsförening gav mers-
Page 2 and 3: Skogsbruket Obunden specialtidning
Page 4 and 5: A N b u D S P A k e T : Lännen pla
Page 6 and 7: Hjälphjulen eller det extra hjulpa
Page 8 and 9: Stor efterfrågan på skogsplantor
Page 10 and 11: VirkeshandeL Exporttullar på ryskt
Page 12 and 13: Många bäckar små… skattefrihet
Page 14 and 15: adie på ungefär 80 kilometer frå
Page 16 and 17: Österbotten fick storförening tiO
Page 18 and 19: skogsVård Ska jag röja själv? in
Page 20 and 21: Teknik Nya skydd Ergo stötskydd, s
Page 22 and 23: kuLTur i skogen Samtliga markägare
Page 26 and 27: mak. Broo hoppas att han efter slut
Page 28 and 29: ViLTVård VARGEN - inte enbart biol
Page 30 and 31: köp & säLj På annonsplatsen får
Page 32: SKOGSBRUKET´s presentstips SKOGSBR

PDF 3,6 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?