PDF 3,6 MB - Skogsbruket

Finska investeringar i
Ryssland läggs på is
Den finska skogsindustrin har
importerat ungefär en femtedel
av det virke den förbrukar
från Ryssland. Störta delen
har varit av det slaget som
ryssarna själva har mycket lite
användning för, massaved.
Från början av 2000-talet
har Ryssland försökt utveckla
sin egen industri och minska
sitt beroende av export av
råvaror och i stället satsa på
vidareförädling av råvarorna i
hemlandet. I fjol tog den ryska
skogssektorn ett steg i den här
riktningen då man beslöt att
stegvis göra det ryska virket
dyrt för importländerna för att
på det sättet tvinga utländska
skogsföretag att etablera sig i
Ryssland.
De senaste femton åren har
finska företag investerat omkring
en miljard euro i den
ryska skogssektorn. I samband
med etableringarna i
Ryssland har företagen lärt sig
mycket om hur virkesanskaffningen
fungerar i Ryssland.
De här kunskaperna kunde
utnyttjas för nya etableringar,
men många finska skogsföretag
omprövar nu sina planer
på nya etableringar i Ryssland
på grund av exporttullarna på
virke.
Vad har exporttullarna
betytt för Ryssland?
Ryssland har fått omkring 500
miljoner euro i exportintäkter
från virke som importerats
till Finland. Dessutom har
virkesanskaffning med tillhörande
arbetet gett arbete åt
tiotusentals personer inom
skogs- och transportsektorn.
Mest lidande blir människorna
i Karelen, Vologda och
Novgorod området, där det
nästan helt saknas ersättande
arbetsplatser.
En avstannad export försvårar
även virkesanskaffningen
till Rysslands egen skogsindustri.
Landet har ingen användning
för massaved och långt
över hälften av avverkningsuttaget
är massaved. Vad händer
med massaveden? Börjar man
lämna träd av massavedsdimension
oavverkade på slutavverkningsytor
och lämnas
gallringsskogarna åt sitt öde?
Hur kompenseras
björkbristen?
Vår inhemska skogsindustri
använder på årsbasis omkring
11
Foto: Stora Enso.
Björkmassaved är den största bristvaran för vår inhemska
skogsindustri. Import av eukalyptusvirke eller
färdig eukalyptuscellulosa är två sätt för skogsindustrin
att lösa problemet.
75 miljoner kubikmeter virke.
Nästan 60 miljoner kubik är
av inhemskt ursprung. Den
största bristvaran är björkmassaved
och något större utbud
på björkmassaved är inte
inom synhåll eftersom våra
skogar inte innehåller tillräckligt
med björk.
Skogsindustrin har tre valmöjligheter.
Fabriker som
producerar cellulosa av björkmassaved
har kortare eller
längre driftstopp, övergår till
att producera cellulosa av tall
eller kompenserar rysk björk
med lövvirke eller färdig cellulosa
från Sydamerika.
Slarvigt arbete skadar virket
Ryskt virke är överlag grövre
än finskt men kvaliteten är
sämre. Den ryska granstocken
är kvistigare och krokigare.
Typiskt för ryskt virke är de
omfattande barkskadorna.
Bark saknas ofta på stora de-
lar av stockarna och massavedsbitarna.
Barkskadorna
uppstår i skogen när stammarna
lunnas ut till virkesavläggen.
Kvalitetstänkande har
inte slagit igenom på skogsarbetsplatserna.
Universitetet i
Petroskoj har gjort en studie
kring kvalitetsfrågor på skogsarbetsplatser
och enligt den
efterlyser arbetarna ett avlöningssystem
med bonus för
väl utfört arbete.
Rysk björkstock har mycket
färgfel och kärnröta. Orsaken
är att björkarna är överåriga.
Björkstammarna borde slutavverkas
senast vid sjuttio års
ålder. Den ryska björkstocken
kommer från barrträdsdominerade
skogar som slutavverkas
och då är åldern vanligtvis
minst hundra år. m
text:
gerd mattssOn-turku
I fjol importerade Finland 18,2 miljoner kubikmeter virke.
Virket kom från
• Ryssland 66 %
• baltiska länderna 17 %
• EU-länderna 12 %
• övriga länder, bl.a.
Sydamerika 5 %